Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023

I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson

Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022

Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg

Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021

Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021

Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021

Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021

Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020

OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020

DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020

Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020

Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020

Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020

The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020

Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019

Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019

Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid

Referat av föreläsning av Jörgen Johansen, Henåns kulturhus den 16 okt. 2019

Ola Friholt presenterar: Jörgen har varit fredsaktivist i decennier. Han har eget bokförlag, Irene, i Dalsland och odlar grönsaker och vindruvor, jobbar på att vara självförsörjande. Vi i Fredsrörelsen på Orust beslöt att ge Jörgen vårt fredspris den 30 november. Ni kan redan nu anmäla er till ett par föreläsningar med lunch, fikapauser, prisutdelning och avslutande förtäring. Pris högst 300 kr.

Jörgen Johansen: Jag har jobbat med de här frågorna i 120 länder sedan 70- talets mitt. Har det fungerat? Har det gjort nytta? Världen ändrar sig. På vilket sätt påverkar vi? Det händer saker som vi har svårt att förutse, t ex att nazisterna kom in i riksdagen och stöds av 20% av de röstberättigade.

Vi måste försöka navigera när mycket händer. Efter nära 45 år som aktivist ser jag att vare sig världen eller vi är svart-vita. Det är skillnad från fundamentalister som hittar ETT enda viktigt svar och stannar vid det. För oljan, för skolan, för marknaden… Det finns många fundamentalister.

Det är mycket som är bra, mycket att lära i t ex Kamerun eller Kambodja. Vi är inte den enda fredsrörelsen. Här på Orust är ni väldigt uthålliga, men det är även andra. Här i Norra Europa är det få som svälter. Man behöver inte ge modersmjölksersättning med skitigt vatten så barnen dör före 5 års ålder. Det vi vann här kom till via kamp. Det var ingen gåva utan vanns genom att ställa krav.

I en svart-vit värld tänker en del att det går åt skogen, kampen är slut. Andra samlar på sig förmögenhet. Världen är i uppbrott. Man stör kampen för en förändring på olika sätt, bl a genom att skriva och säga mycket som är osant. Propaganda förvirrar. En del tolererar oss och ger litet pengar. Hela spektrum är ej svart eller vitt. Vad gör vi om staten förtrycker? I Vitryssland möts opposition med förtryck, fängelsestraff. I Brasilien störs på många sätt de som försöker skydda regnskogen. I Sverige kämpar vi mot vapenexporten, en ojämn kamp. Vi har sålt vapen till Turkiet i många år. Frågan är i stort sett ignorerad.

Det finns tre existentiella hot som kan ändra allt:

  1. Kärnvapenkrig. Den s k Doomsday clock är nu väldigt nära 12-slaget. På 1980-talet samlades massor av människor i demonstrationer. I dag är hotet närmare än förr. Ett eskalerande reellt hot.

  2. Global uppvärmning. Greta Thunberg har fått upp frågan på dagordningen. Tidigare har vi varit lyckliga om vi fått in i tidningen något vi skrivit. Greta har fått beslutsfattare att stå i kö för att prata med henne. Hon har lyft frågan till FN och överallt. Stora fonder lägger om sina investeringar till verksamheter med ickefossila bränslen. Mycket spännande händer, även hos Volvo.

  3. Demokratins tillbakagång. Till för 20 år sedan gick det framåt Nu ser vi vita gubbar från USA, Turkiet, Ungern och Brasilien marschera in i riksdagen via demokratiska val och påverka skolor och universitetsutbildning (där pengar satsas). När man ser detta undrar man vart röstning leder. Vi får Trump, Erdogan, Bolsonaro m fl. Just nu är det visst engagemang på nummer 2. För de övriga två krävs mycket, mycket mer.



Trump, Erdogan, Bolsonaro, Orban

  • Stora stater har kärnvapen, USA, Ryssland, Kina, Indien, Pakistan. Dessutom några små: Israel och Nordkorea.

  • Stora företag står bakom fossilindustrin. De stora skapar problemen även här.

