Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden – strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras – men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien – Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET – HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur – från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011
Sammanfattning av föredrag i kulturhuset Kajutan, Henån, den 19 mars 2015.

Läkaren och pedagogen Karin Utas Carlsson talar utifrån temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus

Föreläsningen sker inom ramen för vårterminens tema "Hur fostra till fred i en splittrad tid?"

Arrangör: Fredsrörelsen på Orust med stöd av Orust kommun och studieförbundet SENSUS.



Karin Utas Carlsson hälsas välkommen av Erni Friholt

Karin Utas Carlsson (KC) inleder sitt föredrag med orden "vi måste tänka på ett nytt sätt för att vinna freden, särskilt i dessa hårda tider". KCs stora sociala engagemang, intresse för fredsfrågor och för orättvisor i världen medförde, att hon i slutet av 80-talet sade upp sig från sitt arbete som barnläkare i öppenvård för att istället ägna sig åt ideellt fredsarbete. Hon fick mycket stöd av sin familj i detta beslut. I samband med den nya inriktningen av arbetet började KC också på Lärarhögskolan i Malmö. Under professor Åke Bjerstedt på Pedagogiska institutionen studerade hon ämnet freds- och konfliktforskning. "Då kom jag i kontakt med Resolving Conflict Creatively Program (RCCP)", säger KC, ", vilket var en mycket konstruktiv och metodisk lärarhandledning för fredsarbete med barn i åldrarna 5-12 år". Häri fanns beskrivet ett förhållnings- och undervisningssätt, användbart på alla nivåer, lokalt och globalt. I Malmö genomförde KC egna intervjuer med en stor grupp barn i 10-årsåldern rörande freds- och framtidsfrågor. Hon slogs av de insikter, som även yngre barn har, om samband mellan miljöförstöring, fattigdom och krig och också om samband mellan det som händer på global och lokal nivå.



KC insåg efter hand, hur hon skulle kunna kombinera sina livserfarenheter med sin fredsforskning. Forskningen visade, att konflikter kan hantera konstruktivt genom bättre förståelse av både dess grundorsaker och skälen till upptrappning. Samma mekanismer råder på mikro- och makronivån, ifråga om "den lilla freden" och "den stora freden". Konfliktlösningen, som KC förespråkar, grundar sig på ett alternativt förhållningssätt i kommunikationen med en motståndare. Detta synsätt tar avstånd från svart-vitt-tänkandet och fiendebilder. Det tar hänsyn till, hur påverkan sker mellan människor och därigenom kan medföra byte av onda spiraler mot goda. Verktygen i KCs arbete utgjordes således av både forskningen på lärarhögskolan och hennes tidigare professionella erfarenheter av medicinskt och psykologiskt-socialt arbete,"allt föll på plats", säger KC. Kvällens föredrag utgör en presentation dels av KCs vision av en fredskultur och dels av den teori, som hon formulerade i sin doktorsavhandling om konflikthantering,"Violence Prevention and Conflict Resolution: A Study of Peace Education in Grades 4-6".

Boken "Lära leva samman" utgör en bearbetning av avhandlingen och KC hänvisar, inför kvällens tema, till sidorna 106-108 i denna bok. Där finns den teoretiska modellen redovisad i tabellform under rubrikerna "maktparadigmet"och "det alternativa samarbetsparadigmet". Materialet finns tillgängligt även på nätet (några kapitel här: http://tradet.org/bok1.html). KCs modell återges i sin fullständiga form längre ned i denna sammanfattning.

Drivkraften för sitt ideella arbete med fredsfrågor formulerar KC på följande sätt:
Jag har en vision av en bättre värld - en fredskultur.


"Vi måste komma till rätta med maktlöshetskänslorna och hitta vår kraft", understryker KC och hänvisar till det kraftinspirerande begreppet "empowerment". Innebörden är just att återta den egna, rättmätiga makten och personliga kraften för att användas till förändringar, i det privata livet och i omvärlden. Med denna återerövrade "power" kan man t.ex. motverka våldskrafter och verka för freden. Det viktiga är, att freden utvecklas i andan av begreppet: det alternativa samarbetsparadigmet, inte utifrån maktparadigmet. Samarbetsparadigmet skall fyllas med empowerment! Våld och fred står i motsatsställning till varandra. Våld representeras, enligt KC, av fenomen som "mammon, girighet, skada på människor och natur, orättvis fördelning av jordens resurser". "Detta våld måste minska", fortsätter KC, "för att ge plats för tillit och kärlek". Visionen av en bättre värld medför, att människor söker redskap för att gynna de goda krafterna.

