Referat från våra arrangemang

• Radha Bhatt - DEN VÄRLD GANDHI DRÖMDE OM
• Mr S,'Jaya' Upadhyay - Arbete för byutveckling bland Indiens ursprungsfolk
• Jörgen Johansen - Gandhi och Sanningen - utvecklingen fram till konstruktivt motstånd
• I Mahatma Gandhis efterföljd - Seminarium i serien Vägar till fred - Föredrag av Radha Bhatt den 8 dec 2015
• Radha Bhatt på Kvinnofolkhögskolan, 9 december 2015
• Uttalande vid Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente den 5/12 2015

• Prismotivering i diktform
• Fredspristagaren Åke Sandin FÖRBANNADE PACIFIST
• Agneta Norberg NATO SÅ IN I NORDEN
• Fredrik Heffermehl NOBELS FREDSPRIS
• Anders Dejke ATT INGRIPA FÖR FRED
• Inger Dejke FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER I JHARKHAND
• Uttalandet om Nato och Nobels fredspris som här publicerats i Bohusläningen
• Uttalande av mötet: BEVARA SVERIGE ALLIANSFRITT!

Referat av samtal i Henåns kulturhus den 17 november 2016

TRE RELIGIONER – TRE KÄRLEKS- OCH FREDSBUDSKAP

Kristendom, judendom och islam har gemensamma rötter. Hur förvaltar de budskapet idag? Och hur hjälper de varandra?

Anna Karin Hammar (AK H), stiftsadjunkt, Svenska kyrkan, Uppsala
Jan Hjärpe (J Hj), professor emeritus, islamologi, Lund
Benjamin Gerber (B G), församlingspedagog, Judiska församlingen, Göteborg
Moderator: Evert Svensson (E S), Socialdemokrater för Tro och Solidaritet

Arr.: Fredsrörelsen på Orust

Talarna fick först 10 minuter var, sedan fick de återkomma och efter pausen fick åhörarna ställa frågor.

J Hj: Jag ska göra en allmän inledning hur religioner fungerar i förhållande till politik och etik. De skäl som människor anger för sitt agerande är de legitimerande skälen, så som de själva förstår sitt handlande så att de kan handla med gott samvete. De materiella skälen, de sociala, politiska, ekonomiska, geopolitiska och psykologiska faktorer som ligger bakom, särskilt våldet, är ofta annorlunda mot hur de agerande själva ser på sitt handlande. De apologetiska, eller legitimerande skälen, är de som man hävdar för att försvara sitt agerande, vad man tror den som lyssnar kan acceptera eller förstå.

Prognosen på längre sikt har att göra med de materiella skälen: problem som gäller människornas möjlighet att leva och hur dessa problem löses. Här har vi skälen till det kaos som råder i Mellanöstern.

I det korta perspektivet behöver vi veta hur människor uppfattar det som händer utifrån egna erfarenheter, föreställningar om historien, och då även den religiösa, eller etniska, nationella traditionen. Detta spelar en avgörande roll för hur de kommer att handla. Traditionen förknippas med den grupptilhörighet som man ser det som naturligt att vara lojal till. Betydelse får det som berättas om det förgångna men också om föreställningar om framtiden (här och i ett eventuellt kommande liv).

Religionstillhörighet har flera funktioner.

1. En viss religionstillhörighet har funktion som social och kulturell markör för en grupp eller part (i en konflikt). Grupptillhörigheten kan också beskrivas i andra kategorier såsom sociala, tribiala, etniska, nationella, eller kulturell tradition. Religionstillhörigheten förknippas gärna med härstamning. Man behöver inte bekänna sig till tro på religionen i fråga. Tillhörigheten avgör vem som är vän och vem som är fiende.

2. Religionstillhörigheten legitimerar makt eller anspråk på makt; politiska eller militära maktanspråk. Daesh/IS och det jordanska kungahuset (den hashemitiska klanen) är exempel på detta. (Hashem var farfarsfar till Mohammed.)

En variant av detta är när religionen åberopas för opposition mot makt, för revolt mot korruption och förtryck. T ex demonstrationer.

