Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU – TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden – strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras – men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien – Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET – HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur – från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011
Sammanfattning av föredrag den 9 april 2014 i kulturhuset Kajutan, Henån.
MARIKA GRIEHSEL Afrika-korrespondenten och dokumentärfilmaren talar om

FREDENS VÄG Mandelas tankar om sin gärning, om arvet och framtiden

Marika Griehsel beskriver FREDENS VÄG genom sin personliga betraktelse över Nelson Mandelas gärning och arv och hur det kan inspirera oss nu och i framtiden, om vi vill!
Arrangör: Fredsrörelsen på Orust med stöd av Orust kommun och SENSUS.

Utgångspunkten för kvällens föreläsning är Marika Griehsels (MG) beundran av Nelson Mandela som en stor frihetskämpe, försonare och fredsledare men hon utgår också från sina egna erfarenheter som korrespondent för SVT i Sydafrika och i Afrika under 11 år. Därefter har hon fortsatt att bevaka Afrika men även arbetat som reseciceron.



Presentationen inleds med en kort sekvens ur maken Simon Stanfords film om Mandelas liv. Klippet visar en djup vänskap mellan Mandela och Desmond Tutu. Men klippet visar också hur viktig en samklang mellan allvar och humor kan vara,då en frihetskamp måste ske under så svåra betingelser, som rått för dessa båda ledare. Johnny Cleggs musikstycke Asimbonanga, tillägnad Mandela, spelas också under föredraget. Marika betonar sångernas betydelse för frihetskampen. De höll liv i kraven tills allt blev ohållbart för regimen.

Man kunde ha trott att 27 år i fängelse skulle ha gjort Mandela bitter - men icke! Desmond Tutu framhåller att Mandela aldrig skulle låta sig helgonförklaras. Och i nästa andetag skojar han om Mandelas dåliga smak vid valet av skjortor.

Föreläsningen sammanfattar Nelson Mandelas banbrytande fredsarbete utifrån rubriken Fredens väg, Mandelas tio bud och flera klassiska citat återges under hand.

1. UBUNTU

Det första och övergripande budordet är UBUNTU, som i Afrika utgör en filosofi med innebörden, "att vi är människor genom andra människor, att vår mänsklighet är sammanlänkad och om någons mänskliga rättighet kränks är den en kränkning även mot dig". Nelson Mandela var själv nyckeln till fredsmiraklet, en tydlig och principfast ledare med stor flexibilitet och entydigt karaktäriserad av citatet att bevara "a fundamental concern for others". "En man, en röst" var ett oeftergivligt krav, men viljan att förhandla med motståndarna var lika stark, flexibilitet nödvändig för att finna hållbara lösningar.



Satirikern Zapiro åskådliggör detta första fredsbudskap med en teckning och kommentaren "Whatever it is, it's transformed their planet". Han har helt enkelt tecknat vårt jordklot i form av Mandelas huvud och ansikte och kommentaren formuleras av några utomjordingar, som, med utsikt från en annan planet, iakttar denna nya "Moder jords" fredliga skepnad. MG uttrycker sig om teckningen med orden: "Mandela transformerade landet till fred från randen av ett inbördeskrig".

2. DRÖM OM FRED

Ett viktigt citat härär "It always seems impossible until it is done". Som exempel på en uppnådd dröm nämner MG Ghanas 50-årsfirande, 2007, av sin självständighet och att tillväxt sker i landet om än mycket långsamt.

För att ett fredsbudskap skall bli verkligt trovärdigt krävs också ett konsekvent beteende, av ledaren så väl som av vem som helst. Nelson Mandela var noga med sitt eget utseende men gjorde aldrig skillnad mellanmänniskor. Men barn har alltid företräde. Zapiros bild av Moder Afrika, vid firandet av Ghanas 50- årsdag, en kontinent med över 50 nationer



Zapiros bild av Moder Afrika, vid firandet av Ghanas 50- årsdag, en kontinent med snart 53 nationer

3. FÖRSONING

Detta är det svåraste, hur skall man kunna försonas och förlåta? Nelson Mandela personligen utgör plattform och inspiration för detta tredje budskap, ingen fred utan försoning. Han blev en förebild genom förmågan att, även i aktiva handlingar, förlåta det förtryck, som stat och myndighetspersoner utövat under decennier.MG exemplifierar Mandelas vidsynta fredsbudskap bl.a. med händelserna kring mordet på den uppskattade kommunistledaren Chris Hani i mars 1993. En storm av hatiska protester uppstod. Samtidigt befann sig förhandlingarna med apartheidregimen i ett ytterst känsligt läge, då regimen till varje pris ville behålla makt för den vita minoriteten och ständigt saboterade processen. Mandela kunde ändå i detta kärva läge avvärja ett katastrofalt inbördeskrig, och han vågade t.ex. i ett TV och radiotal yttra "kom ihåg att det var en vit, boerkvinna som gjorde det möjligt att gripa Chris Hanis mördare. Hon antecknade mördarens bilnummer och meddelade polisen". Samtidigt meddelade han på eget bevåg att det blir val om ett år. Det fanns inte tid för mer förhandling.