  • Stora massmöten banade väg för fascismen och nazismen

Stora företag är problematiska men även där finns undantag. Vad finns det för svar på att man röstar fram dårar? Som i USA, Brasilien, Polen, Ungern …

Upplysningstidens ideal var kloka argument och förnuft.

Detta är på väg bort. Det är pinsamt att Greta måste upprepa ”Lyssna på vetenskapen”. S k fake news dominerar sociala medier. Man konstruerar sin egen bubbla. Konspirationsteorier växer i antal och stollighet. Skolan och universiteten sliter med elever och studenter som ifrågasätter även etablerade fakta. Handelshögskolan i Göteborg har en del studenter med stolliga idéer.

Om du kommer fram till något väldigt speciellt krävs det ännu mer fakta. Konspirationsteorier stör vårt samtal och vår syn på verkligheten.

Antalet stater i världen växer. Från 1816 till Första världskriget låg antalet kring 50. Till Andra världskrigets slut steg de till c:a 80. Därefter har en kraftig ökning skett till närmare 200 (visar kurva på detta). Hur många nya stater kan vi förvänta oss?

Vi kan kalla enheter som kräver självständighet för ”nationer”. En nation är en grupp med människor med något gemensamt (språk, religion, etnicitet eller ett politiskt projekt) och de har territoriella krav. Över 2 000 av dem är stora nog för att bli självständiga stater! De köar idag. Palestina, Västsahara, Katalonien, Påskön… Är detta entydigt bra? Det får konsekvenser.

Nästan alla territorier är redan ockuperade. Alla nya betyder delning av gamla. Detta leder till väldigt starka känslor. Flera stater betyder flera ”statsröster” på den internationella scenen.

Det är 15 stater i Säkerhetsrådet, varav 5 är permanenta. Det är inte demokratiskt organiserat. Generalförsamlingen får mera att säga till om. Lilla Island har en röst och stora Kina en. Knappast demokratiskt.

Vid sitt bildande 1945 hade FN 51 medlemmar, idag 193.Vem ska bestämma? Vem avgör om det ska bli flera stater? Ska London bestämma när det gäller Skottland? Madrid när det gäller Katalonien? Stockholm när det gäller samernas självständighet?

Stora regioner växer fram. Stora organisationer växer fram.

Är det ett problem eller en fördel med flera stater?

Det beror på

  • vilka medel som används i deras befrielsekamp. Det påverkar slutresultatet. På 1950-talet när Wales kämpade för självständighet brände man ned engelsmännens sommarhus. Kanske inte en så bra idé.

  • vilka medel de som vill hindra självständighet använder. En del av de stora staterna använder väldigt brutala medel. När jag var i Tjetjenien våren 1996 hade Ryssland bombat 93% av husen. Det påverkar vad som händer efteråt.

  • hur landet styrs efter självständigheten. Madrid låser in katalanska ledare i 20 år. Ska Palestina bli en egen stat? Arafat var bättre med vapen än mänskliga rättigheter. Antag att vi stöder en befrielserörelse som sedan startar en shariastat? Sydafrika är det tyst om idag… Om Västsahara blir fritt från Marockos förtryck - vad tänker vi om deras stat efteråt? Ledarskapet är ofta grovt med negativa schabloner.

Jag menar att vi har ett ansvar om vi stöder befrielsekampen.

Jag mötte mellanskiktet i FARC-gerillan i Colombia. Det gick att ha öppna, ärliga samtal. Längre ned i hierarkin är det inte så mycket prestige investerat som i den övre delen. Jag talar numera hellre med mellanskiktet. Ledarna högre upp talar i stora bokstäver, slogans.

Olika sätt att dela stater

  • Inbördeskrig (de europeiska kolonierna i Afrika). Krig påverkar ”mindset”. Stater i Afrika befriades med stöd utifrån, men ledarna blev militariserade i hjärnan. Det blev partidiktaturer med arméns struktur.

Röst ur publiken: Man kan undra om vissa förändringar underifrån är bra. Om en gerilla tar makten, får vanligt folk då något medinflytande?