1. När människor befinner sig i maximal otrygghet och kaos (som i vissa delar av Mellanöstern nu) har de för sin överlevnad behov av någon form av socialt nätverk. Vanligast är familjen eller klanen som säkerhetsnät – ofta med religiös tillhörighet som en av markörerna. Det förutsätter någon form av nära nog total lojalitet med den egna gruppen, det som är det främsta budet i tribalismens normsystem.

2. Nöd och förtvivlan. Det är den palliativa funktionen av religionstillhörigheten. Den ger tröst och hopp, att förstå det som ter sig meningslöst. Hopp om paradiset. Apokalypsen, den sista tiden.

Att våldsverkare använder det religiösa språket har gjort att religionen fungerar sämre som tröst. Detta är något som ändrat sig. Aktiv ateism. Människor säger: ”Därför är jag otrogen.”

Kan vi motverka våldet genom att ta fram det som INTE beskriver och legitimerar våld? Vilka upplevelsegemenskaper går på tvärs emot uppfattningar som beskriver konflikter på ett sätt som ger upphov till fiendskap och våld? Kan vi motverka ekokammareffekten, den som gör att man ser den egna sidans världsbild och argument och inte varseblir den andras? Att lyssna till den andre.

B G : Som jude i sådana här sammanhang brukar jag vara den ende. Jag måste förklara vissa premisser i judendomen. Till skillnad från kristendomen och islam, som har gemensamma religiösa texter, handlar det judiska folkets officiella religion om ett folks religion och även en del praxis. Man kan fira judiska högtider utan att vara religiös i bemärkelsen tro på judendomen. Detta är i och för sig inget märkligt. Här i Sverige firas julen även av icke-kristna.

Man brukar skämta och säga att där det finns två judar finns det tre åsikter. Det ingår att vi inte behöver hålla med varandra. I kristendomen var detta svårare. Det blev en uppdelning i grupper: katolicismen, protestantismen etc.

Judarna har levt i olika delar av världen och känt tillhörighet överallt. Bibelns berättelser binder ihop oss även om vi inte ser dem som sanna.

Makt påverkar människor i olika situationer. Någon som känner sig maktlös blir särskilt uppmärksam på vad andra känner och tycker. Ju mäktigare man är desto mindre energi lägger man ned på att fundera över/kontrollera vad andra känner och tycker. Det judiska sättet att överleva medförde, p.g.a. utsattheten, att judarna blev väldigt medvetna om vad andra känner och tycker. (En grupp konverterade men judarna gjorde det ej.)

Jag tror att det ligger mycket i kärleks- och fredsbudskapet. Det är svårt att tänka helt utanför sin egen kultur och historia och ta andras perspektiv. Alla har helt rationella och logiska skäl, men olika premisser påverkar oss olika. Jag tror att Trump, som just vunnit presidentvalet i USA, och Sverigedemokraterna har hittat ett sätt att tala med människor som är rädda och arga.

I den judiska världen fanns många åsikter och sätt att förhålla sig till omvärlden. Man behöver inte göra avkall på sina principer för att lyssna. Man kan prata med människor om vad de känner i stället för att slå dem i huvudet med statistik. Jag hoppas att då kan samförstånd – och kärlek i enlighet med kärleksbudskapet – nås lättare.

AK H: Vi vill gärna i varje religion ta upp kärleks- och fredsbudskapet – och så kvinnans ställning. Allt på 10 minuter. Vid konferensen i Nairobi 1975 sa Margareth Mead:"You Christians are a sociological impossibility". Hon avsåg de kristna av alla färger. De som inte har något gemensamt får det genom den kristna gemenskapen. Här kommer man samman från många olika grupper. Vi som människor har så mycket gemensamt. Ekumeniken under 1900-talet har visat vägen till olika etniska grupper och givit en gemensam identitet. Det är ett fredsarbete. Detta sker särskilt när nationalstaten är svag. Idag gäller det gemenskap mellan religionerna. Att se varann som gåvor till varandra. Ovisshet delar folk idag: Hör vi alla ihop, oavsett religion? Det gemensamma hos de olika religionernas trosyttringar är det som inte specifikt tillhör någon särskild religion. Nathan Söderbloms arbete för ekumeniken gjorde att olika grupper kom samman.