Pedagogiken och läromedlen måste bistå människor med förslag till goda verktyg. KCs avhandling och böcker utgör ett sådant verktyg. Maktlösheten minskar efterhand, som människor får goda erfarenheter av den konstruktiva konflikthanteringen. Denna hantering benämns av fredsforskningen också transformering av konflikten. En innebörd av transformering är t.ex."spiralen från det onda till det goda", att förflytta sig från tänkandet om motsättningar i svart-vitt-termer till jämbördighetstermer, från fiendskap till samverkan. Detta tänkesätt är tillämpligt, understryker KC, på alla nivåer, mikro- och makronivån, på lokalt likaväl som globalt plan, det handlar om en attityd gentemot kommunikationspartnern. Denna partner kan utgöras av en "traditionell" fiende i politiskt hänseende eller en åsiktsmotståndare i den egna ideella föreningen, inom den egna familjen inte att förglömma. Ifråga om empowermentbegreppet, säger KC, att "maktlöshet kan föreligga i frågor, som gäller världskrig och flyktingströmmar". Då är känslan av möjligheter till påverkan, på det lokala planet, särskilt viktigt att tillvarata "Gräv där du står", säger KC. Denna påverkan, "den lilla freden", ger ringar på vattnet. Detta utgör således en del av att återerövra sin "empowerment", upprepar hon. Lär vi oss detta samarbetsperspektiv slipper vi tänka i hämndtermer.

En talande vinjett beskriver våldets uttryck i form av just hämnd och visar maktparadigmets allmänna förekomst. Händelsen utspelade sig vid en VM-match i fotboll 2006. En känd spelare, Zidane, nockar våldsamt en annan spelare i bröstet, så lagvidrigt att han avstängs från fortsatt bollspel. Han redogör i TV för situationen. Förklaringen till våldet var motspelarens förolämpande kommentarer om Zidanes mor och syster. "Om jag inte ger igen får den andre rätt". Han beklagar men ångrar inte det inträffade. "Vi hörde samma sak av Bush den 11 september", säger KC, "rätten till hämnd är accepterad". "Våld föder våld och kan leda till vår egen undergång", säger KC, "jag behöver bara hänvisa till kärnvapenhot, miljöförstöring, ojämlik resursfördelning, flyktingströmmar". FN:s Generalförsamling kallade det första årtiondet under 2000-talet det internationella årtiondet för en freds- och ickevåldskultur för världens barn. "Det är vårt ansvar att verka för världens barn".

En av teoretikerna bakom KCs alternativa samarbetsparadigm är John W. Burton, professor på ett konfliktlösningscenter i London. John W Burton uttryckte sina teorier dels i det kända verket "Conflict: Resolution and Provention", 1990 och dels formulerades de i samband med en konferens 1978 som "Human Needs Theory". Provention är, enligt Burton själv, en sammansmältning av substantiveringen av promote och "prevent" , alltså promotion and prevention. Promote betyder be-främja och prevent förebygga. Dvs man löser konflikter, främjar den goda konflikthanteringen och förebygger negativ utveckling. Det är idén med titeln. Hans slutsatser var: "avskräckning fungerar inte då grundläggande mänskliga behov hotas", "deep-rooted conflicts" och "stora likheter föreligger mellan konflikter globalt och lokalt".

De grundläggande mänskliga behoven, human needs, utgörs av: Kroppsliga behov (mat, dryck, sömn, vila, lagom temperatur, rörelse), säkerhet och trygghet, kärlek och tillgivenhet, känsla av eget värde, identitet, tillhörighet till gruppen, mening, förståelse, delaktighet, glädje, rättvisa, kontroll.



En viktig publikfråga ställs rörande t.ex. Israel-Palestina-konflikten och teorin att "avskräckning inte fungerar, då basala behov är hotade". Hur kan ett samarbetsparadigm fungera, då målet hos den ena parten konsekvent är att erövra mer mark. I detta fall, som gäller asymmetriska konflikter, krävs ingripande av tredje part. Det finns inget förlösande svar men jag skulle vilja uttrycka mig på följande sätt, säger KC:

"Israel-Palestina är ett bra exempel på hur man kan använda samarbetsparadigmet (alternativt det sätt att tänka som jag förespråkar). Givetvis handlar det här om en svår konflikt om ett stycke land men underliggande behov är för båda sidor behov av säkerhet=trygghet (inte vara rädd), eget värde, möjlighet att försörja sig, utbilda sig, mening med livet, frihet, rättvisa, där behovet av rättvisa säkert är större på palestiniernas sida, eftersom det här handlar om en asymmetrisk konflikt, dvs ena sidan har väldigt mycket mer makt än den andra. Det handlar alltså om att minska rädslor, öka tillit och förtroende, visa respekt och ge utrymme för det som är väsentligt i människornas liv, således inte bara på den ena sidan i konflikten utan på båda. Med hot, våld och förtryck minskar man möjligheten att nå fred som alla önskar. Således kan även palestinierna göra något, framför allt låta bli att kasta sten eller skjuta raketer, uttala sig hotfullt. Allt detta ökar skräcken och fiendekänslor på den andra sidan. Den israeliska politiken behöver naturligtvis totalt förändras (bosättningspolitiken, muren, de ständiga trakasserierna, checkpoints, militarismen) för att se till allas behov. Men även palestinierna, den svaga parten, kan göra något. Vart det leder vet man inte, men det skulle kunna bli början till något nytt, skapade av goda spiraler."

Det handlar om oerhört långsamma och långsiktiga processer. Det förhärskande makt-synsättet skall förändras, från att t.ex. motvåld anses leda till säkerhet över till synsättet, att säkerhet uppstår genom samarbete. KC återvänder flera gånger till denna felaktiga uppfattning, att säkerhet bevaras med upprustning och hot. Människans basala behov av säkerhet missbrukas av makten.

En fråga från publiken anknyter till Sveriges konflikt med Saudiarabien om ländernas vapenavtal. Samarbetsparadigmet tycks inte ha tillämpats, men hade det alls varit möjligt? Kunde ett annat språkbruk ha använts från Margot Wallströms sida? Godtar manliga saudiska politisker att samtala med en kvinna? Någon påpekar att det finns vissa "sanningar" att stå upp för, som man inte kan förhandla om, att man t.ex. inte får döda en annan människa och att vår ofta relativiserande kultur inte gärna medger att det finns absoluta sanningar, vilket man gör i t.ex. Indien. Återigen, det finns inget enkelt svar! Ömsesidighet och respekt måste råda. Undvik begreppsparet "vi och dom".

Sammanfattande schema för den nya konflikthanteringsmodellen



Maktparadigmet Det nya paradigmet - samarbete
Konflikter: något negativt. nödvändigt för växt och utveckling.
Analysenhet: strukturer och institutioner. individer med grundläggande behov.
Mikro- och makronivåer: ses som helt skilda. har mycket gemensamt.
Problemet ligger i: människans natur, brist på resurser och strukturer. otillfredsställda mänskliga behov, brist på materiella resurser men ej på immateriella - här finns en möjlighet till lösning.
Målet: är att vinna konflikten för egen del. Utfallet får gärna bli vinna-förlora. Det är ett nollsummespel eftersom det handlar om brist på resurser. alla parters behov tillfredställs. Utmaningen är att låta resurserna öka. Vinna-vinna genom att fler behov tillfredsställs - psykosociala behov som rättvisa, förståelse, delaktighet, eget värde...
Fokus: på positioner. Underliggande behov utforskas inte. Underliggande behov utforskas.
Den andra parten: ses som motståndare eller fiende. Ens egen part är subjekt. Den andra objekt. Människor och grupper stämplas och fördöms när beteendet är negativt. Parterna ses som samarbetspartners för att lösa det gemensamma problemet. Problemet skiljs från personen, inte personen från problemet. Det handlar om ett ömsesidigt förhållande mellan subjekt.
Ansvaret: Ansvaret ligger hos den andre. Ansvaret ligger hos båda parter.
Kontakten med den andra parten: bryts/kan användas för påtryckningar. Kontakten upprätthålls. Den andra parten skall alltid behandlas med respekt. Det skils mellan person/grupp av personer/den andra parten.
Makt: Makt=dominans Utfallet baseras på makt. Konflikter regleras m hj a makt och/eller lagar. Maktbalans är avgörande. Maktkamper sker. Det finns inga alternativ. Makt=kraft, makt till, makt med, och makt över en själv. Konflikter kan regleras men inte lösas m hj a tvång och hot. Att hindra behov från att tillfredsställas leder till konflikter och ohälsa. Långsiktighet behövs. Att använda makt=dominans är inte effektivt. Makt används för att nå ett mål gemensamt med den andra parten. Det finns alternativ till maktspel/-politik.
Avskräckning, tvång och hot: Försvar i maktpolitiken bygger på idén om avskräckning och hot, inte good-will, förtroende och tillit. är inte effektivt när mänskliga behov står på spel. Hot och tvång kan lätt ge en effekt motsatt den avsedda genom att det minskar tillit. Upptrappning i en hot/våldsspiral är risken, gäller på makronivån liksom på mikronivån.
Auktoritet: Uppifrån-ned-perspektiv. Auktoritet har rätt att vänta sig lydnad, andra har en plikt att lyda. Nedifrån-upp-perspektiv. Auktoritet vilar på värderingar, som knyts till relationer mellan auktoriteter och dem över vilka de utövar sin auktoritet.
Politisk makt: Människor är beroende av beslut, stöd från regeringar eller andra hierarkiska system. Makt utgår från få. Auktoriteter får sin legitimitet genom effektiv kontroll eller utländskt erkännande. Makt uppstår kontinuerligt från många delar av samhället. Ingen är maktlös, eftersom eftersom det finns ett ömsesidigt beroende i förhållandet. De som har auktoritet behöver ta hänsyn till sina underlydande. Samarbete kan dras tillbaka.
Auktoriteters roll: Auktoriteters roll är att bevara institutioner och värderingar i samhället. Auktoriteters roll är att upprätthålla relationer så att människornas behov tillfredsställs.


