Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden – strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras – men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien – Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET – HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur – från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

Anteckningar förda vid föredrag i kulturhuset Kajutan, Henån, den 6 februari 2014.

Fredsrörelsens tema under vårterminen är:

VILL DU FRED - RUSTA FÖR FRED”.

Fredsforskaren och aktivisten Jörgen Johansen föreläser om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medför färska intryck från konflikternas Georgien.

Arrangör: Fredsrörelsen på Orust med stöd av Orust kommun och SENSUS.

Jörgen Johansen (JJ) välkomnas av Ola Friholt, som uppmanar åhörarna att på nätet inhämta en lång meritlista om JJs många fredsinsatser. Det är också JJs bokförlag, som publicerat OFs senaste diktsamling ”Mot maktens språk”.

JJ vill vid dagens föredrag tala om två teman,

-dels generellt om fredsarbete, om det nya fredsforskningsprojekt, som ändrat inriktning både gällande språkbruk och fredsaktiviteters form och likaså om hur fredsarbete skall kunna populariseras,

-dels ge en presentation av Georgien – informationsspridning om detta land kallar JJ för ”folkbildning”.

Med en välavvägd humoristisk ton säger JJ, att han har nöjet att framföra ett nytt begrepp, som vid första anblicken verkar helt oförenligt med fredsarbete:

KONFLIKT-ESKALERING

Till detta begrepp, dock, koncentrerar den nya forskningen ett antal principer och aktiviteter, vilka anses vara drivkrafter för ett kommande, starkare fredsarbete. Det har länge funnits seriös s.k. fredsforskning men egentligen, säger JJ, kan detta beskrivas som”krigsforskning”, forskning om krig. ”Man har räknat antalet döda”, säger JJ sardoniskt. ”Nu måste det grundläggande tankemönstret ändras beträffande definition av fredsforskning!” Principerna för belysning och analys av fred– inte av krig - måste gälla ickevåld, förebyggande av krig och utformning av metoder för fred. I detta arbete är just s.k.”konflikteskalering” viktigt och JJ definierar med några underrubriker detta begrepp:

  • Icke-våldet, non-violence

Detta nutida icke-vålds- förhållningssätt bland revolterande medborgare startade under den arabiska våren i Tunisien och Egypten, säger JJ och det fick genast starkt genomslag i många grupper och länder, ”det blev en boom”. JJ hänvisar till sin egen uppväxt, då revolution innebar att störta en diktator med hjälp av Che Guevara och en Kalasjnikov, men världen ser således inte ut så idag. Samtidigt påpekar JJ, att revolutioner har skett utan användande av vapen redan under många årtionden och påminner oss om fredsmarschen mot rasism och segregation, som genomfördes i Birmingham, Alabama 1963. Martin Luther King fängslades och skrev sitt öppna brev ”Letter from Birmingham Jail”. JJ säger, att världen dock inte var mogen att ta upp på dagordningen vare sig Martin Luther Kings eller Rosa Luxemburgs antivåldskampanjer. Den betydelsefulla frågan kvarstår:

”Hur störtar man en diktator utan våld?” Nya termer krävs i denna process. Konflikteskaleringens viktigaste innebörd är då att tydliggöra vad konflikten handlar om, ”att göra konflikten intensivare”, säger JJ och samtidigt noga sammankoppla konflikten med fredliga medel, således,

  • eskalering med fredliga medel

Under denna rubrik har JJ flera exempel på att många demonstrationer mot våld, förtryck och orättvisor skett under årtionden men att forskningen hittills inte förstått att ta fasta på och strukturera dessa icke-våldsmetoder till en mer övergripande teori. JJ anger folkrörelsefenomenet som exempel på förändringsarbete med fredliga medel och betonar det faktum, att denna form av organisering var förbjuden men ändå kunde byggas upp. Arbetarrörelsens olika manifestationer, demonstrationer och fredliga strejker är tydliga exempel på människors förmåga att nå förändring utan att våld tillämpas.

  • eskalering av intresse och engagemang

Att kalla människors ökade intresse och engagemang för en form av konflikteskalering kan i förstone synas motsägelsefullt men strax inses att ju fler som förstår en konflikts innebörd desto mer motstånd skapas. Våra tankemönster måste ändras, fredsarbete handlar således inte främst om demilitarisering av redan startade krig.

