Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU – TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden – strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras – men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien – Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET – HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur – från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

I Mahatma Gandhis efterföljd

Seminarium i serien "Vägar till fred"
Arr.: Fredsam i Göteborg med stöd av ABF,
Mötesplats Göteborg, den 8 dec. 2015

Föredrag av Radha Bhatt från Indien. Den 5 dec. fick hon ta emot Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente för M K Gandhi.

Föredraget var på engelska. Ola Friholt från Fredsrörelsen på Orust bistod med introduktion oh översättning vid behov. Han presenterade Radha och gav oss två grundtermer i Gandhis lära, nämligen ahimsa vilket översätts till ickevåld samt satyagraha vilket översätts till att hålla fast vid Sanningen.

Ola Friholt: Ett viktigt sätt att driva kampanjer mot exploatering och miljöförstöring var företagandet av långa fotmarscher (padiátras) från by till by i Himalaya. Detta gjorde hon två gånger tillsammans med Vinoba Bhave, den berömde initiativtagaren till bygåverörelsen (Grámdan) dör jordägare övertalades att avstå litet jord till jordlösa.
Via en sådan padiátra skapades på 1970-talet verksamheter i 75 byar, bl a 40 kindergartenskolor, 30 kvinnoföreningar och uthålligt jordbruk i 12 byar. Dessutom rehabilitering av åkerbruk som förstörts vid gruvbrytning.
Radha har deltagit i internationella kvinnokonferenser bl a i Danmark, Kina och USA Hon undervisade 1990 i danska Internationella Folkhögskolan som resursperson för miljö och mänskliga rättigheter, föreläste i Kanada, o.s.v.
2006 startade hon en rörelse för att rädda Himalayas floder bl a mot nya kraftverksdammar. Hon är styrelseledamot eller ordförande i åtta Gandhianknutna organisationer för kvinnor, miljö, hantverk, etc. Hon har skrivit fyra böcker i dessa ämnen. Hon har vunnit internationella utmärkelser och föreslagits till Nobels Fredspris.

RADHAS TAL

Radha talar denna gång utan manuskript i motsats till hur hon gjorde i seminariet på Orust.

Jag är glad att vara här bland er och veta att ni kommer så många år efter Gandhis bortgång för att finna ut mer om hur man kan hantera problemen i dagens värld. I Paris sitter företrädare för världens länder nu i förhandlingar för att komma överens om hur man tillsammans ska tackla de stora miljöproblemen med klimatförändring, som gör livet så svårt och kommer att göra det ännu värre.

Gandhi sa "My life is my message". Jag har undervisat och handlat utifrån detta att leva utifrån hans tänkande och lära. Vi måste lära från honom om vi vill ändra våra svåra omständigheter. Kunskap och teknologi finns men VILJAN har inte funnit där. Vi kan ändra vår livsföring så det fungerar bättre människan och för naturen. För att komma till Sverige måste jag åka flygplan. För det behövs diesel. Vi tar så mycket olja från jorden idag. Jorden har blivit förgiftad av vår GIRIGHET. Sedan jag var i Sverige 1965 och även 1975 har så mycket ändrats. Idag är slöseriet mycket större. Vi tänker inte alltid på varifrån allt vi använder kommer. Det kommer från naturen. Girigheten känner inga gränser.

En gång när Gandhi och Nehru tvättade sina händer inför en måltid och det gick åt mycket vatten, anmärkte Gandhi på det och Nehru svarade (artigt) att det fanns SÅ mycket vatten i floden att det skulle räcka till så mycket mer. Då svarade Gandhi tillrättavisande; "There is much more water in the world but it is not only for you and me". (Det finns så mycket mer vatten i världen men det är inte bara för dig och mig).

Ibland känner jag mig skyldig för att åka omkring när jag kunde stanna hemma. Jag använder alla dess resurser som inte är bara för mig. Naturresurser är hänsynsläst exploaterade.

I Himalaya där jag bor vid flodernas källor hade regeringen beslutat om ett stort dammbygge i Ganges. Det var ett väldigt känsligt område och dammbygget skulle bli det näst största i landet. Då gick vi från by till by och även till regeringen i Delhi. Ingen lyssnade på oss. Jag gick också till en by där kvinnorna skördade lök, arbetade med dem och berättade för dem att deras hem och fält skulle komma att hamna under vatten. De lät sig inte störas. Sedan förflyttades de p. g. a. dammbygget och kom till en ofruktsam plats. Jag besökte dem där. De kände sig ensamma och saknade sina släktingar. Jag var så ledsen för dras skull, och efter det hade jag svårt att tända det elektriska ljuset eftersom de inte hade något.