Det finns olika förhållningssätt. En del vill kristianisera kristen tro, som en stark markör bara för kristna. Andra från olika religioner ser att kristna har mycket gemensamt. Vi måste också se det gemensamma för att klara stora utmaningar såsom miljö- och flyktingproblematiken. Detta är inte lätt: Fader Jaques Hamer mördades av IS, trots hans förståelse av det gemensamma. Brobyggande mellan judendom och kristendom utesluter idag islam. Solidariteten med hela världen förstörs av de högerkristna i Europa med korset som symbol - eller korstågssymbol - mot islam.

Mitt-kors-kampanjen innebar att det kristna korset skulle bäras i solidaritet med alla kristna. Jag gjorde inte det, därför att det kunde uppfattas som att bygga stort avstånd till islam. ”Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde son …” Det står världen, hela mänskligheten, inte någon grupp.

Det är en viktig kamp för förståelse i dialogen med religionerna. Hur kan jag vara sann mot min tradition och mig själv OCH samtidigt öppen för andra? Idag är det helt nödvändigt att hitta gemenskap med alla olika traditioner.

E S (moderatorn): Vi talar om tre religioner som har en enda Gud – de abrahamitiska religionerna. Nu ska vi mer konkret närma oss ämnet kärleks- och fredsbudskapet.

J HJ: Kan man tala om en universell etik att utgå ifrån? Jag har satt samman följande åtta punkter som förefaller lämpliga att åtminstone utgå ifrån när det gäller att fundera kring gemensam tradition, tre religioners etik:

1. Medvetenheten om sociala och ekonomiska klyftor i världen i stort och i vår närhet. Detta kan kopplas till rättvisa. Rätt och rättfärdighet är ett bibliskt uttryck och det finns motsvarande i islam. I ingen religion är det legitimt att tala för orätt och orättvisa.

2. Den andra principen är den moraliska plikten att dela med sig. Man ska dela med sig till andra. Man kan inte legitimt behålla sin rikedom om andra har det svårt. Det finns också en rationalitet: Man kan hävda att den nödlidandes nöd är till skada för samhällets funktion.

3. Avtal ska hållas. Vi ser det i den romerska rätten, i Koranen och i Psaltaren. Om vi bryter mot den principen kan ett samhälle inte fungera,

4. Reciprocitetsprincipen, den Gyllene regeln: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger.” Motsvarande finns som grundläggande princip i alla tre religionerna [och i många andra].

5. Förvaltarskapstanken. Människan skapades för att vara förvaltare av det som Gud skapat, Universum. Det finns alltså ett ansvar för klimatet. Det är inte fråga om ett ägande utan ett förvaltarskap. Den som äger en sak kan bruka den, men inte missbruka den. (Ställföreträdarskap är ett annat namn).

6. Den fria viljan. Detta är mer kontroversiellt. Har människan en fri vilja eller inte? Med en fri vilja följer ansvar. Bestämmer Gud allt? Då vi tänker så blir vi determinister. Som en arbetshypotes får man anta att människan kan välja - och vilja.

7. Behovet av det gemensamma och behovet av respekt för den andre. Låt mig citera Natanael Beskow: ”Kanske går vi skilda vägar, kanske kämpa vi i olika avdelningar i den stora hären. Må vi kämpa för det vi levat oss till såsom sanning, en var efter sitt samvete. Må vi blott se till att det aldrig är för vår egen ära som vi kämpa! Och aldrig med orena vapen! Kunna vi inte tänka lika, så låt oss då älska lika! Låt oss tävla i att giva oss ut i vår Herres tjänst och icke i att klandra och fördöma varandra!” (Från antologin En dag har börjat; 14 april 1907.)

   En liknande tanke finner vi i ett par citat från Koranen: ”För var och en av er har Vi fastställt en lag och en levnadsregel/program. Om Gud hade velat hade Han gjort er till ett enda samfund (umma), men det var Hans vilja att sätta er på prov genom det som Han har skänkt er. Tävla därför med varandra om att göra goda gärningar! Till Gud ska ni alla återvända och han ska upplysa er om det som ni hade olika åsikter om.” (5:48b/52b f.) Detta uttrycks också helt kort i Sura 2:148: ”Var och en har en riktpunkt som han vänder sig mot. Tävla därför med varandra om att göra goda gärningar! Var ni än är ska Gud föra er samman. Gud har allt i sin makt.” (2:148/143)

8. Som ytterligare princip vill jag hävda att religionsutövningens frivillighet är fundamental. Ett Korancitat (2:256a/257a): ”Inget tvång i religionen”. Anna Karin nämnde Nathan Söderblom. Han skrev 1916: ”Största faran för religionsfrihet och all annan frihet ligger ännu idag i sådana riktningar som sätter det opersonliga över personligheten och äro färdiga att offra allt, sig själva och mänskligheten för ett system, en institution, en lära.” Orden har idag en otäck aktualitet: Religion som förtryck, våld, tvång, maktutövning och det värsta av allt, religion som legitimering av krig och terror.