JJ exemplifierar denna rubrik med kampen för t.ex. kvinnlig rösträtt. Denna konflikt var känd sedan gammalt, styrd av män, ”men plötsligt kom frågan, konflikten, ut på gatan” säger JJ och då blev det större engagemang. ”Skall kvinnor verkligen vara en andra rangens medborgare?” blev en eskalering av en latent fråga, säger JJ. Ytterligare exempel är frikyrkorörelsernas opposition mot kyrkans överhöghet och förbud för enskilda medborgare att hålla gudstjänst, det s k konventikel plakatet (conventiculum = liten sammankomst). Icke auktoriserade religiösa ledare valde att sitta i fängelse för sin tro och sin syn på icke-våld. ”De ljumma måste engageras”, understryker JJ, ”att bara sitta i TV-soffan räcker inte”, ”det aktiva stödet behövs, inte blott att tyst hålla med”.

Ett för många människor i Västsverige känt exempel på engagemang utan våld är hela Kynnefjällskampen mot den tilltänkta kärnavfallsdeponin där. Denna konfliktsituation tydliggjordes för allmänheten med många olika metoder och ett engagemang för frågan/konflikten ökade i hela Norden. Allt fler människor deltog, kurser anordnades, demonstrationer och intervjuer skedde och systemet med den lilla vaktstugan, som nu är museum, bidrog stort till kännedom om motståndskampen på gräsrotsnivå. Den till slut framgångsrika kampen pågick i 19 år och 10 månader, säger JJ.

  • Eskaleringen av upplysning och information – ”tvångsinformation” för ställningstagande

Ett starkt exempel på vikten av att sprida information – sammanfallande med förra rubriken om ökat engagemang hos både allmänhet och supportrar – var den katastrofala fångsten av storvalar utanför Norges västkust. Det ironiska var, säger JJ, att under min uppväxt visste arbetarklassen inte om något annat än att valkött var det som man förväntades äta. Men upplysta journalister åkte till fångstplatserna, tog bilder, visade blodbadet i hela dess tydlighet. Bilderna gick världen runt. USA aktivister hotade att stoppa exporten av norsk lax till USA om inte Norge upphörde med att utrota stora valar. Nu, säger JJ lite ironiskt, förekommer s k ”vetenskaplig fångst” av några hundra mindre valar per år, och inte av storvalar.

  • eskalering av konflikten genom dess placering på den politiska dagordningen

Detta är den summerande och viktigaste punkten bland de begrepp och formuleringar, som den nya forskningen vill understryka som bas för en revolution med fredliga medel, ett sätt att rusta för fred.

JJ tar upp ytterligare formuleringar inom fredsforskningen under rubriken fred med fredliga medel:

Peaceful escalation can be both quantitative and qualitative.

Som exempel på kvantitativ (mängdorienterad) fredlig konflikteskalation omnämnes kampen i Egypten. JJ visar bl.a. en bild på ett hav av demonstranter på Tahirtorget. Motståndet började med en liten grupp unga universitetsstuderande, som möttes av hårda angrepp. Muslimska brödraskapet var förbjudet. Allt fler medborgare kände sig berörda, engagerade, insåg sin leda och ofrihet under Mubaraks ledarskap och hans samhällsstruktur. Till slut blev den ”kvantitativa effekten” så stor, säger JJ, att Mubarak fick avgå. Det kvantitativa icke-våldet hade segrat denna gång, även om ingen kan förneka alla problem, som sedan följt.

Ett ytterligare exempel på vikten av kvantitet i motståndet, var upproret mot Milosevic. Från början demonstrerade en liten grupp studenter, men motståndet kom att omfatta även pensionärer och arbetarklass. Allt fler än de redan engagerade deltog. Detta stöd från nya delar av ett samhälle är en kvalitativ eskalering.

Sustainability, hållbarhet, uthållighet, är likaså ett kvalitetsbegrepp.