Människor är egentligen emot att använda vapen, tror jag. Gandhi var helt emot våld. Han sa att grundorsaken (the root cause) till krigen finns inom oss själva, i våra liv, hur vi lever. Det är så stor skillnad mellan fattiga och rika människor. Det är så långt ifrån varandra i levnadsstandard. Detta är grundorsaken till krig och terrorism. Förstår vi det? Jag tror inte ledarna förstår det. Dödandet i Paris, så grymt, men vi fortsätter med dödande. Vårt system baseras på våld. Så svårt att leva efter Gandhis lära. Detta är en svår tid. Vi ser så många slags våld. Naturen slår tillbaka mot oss.

Gandhi protesterade. Satyagraha betyder att hålla fast vid sanningen. Hålla fast vid sanningen med ickevåld. Först finner du sanningen och därefter handlar du efter det. Protesterna var med ickevåldsmetoder. De användes mot britterna för att nå oberoende (Home Rule). Emot deras förtryck.
Gandhi använde spinnrocken som symbol för ett ursprungligt slags liv, en symbol för en decentraliserad ekonomi. Det var hans konstruktiva opinionsbildning.

Vidare förbättrade han det indiska samhället. Där finns så många religioner och språk. Hur skulle man få dem att leva fredligt tillsammans? Detta är fortfarande något som behövs. Våld är verkligen dåligt. Skilj mellan saken och personen. Det finns motsatsförhållanden mellan hinduer och andra. Gandhi sa att man skulle motarbeta synden, inte syndaren. Man ska undvika att hämnas (eller tänka i hämnd, för Gandhi handlade det också om tankar). Öga för öga är inte rätt (Jesus sa också så men vi har inte lyssnat). "An eye for an eye will make the whole world blind".

Spinnrocken var på den tiden en symbol som fungerade. Vad låg bakom? Det gällde att ha sin försörjning i egna händer. Att ge arbete till alla och mat på bordet . Det handlade om att motverka orättvisor och ojämlikhet för varje familj. Då skulle våldet minska. Att decentralisera var nödvändigt för att komma ifrån fattigdomen.

Gandhis tänkande är mer relevant idag än tidigare. Vi lever farligt. Hur kan jag ändra något i mitt liv? Att spara vatten och andra resurser är att följa Gandhi. Vad du kan göra vet du bara själv. Vi måste nå de djupa orsakerna till problemen. Du kan. I Himalaya har jag mina erfarenheter från vandringarna och arbetet där för att medvetandegöra människorna och få regeringen att se människornas behov.

FRÅGESTUND

Fråga: Jag undrar över det europeiska sättet att se på tid. Jag har hört att man kan se på tid på tre olika sätt:1. Traditionella folks, urfolks sätt, 2. Det asiatiska längre perspektivet och 3. Det europeiska som betonar effektiviteten vilket leder till miljöförstöring. Vad anser du?
RB: Du har redan sagt det. Jag tror det uppskruvade tempot startade i väst. Det förstör människor.

Fråga: Hur ska vi göra för att ändra på detta? Är det möjligt?
RB: Jag tror vanligt folk är mer medvetna än förut. De ser att systemet inte fungerar. Arbetslösheten ökar och resurserna räcker inte, särskilt efter den ekonomiska tillbakagången. Efter terrorattackerna i Paris ser man farorna, klimatförändringen, naturresurserna som överutnyttjas och inte räcker, ekonomins tillbakagång...
Att ändra på vanor som ger ett bekvämt liv är inte lätt. T ex Att ha en bil. T o m i Indien går vi mindre till fots än tidigare. Människor förstår, men de har inte mod att ändra livsstil.

Kommentar från publiken: Gandhi fick frågan om vad han tänkte om den västliga civilisationen och han svarade: "Det skulle vara en bra idé".
Jag såg ett shoppingcenter. Det ger begränsade arbetstillfällen, som "a rat race".
RB: Pengar ger inte tillfredsställelse. Människor vill bara ha mer och mer. Det gäller bara materiella saker. Marknaden lever på det. Men det här ger inte verklig tillfredsställelse. Det gör skillnad att bry sig om andra.