Det finns en dubbelhet i den religionsutveckling som har skett i världen, från äldsta tid till idag. Ur etisk synpunkt kan vi se två religionstyper, dessvärre inte separata utan intrasslade i varandra. Den ena där religion (eller kanske snarare religiositet) står för upplevelse av transcendens, andlighet, godhet, kärlek utan åtskillnad, osjälviskhet, medlidande, försoning, medkänsla i handling, ickevåld; den ömsesidighet som uttrycks i Gyllene regeln. Den andra typen står för religion som makt, hierarkier med krav på ovillkorlig lydnad, en som gör åtskillnad mellan människor (”vi och dom”) och rentav predikar avsky för ”den andre”. Det här är inte fråga om vilken religion det är – de två typerna finns i alla. De står emot varandra men kan vara svåra att skilja åt eftersom ord, riter och berättelser kan vara desamma. Den ena typen kan förvandlas till den andra.

E S: Internationella avtal ska hållas, FN-avtalen.

J Hj: I varje fall kan man inte ensidigt säga upp ett avtal. I så fall är det meningslöst och blir ett moras.

E S: Står de internationella lagarna över nationalstaten?

J Hj: De internationella lagarna behöver inte ha jurisdiktion. Moraliskt håller de ändå. FNs deklaration om mänskliga rättigheter är inte juridisk utan moralisk. Ratificerade konventioner är man bunden av. Vi har inget alternativ. Detta är något man inte gärna vill erkänna i politiken.

E S: FN är det stora redskapet.

B G: Anna Karin beskrev skillnaden mellan kristianiseringen och universalismen, att inte vända utsatta ryggen. Att ta hand om dem som behöver hjälp. Samtidigt är vi flockdjur: Hur mycket vi känner gemenskap med varandra beror på hur mycket vi känner varandra, har gemensam historia och hur vi litar på varandra. Fredsrörelsen engagerar sig på olika sätt. Vi måste ha någonting som förenar oss för att komma samman. Men det finns många sätt att förenas.

På vägen hit samtalade vi i bilen. Adam är emot kärnkraft. Ett koncept behövs för samhörighet. Utan det får vi inget tillitsfullt samarbete.

Någon gör någonting konstigt. Vi säger: De är inte som jag för att de är muslimer, vi-dom. Det är lättare att se nyanser i sin egen grupp. Om någon går in i en skola i Trollhättan och dödar, då säger vi inte att det är för att han är svensk som jag.

Vi har haft en tid då universalismen segrat. FN fungerar bara om vi tror på FN. Då FN är passivt eller inte lyckas får vi mindre känsla för FN. Jag identifierar mig som vänster men är samtidigt stolt över min bakgrund. När jag såg judiska anspelningar i Bob Dylans text då identifierade jag mig med honom. Tag Abba eller Ikea. Vi känner oss stolta över att vi är svenska. Det är viktigt att inte sudda bort vår egen identitet. Då kan vi välkomna andra. En svensk värdering är att vara välkomnande.

I det demokratiska partikonventet bjöd de in ett pakistanskt par vars son hade tjänstgjort i Irak och stupat. De sa att de var stolta över att vara amerikaner med den amerikanska författningen och över att deras son givit det ultimata, sitt liv.

Vi har det här gemensamt: Nyckeln är att vi behöver något att samla oss kring och något att vara stolta över - en identitet.

E S: Samarbete kan vi tala om. Anna Karin kan vara stolt över sin tro men alltid samarbeta med andra.

AK H: Det finns ingen religiös esperanto. Man bottnar i det man kommer ifrån och tror på. Religionerna ger näring. Men jag reagerade när Obama i synagogan nämnde Raoul Wallenberg som lutheran. På djupet är vi oss själva och då hittar vi det som är gemensamt för alla. Detta är partikulär universalism. Vi förvaltar våra egna gåvor till mänskligheten. Som kristen ställer jag mig bakom alla de åtta reglerna Jan talade om.