  • Förhandlingar (Tjeckoslovakien. Det är väldigt litet studerat hur Tjeckoslovakien delades. De hade arbetsgrupper i flera år och de behandlade en lång rad frågor, såsom elnätet, hur fångar skulle behandlas. Ja, en lång rad med svåra frågor gick man igenom. Det var långa, svåra samtal och man kom fram till något som parterna blev hyggligt nöjda med.)

  • Obeväpnade revolutioner (de baltiska staterna och civilsamhället i Palestina). Palestina har fått stora resurser från många organisationer i utlandet för att bygga civilsamhället. Det blir konkurrens om pengarna. Man betalar för att folk ska komma till ens kurser, kanske 50 dollar för att delta. Det har blivit ett korrupt system där pengar förstör inifrån. Det är inte enkelt.

  • FN-resolution och FN-plan (t ex Namibia och Israel). När folkomröstning förordas pumpas marockaner in i det ockuperade Västsahara för att skapa en majoritet för införlivning med Marocko. På samma sätt välkomnas judar att flytta in i Israel och kineser i Tibet.

Etniskt renade” stater

Nya stater blir oftast etniskt rensade. Om Palestina skulle bli fritt skulle israeler kunna bo där? Det är inte lätt för serber (grupp som förknippas med det gamla förtrycket) att bo inom Kosovos gränser.

Litauen enbart för litauer. Slovakien enbart för slovaker? Kroatien enbart för kroater? Zimbabwe enbart för zimbabwier? Norge enbart för norrbaggar? Kuwait enbart för kuwaitier? Kosova enbart för kosovars?

Här ser vi en väldigt lång lista över nationer som väntar på självständighet, t ex Palestina, Västsahara, Kosova, Tjetjenien, Ache, Grönland, Tibet, Kurdistan, Quebec, Nagaland, Baskerland, Sapmi, Dagestan, Katalonien, Papua, Kashmir, Skottland, Wales……

Tidigare reste jag gärna. Var intresserad, ville se mer. Numera reser jag bara om jag blir ombedd att komma och jag har något att bidra med i deras kamp. Vi européer har haft mycket idéer om hur världen och stater ska organiseras. Vi har förstört tillräckligt. Vi behöver vara mer självkritiska.

Det är väldigt olika typer av statsbildningar vi ser framför oss.

Fråga från publiken: Kurderna i Syrien, deras kamp mot ISIS och deras förhoppningar om Rojava. Hur ser du på utvecklingen?

Jörgen J: De är stora folkslag. Det handlar också om Iran och Irak, där kurderna är splittrade. De lyckades ett slag få halvautonomi i Syrien. De blev lovade ganska mycket av det amerikanska imperiet. Så ändrades det över en natt av Trump via en deal med Erdogan. Det är inte något att lita på för kurderna. De är duktiga soldater. 30% av soldaterna är kvinnor. De förhandlar. Nu har de gått med på stöd av Syrien. Turkarna blir nog utslängda om ett halvår. Men sedan? Det är extremt komplext. Det är 3-4 grupperingar av kurder tvärs över statsgränserna. Det är skillnad mot romerna som inte har territoriella krav, men vill ha kulturell och politisk rättvisa.

Ola: Läs Ingmar Karlssons bok: Inga vänner utom bergen: Kurdernas historia.

Jörgen J: Vilka fördelar har små stater?

  • De kan göra mindre skada.

  • De har möjlighet till mer demokrati (kortare avstånd folk – makthavare). Norge har 5 miljoner invånare. Jag har 3 klasskamrater som suttit i regeringen.

  • De utgör ett mindre hot gentemot grannar. Undantaget är Israel, som hotar grannarna.



Stater som 1945-2000 inte varit med i direkta väpnade konflikter. Här får vi se en bild med namnen på 42 mindre stater. I Europa ser vi Andorra, Irland, Slovenien, Luxemburg, Belarus, Monaco, Schweiz och Vatikanen, och utanför Europa t ex Bahamas, Barbados, Bhutan, Cap Verde, Gambia och Fidji.

