Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden – strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras – men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien – Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET – HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur – från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

Sammanfattning av föredrag i kulturhuset Kajutan, Henån, den 19 februari 2015.

Författaren och f.d. diplomaten Ingmar Karlsson föreläser om ämnet

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN. Synvända om västerlandets attityd till Islam

Föreläsningen sker inom ramen för vårterminens tema ”Hur fostra till fred i en splittrad tid?”

Arrangör: Fredsrörelsen på Orust med stöd av Orust kommun och studieförbundet SENSUS.

 

”Två myter har under många århundranden varit återkommande i den europeiska antiislamiska och antiarabiska retoriken”, inleder Ingmar Karlsson (IK) sitt anförande, som en viktig utgångspunkt för att kunna göra en omvärdering av den antimuslimska världsbilden av idag. ”Den ena myten är föreställningen att biblioteket i Alexandria, där världens vetande en gång var samlat, förstördes av muslimska araber, när kalifen Umar erövrade staden 642. Detta har betraktats som ett kulturellt illdåd och att Umars motiv skulle varit, att de grekiska klassiska skrifterna inte överensstämde med Koranen. Den andra myten är, att frankernas kung Karl Martell räddade västerlandet från undergång, när han år 732 i slaget vid Poitiers besegrade en muslimsk styrka. Båda dessa myter är ohistoriska och falska och förhindrar en rättvis bild av hur västerlandets kultur- och samhällsutveckling skett. Väst står snarare i tacksamhetsskuld till den abbasidiska dynastin i Bagdad, som bevarat och via sin storhetstid i Spanien återfört vårt grekiska kulturarv till Europa. Detta arv har samtidigt starkt berikats av den arabiska kulturen.

Under den romerske kejsaren Konstantin blev kristendomen statsreligion. År 324 flyttades imperiets centrum från det fortfarande hedniska Rom till den grekiska staden Byzantion vid Bosporen. Konstantins motiv var både religiösa och maktpolitiska. Stora schismer uppstod inom den kristna kyrkan och det var en kristen patriark, inte en muslimsk, som stängde biblioteken i Alexandria. En brytning skedde mellan Rom och den asiatiska sidan av Bosporen, där befolkningen upplevde både ett teologiskt och politiskt förtryckt från Rom och därför riktade blickarna mot Persien för en större frihet. Avgörande för denna brytning var, att kejsar Justinianus år 529 stängde Aristoteles och Platons lärosäten i Aten och därmed fanns inte längre banden till det klassiska Grekland, benämnt ”den gyllene kedjan”. Denna händelse var starten till att tänkare, vetenskapsmän och filosofer begav sig österut, till bl.a. Gundeshapur i Persien, där vetenskapen uppmuntrades och många av de dit medförda grekiska verken översattes till syriska, som var det liturgiska och litterära språket inom den nestorianska kyrkan. Arameiskan var också ett gemensamt språk.

Ett grekiskt-romerskt-bysantinskt styre fortsatte dock, varför Mesopotamien, Egypten och Syrien hälsade muslimska styrkor som befriare, då de svepte fram över dessa områden under 600-talet. De syriskt ortodoxa kristna stödde aktivt de invaderande styrkorna. Ett uppenbart samförstånd mellan kristendom och islam framträder under denna period, och kristendom och judendom betraktades som syskonteologier. De muslimska härskarna kom nu i kontakt med dessa kyrkors kloster och lärosäten, för vilka de visade stort intresse men lade främst en nyttighetsaspekt på de skrifter, som de ville ta del av. Astrologi t.ex. hade den pragmatiska innebörden att kunna fastställa korrekt riktning till Mecka inför bönestunderna. Den gamla grekiska medicinvetenskapen var också betydelsefull. Dessa muslimska härskare insåg framsynt, att kunskap fanns att hämta hos erövrade kulturer, inte minst kunskap för att förstå Guds skapelse och alla fenomen runt oss i världen, så som Koranen uppmuntrar de troende. Genom detta förhållningssätt efterföljdes också profetens utsagor, t.ex. ”sök kunskap även om det för dig ända till Kina, ”den lärdes bläck är heligare än martyrens blod”, ”den som följer kunskapens väg kommer Gud att visa vägen till paradiset”.

Så varifrån kom idag talibanernas och ISIS vägran att låta kvinnor söka kunskap, gå i skolan?!