1. Jag vill lyfta fram livet som en helig gåva, inte en prestation. Världen är helig i sig själv. Moderniteten tog något ifrån det mänskliga. Det är uppenbart att utvecklingen i vår tid har en baksida. Vi behöver återta känslan av helighet i livets gåva..

2. Om rättvisa. BDS-rörelsen gentemot Israel i Palestinafrågan. (BDS = bojkott, deinvestment, sanktioner). Ge dem sin rätt.

3. Förlåtelsen förvaltas också starkt i kristendomen. Koptiska herdar i Libyen halshöggs av IS. Kyrkan förlät detta, för att slippa fastna i destruktivitet.

4. Människan har både en dag- och en nattsida. Det måste vi räkna med. Vi lever farligt om vi inte gör det. Antropologin - människosynen.

E S: Vi lever i en svår tid och går mot en ändå svårare. 30-talet kommer åter. Kan de tre stora religionerna bli en verklig motkraft?

AK H: Jag röstade för-anslutningen EU för att jag ville ha med sådana som inte hade en kolonial tradition. Men TV visade att rika kommuner röstade för och att de kommuner som var emot var fattiga. Nu i det amerikanska presidentvalet: De vita, kristna fattiga röstade på Trump. Judar, muslimer och icke–religiösa röstade inte på Trump. Religionerna gjorde inte den positiva skillnaden.

Jag tror att Kristus är källan till rättvisa och kärlek i världen. Han har inte mycket hjälp av sina kristna.

B G: Jag tror det finns en förklaring. En vänsterjournalist i Israel får utstå en hel del motstånd från landets höger… Om BDS-rörelsen: Vi måste sätta press på regeringen. Jag är själv väldigt oroad över utvecklingen. Ur det judiska perspektivet handlar det mycket om rädsla. De känner sig i underläge. Det svenska perspektivet är: Hur kan man säga att judarna är i underläge gentemot palestinierna? Den bibliska ökenvandringen behövde 40 år för att folket skulle mogna till. Det trauma som Förintelsen innebar för judarna, att inget gjordes för att sätta stopp för morden på 6 miljoner judar, spelar roll. En hel del av överlevarna kom till Israel. I grunden är det israeliska samhället byggt på en enorm rädsla. Jag tror inte man kommer så långt med att påpeka att det inte kommer så många missiler. Högerpolitikerna använder varje incident till att befästa rädslan för palestinsk revansch. Vi kommer ingen vart med att säga att ni har fel i att vara rädda. Man måste be dem berätta om sin rädsla för att den inte ska transformeras till ett främlingshat. Man måste ta det extra steget att försöka förstå. Hur ser världen ut ur ditt perspektiv? Rädsla sprider sig. Det är likadant med de vita i USA.

E S: Rädsla föder till slut hat.

J Hj: Att tro på Gud är inte detsamma som att tro på religionen. Med hjälp av en religion tror man på Gud. Religionen är en verktygslåda. Den lådan är väldigt stor. Man kan inte använda allt där. Varje praxis är ett verktyg bland många. Man använder sig av det man har i sin egen låda och ibland måste man låna.

Våra olika tillhörigheter påverkar personligheten. Folk med samma tillhörighet strävar inte efter samma saker.

B G: Ibland skaver de emot varandra.

J Hj: Ja, de växlar och går ihop eller isär. Praxis i samarbete.

AK H: Sverigedemokraterna är rädda för flyktingar. Regeringen svarar med att stänga dem ute. Hur ska vi lyssna till rädslan men inte samtidigt stänga ute flyktingarna? Samma gäller Israel-Palestina-frågan. Hur kan vi möta människornas rädsla utan att sälja ut flyktingarnas rätt, eller palestiniernas?

PAUS

E S: Två frågor:

1. Maktmissbruk varhelst det förekommer i diktatur eller demokrati, synligt eller dolt: Hur ser vi i religionerna på den här samhällsutvecklingen?

2. Öga för öga, tand för tand eller vänd andra kinden till.

AK H: Det är i Palestina tyvärr fråga om många ögon för ett, i Israels övervåld.