Mandela har myntat flera viktiga citat om försoningens betydelse, bl.a. "bitterhet medför blott att Du förgiftar dig själv"(Resentment is like drinking poison and believing it will kill your enemies). Han arbetade aktivt för att alla, som begått oförlåtliga brott mot mänskliga rättigheter under aphartheidtiden, poliser, militären, affärsmän, att alla skulle härbärgeras i försoningsprocessen och få amnesti. Förutsättningen var att de vittande i Sanningskommissionen och talade om vilka brott de begått och bad om förlåtelse.

Detta arbete var utomordentligt svårt men t o m här hade humorn sin plats. MG exemplifierar med ett drastiskt skämt yttrat av Desmond Tutu om den påfrestning, som det innebär att lyssna till alla berättelser, inom sanningskommissionens ram, om våld och övergrepp: "Om man bara är en dammsugare, som tar emot och suger i sig allt elände, då exploderar man till slut. Men om man är som en tvättmaskin är det bättre, man tar in smutsen, tvättar och sköljer, sen spottar man ut det, då klarar man lyssnandet gång på gång!"

4. FRED

"Be the change you want to see in the world", sa Mandela. "There is no way to peace, peace is the way", sa Mahatma Gandhi, Mandelas förebild.

ANC:s grundläggande attityd var en önskan om förhandlingslösningar! Sharpville-massakern 1960 blev dock avgörande för starten av en väpnad kamp. Uttalad måltavla för dessa angrepp var institutioner och infrastruktur, aldrig människor.

Mandela fanns på USA:s terroristlista ända in på 90-talet.

MG reflekterar kring förtryck, utsugning och krig på den afrikanska kontinenten och dess koppling till åtråvärda naturresurser, ädelstenar och metaller. Upphovet till motsättningar och krig är inte främst av etnisk art. Det grundläggande problemet är, att en grupp skaffar sig maktmedel och roffar åt sig tillgångar på enannan grupps bekostnad. Den obehöriga plundringen av naturtillgångar är ett av skälen till misslyckade försök att bilda nationalstater. MG visar ett foto från diamantgrävning i Sierra Leone. En skål ris om dagen var ersättning för hårt arbete och soldater med gevär runt arbetsplatsen. Inbördeskriget i landet 1991 till 2002 ledde till att en demokratisk stat upprättades med till slut en något rättvisare fördelning av landets tillgångar.

5. UTBILDNING

Budskapet om utbildning, som en viktig nyckel i en utvecklingsprocess. Resultatet av utbildningen kan också bli kontroversiellt. Högre utbildningsnivå hos en befolkning leder till högre ställda krav. Ibland blir detta i sin tur, som i Zimbabwe av Robert Mugabe, besvarat med våld och förtryck.

Afrika, som kontinent, har tillväxt både ekonomiskt och av en mycket ung befolkning. 40-50% av befolkningen i Afrikas länder är 20-25 år eller yngre. MG påpekar utbildningens betydelse för att härbärgera tillväxtprocessen. Kunskap för förädling av råvaror är nödvändig för att ge mervärde åt alla.

6. ATT VÅGA BLI LEDARE i MANDELAS ANDA

MG återvänder till ledarskapsfrågan. Hon citerar Mandela, som på ett klokt sätt hanterade ledarrollen: "Lead from the back and let the others believe they are in the front" and "know your enemy". Mandela själv lärde sig afrikaans för att kunna förhandla med apatheidregimen på dess eget språk - även detta en utbildningsfråga. Ett ledarskaps viktigaste innebörd är att våga konfrontera förtryckarregimer med det dubbelspel, som sker inom statsapparaten. MG exemplifierar från Uganda som är ett land med småjordbruk drivna av kvinnor. Allmän eftersatthet råder i jordbruket, brist på elektricitet, brister ifråga om basfunktioner som skola och sjukvård. Statschefen Museveni låter istället extrema kyrkosamfund organisera infrastrukturen i landet och drar bort strålkastarljuset från statsledningens försummelser genom att t.ex. fokusera på förbud mot homosexuella uttrycksformer.



