Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023

I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson

Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022

Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg

Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021

Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021

Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021

Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021

Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020

OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020

DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020

Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020

Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020

Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020

The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020

Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019

Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019

Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson

Referat av föreläsning  av professorn i humanekologi Gunilla Almered Olsson

i Henåns kulturhus den 30 september 2020

Höstens tema ”Global uppvärmning och kallt krig” antyder att vår kritiska belägenhet har stor spännvidd. Klimatkrisen kan skapa ett solidariskt samhälle frigjort från internationella konfliktskapande belastningar.

Föreläsningen ledsagades av 34 illustrationer av vilka ett fåtal återges här. De finns också tillgängliga i pdf-format, se länk i slutet av referatet.

Som humanekolog och växtekolog har Gunilla gjort internationella insatser. Hon är född i Almered i Västergötland och bor nu i Lyckedalen på Hisingen, vilket kommer att märkas.

”Om jordbruket i Lyckedalen vore borta skulle där vara skog inom kort”, säger Gunilla, som själv är aktiv i omställningsrörelsen. Varför omställning? Det är helt nödvändigt! Vi måste få fred med jorden, som Elin Wägner så riktigt förmulerade det. Planetens gränser kräver en omställning av matproduktionen och andra globala systemtjänster.

Bild på Västkustens landskap: Älgön i Kungälvs kommun och Klöverön i Tjörns kommun.

Matlandskapet har olika uttryck efter olika matproduktionssystem beroende på lokala förutsättningar. Den förändring som skett utgör en förlust av äldre etblerade system med mångfald till förmån för ett enda ”enfaldigt” system, vilket ökar sårbarheten.

Mat för människor ska beakta välbefinnande, vara nyttig för kropp och själ. Den bör finnas i tillräcklig mängd, vara ekonomiskt rimlig för alla och vara tillgänglig dagligen inom fysiskt räckhåll. Men idag finns inte längre några lokala lager utan ett ständigt beroende av fungerande import. Endast 45% av vår mat produceras i Sverige. Detta förutsätter säkra leveranser, tillgång till råvaror och energi i andra delar av världen. Vilka arbetsförhållanden råder där?

Försörjning och självförsörjning

Det finns nio miljödimensioner av avgörande betydelse för planetens uthålliga försörjningsförmåga. Det gäller markanvändning, hushållning med färskvatten, biologisk mångfald, friska hav m m.

Matproduktionen har flyttats från Sverige genom medveten styrning med ekonomiskt rationella argument och god energitillgång, vilket har gjort den billiga importen möjlig. Idag råder brist i matförsörjningen globalt. Och dessvärre ledsagades 1950-talets revolution i det svenska jordbruket av att beredskapslagren avvecklades. Den rådande ekonomismen säger att produktionen bör ske där det är billigast att producera. Marknadsmekanismen sköter fördelningen. (Detta gäller oavsett de sociala förhållanden som råder där den billiga produktionen sker.) Därför har Sverige inte längre 80-90% självförsörjning, utan bara 40-50%.

Den högsta graden av självförsörjning fanns år 2008 i Sydamerika, Australien och USA. Kina, Norden, Västeuropa, Mellanöstern och Nordafrika har lägst självförsörjningsgrad.

Ytterligheterna exemplifieras av Argentinas högavkastande soyaodling och Almereds landskap i Västergötland, där åker och skog omväxlar till större hållbarhet med lite högre variation.

Trenden går mot allt större likriktning av matproduktionssystemen. Konsekvensen blir att gamla etablerade produktionssystem förloras tillsammans med tillhörande kunskap. I sammanhanget minskar den livsviktiga biologiska mångfalden.

Med begreppet ekosystemtjänster betecknas naturens bidrag till människan. Och dessa bidrag är många: mat, energi, material, assistans, medicin m m -  materiella, immateriella och allt som ger livskvalitet.

Inom industrijordbruket är ökande skördar det främsta odlingsmålet. Effekterna av industrijordbruket på ekosystemet berör utarmning av bördigheten, obalans i vattentillgång och i klimatet lokalt och regionalt. Biologisk och genetisk mångfald blir lidande. Dessutom påverkas socio-etniska aspekter, som djuruppfödningsmetoder och djurvälfärd tillsammans med människors arbets- och livsmiljö.