Dialogen med publiken fortsätter under hela föreläsningen med reflexioner rörande det komplexa sambandet mellan konfliktteorin och dagspolitiken. "Arabvärlden" t.ex. är sammansatt av många olika länder med olika uttolkning av Koranen. Dock styrs inom islam både politik, juridik, moral och trossatser av Gudomens överhöghet. I väst definieras detta oftast som religiöst grundad diktatur, som motverkar jämlikhet och rättvisa. "Piskrapp" istället för yttrandefrihet är inget, som "vi" kan godta. KC poängterar ändå, att en konfliktlösare måste tänka i "både-och"-termer. "Detta har hjälpt mig själv i många sammanhang", säger hon. En annorlunda rättsuppfattning än den, som demokratier i väst hyllar, kan vara både bra och dålig. Västerlandets egna idéer är både bra och dåliga. Respekten måste gå i ömsesidighetens tecken. KC hänvisar till Gandhi och Galtung, som omfattar samma synsätt. Vi måste ge akt på olika begrepp, t.ex. militärt grundad "realpolitik" och "säkerhet", vilka fått en förledande innebörd av positiv sanning, såsom nämnts ovan. Följderna av t.ex. det "strukturella våldet", fattigdom och brist på rättvis resursfördelning, måste uppmärksammas. Begreppet analys i samarbetsmodellen exemplifieras med Ukraina-Ryssland-väst-konflikten. Vems uttolkning av skuldfrågan är den sanna? Vid analys av Palestina-Israelkonflikten menar KC, enligt modellen, att individerna lämnas därhän. "Det är, som om palestinierna som människor inte finns till".



I KCs modell ingår också "Konflikttrappan: att göra det värre - att göra det bättre", en dansk arbetsmetod presenterad i boken "Grib konflikten, konstruktiv konflikthantering i skolan", av Lotte Christy, Kriminalpreventiva rådet i Köpenhamn. Verktyget avses hantera sju steg i en upptrappad konflikt, som följer skalan "oenighet", "personifiering", "problemet växer", "man slutar tala med varandra", "fiendebilder", "öppen fientlighet", "polarisering". Lägsta grad av åtgärd är att "hålla sig till saken", en mer omfattande insats är "medling" eller "treparts-samverkan". Ifråga om medling tydliggör KC skillnaden mellan detta begrepp och gränssättning. Det senare innebär stopp för dåligt beteende, medling innebär hjälp till egen insikt hos parterna, enligt samarbetsparadigmet.

Sammanfattning av det nya paradigmets färdigheter och hantering av konflikter:

Enligt maktparadigmet dominerar synsättet, att var och en vill vinna slaget. Makt användes för att betona det egna perspektivet och det är fullt tillåtet att låta motparten "förlora ansiktet". Målen blandas samman med medlen och personer med problemet. Metoderna är domstolsutslag: Positioner och ståndpunkter deklareras redan från starten. Förhandling betyder att köpslå. Kortsiktiga lösningar tillåts. Medlare lägger förslag på kompromiss och försoning. Skiljedomen skall respekteras. Samarbetsparadigmet ersätter ensidigt deklarerade positioner med en gemensam analys som fokuserar underliggande behov och möjliga lösningar. Vinna-vinna-lösningar och båda parters perspektiv och självkänsla är viktigast. Medlare skapar förtroende, framkallar och underlättar parternas konstruktiva samarbete. Långsiktiga lösningar är målet. Färdigheter utgörs av t.ex. ett "inkännande lyssnande", s.k." jag-budskap utan skuldbeläggning av motparten", "hantering av egna känslor" samt attityden "hard on the problem, soft on the person". Försök att uppnå, både i arbete med barn och vuxna, en "definiering av problemet" och en "empatisk invitering till lösning av detta problem".