B G: I det judiska perspektivet kan man inte bara läsa urkunderna efter bokstaven. Öga för öga får tolkas som skadestånd. Straffet ska vara i proportion till brottet. Netanyahu vedergäller långt utöver detta. Han gör det av politiska skäl. Gamla lösningar fungerar inte i den nya världen. Nu behövs nya krafter. Vi behöver nya sätt att se på problemen, se på dem ur olika perspektiv. Människornas perspektiv är det viktiga. När en religiös höger vill riva moskéer och bygga tempel istället.

Kung David ville bygga ett Guds hus på den platsen men han hade som krigarkung blod på händerna och hans son Salomon fick bygga templet. Ett brott ger inget gott resultat. När Gud vill ha sitt hus på en plats, då finns ett hus där. Hans fastigheter är ej det viktiga.

AK H: Man måste vara tvåspråkig. Mänskliga rättigheter måste ha förankring i respektive religion. Richard Falk portförbjöds trots att han är jude. MR-metaforiken är en tunn diskurs, religionen en tjockare, d.v.s. djupa myter, bilder, historier. Om MR ska vara effektivt i världen måste den vara rotad i kulturerna, bli igenkänd i den egna kulturen. Jag är Israelvän, men Israel tar sig ockupationsmaktens rätt. Enligt folkrätten har palestinierna rätt till sitt land. Judarna argumenterar från Bibeln att landet är deras. Mikael Oskarsson (kd) är ockupationsmaktsvän, säger att landet är judarnas, enligt bibeln. Kristet teologiskt synsätt är att landet är givet till Abrahams barn - judar, kristna och muslimer. Folkrätten ska ses i det ljuset. Man måste förbinda folkrätten med det kulturella/religiösa tänkandet.

B G: När Abraham dog kom Isak och Ismael (modern var Hagar) tillsammans. Jag tänker på vilket pris de fick betala föra att vara profetsöner. Ismael och Hagar skickades bort men kom samman vid sorg och förlust. Det finns en stödorganisation som arbetar för att få alla tillsammans för samtal: “Combatants for Peace”. Du hittar dem på YouTube. De har fattat att vi inte kan lösa det här med våld. De lyssnar på varandras berättelser och sedan hör det till att de återberättar den andres, för att förstå varandras sorg.

J Hj: Kan man acceptera ett demokratiskt beslut som kränker mänskliga rättigheter? Det är skillnad mellan demokrati och etnokrati. Demos betyder alla människor oberoende av tillhörighet. Etnos handlar om folk som har vissa markörer, kultur, språk, lika, tillhör en grupp, som behandlar folk olika beroende på tro etc. Medborgarskap kräver vissa gemenskaper. I en demokrati, däremot, behandlas alla människor lika. Sverigedemokraterna är inte demokrater. Det handlar i stället om etnokrati. Skilj mellan demokrati och etnokrati.

Fråga: Vad innebär judisk rädsla? Ship to Gaza försökte bryta den olagliga blockaden. Israels flotta beslagtar och fängslar. Konflikten mellan Israel och Palestina är ett argument för IS. Där ser man vad västvärlden gjort. Det som oroar mig är högerkrafterna som vill ha ett Storisrael. Hur ser styrkeförhållandena ut i Israel: vänster och höger, fredsvänner?

B G: Jag var rädd att hela kvällen skulle handla om EN konflikt. Från Spelman på taket: ”Gud, vi är det utvalda folket. Kan du inte välja ett annat folk?” Jag är sionist. Jag tycker Israels folk har rätt till ett eget land. Mycket görs där nere som jag inte tycker om. Det gäller att vända utvecklingen, försöka förstå den andra parten.

AK H: Jag kommer från Örkelljunga. Den kommunen har idag mest Sverigedemokrater i Sverige. Jag har bestämt mig för att göra intervjuer med de här personerna, lyssna till dem, försöka förstå. Nu när jag blir pensionär ska jag skaffa lärdomar om situationen i USA och Israel, där vänstern inte har en chans. Vi behöver hjälp utifrån, säger de. Vi behöver härifrån arbeta med den Lutherska principen lag och evangelium, handla gott, låta generositeten flöda. Den spontanitet vi har i generositeten (från Gud) flödar vidare också i arbetet genom lagen, som är Guds redskap för att tvinga oss till det som vi inte skulle gjort spontant. BDS är ett medel. BDS behövs nu. Det är tvingande åtgärder. Men samtidigt ska vi vara öppna för det levande samtalet. Det är en dubbelstrategi även med SD. Söders retorik i kyrkomötet är outhärdlig. Sverige följer tyvärr inte FNs regler. Det måste till en lag. Det farliga vi har måste vi förbjuda: nazistiska och fascistiska organisationer.