Efter profetens bortgång år 632 uppstod stora tvistigheter beträffande ställföreträdande kalif, och många mord, kamp mellan klaner och inbördeskrig följde samt fejden mellan de sunni- och shiamuslimska falangerna. Sunni, ”de som följer profetens sed”, är huvudriktningen av islam idag. Denna interna, oförsonliga kamp står i stark kontrast till vad som beskrivits som islams öppenhet, kunskapssökande och gudomens värderade samförståndslösningar.

År 762 byggde kalifen Abu Jafar al-Mansur en ny abbasidisk huvudstad, ”Fredens stad”, nära den gamla persiska byn Bagdad, vars namn befolkningen valde att behålla. Närheten till Persien och avståndet till den arabiska halvön ledde till en varierad islam och ett kosmopolitiskt samhälle.Man kunde leva sida vid sida med respekt för vars och ens kulturella uttrycksformer.”Bagdad blev det obestridliga lärosätet”, säger IK, ”här samlades alla” och ”här översattes nästan samtliga icke skönlitterära grekiska skrifter till arabiska via arameiska”. Översättningar gjordes av vetenskapliga texter av läkare som Galenos och Hippokrates, botaniker, geografer, farmakologer och matematiker som Ptolemaios och Euklides. Däremot var muslimerna inte intresserade av de klassiska dramerna. Rika muslimska familjer blev mecenater och fick, med ökad social prestige, tillträde till kalifens hov. Kunskapstörsten var påfallande, gränserna mellan vetenskaperna ofta flytande och skilda områden kom i fokus, som alkemi och optik. Arabiska var den politiska elitens språk. Stora bibliotek skapades i Kairo, Aleppo, i städer i Persien, bokaffärer förde tusentals titlar, skrivkunnigheten var vida spridd, pappersbruk fanns i Bagdad, sekler innan papper nådde Europa. Papper kom via sidenvägen från Kina redan på 700-talet. ”Viktigt var”, säger IK, ”att vetenskapsidkarna och översättarna bildade skrå, som inte visste av några nationsgränser”. Mångfald och originalitet präglade det akademiska livet, undervisning skulle främjas i alla provinser. Den islamiska filosofin hyllade människans förnuft, vilket skulle leda henne till insikt om gott och ont, rättvisa och orättvisa. Koranen var öppen för tolkning. En legend berättar, att Aristoteles skulle ha uppenbarat sig för al-Ma’mun, son till kalifen Harun al-Rashid (783-809), känd från ”Tusen och en natt”. Aristoteles skulle ha yttrat ”Kunskaper har inga gränser, vishet har ingen ras eller nationalitet och att stänga ute idéer är att stänga ute Guds rike”. Det fanns således ingen motsättning mellan religion och förnuft , som al-Ma’mum hade fruktat. Men nu vågade han bygga det s.k. ”Vishetens hus”, ett ekumeniskt, akademiskt översättningscentrum. Som åhörare frågar man sig ånyo, hur dagens till synes dogmatiska koran-tolkningar fått sitt fäste med tanke på den tolerans och öppenhet som fanns på 800-talet. Varför utvecklas något ont ur något gott?

”Biblioteksväsendet hade mycket stor omfattning”, säger IK. Det var spritt över hela den muslimska världen, likaså privata bibliotek. En skrift berättar, att 400 kameler hade behövts vid ett tillfälle för att flytta en rik mans bibliotek. Den persiske läkaren Avicenna (f.980) beskriver ett medicinskt bibliotek i Uzbekistan ”med många rum”. Om läsandet sa historikern al-Jahiz att ”boken ökar din kunskap, vidgar ditt sinne, är en kollega, som inte tar ifrån dig vad du äger genom smicker”. Denne bokälskande man, säger legenden, dog vid 92 årsålder av att en av hans bokhyllor rasade ner över honom. ”Bokfloden var enorm”, och lärda män skickades på resor till Syrien, Palestina och Iraq för att finna syriska och grekiska manuskript, för jämförelse, för att erhålla en så korrekt översättning som möjligt. Experter anlitades för översättningar. Den mest berömde var Hunayn ibn Ishak (809-873), en kristen man också känd som Joannitius, bevandrad i alla sin tids vetenskaper, berest inom det bysantinska riket, där han samlade manuskript och handskrifter. Han skrev också egna medicinska verk (om dissekering, om ögat), vilket översatt till latin blev obligatorisk litteratur i medicinundervisningen även i västerlandet i flera hundra år. Hunayn ibn Ishak hade samtidigt tjänst som kalifens livläkare. Sammanfattningsvis förmedlar IK en litterär, kulturell och vetenskaplig storhetstid vida överglänsande tidevarvet i Europa, då, säger IK, ”Karl den store och hans hov i Aachen kämpade med att skriva sin namnteckning”. Perspektivet för kvällens föredrag, ”att omvärdera världsbilden”, ligger nära.