Fråga: Indien har kärnvapen. Varför?
RB: Jag tänker att de är galna. Det är en kapprustning med Pakistan. Indien lever idag inte efter Gandhis lära.

Per Herngren, ombedd att tala om sitt levnadssätt: Jag bor i en gandhiansk gemenskap: Civil olydnad som protest och samtidigt byggande av det samhälle vi vill ha.
RB: Du har rätt. Det handlar om att protestera OCH att samtidigt arbeta konstruktivt för och i det goda samhället. Kampen och uppbyggnaden går tillsammans. När vi protesterade mot en stor damm arbetade vi också för folket som for illa av bygget.

Kommentar: Nu när vi arbetar emot Nato måste vi också visa på det vi vill ha, de konstruktiva förslagen. Det har varit tal om tvättmaskiner om de kan ges upp eller ej. Tala hellre om utmaningar än att "ge upp" saker.
RH: Att ta ifrån människor saker är inte rätt. Lyssna på ditt hjärta: när är du lycklig?

Kommentar från publiken: Men jag vill säga något om tvättmaskiner. Alla måste ha så hög standard, inte bara tvättmaskin i varje lägenhet utan också torktumlare. Och vi tvättar för mycket så att kläderna blir för tidigt slitna. Det har forskning visat. Och så reklamen: "betala för två och få tre". Hur ändrar vi den här konsumismen?
Kommentar 2: På tal om förståndig användning av tvättmaskiner. Använd den tid du sparar till konstruktivt arbete.
Kommentar 3: Ett års militärutgifter i världen motsvaras av kostnaden för 700 års arbete i FNs alla program! Klyftan mellan fattiga och rika ökar.
RB: Folk och även ledare förstår men viljan till förändring saknas. I Indien används mer pengar till militären än på hälsovård. Rädsla för Pakistan finns. Partierna är så lika. Representanterna tänker mer på sitt parti än på folket. Gandhis direkta demokrati behövs.

Kommentar: Nu vänder sig NGOs (CSOs) från folket och till regeringarna för att få stöd istället för att vädja till folket.
RB: Vi måste ha en kombination med representativ och direkt demokrati. Direkt demokrati är till för att styra vissa områden, sådant som ligger nära människorna så att de inte blir så beroende av den centrala regeringen. I Indien finns det 6 - 7 större företagskorporationer. De struntar i folk. Bördig jord och vatten från floder förstörs. Centralmakten ser inte till folks intressen. Människor måste ha mer makt lokalt att ta vara på sina angelägenheter.

Fråga: Vad anser du om inriktningen av vetenskap och teknologi?
RB: Det beror på hur de används. Avsikten med det vi gör. Man kan forska på fred och ickevåld. Alldeles för mycket resurser läggs på våldsmedel.

Fråga: Har du några tankar om rädsla? Vi är rädda för så mycket. Vad skulle Gandhi ha sagt?
RB: Jag tänker att om någon har ögonen öppna för sanningen är hen mindre rädd. Gandhi var öppen för sanningen, och han var orädd. Gandhi berättade för kolonialmakten åtskilliga gånger vad han skulle göra, t ex före och under Saltmarschen. Kolonialmakten reagerade inte. Sedan växte protesterna till en stor och stark rörelse i Indien. Gandhi sa: "Resurserna räcker till för allas behov, men inte för allas girighet". Girigheten gör oss rädda.
Kommentar: Om man läser breven till regeringen protesterade han inte, han informerade. Han levde livet utan att låta sig styras av kolonialismen. Det var inte han som protesterade. Det var britterna som protesterade. Gandhi ledde vägen till ett nytt liv.

Vid pennan Karin Utas Carlsson för Fredsam


Upp

Aktuellt 2017

Höstprogram 2017

Insändare - Är Sverige fredligt?
Uttalande - Är terrorismen förvirrad? 19/4 2017

Aktuellt arrangemang:

Därför behöver vi konsten - för motståndet, för överlevniaden - Stina Oscarson den 23/11 kl 19


Folkets Fredspris - den 2/12 kl 19



Fredsvecka mot Aurora 17 - bilder och berättelse



Kamp mot NATO-värdlandsavtalet




Brev till regering o riksdag



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

LOGIN
webbdesign: www.krylla.com