Erni Friholt: Fred Taikon svarade på en fråga när han var här. Frågan gällde om romerna ville ha ett eget land. Han svarade: Vems land skulle de ta? De vill inte ta något land som är andras. Däremot vill de ha rättigheter där de bor i de olika länderna.

AK H: Folkrättens judiska rätt till land är ett 1800-talstänkande.1800-talets nationalstater är en konstruktion. Romerna skulle inte tjäna på ett eget land. Ett maktlöst folk är ett etiskt folk. I alla EU-stater handlar det om medborgerliga rättigheter.

B G: Då man får makt måste man fatta beslut. Det judiska folket var fredligt tills vi fick ett land. Ett gigantiskt pris att betala. Vi bråkar alla om vad det innebär att vara jude, det enda som vi har gemensamt.

Karin Utas: Jag måste säga emot Anna Karin. Hörde jag rätt att du vill förbjuda nazistiska och fascistiska organisationer? Vi kan inte förbjuda åsikter. Då blir det etter värre!

AK H: FNs regler förbjuder rasistiska och nazistiska organisationer. Tänk på Baltikum! Också Peter Nobel har lagt fram det förslaget.

J Hj: I Tyskland finns nazistiska partier ändå. Nationalstaten passade för järnvägar men inte för flyg. Nationalstatens upplösning föder nostalgiska rörelser som SD. Vi måste förstå det men inte förbjuda. Vi har hjälp av distinktionen mellan demokrati och etnokrati.

E S: Vad kan de tre stora religionerna göra gemensamt för att skapa rätt, rättfärdighet och fred? Med rätt strategi skulle det kunna bli en otrolig kraft.

Peter Norrthon: Vi har föreningar. Även om de här tre religionerna gör stordåd är inte andra med. Andra religioner är också stora. Låt oss bilda föreningen Människan! Slopa nationsstaterna!

B G: Jag och du är inte samma. Vi har svårt att hålla ihop. Jag behöver du för att veta vem du är och tvärtom. Vi ska hylla våra skillnader. Vi kan alla ha positiva identiteter. Vi behöver en egen positiv identitet. Två tankar samtidigt. Jag håller inte med dig utan firar att vi är annorlunda.

J Hj: Religionerna är teorier. De kan inte göra något. Det handlar om människan. Som människor kan vi göra saker. Människan inspireras av religiös tradition och religionen legitimerar hennes handlingar. Men vi står oftast utanför religionens hierarkiska apparater. Det är de individuella människorna med olika grad av fromhet som verkar. Det individuella ansvaret kan inte överlåtas. Religionen ger en verktygslåda.

AK H: Utöver det individuella ansvaret behövs arenor, mötesplatser. Världsreligionerna har på en konferens antagit “Charter forCompassion”. Det ligger på YouTube. En ekumenisk konferens mellan kristna och muslimer om hur staten ska organiseras borde återigen hållas. Jag vill gärna samarbeta med dig, Benjamin.

J Hj: De religiösa ledarna är inte representativa. Folk gör inte som de säger.

Vid pennan Karin Utas Carlsson och Ola Friholt

PELLA THIEL Fred Med Jorden - På Vems Villkor?
För mångfald mot enfald
Välkommen till Ellösparken torsdagen den 6 mars kl 19

Torsdag 28 november talar fredsforskaren och världsaktivisten Jörgen Johansen under rubriken - PALESTINA hösten 2024 Finns det ett ljus i mörkret? - Välkommen kl 19 i Ellös Folkets Park!

Tors 31 okt talar fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg, nyligen hemkommen från ännu en resa till Kina:
KINA TUR OCH RETUR
Intryck under 40 år

mottog då denna dikt av Ola.

FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET - ett bidrag till fredsundervisning

Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.

I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.