Presentationen av de två olika tänkesätten tydliggör långsamheten i förändringsprocessen. Införande av ett omvänt perspektiv eftersträvas medan ännu maktparadigmet gäller i hela världen med dess påstått nödvändiga "real- och säkerhetspolitik". Väsentliga frågor från publiken berör också denna komplicerade situation. En person med egen erfarenhet som militär i konfliktsituationer, bl.a. från FN-tjänst på Balkan, ställer frågan hur man skall förhålla sig, om motparten inte accepterar att försöka lösa konflikten enligt "nya paradigmet"." För man hinner sannolikt bli skjuten, innan man kommit till tals". Ett exempel ur verkligheten beskriver denna situation från en övning tillsammans med rysk militär. En ansats till att försöka "snacka sig ur konflikten" resulterade i att frågeställaren blev (övningsmässigt) skjuten på fläcken. Frågeställaren påpekar att i svensk militärutbildning ingår även andra metoder för konfliktlösning än den rent militära. "Men man måste även skydda sin trupp från att bli dödad". "Det måste finnas en plan B", menar frågeställaren, "att ta till om plan A fallerar". Svaret från KC och andra i publiken blir, att "det inte är enkelt att införa ett nytt tänkesätt" och att omfattande läroprocesser måste fortgå.

Fredens Hus i Göteborg

Fredsam, som är en samarbetsorganisation för ett 20-tal fredsorganisationer i Göteborg, arbetar med att skapa ett Fredens hus i Göteborg. Syftet med ett Fredens hus är att ge ökad kunskap om och träning i konstruktiv hantering av konflikter på lokal och global nivå med särskild inriktning på unga i skolor och fritidsverksamhet. Huset skall innehålla ett stort rum för utställningar, där också undervisning kan bedrivas och seminarier hållas. Här kan även finnas plats för ett litet bibliotek och man hoppas kunna ha ett bokkafé i anslutning till detta. Man tänker sig att, liksom i Uppsala, bedriva mycket utbildning av barn och vuxna ute i skolorna.

En förebild är det Fredens Hus som finns i Uppsala sedan några år. Det startade med ett litet fredsmuseum i källarplanet år 2005. När man 2011 fick större lokaler på första våningen i slottet kunde man kraftigt utöka sin verksamhet, som nu drivs som en ideell förening. Man disponerar nu rymliga lokaler för såväl utställningar som föredrag och lektioner. Tre ständiga utställningar berättar om Dag Hammarskjöld, Folke Bernadotte och Raoul Wallenberg. En lång rad tillfälliga utställningar har visats, bl.a. från "Forum för Levande Historia". Under 2013 besöktes Fredens Hus av 41 000 personer.

I Göteborg har Fredsam lokaler i Viktoriahuset på Linnégatan, samma hus som Haga-biografen, men mer ändamålsenliga lokaler behövs för att föreningens syfte skall uppnås. Lokalen bör vara centralt placerad. Kontakter har tagits med kulturförvaltningen och samarbete skall även sökas med regionen, kommunalförbundet och med företag och andra föreningar.

Som en start till ett bibliotek har en värdefull donation av böcker och rapporter om fredsundervisning erhållits. Det är dödsboet efter KC:s handledare på Lärarhögskolan i Malmö, professor Åke Bjerstedt, vars hustru och barn lovat att överlämna hela samlingen till Fredens Hus i Göteborg.

Från publiken kom förslaget att även söka samverkan med FN-föreningen i Göteborg. Där finns mycket kompetens och upparbetade kontaktvägar. Man saknar dock engagerade volontärer. KC noterar tacksamt förslaget.

Den intensiva debattnivån är välkommen. Den visar också, hur komplex och djupgående frågan är, då det gäller utvecklingen av ett samarbetsparadigm i en ofredlig och splittrad värld. Det är bara dialogen, frågorna, som kan föra reflexionerna och utvecklingen framåt. Under alla omständigheter har militär upprustning aldrig lett till bestående fred. Det vittnar historien om alltsedan faraonernas tid.

En varm applåd.



Vid anteckningarna Birgitta Edvinson

Foto: Erni Friholt

Upp

Aktuellt 2017

Höstprogram 2017

Insändare - Är Sverige fredligt?
Uttalande - Är terrorismen förvirrad? 19/4 2017



Kamp mot NATO-värdlandsavtalet




Brev till regering o riksdag



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

LOGIN
webbdesign: www.krylla.com