Hållbar matproduktion och matsäkerhet

Nyckelfrågor för hållbar matproduktion:

  • klimatförhållanden – transporter – säsongsgrödor
  • vad är närproducerat?
  • energiförhållanden – fossilfri – radiakfri
  • ekoanpassning av grödor och brukningsmetoder
  • etisk djurhållning
  • traditionell kunskap bör inräknas i modern teknik - Ett av många problem är att dagens husdjursraser inte klarar av att gå i berg!
  • pedagogiska dimensioner: folk ska veta var maten kommer ifrån och hur den framställs.
  • social hållbarhet är beroende av livsmiljöer
  • organisationsformen avgörande – äga – bruka – andelsägande
  • matvanorna – tradition – omtänkande

Hand i hand med hållbar utveckling går matsäkerheten. Idag råder svält bland 800 miljoner världsmedborgare. Två miljarder människor är konstant undernärda. Samtidigt är två miljarder överviktiga och dras med välfärdssjukdomar. Inte mindre än 694 miljoner var överfeta (obese) år 2014, och trenden är ökande. I den rika delen av världen blir 35% av maten kastad som avfall. Överflödet ger typ 2-diabetes, hjärtsjukdomar, artrit, spänningstillstånd, sömnapné, hyperlipidemia och andra sjukdomar.

En avgörande fråga är denna: Kan vi föda 9 miljarder människor på vår planet år 2050? Detta hänger på om vi kan bevara och utveckla mark- och produktionskapaciteten, upprätta rättvis fördelning och rättvisa miljöförhållanden. Det är ytterst en fråga om maktfördelning och jämlikhet. Hur bemästras den pågående globaliseringens negativa effekter? Idag råder oljepalmplantagernas terror mot miljön och förnedringen av de bybor som arbetar där. Vinsterna tas av skogsskövlare, plantageägare och importörer i den rika världen.

Frågan om kostvanorna och näringsbehoven är brännande. Varje människa behöver 2100 kcal varje dag. Kostvanor och konsumtionsmönster är styrda av rådande kultur. Den rika världens människor konsumerar allt ätbart: omnivori! Man frågar mindre efter matens näringsvärde och nyttighet. Begreppet säsongsmat är närmast utraderat. Man äter jordgubbar till jul.

Konsumtionsmönstren av såväl vegetarisk som icke-vegetarisk mat har ökat stadigt sedan 1960-talet. Av frukt, bär, grönsaker och kött konsumeras årligen i Sverige mellan 80 och 100 kilo per person. Av ägg och ost är konsumtionen tämligen konstant runt 20 kilo per person och år. Matens kostnadsandel minskade från 18% år 1976 till 13% år 2016, till stor del på grund av nämnda industriella metoder som också gav billig import.

Man äter efter kulturens bud, inte efter vetenskap. Vi är huvudsakligen allätare oavsett näringsvärdet eller säsongsutbudet. Samtidigt sjunker självförsörjningsgraden kontinuerligt. Numera äter vi 80 kilo kött per person och år, men bara 30% av lammköttet är från svenska lamm. Lammköttet kommer huvudsakligen från Nya Zeeland och fraktas runt halva jordklotet. I stark motsats till detta ger inhemsk lokal köttproduktion med betesdjur biologisk mångfald. Utan betande djur växer markerna igen. Denna önskvärda produktion måste också vara etiskt försvarbar.

Det som kallas agroekologisk produktion sker genom kretsloppstänkande och med mycket lite av insatsmedel, vilket ger ökad resiliens (=förmåga till återhämtning) via större kolinlagring i jorden. Växterna tar upp koldioxid genom sin biomassa. Gräsmarker är lika effektiva kolbindare som skog på grund av gräsets underjordiska massa. Agroekologisk produktion ger större mångfald än konventionellt jordbruk. Större mångfald ger också fler ekosystemtjänster, som motståndskraft mot insektsangrepp och bättre jordkvalité. Mer än ¾ av matgrödorna globalt är beroende av insekts- och djurpollination.