JJ säger att det inte blott handlar om de återkommande 8e mars-demonstrationerna. Han visar bl.a. en bild av Peace vigil (fredsvaka) som varje dag sedan 10 år tillbaka har en installation, ”PeaceWatch”, som påminnelse om fred och nedrustning, på Köpenhamns rådhusplats – ett sätt att eskalera- tydliggöra konflikter, som handlar bl.a. om kärnvapnen i världen.

JJ beskriver sammanfattningsvis fyra former av kvalitativ eskalering av konflikter:

  1. Uppfinningsrikedom (innovation)
  2. Kreativitet i att skapa dilemman (creating dilemmas)
  3. Att provocera (provoke)
  4. Uthållighet (endeavor)

1. Uppfinningsrikedomen exemplifieras med hur man i Colombia, trots 60 år av förtryck av urbefolkningen, ändå lyckats skapa enklaver av s.k. ”fredssamhällen”, där ett förbud kunnat införas, för ALLA, att inga vapen får föras in i dessa områden. Detta har skett, trots att ett oräkneligt antal beväpnade grupper finns i detta land, korrupta paramilitärer, poliser, etc. STOPP, här införs inga vapen!

Trots trakasserier skapar folket allt fler fredliga zoner, man LEVER sin fredliga sfär.

JJ ger också flera exempel på dramatiska demonstrationer, som, genom att observeras, fotograferas och omnämnas får spridning, t.ex. stor banderoll högt uppe på en skorsten, det illegala i tilltaget ger rubriker men samtidigt står på banderollen texten om luftföroreningar, tillgänglig att läsas av alla.

Nackdelen med innovativa aktioner är att förnyelse måste ske, mycket bygger på att väcka människor med just nya grepp och aktionsformer.

2. Creating dilemmas har innebörden att oavsett vad en aktivist tar sig för skapar han en uppmärksamhet som gagnar den konflikt, som han vill eskalera, få i brännpunkten. Exempel ger JJ från Iran, där några aktivister, som ville utmana Khomeini, ropat ”Allah, gud är stor”. Det var ett fräckt tilltag, ”simpla” människor tar inte Allahs namn i sin mun på det sättet, men de ropade ju en ”sanning”, vad skulle Khomeini kunna utdela för straff?

I Ship-to-Gaza-aktionen hamnade Israel i ett dilemma: Om de släppte igenom förnödenheterna vore det likvärdigt med att ge efter för inkräktarna/fienden. Om de stoppade hjälpsändningarna skulle världen döma dem som marodörer, vilket också skedde.

Israel kom i mycket dålig dager.

JJ ger också en anekdotisk dilemmasituation där han själv och några värnpliktsvägrande kamrater försökte tvinga sig in i fängelset under rop ”vi vill gå i fängelse för vapenvägran”. De blev istället utkastade ur fängelset, där andra vapenvägrare satt av sin strafftid. Tilltaget blev bedömt som olaga intrång men målet lades ned ”av brist på bevis”. Dilemmat för myndigheten är uppenbart, skulle värnpliktsvägrarna straffas hade de fått sin vilja igenom, att spärras in för vapenvägran. Att inte straffas innebar att gå fri trots det olaga intrånget. Tidningsrubriker följde på varandra och målet att eskalera kunskaperna om vapenvägran nåddes med råge. Arbeiderbladet bl.a. skriver ”Römning – feil vei”, ”Röm-in for militaernekter”, ingen lämnas oberörd, humorn ligger nära allvaret!

3. Provocerandet, för att eskalera en konflikt, gällde således i det fallet att sätta strålkastarljus på vapenvägran som en fredshandling. JJ själv lyckades med list och kreativitet insätta sig själv som åklagare i tingsrätten för att på så sätt göra hela rättssaken till en fars bl a genom att yrka på strängt straff för vapenvägran för sin kamrat. Detta var en helt osannolik aktion – ånyo med företagsamhet och humor genomfört fredligt ofog – var och en borde läsa Verdens Gang-artiklarna med bild från en ung Jörgen Johansen i svart åklagarkåpa. Klubban. Se på 20e september 1983 eller bilderna i Molnet!

Ofog är att provocera, att t.ex. bryta sig in på en militärförläggning, vilket kan motiveras med att det blir uppmärksammat och är en fredlig handling sin lagstridighet till trots.