MG påtalar vikten av kvinnor i ledande positioner. Att kunna leda i Mandelas anda, utan våldsinslag, exemplifieras från Sierra Leone, där stora stölder skedde på t.ex. olika sjukvårdskliniker. Far- och mormödrar tillsattes som övervakare av dessa kliniker och stölderna upphörde.

"Be honest" är en Mandela-paroll. MG vill påvisa att denna värdegrund tydligt anammats av många journalister i Afrika, och av civilpersoner som Mister T i Sierra Leone, som arbetar socialt och har målat detta citat på sin bil i stora bokstäver. Korrespondenter från väst borde tydligare visa tacksamhet mot dessa lokala idealister,som med sina kontakter och sitt ansvarskännande ger ditresta journalister möjlighet till viktig rapportering om situationer med krig och umbäranden.

Flera ledare i Mandelas anda omnämns, t.ex. gynekologen Dennis Mukwege. Han har på Panzisjukhuset i Bukavu, DRK, inrättat en avdelning för behandling av kvinnor, som utsatts för gängvåldtäkter i det krig i Kongo där 6 miljoner dödats sedan 1996. Margot Wallström, FNs speciella sändebud för arbete mot sexuellt våld mot kvinnor, är också en ledargestalt i Mandelas anda. "Hon kan delegera och vara helt sig själv", säger MG. Marguerite Barankitse, tutsie från Burundi, skapade ett barnhem, The Shalom House, för överlevande barn efter Rwanda-kriget. Paret Ingrid och Peiter leRoux i Sydafrika har bland annat arbetat hårt med AIDS-frågan.

7. ALLAS LIKA VÄRDE

Detta bud representeras av Mandelas uttalande: "I hate race discrimination most intensely". Denna nyckel är grunden för att undanröja all rasdiskriminering och i Zapiros tappning får vi en satirisk bild för citatet "det är aldrig någon annans fel!" Och: "Real leaders must sacrifce everything for the freedom of their people".

8. ANSVAR

"Att vara en ansvarsfull ledare är att ta, just, ansvar för sitt folk", ansvar för t.ex. försoningsprocessen. Ur filmen om Nelson Mandela visas ett klipp om sådan försoning, både mellan Mandela och Winnie men också mellan de båda hustrurna, den första Winnie och den andra Graca.

Under denna rubrik om ansvar reflekterar MG kring det "nya Afrika", som hon kallar det, och att hon själv blivit beskriven som en "afro-pessimist". Hon förtydligar sin hållning som rapportör från denna kontinent stadd i utveckling, genom att hänvisa till en ovanlig dröm för någon tid sedan. Drömmen handlade om en situation vid Mandelas frigivning i februari 1990, då Mandela sagt till den församlade pressen, där MG deltog: "Om ni inte rapporterat om våld och förtryck hade jag inte stått här idag". Tolkningen av denna dröm blev således, att MG inte behövde se sig som en afro-pessimist genom sina berättelser om fortsatt förtryck av mänskliga rättigheter i det "nya Afrika". Snarare kan sådana rapporter definieras som att ta ansvar för sina förvärvade kunskaper som undersökande journalist. Till dessa s.k. pessimistiska rapporter kan då höra, att västerländska investeringar inte alltid för med sig det goda som utlovas. Det skapas inte fler arbetstillfällen, ekonomin förbättras inte och någon snabbare utveckling ses ej heller självklart och överallt. Snarare finns stora brister i analysen av följderna av både bistånd och investeringar, av vad som är s.k. snabb utveckling men likaså av följder av olika journalisters insatser. Hur kan en adekvat analys ske av följder av olika omröstningar i FN? Leder dessa beslut ända ut i de berörda miljöerna? Vad gör Sverige egentligen, och vad är innebörden i Anders Borgs uttryck, "investera svenska värden"? Försäljningen av Jas-planen till Sydafrika utgör en stor skamfläck inom svensk utrikeshandel. Den avtalade motköpsaffären för att skapa tusentals jobb blev inte av. Och Jas-planen står på marken i brist på pengar. Och vad blir innebörden av Hennes och Mauritz' satsning i Etiopien? Är lönerna adekvata? Är det möjligt för de anställda att ansluta sig till fackförbund, har Sverige konkreta förhandlingsmöjligheter i ett land som Etiopien. Vad menas med att "samarbetet mellan Saab och Sydafrikas försvarsindustri går bra"? Korruptionen har kommit för att stanna, varför?