23 stater har ingen egen armé. Island inget försvarsdepartement. Costa Rica har poliskår med tanks men ingen militär. Små enheter är mindre militaristiska.

Drönare MQ9R

Man kan skicka in dem utan soldater och man kan styra dem väldigt exakt med joy stick från stora avstånd. General Atomics MQ9 Reaper kostar 11,8 miljarder dollar att utveckla och de kostar 16 miljoner dollar per styck. Jämför detta med Sveriges försvarsbudget: Att utveckla en MQ9 kostar 111 miljarder kronor (f.n. två årsbudgetar), och att köpa en sådan krigsmaskin kostar 151 miljoner kronor. Sveriges försvarsbudget är 2019 59,4 miljarder kr. Orusts skatteintäkter 2019 är 1 miljard. Små stater kan inte betala så stora summor.

En utveckling där mer makt skulle läggas på kommunal nivå, tror jag, skulle ge mindre pengar till jaktflyg och mer till förskola och skola. Jämför Orust sparbank med internationella finansjättar. Lehman Brothers gick i konkurs. Fördel Orust! Stöd till vanligt folk! Kvalitet. Bäst i bygden. Litar på vanligt folk. Jag tror på att få ned storleken på enheterna när det är möjligt. Jämför Konsum hur det var från början och hur det vuxit. Vad blev det av kvaliteten? Inget är svart-vitt. Stora enheter kan vara bra för något, t ex fair trade eller ekologi. Numera är bananerna som regel någotdera av detta. Jämför också småbrukare med industrilantbruk där stora monokulturer kan kollapsa. Svensk skog är ingen skog utan plantage.

Småskalighet är bäst på att ta hand om papperslösa: När man kommer nära personerna ökar empatin. Se här exemplet Alsike kloster, fristad för flyktingar i nöd, en föregångare. Inom religionens sfär är t ex katolska kyrkan storskalig och farlig. Där stoppas preventivmedel, aborter, mm. Kväkarna är småskaliga. Dess grundare George Fox visste…, medan påven Franciscus pratar men gör inget.

Omställningsrörelsen

Startad i England 2005

Transitionnetwork.org. Små enheter går samman för att föreställa sig och bygga en annorlunda värld.

  • Vi respekterar resursbegränsningar och bygger resiliens (resiliens är den långsiktiga förmågan hos ett system att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas)
  • Vi främjar integration och öppenhet
  • Vi arbetar med närhetsprincipen och självorganisation
  • Vi arbetar med inre omställning och balans
  • Vi delar med oss och bygger nätverk
  • Vi samverkar och söker synergier
  • Vi utvecklar positiva visioner

Jörgen J:

  • Praktiskt och konkret arbete för att skapa något nytt
  • Står mellan individen och staten
  • Många folkrörelser kräver ändringar av staten/företagen
  • Andra uppmanar individer att handla annorlunda
  • Omställningsrörelsen fokuserar på att folk arbetar tillsammans i mindre grupper, t ex fredscafé, kurser, cirklar


Gandhi 150 år den 2 oktober

Ny bok om hur Gandhi organiserade befrielserörelsen: ”Gandhi the organizer. How he shaped a nationwide rebellion: India 1915 – 1922” (200 kr)

Han ville behålla Indien som stor stat MEN basera staten på byar som den viktigaste enheten med hög grad av oberoende. Inget statligt eller stort stöd. Gandhi var kritisk till mycket teknik. En symbol blev spinnrocken. Han var dock positiv till småskalig teknik: Singer symaskiner.

Det var en annan tid men det finns något i hans sätt att tänka att bygga vidare på.

Vad skall och kan vi göra?

Publ.: Byta tjänster.

JJ: Ja, det finns sådana system med byte av arbete timme för timme, inget svartjobb i storsamhällets mening. Och införande av lokala valutor. Staten reagerar: Menar att man undviker skatt på det viset. I Norge finns något som heter ”dugnad” som innebär att man ställer upp och hjälper till när t ex någon av en bondes byggnader brunnit ned, eller när en bonde fick hjälp av hela byn, före regnet. Dugnad har en stark kulturell förankring, så staten har inte gått emot systemet.