4. Uthålligheten, det fjärde fredsvapnet, har redan omnämnts, Kynnefjäll-blockaden t ex.

Aktivisterna måste ha ortsbefolkningen på sin sida. Anekdotiskt nämner JJ att poliserna i trakten försäkrade, att de skulle sjukskrivit sig manstarkt, om de fått uppdraget att lyfta demonstranterna bort från fjället.

Återigen, de fredliga medlens väg kan aldrig överskattas. Oändligt många framsteg i historien har vunnits genom dessa metoder, t.ex. yttrandefriheten och befrielsen från slaveriet.

”Observera”, säger JJ, ”konflikteskaleringsbegreppet måste användas på ett klokt, ett smart sätt!” JJ understryker också att människor, massorna, på sikt behöver organiserad utbildning i antivåldsmetoder. Ordinära soldatutbildningar finns, under ett helt år, innan någon blir sänd till fronten. Varför skulle ickevåldet klaras utan förkunskaper?

Del 2 om Georgien

Jörgen Johansens andra del av föreläsningen handlar om Georgien och han inleder med orden ”detta är ett mycket komplext område i världen och uttrycket ”Ryssland mot Georgien” har innebörden ”Ryssland mot Västvärlden”. Detta territorium definierar således skärningspunkten mellan öst och väst. Då Sovjet bröt samman 1991 skapades 15 nya stater, varav Georgien är en.

Efter en kort stunds föreläsning känns JJs allra första fråga till auditoriet helt befogad, den löd: ”Hur många av er har följt Georgiens utveckling?” varvid nästan ingen svarade ja. JJs uppfattning, att all seriös information om Georgien är en form av ”folkbildning”, blir nästan självklar. Blott att se kartan över Georgien med sina tre nationella enheter och territorier och dessutom att höra om dessas inrättande och relationer till omgivande stater samt koppling till övriga delar av världen, fångar i koncentrat hur komplex relationen och maktbalansen är mellan ”ÖST och VÄST”. Man skulle behöva lyssna flera gånger på JJs föreläsning om alla de historiska, politiska, sociala, mediala och värdegrunds-frågeställningar, som är sammankopplade med Georgiens utveckling som stat, för att förstå alla de faktorer, som utgör basen för maktbalansen mellan öst och väst.

Här nedan görs ett försök att sammanfatta den faktaspäckade föreläsningen. Själv säger JJ, att det egentligen inte går att förenklat beskriva situationen men ”there is a need to”!

Georgien, inom vars territorium de tre regionerna Sydossetien, Abchazien och Adzharia ingår. Här pågår dock ett lågintensivt inbördeskrig, som syftar till att bryta ut dessa tre regioner och bilda egna stater, mer eller mindre knutna till Ryssland.

Sydossetien ligger vid norra gränsen av Georgien, mot Ryssland. I Ryssland, på andra sidan gränsen, ligger Nordossetien med liknande befolkning och kultur som Sydossetien. Sydossetien har 70.000 invånare och omfattar 3900 km2. Ryssland har således bundsförvanter på båda sidor om gränsen till Georgien.

Adzharia, ligger i söder, vid gränsen mot Turkiet. 375.000 invånare, 2900 km2.

Abchazien ligger i nordvästra hörnet av Georgien och har 9,3 milj invånare på en yta av 86.000 km2.

I det större området Kaukasien, som bl.a. innefattar Tjetjenien, Dagestan, Azerbajdzjan, Nagorno-Karabach, finns många andra konflikter vid sidan av konflikten i Georgien. 5-6 inbördeskrig rasar i Kaukasusområdet. Befolkningen i hela området lider svårt av våld, brist på mat, vatten, medicin och tak över huvudet. JJ visar en dramatisk bild av en blodig äldre kvinna. Rapporteringen från området är bristfällig och opålitlig.