Den främste av alla lärdomsgestalter i Bagdad var Ya’kub ibn Ishaq al-Kindi (död 873), känd som ”arabernas filosof”. Med utgångspunkt från Aristoteles skrifter försökte han skapa, på arabiska, en islamisk filosofi.Hans måtto var att ”filosofi är den högst rankade av alla mänskliga aktiviteter”. ”Filosofins syfte är att fastslå sanningen och människan skall uppföra sig i överensstämmelse härmed. Sanningen skall accepteras, även om den kommer från främmande folk". Man kan inte överskatta denne lärdomsgestalts ”metodiska arbete”, säger IK, att organisera och systematisera olika vetenskaper. Han författade 360 verk om filosofi, psykologi, medicin, martematik, optik, musik, astronomi, astrologi, geografi, logik,fysik, politik, polemik samt behandlade ämnen som parfym, mineraler, speglar och klockor. Betydelsefull är den inställning som al-Kindi vidarebefordrade till sina många lärjungar, att Aristoteles verk var förenliga med islamisk filosofi. Avicenna har nämnts tidigare och IK påpekar, att ”han blev för den muslimska världen vad Aristoteles varit för det gamla Grekland och Leonardo da Vinci för renässansen”. Hans vetande omfattade även poesi, statsmannakonst och medicin. IK delger ett filosofiskt tankeexperiment om vad ”medvetande” är, enligt Avicenna. Han menar att vi människor, (samma tanke som 600 år senare René Descartes ”cogito ergo sum”, ”jag tänker, alltså finns jag till”), har en medvetenhet om att finnas till, även om vi befinner oss flytande i ett rum utan minsta ljus eller yttre påverkan. Vårt inre är ändå fullt av tankar och reflexioner. Frågan är dock, huruvida denna person kunde ha ett ”personligt medvetande”, om han eller hon aldrig någonsin, under sitt liv, fått erfara yttre stimuli och relation till en mor eller vårdare. I en relation skapas känslan av ett jag.

Den fortsatta systematiseringen av vetenskaperna, efter filosofin, tar upp ämnena medicin och farmakologi, naturvetenskaperna, astronomi, matematik och geografi. Under varje rubrik ger IK exempel som visar det progressiva tänkande och det vetenskapligt avancerade synsätt, som präglade denna storhetstid. Under ”geografi”ger IK en karaktärsbild av en nordbo, nedskriven av resenären al-Mas’Udi (död 957:) ”Han... lever långt från solens zenit….kyla och fukt förhärskande.. snö och is….saknar därför varmt sinnelag.…..kroppar stora och tunga…..deras väsen grymt, seder råa, förstånd trögt, hud blåaktig.…hud tunn, kött tjockt.…tron har ingen fasthet på grund av den kalla naturen…....”

Den höga vetenskapliga nivån inom samtliga discipliner sätts ånyo i relation till den föga utvecklade situationen i Europa. Denna skillnad reduceras dock kraftigt under 1000-talet, då islam förstelnar. En dogmatisering och bokstavstrogenhet inträder i tolkningen av Koranen, istället för den tidigare berikande inställningen att tro och förnuft skall förenas. Nedgång och fall drabbar således även denna kulturellt högtstående abbasidiska dynasti. Samhället blir ett lätt byte för de mongolfolk, som rycker fram i början av 1200-talet. Betydelsefullt är dock, att muslimska trupper redan på 700-talet, via Nordafrika, hade tagit sig till Europa för erövringskrig. Här skapas nu myten, att Karl Martell, i slaget vid Poitiers, enligt europeers föreställningar, förhindrade att ett totalitärt muslimskt herravälde inrättades, vilket i verkligheten skulle ha påverkat och berikat den romerskt-germanska kulturen. Utan verklig grund ärades Karl Martell för att ha grundat en ny västerländsk kristenhet. ”En falsk historieskrivning”enligt IK. I själva verket gällde således motsatsen: Via Spanien och senare Sicilien återförde muslimerna det grekiska arvet till Europa, primärt genom ett försök till erövringskrig, följt av en kulturellt tolerant och berikande ockupation under 800 år.