Vad göra?

  • Icke-samarbete med det som förgör oss och jorden. Exemplet Kynnefjäll: Efter 19 år och 10 månader vann man och stoppade lagring av använt kärnbränsle.
  • Börja själva bygga det samhälle vi vill att våra barn och barnbarn ska växa upp i.
  • Skapa en skärgård av konstruktiva öar som samarbetar
  • Skapa tillit, förtroende och bygga fler broar än murar
  • Handla SOM OM vi var optimister
  • OM detta var enkelt hade vi gjort det för länge sedan…

Jag flyttade till Dalsland för 12 år sedan. Regel nummer 1 hos mig: Hugg din egen ved med yxa och stapla den vackert. Försök bidra till ett tryggt samhälle. Hemma hos mig på gården är det så tryggt att jag inte låser dörren. Det kallar jag tryggt. Lita på varandra. Hjälpa varandra. Det kallar jag livskvalitet i stället för säkerhet med pin codes, lås, larm, kameror. Trygghet måste byggas mellan varandra. Samarbeta. Vi undviker dock vissa teman såsom politik.

Publ.: Vad anser du om situationen i Libyen?

JJ: Det var ett kolonialt krig där Sverige var med. SD var det enda parti i riksdagen som röstade emot. Situationen har gått från illa till värre. En krigsherre sitter i Bengazi. Antalet gerillagrupper är mellan 700 och 1 200!! En del har slagit sig ihop. Det är ett fullskaligt krig. Ingen vill yttra sig om Sveriges delaktighet, inte MP, inte VP och inte heller Liberalerna. Det blir svårare och svårare att vara optimist. Några länder har gjort en utredning. I Storbritannien gav den förödande kritik. I Sverige har man gjort liknande försök att få till stånd en utredning men ingen vill ta i detta med tång. Hjälpinsatser från FN i form av fredsbevarande trupper är inte aktuellt. Veto stoppar Säkerhetsrådet. Det är så många gerillagrupper att de tar gisslan för att skapa inkomster för att leva. Den som bombade mest i Libyen fick de fetaste oljekontrakten. Det var Norge! Libyen kommer kanske att delas i tre delar, men i så fall skulle oljan ligga endast inom den ena delen…



Karin Utas Carlsson vid pennan och Ola Friholt
Foto: Erni Friholt



Upp
Folkets Fredspristagare - lista

Aktuellt 2024

Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3.

Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola.


Häften i nytryck att beställa
1) Om vapen vore lösningen...
2) Maktens Irrvägar

Läs mer och beställ på förstasidan

Vårens program:

Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg:
NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED?
Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19


Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten
Jörgen Johansen:
KLIMATKATASTROF – HOT OCH MÖJLIGHET.
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19

Till minnet av Fredrik Heffermehl

Aktuellt 2023


Debatt - Ett eko från 1985

Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur

Debatt - Elfte september som led i en strategi

Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023)

Hej Medlem! april 2023

Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning

Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap!

Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel



Program Våren 2023

Aktuellt 2022

Debatt december 2022: Befria de fria media!

SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022

Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr!


FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET – ett bidrag till fredsundervisning




Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.


För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022.
Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr!

Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022

Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap

Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad?

Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato?

Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato?

Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta!

Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt!

Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet

Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen

Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred

Debatt mars 2022: Demoniseringens makt

Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91

Debatt januari 2022: Kampen står om världsön

Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland?

Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus

Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen?

Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt

Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser

Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina

Debatt november 2021: Kapprustning till döds

Debatt november 2021: Demokrati och historia

Årsberättelse för 2020 (pdf)

Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan!

Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck

Aktuellt 2020

Debattartikel december 2020 - Riksdagsdebatt på natos villkor

Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG

Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER


I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.


Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020



Folkets fredspristagare




Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

webbdesign: www.krylla.com