En Zapiro-teckning visar Fru Justitia bakbunden, tryckt till marken och med bindel för ögonen, hur skall då rätt kunna skipas?" De som protesterar straffas och tystas - alla blir delaktiga i toppen - kan inte släppa makten medbrottslingar", yttrar Zapiro. Ändå är det många som tar ansvar på olika områden, informerar om Aids m.m.

Från Soweto visas bild på en folklig uppfinningsrikedom. En mängd papiermaché-dockor har kreerats och placerats på ett torg, som en sorts demonstrations-installation, en ersättning för att medborgarna själva förbjudits att demonstrera. Mandela sade: "Egen befrielse måste medföra att man hjälper andra till befrielse". Ännu ett sätt att ta ansvar.

MG summerar att medias djupare analys och nyhetsrapportering ofta brister i kvalitet och hon hänför verksamheten till "infotainment", då seriös rapportering ersätts av något som liknar underhållning.

9. EGEN TRÄDGÅRDSODLING

Detta, att odla, att ha kontakt med växandet, är en dold källa till fredligt sinnestillstånd. En trädgård är en plats för kontemplation, reflexion och planering av frihet och fred. På Robben Island lyckades Mandela trots hårt tvångsarbetet att även skapa en liten odlingsplätt, vilket gav honom sinnesro samt grönsaker och han och de andra fångarna krävde att få studera.

10.KÄRLEK GÖR SKILLNAD

Mandela gifter om sig på sin 80-årsdag med Graca Machel, änka efter president Samora Machel i Mocambique. Kärleken kan fortleva. Under denna rubrik tar MG upp frågan om vår mänskliga förmåga att leva oss in i andra medmänniskors situationer, om hur vi skall överbrygga till förståelse av de erfarenheter, som t.ex. flyktingar bär med sig, varför man flytt eller flyttat. Många svenskar utvandrade till Amerika på 1800-talet som följd av missväxt och fattigdom och ville hitta ett bättre liv. Arvet efter Mandela har ställt oss inför ett vägval: att söka den globala vägen till en global familj eller bygga upp murar. Det är egentligen inget val, murar kan aldrig leda till fred.



Innan kvällen avslutas ställes många frågor av publiken både om den aktuella situationen i Sydafrika inför kommande val, befolkningens syn på Jacob Zumas självsvåld och många giftermål, om försoningsprocessen i Rwanda, om betydelsen av den starka personlighet, som just Mandela har visat prov på, frågor om de Klerks metoder under frihetskampen att härska och söndra, att sätta grupper inom befrielsekampen upp emot varandra, om den extrema högerns begränsade inflytande idag. En åhörare har många års erfarenhet av Sydafrika och kan vittna om att klyftor mellan människor och ojämlikhet ökar, att de sociala försäkringssystemen inte är av någon egentlig storlek och kvalitet, om attityder i väst att Sydafrika får försöka gå för egen maskin, solidariteten med Afrika i stort ganska ljummen, om att det är politiskt farligt för många att stanna kvar och flyktingströmmarna över Medelhavet som talar ett tydligt språk.



Optimism och pessimism vandrar sida vid sida. Det nya Afrikas framtid bygger på en ung och framåtsyftande befolkning med ett gränslöst kraftfullt arv efter Nelson Mandela att förvalta i en kommande, global fredstid.



Förslag på litteratur
Mandela's Way av Richard Stengel
Long Walk toFreedom av Nelson Mandela
Knowing Mandela av John Carlin
Det nya Afrika av Erika Bjerström
Nelson Mandela av Sten Rylander
Afrika vänder av Sten Rylander


Kvällen avslutas med en varm applåd och en inbjudan till Marika Griehsel att bli hedersmedlem i Fredsrörelsen på Orust.

Bokmässan kommer att besökas av Desmond Tutu och hans dotter Mpho Tutu där de ska presentera sin nya bok runt förlåtelse.

Vid anteckningarna
Birgitta Edvinson

Foton av Erni Friholt och Jan Halldin


"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014


Aktuellt 2017

Höstprogram 2017

Insändare - Är Sverige fredligt?
Uttalande - Är terrorismen förvirrad? 19/4 2017

Aktuellt arrangemang:

Därför behöver vi konsten - för motståndet, för överlevniaden - Stina Oscarson den 23/11 kl 19


Folkets Fredspris - den 2/12 kl 19



Fredsvecka mot Aurora 17 - bilder och berättelse



Kamp mot NATO-värdlandsavtalet




Brev till regering o riksdag



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

LOGIN
webbdesign: www.krylla.com