Vägen till den kvalificerat positiva påverkan av islams kultur och vetenskap på västerlandet går alltså via fortgående krigskonflikter mellan muslimer och olika europeiska folk. IK understryker, att man inte får förfalla till romantisering av denna kulturella högkonjunktur i Spanien, även om åtskilliga vetenskapliga, litterära och musikaliska områden påverkades starkt. Det förelåg till och med en fruktbar symbios mellan islam, kristendom och judendom. Detta samförstånd kunde ändå leda till stridsrop. En biskop uttryckte t.ex., att kristna bara ”imiterade muslimerna, skaffade sig harem och tog djupa intryck av muslimernas musik och litteratur, att de endast ville tillägna sig en elegant stil och blott ytligt studerade muslimska teologers och filosofers verk”. Rasistiska uttalanden förekom om vikingar och människor norröver, att ”de liknar mer djur än människor”, att slavar fanns. Flerspråkigheten hyllades och många nya låneord berikade språket. Spanska språket utvecklades ur en förening av andalusisk arabiska och latinsk dialekt. Höjdpunkten nådde härskardynastin i Andalusien under Abd ar-Rahman III, år 912 till 961, en ekonomisk och kulturell blomstringstid, överflöd, rikemansliv. Spannmålsproduktionen mekaniserades, bevattningsanläggningar konstruerades. Cordoba och Granada blev det nya Bagdad. Gatubelysning, 3000 moskéer och vackra byggnadsverk med praktfulla trädgårdar och skönhet präglade städerna. I norra Europa bodde människor samtidigt i hyddor. Det berättas, att Columbus på sin västerfärd medförde en arabisk tolk, eftersom han utgick från att han skulle möta människor med arabiska som sitt språk. Många lärdomsgestalter framträdde i samma discipliner som under Bagdads glansdagar. Ibn Khaldun (f. 1332) var en känd historieforskare, som skrev en världshistoria i sju delar. Ibn Firnas (död 888) byggde ett konservatorium i Cordoba och konstruerade en flygmaskin 600 år före Leonardo da Vinci.

Efter hand utvecklade sig dock samma processer som i högkonjunkturens Bagdad på 1000-talet, en tillbakagång av öppenhet, samförstånd och vetenskap. En inre splittring och växande press från kristna i norr med strävan att återerövra kristen mark. År 1492 föll till slut även Granada, och judar och muslimer utvisades.

Sammanfattningsvis menar IK, att det finns möjligheter för olika kulturer att leva sida vid sida i samförstånd och också berika varandra. Historien visar dock på många svårigheter, förtryck och massakrer. En historielöshet är farlig. Silvio Berlusconi är ett flagrant exempel, då han efter den 11 september uttalade sig om ”den västerländska civilisationens inneboende överlägsenhet gentemot den muslimska världen”. Han lämnar t.ex. därhän den senmedeltida och nya tidens händelseutveckling i Europa med kristendomens våldsutövning under inkvisition och häxbränningar. Det är viktigt för en önskvärd ”omvärdering av världsbilden” att studera den historiska bakgrunden till det samhälle, som vi lever i. Likaså är en av förutsättningarna för en fredlig samlevnad, understryker IK, ”att den dominerande kulturen är öppen för minoriteters levnadsmönster och inte betraktar dessa folkgrupper som problem”. Den dominerande makten måste utövas med tre T: TOLERANS, TEKNOLOGI OCH TALANG

En varm applåd

Litteraturhänvisning: Ingmar Karlsson: ”Arvet från Bagdad. Hur det grekiska vetandet bevarades och berikades”

Efter pausen ställer publiken många frågor, som aktualiserar dagsläget i Europa och Mellanöstern.

Erni Friholt inleder med att fråga, hur förändringen kunnat ske från en tolerant högkultur till den destruktiva politiska och militära situationen av idag i Mellanöstern.

IK tar i sitt svar utgångspunkt i det Osmanska Rikets upplösning och olika länders agerande i det sammanhanget.

Osmanska Riket existerade från slutet av 1200-talet fram till 1923 och var en av dåtidens verkliga stormakter. När det var som störst, omfattade det en stor del av sydöstra Europa, fram till Wien, hela Balkan, Mindre Asien, Mellersta Östern, Kaukasus, Norra Afrika. Kärnområdet var Anatolien (del av nuvarande Turkiet). Konstantinopel blev huvudstad 1453, och höjdpunkten nåddes vid Wien 1683.