JJ gör en historisk tillbakablick för att ge en bakgrund till dagens konflikter. Som antytts ovan ligger regionen i skärningspunkten mellan öst och väst och Rysslands säkerhetspolitiska ambitioner påverkar regionen samtidigt som EU, NATO och USA flyttar sitt intresseområde österut. Denna expansionssträvan har många historiska paralleller. Karl XII, Napoleon och Hitler har alla gjort försök. JJ har haft många sammanträffanden med ryska militärer. Dessa kan sin historia och är präglade i sin syn på dessa historiska invasioner. Ryssland vill ha egna soldater på båda sidor av sin gräns för att känna trygghet. Nato och EU flyttar fram sina positioner, bl.a. Polen, Baltstaterna. I samband med murens fall och att östra Tyskland blev en del av NATO försäkrade Georg Bush Senior Gorbatjov att Väst inte hade några planer på fortsatt expansion österut, ett löfte som brutits många gånger. En orsak, menar JJ, är att NATO har svårt att hitta sin roll när Warszawa-pakten upplösts. En annan faktor är, att befolkningen i gränsländerna i mer eller mindre demokratiska val givit sitt stöd till politiker, som önskar ett närmande till väst.

Även i andra delar av världen pågår, enligt rysk uppfattning, en kniptångsrörelse med syfte att inringa Ryssland. USA:s och Japans säkerhetsavtal (AMPO)expanderar, stödet till Taiwan samt kriget i Afghanistan nämns också som exempel på denna kniptångsrörelse. USA har också trupper i flera gränsstater, maskerade som rådgivare. JJ visar en bild på amerikanska soldater i stridsuniform som just landat på Tbilisis flygplats. Soldaterna kallades rådgivare.

Det går att förstå, att Ryssland är bekymrat, säger JJ. Han gör en jämförelse med Cuba-krisen för att påvisa att även Väst är känsliga för intrång i sitt närområde. Ett enda ryskt fartyg med missiler på väg till Cuba, fick USA att reagera så kraftigt och blåste upp detta intrång på USA:s hemisfär till att världskrig hotade.

Ryssland arbetar för att undvika att få väst-orienterade stater nära sina gränser. USA och NATO å sin sida understödjer dessa västorienterade stater. Detta är ett växande problem då allt fler regioner vill bli självständiga och bilda egna stater. Antalet nya stater formligen exploderar och det finns en potential i 2000-8000 regioner som på språkliga, kulturella eller ekonomiska grunder vill frigöra sig. JJ ger många exempel: Kosovo, Skottland, Palestina, Påskön, Det gamla Westfaliska statssystemet håller på att raseras. På fråga från publiken, varför denna fragmentering sker svarar JJ att det är som en ”naturlag” men att det också hänger samman med begreppen ”centrum och periferi”, de i periferin vill bilda eget, avståndet till centrum är så stort, att samhörigheten gått förlorad.

JJ säger, att det är lätt att ha förståelse för folk som kämpar för självständighet. Men vad skulle vi säga i Sverige, om samerna kräver självständighet och tar med sig all den vattenkraft, skog och malm, som finns inom deras territorium? Och hur skulle vi reagera om samerna börjar spränga polisstationer i Norrland. Det förefaller endast vara EU som går åt motsatt håll, även om den strävan har börjat ifrågasättas. Således, det är lätt att understödja frihetsrörelser så länge de inte är alltför nära vår egen intressesfär, säger JJ.

Det blir sällan consensus mellan väst och Ryssland om etablerandet av nya stater. Kosovos självständighet t.ex. stöddes av väst medan Ryssland m.fl. var emot. Det förefaller som om väst kan stödja bildandet av en ny stat med samma argument som Ryssland använt tidigare i samband med en annan statsbildning då Väst har motsatt sig bildande av en ny stat. Och vice versa. För Ryssland blir detta en konspiration och kniptångshotet på nytt väckt.

Georgiens situation är ett typexempel på hur svårt det är för en region i gränslandet mellan öst och väst att forma sin egen framtid. Georgien önskar ett närmande till Väst. De tre regionerna Sydossetien, Adzharia och Abchazien inom Georgien önskar närmare koppling till Ryssland som fria stater. Här stödjer Ryssland bildandet av tre nya stater men motsatte sig samtidigt Tjetjeniens krav på att bilda en egen stat. Väst stöder Georgiens krav på att de tre regionerna skall tillhöra Georgien.