Hållbarhetsmålen

FN har ställt upp 17 globala hållbarhetsmål. Här presenteras 8 kännetecken på hållbart matsystem:

  • Bort från globalt beroende, som ersätts med lokala-regionala matsystem.
  • Bort från konventionellt intensivjordbruk, som ersätts med betoning på agroekologisk produktion med diversifiering under klimathänsyn, till förmån för landskapet, vattenhushållning m m.
  • Ökad kunskap, både akademisk och erfarenhetsbaserad från lokala ekosystem.
  • Uppfödning av köttdjur under etiska principer för djurvälfärd.
  • Bort från centraliserade förvaltningssystem och expertvälde till inflytande åt brukare och producenter.
  • Maktförhållandena förskjuts till fördel för producenter och konsumenter.
  • Förbättrad ekonomisk lönsamhet för matproducenter.
  • Länken mellan stad och land återupprättad till ”matlandskap” och ”food-sheds”.

I Västra Götalands 49 kommuner kan den lokala matproduktionen ökas betydligt via gröna områden nära städerna och inom städerna, vilket ger effekter på ekologi, klimat och rekreation. Detta har också en pedagogisk funktion. Alla blir medvetna om hur maten kommer till. Slutligen skapas en social dimension via kontakter, gemensamt arbete, tillhörighet och personlig tillfredsställelse, vilket allt ger livskvalité och integration.

Matens identitet blir viktigare än priset.

Sådana matsystem förenar stad och land. Detta kan skapa en internationell hållbarhetsrörelse och ett matlandskap för stadsregioner i enlighet med FNs och speciellt FAOs City Region Food Systems. Dessa kännetecknas av nätverk av aktörer i matkedjan och landskapsperspektiv i relationen stad-landsbygd, en matproduktion som inte endast handlar om mat. Helheten bidrar till urban-regional ekonomisk, social och ekologisk utveckling.

Redan existerande matlandskapsregioner kan ge idéer om hur efterfrågan på lokalproducerad mat kan ökas. Man kan kartlägga existerande butiker, vilket visar graden av tillgänglighet för de önskade konsumenterna.  En mobil bondens marknad kan skapas, liksom s k REKO-ringar. Närbutiker kan inrättas via ekologiskt producentsamarbete. Upphandling kan beslutas av kommunerna till konsumenter i skolor, vårdhem, äldreboenden etc. Man kan ta hänsyn till säsongsvariationer, vilket ger en omväxlande och intressant diet. Slutligen kan nya grödor introduceras lokalt, t ex kinoa, vita bönor, koriander …

I detta arbete med hållbar lokal matproduktion kan man önska sig att stads- och landsbygdsplanerare beaktar behovet av hållbar livsmedelsförsörjning, främjar etablerandet av food sheds och tar vara på systemets möjligheter att främja social integration.

Det finns frågetecken för hur upphandling kan underlättas med förståelse för svängningar i utbudet på grund av säsongsvariationer. Slutligen är klimatsmart distribution och klimatsmarta transporter en angelägen logistikfråga.

Ett glädjande exempel ger de flyktingar från Syrien, vilka odlar mat nära Göteborg.

De arrenderar mark som förr var ridhästhagar. Förutom grönsaker odlar de också exotiska kryddor och grödor som vi andra kan ta till oss.

Vad kan jag göra som konsument?

Jag kan göra bedömningar och ställa frågor. Jag kan prioritera lokalt odlad mat. Och väl där kolla varifrån produkterna kommer, bedöma klimatdimensioner m m. Tänk på att äta säsongsvarierat efter vad som är tillgängligt just då. Och välj kritiskt: industriellt producerat eller strikt agroekologiskt… Var nyfiken på nya och gamla grödor, allt som odlas lokalt, inte minst uppdykande nyheter. Tänk efter vad som döljer sig bakom mejeriprodukter och kött. Välj det som kommer från betande djur – utegräs.

Omställningen pågår nu!

I coronatider har vi blivit uppmärksamma på var vi vistas: hemma eller på någon arbetsplats.

Vi har upptäckt sårbarheten vad gäller livsviktiga förnödenheter. Når de oss lokalt? Kan vi bara gå och handla? Vi börjar värdera närheten till natur som står till förfogande i regionen.