Nedgången, från senare delen av 1700-talet, orsakades, som för så många stormakter, av en korrumperad administration, föråldrad militär organisation och interna uppror. Englands och Frankrikes konkurrens om den lönsamma handeln i Medelhavsområdet undergrävde Osmanska Rikets ekonomi. Under 1800- och 1900-talet utsattes Osmanska Riket för allt fler angrepp.

Osmanska Riket var inte organiserat som nationalstater i vår bemärkelse, utan bestod av självstyrande, geografiskt överlappande områden, ofta baserade på gemensam religion, klan eller liknande. Inom samma område levde därmed parallellt t.ex. ett katolskt samhälle, ett drusiskt och ett ortodoxt. Man levde relativt fredligt men utan alltför mycket kontakt med varandra.

Under 1:a världskriget lierade sig Osmanska Riket med Tyskland, vilket ledde till krig med Ententen, Ryssland, England och Frankrike. Dessa länder stödde upprorsrörelser mot Osmanska Riket, bl.a. arabiska folkgrupper i Mellersta Östern. En uppgörelse träffades mellan England och Frankrike med innebörden att, i utbyte mot stöd i kampen mot Osmanska Riket, skulle England och Frankrike stödja kung Faisal i bildandet av en Arabisk stat i Mellersta Östern. Denna uppgörelse sveks dock av England och Frankrike, som i hemlighet hade formulerat en annan agenda för området. Denna agenda delade in Mellersta Östern i ett franskt område och ett brittiskt med en gränslinje från Haifa mot nordöst till Kurdistan. Området nordväst om linjen förklarades som franskt intresseområde, området sydöst om linjen som brittiskt. Inom respektive område drogs gränser för nationalstater enligt principen att söndra och härska. Alla boende inom ett område skulle bilda en nationalstat och få en ny identitet inom en konstlad nationalstat, alltså helt i strid med tidigare princip om självstyrande, parallella grupper inom samma område. (Jämför ett uttalande i samband med Italiens enande till ett land, ”Nu skall vi bara skapa italienaren också”).

Inom det franska området etablerades Libanon och Syrien med en mångfald religiösa och klanbaserade grupper. Inom det brittiska området bl.a. Irak med kurder, sunni- och shia-muslimer. Ingen nationell samhörighet fanns heller här.

Enligt IK och flera andra författare lades här en av grunderna till dagens kaotiska och krigiska situation inom området. Islamiska Staten har också symboliskt ”grävt upp den gräns” som Frankrike och England i hemlighet drog genom området, säger IK. Ett annat exempel är, att i det av USA framtvingade valet i Irak, ställde 72 partier upp. Det var dock inga partier i vår mening, utan mer eller mindre lokala grupper utan ambitioner för eller program för hela Irak.

För att hålla kontroll inom de nya staterna, rekryterades kristna specialstyrkor under Frankrikes och Englands protektorat. Dessas framfart är enligt IK en orsak till att kristna grupper idag förföljs av IS. Splittringen visar sig även i det stora antal falanger, som strider i det syriska upproret. Det är över 1000 olika fraktioner med mer eller mindre olika uppfattningar om mål och metoder.

Det är, säger IK, inte lätt att se någon väg ut ur detta kaos. Någon har liknat det vid, att den tidigare samhällsstrukturen var som ett ”akvarium” med folkgrupperna som fritt simmande fiskar. Efter ommöbleringen av gränser och nya stater kokades en ”fisksoppa” av alltihop. Nu försöker man skapa ett akvarium igen!

IS leds till stor del av de militärer, som tillhört det irakiska, numera upplösta BAATH-partiet och är sunnimuslimer. USA såg till att den irakiska armén upplöstes och personalen avskedades. Den nya irakiska armé som USA initierade som ersättning, finns mest på papperet. Generalerna tog själva hand om huvuddelen av de löner, som skulle betalas till de tänkta soldaterna.

IS har alltså en professionell militär ledning, inga religiösa fanatiker, enligt IK. Man har också god ekonomi baserad på stöd från oljestaters rika familjer och egen oljehandel. Kidnappningar är också en viktig inkomstkälla. Många attraheras av IS och rekryteringen av soldater fungerar utmärkt. TV-programmet Uppdrag Granskning sände nyligen en intervju med en svensk man, som stridit med IS och skulle åka ner igen. Han menade att IS strider för en god sak. Skulle han stupa väntar paradiset... De bestialiska avrättningarna ser han som motiverade, då det är ”Väst som inlett med att mörda både barn och civilbefolkning. Hämnden är självklar”. Det finns ett antal nya uttolkningar av Koranen, utan stöd av auktoriteter. Nya våldsbejakande tolkningar lockar till engagemang inom IS.