Folkets fredspristagare

Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019

Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

• Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020
• Debattartikel: SVERIGE KAN FÖRSVARAS UTAN VÅLD sommaren 2020
• Debattartikel: ATT FRAMKALLA DEMONER sommaren 2020
• Debattartikel: ILFART MOT FRAMTIDEN sommaren 2020
• Debattartikel: HAR VI EN CHANS? sommaren 2020
• Debattartikel: KLIMATKOMPENSERA TILL DÖDS 13/3 2020
• Debattartikel: VAD HOTAR VÅRA INTRESSEN? juni 2019
• FN-KONVENTIONEN MOT KÄRNVAPEN - Remissvar om ambassadör Lars-Erik Lundins utredning 10/4 2019
• Krisbroschyren påtalad: Krisen pågår – vad gör vi? 25/3 2019
• Debattartikel: Farligt säkerhetstänkande 31/3 2019
  
• Debatt om ekologiskt jordbruk 31/1 2019
  
• Misslyckade klimatförhandlingar per design? Debattartikel av hemsidesredaktören 12/12 2018
• Debattartikel - Vem behöver lugnas? ETC-Göteborg 22/10 2018
• Debattartikel - Avklädda krigshetsare
• Debattartikel - Var noga med fakta. SyreGlobal nr 54 2018
• Debattartikel - Militärmanövrer förstör miljön. ETC-Göteborg 11/10 2018
• Öppet brev - Avbryt Nato-samröre 1/12 2018
• Brev till Agenda om Syrien-inslaget 15/4 2018
• Uttalande - Bygg broar - inte murar 11/4 2018
• Debattartikel - Konserver mot krig? 14/2 2018
• Uttalande - Förbud mot kärnvapen 2/12 2017
• Insändare - Är Sverige fredligt? 18/7 2017
• Uttalande - Är terrorismen förvirrad? 19/4 2017
• Uttalande - Återuppliva Sverige som fredskraft! 3/12 2016
• Öppet brev - Hejda de skändliga! 28/11 2016
• Öppet brev - Widmans fasta övertygelser 21/12 2016
• STOPPA KOLONIALISMEN! Öppet brev den 17/3 2016
• EN FREDLIG VÄG TILL FRED - Uttalande vid Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente den 5/12 2015
• Uttalande: Vänd Nato ryggen! - Låt oss stärka FN genom att vara ett starkt fredsförbund! 19/10 2015
• Öppet brev: HUR STOPPAR VI VÄRDLANDSAVTALET? 13/10 2015
• Yttrande om promemorian om Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd - 28/9 2015
• Öppet brev: PRAKTISK REGERINGSFEMINISM 21/4 2015
• Öppet brev: FÖR EN FEMINISTISK POLITIK 5/3 2015
• Öppet brev: VAD ÄR NATO? 22/1 2015
• Öppet brev: BEVARA SVERIGE ALLIANSFRITT! 6/12 2014
• GRÄNSPOLIS MOT FLYKTINGAR I SJÖNÖD 6/11 2014
• FREDSPRIS PÅ AVVÄGAR! 12/10 2014
• Världens folk och regeringar, besinna er! 23/4 2014
• Nobels fredspris får ej missbrukas! 7/12 2013
• Är krig en bra affärsidé? 16/4 2013
• Stoppa drönarna! 16/4 2013
• JÄMSTÄLLDHET UTAN ILLUSIONER! 7/3 2013
• Det evinnerliga skumrasket kring handeln med vapen - 8/3 2012
• FLYKTINGAR FÖRTJÄNAR HÄNSYN - 12/4 2011
• INGEN SVENSK MILITÄR TILL LIBYEN mars 2011
• Främlingsfientligheten - öppet brev till sveriges regering och riksdag 21/9 2010
• ISRAEL VILL DÖDA SOLIDARITETEN - Uttalande 31/5 2010
• Återupprätta Sveriges Alliansfrihet! - uttalande om Afghanistan 10/4 2010
• Afghanistan nov 2009
• EU och rasismen - 26/11 2007
• VI VILL HA EN KONSTITUTION FÖR VÅR TID! - 12/4 2006
• Svensk militär i Afghanistan - 6/12 2005
• Flyktingbarnen - 16/4 2005
• Fredsprojektet Europa - 16/4 2005
• Om kvinnofridsdomstolar - ERNI & OLA FRIHOLT - 24/1 2005

Admin