Vi har vaknat upp till ett visst krismedvetande. Och vi inser betydelsen av ett fungerande civilsamhälle.

Sammanfattningsvis

Hållbara matsystem uppfyller FNs globala hållbarhetsmål, som samtidigt blir arbete för ett hållbart samhälle.

Klimatet – korta transporter – inga fossilproducerade insatsmedel

Ekologi - byggd på lokalt tillgängliga resurser inklusive energi

Lokalt och globalt – förenade i ett humant och ekologiskt system – fair trade

Social hållbarhet – samarbete – gemensamhetsprojekt – anta de stora samhällsutmaningarna – integration istället för segregation

Lokal och regional ekonomisk utveckling – nya jobb i matkedjan – starkare landsbygd

LITEN FRÅGESTUND

Är det bättre att hålla gräset lågt eller högt?

Svar: Om man klipper växer det mer. Men högt gräs ger större mångfald.

Är det rätt att försöka förtäta städerna, som nu förordas?

Svar: Ja, det blir å ena sidan vinster för logistiken. Men någonstans måste maten komma ifrån. Det är bättre med en befolkning som är spridd i landskapet. Återcirkulering blir lättare, och en jämn produktionsfördelning underlättas.

I dag är ekologisk mat ofta dyrare. Hur får vi råd att helt konsumera bättre mat?

Svar: Vi har ju haft billig enerigi och billiga transporter, men det är snart ett minne blott. Vi måste låta maten ta en större del av vår totala konsumtion än dagens genomsnitt på 13%.

Andelen eko-konsumenter ökar stadigt, trots allt. Det handlar om opinionsbildning.

Det är ett helt paket av åtgärder som krävs för omställning: Strandskyddet borde kompletteras med skydd för jordbruksmarken, som nu ofta bebyggs. Där kan kommunerna besluta och agera. Vi bör visa  vad matkedjorna köper in till priset av långa fossila transporter. Det gäller att propagera!

Politiska satsningar på ungdomsjobb kunde betona jordbruk för självförsörjning. Ny lantbruksskola byggs i Angered på kommunens initiativ. Syftet är integration och arbetstillfällen… Men generellt behöver politiker nya vyer. Jönköping är idag ledande för att bevara åkermarken. Men Kaprifolkött med sund djurhållning går inte längre framåt, utom i Varekil på Orust. Vi måste tänka: ”Det angår mej!” och därför måste vi våga sticka ut huvudet…

Och på Orust kunde man skapa ett hållbarhetsråd i kommunen.

Illustrationerna finns att titta på här: Orust30sep2020_G_Almered Olsson.pdf

Den som önskar kan få en omfattande litteraturlista på detta ämnesområde.

Referat av Ola Friholt  ola.friholt@gmail.com , foto: Erni Friholt



Upp
Folkets Fredspristagare - lista

Aktuellt 2024

Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3.

Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola.


Häften i nytryck att beställa
1) Om vapen vore lösningen...
2) Maktens Irrvägar

Läs mer och beställ på förstasidan

Vårens program:

Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg:
NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED?
Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19


Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten
Jörgen Johansen:
KLIMATKATASTROF – HOT OCH MÖJLIGHET.
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19

Till minnet av Fredrik Heffermehl

Aktuellt 2023


Debatt - Ett eko från 1985

Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur

Debatt - Elfte september som led i en strategi

Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023)

Hej Medlem! april 2023

Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning

Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap!

Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel



Program Våren 2023

Aktuellt 2022

Debatt december 2022: Befria de fria media!

SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022

Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr!


FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET – ett bidrag till fredsundervisning




Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.


För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022.
Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr!

Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022

Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap

Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad?

Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato?

Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato?

Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta!

Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt!

Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet

Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen

Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred

Debatt mars 2022: Demoniseringens makt

Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91

Debatt januari 2022: Kampen står om världsön

Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland?

Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus

Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen?

Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt

Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser

Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina

Debatt november 2021: Kapprustning till döds

Debatt november 2021: Demokrati och historia

Årsberättelse för 2020 (pdf)

Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan!

Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck

Aktuellt 2020

Debattartikel december 2020 - Riksdagsdebatt på natos villkor

Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG

Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER


I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.


Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020



Folkets fredspristagare




Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

webbdesign: www.krylla.com