Det är många kockar i soppan säger IK: Iran, Assad och USA är en konstellation. Samtidigt stödjer USA grupper, som kämpar mot Assad. Israel, nära allierat med USA, ser Iran som ett hot och stödjer Assad i det fördolda och i sitt eget intresse. Gränsen mellan Israel och Syrien, påpekar IK, har varit ett stabilt område under många år. Konflikten mellan Israel och Syrien utspelas via ombud i Libanon!

Ifråga om kristna i Mellersta Östern finns missuppfattningar och en oerhörd kunskapsbrist, även bland myndigheter och massmedia. Antalet är långt högre än gängse uppfattning och kristna städer har välutvecklade samfund. IK försökte på olika sätt öka kunskapen bland myndigheter och massmedia, men hans rapporter lades i arkiven, och journalister fick ingen kännedom om dem.

IK framhåller att de flyktingar som kommer till Sverige i allmänhet är förhållandevis sekulära och har hög utbildning och skulle kunna göra en viktig insats för det svenska samhället om vi förstod att integrera dem.

En fredsforskare har bedömt att utvecklingen i Syrien kan leda till att Assad drar sig tillbaka till ett begränsat alawitiskt område närmast Medelhavet med Aleppo som centralort. Detta ansåg IK fullt möjligt. Beträffande Libyen är IK pessimistisk. Detta är en konstlad stat med tre områden, som historiskt inte hört samman. För att en stat skall fungera måste det finnas en homogenitet. En sådan homogenitet finns i Tunisien och Marocko.

Att det skulle gå som det gjort med Israel var enligt IK lätt att inse. Det gjorde även Ben Gurion redan vid Israels självständighetsförklaring. I det sena 1800-talet, under sionismens planering för ett judiskt hemland, sändes två rabbiner till Palestina för att utröna möjligheten att finna "ett land utan folk till ett folk utan land". De sände ett telegram tillbaka med meddelandet: ”Bruden är vacker, men har redan en man”. (Som också blev titel på en bok av IK). Detta var en kod för att säga, att Palestina inte var tillgängligt för en stor judisk, invandring. Ett alternativ i Israel-Palestina-konflikten, som diskuterats, är etablering av parallella stater i samma territorium, en parallell till Osmanska Riket. Hittills eftersträvade två-statslösning skulle förmodligen innebära inbördeskrig i Israel. En ny regering i Israel skulle föda förhoppning om att något positivt skulle kunna ske. Men IK menar att då alla sanktioner och bojkotter mot Israel kommer att upphöra och hela frågan går i förnyat status quo.

Var finns kvinnorna i den historia som IK beskrivet? IK menar att de har funnits, och mest påtagligt är alla kvinnliga studenter som finns på universiteten idag. Men svårigheterna är stora, bl a har de svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

Styrelseskicken i flertalet av dessa länder är mer eller mindre demokratiska. Val och parlament finns men fungerar opålitligt. I Egypten t.ex. vann Muslimska Brödraskapet ett förhållandevist rättvist val, men resultatet accepterades inte av militären och den valde presidenten fängslades. Valet i Algeriet för många år sedan gav också ett för makthavarna icke önskvärt resultat. Ett långt och mycket blodigt inbördeskrig följde.

Kvällens föredrag visar hur stater och kulturer genomgår hög- och lågkonjunkturer. Islams positiva inflytande i Europa under medeltiden får begrundas i relation till hur västerlandet ser sig som överlägset idag. Behovet att ”omvärdera världsbilden” är stort efter västeuropas och USAs ekonomiska och militära dominans under hundra år.

En fostran till fred kräver en korrekt världsbild, vilket denna föreläsning bidrar till.

 

Vid anteckningarna Birgitta och Bo Edvinson

Foto: Erni Friholt och Kurt Åke Karlsson

Upp

Aktuellt 2017

Höstprogram 2017

Insändare - Är Sverige fredligt?
Uttalande - Är terrorismen förvirrad? 19/4 2017



Kamp mot NATO-värdlandsavtalet




Brev till regering o riksdag



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

LOGIN
webbdesign: www.krylla.com