Efter denna världspolitiska bakgrundsbild återvänder JJ till situationen i Georgien för att ge en djupare beskrivning av den oerhört tilltrasslade situation, som har utvecklats här, i stor utsträckning beroende på de ovan beskrivna storpolitiska motsättningarna.

Georgien, den tidigare sovjetrepubliken, valde att i samband med Sovjetunionens upplösning bilda en egen stat. De tre regionerna Abchazien, Sydossetien och Adzharia inom Georgien arbetade redan då för att stanna inom Ryssland, framförallt motsatte man sig att hamna under georgiskt styre. Under tidigt 1990-tal skakades Georgien av tre överlappande inbördeskrig mellan Georgiska centralmakten och de tre regionerna. Ryssland stödjer de tre regionerna på flera sätt: ekonomiskt, militärt och genom att ge ryskt pass till alla som vill. Aktivister inom Georgien använder sig av media för att sprida sitt budskap i väst. Sovjets tidigare utrikesminister Eduard Sjevardnadze blev president i Georgien från 1992 till 2003 i ett försök att bringa ordning i Georgien, men avsattes av den Rosa Revolutionen på grund av anklagelse för bl.a. nepotism och korrupt valseger.

Relationerna mellan Georgien och Ryssland försämrades allt mer. Georgien drev en utmanande politik. Reagan och Thatcher beskrevs som ledstjärnor. Tiggare och hemlösa måste gå under för att de starka i samhället skall överleva. De outbildade massorna, citerar JJ, tror att vi väst har det som i Dallas-såporna och lockas därmed till en väst-orienterad hållning.

Så småningom blev relationerna så dåliga att ett krig mellan Georgien och Ryssland bröt ut. Det anses numer fastställt att det var Georgien som startade fientligheterna. Civilbefolkningen drabbades svårt. Stora befolkningsgrupper som levde i ”fel” region flydde eller drevs ut och lever idag som internflyktingar. Efter att kriget avslutats erkände Ryssland och ett fåtal andra stater de tre territorierna som självständiga stater.

Skärmytslingar mellan Georgien och de tre utbrytarregionerna fortsätter. Såväl reguljära trupper som paramilitära grupperingar är engagerade.

I detta kaos gör många organisationer försök att medla och skapa försoning. JJ är en av dem, som stöd och medarbetare till en vän som blivit utsedd till ombudsman med långtgående befogenheter.

Under den efterföljande frågestunden diskuteras vilka krafter som driver människor till att frigöra sig och bilda en egen stat. Som nämnts ovan finns det en stor potential till nya statsbildningar. Vid sidan om ”08-syndromet” kan det vara att man anser sig missgynnad av centralmakten, att man har råvaror eller annan ekonomisk fördel, som man inte vill dela med sig av till sämre lottade regioner (exempelvis Katalonien i Spanien och Skottland i Storbritannien). Det kan ofta vara strid om vattentillgångar. JJ beskriver tre viktiga historiska skeenden när det gäller statsbildningar och ”ordning i världen”, som följd av kaotiska tillstånd:

  1. 1618-1648 en period efter 30-åriga kriget, som präglades av en statsbildningsprincip baserad på centralmakt med våldsmonopol.

  2. 1914-1945 Bildandet av NF och FN i efterdyningarna till världskrigens kaos

  3. 1983 och framåt, ånyo kaos, vad kommer att komma ut av detta? Årtalet 1983 har valts beroende på kriget på Siri Lanka, som bröt mot många internationella regler och då det även blev oklart vad som skulle betraktas som krig.

Ekonomiernas globalisering berördes. JJ hävdar, att det stora problemet är orättvisor och svält. I krig dör ca 100 000 människor varje år. Av svält, brist på medicin, vatten och av strukturellt våld dör 100 000 varje dag. Att förse människor med dricksvatten är kanske den viktigaste åtgärden. Pipelines för dricksvatten kommer att bli än viktigare än för transport av olja och gas.

Sammanfattningsvis framföres här ett stort tack till Jörgen Johansens kunskapsspäckade och folkbildande föreläsning om de komplexa processerna i Kaukasus-området.

Tack också till värdarna för deras undfägnad med kaffe och kvalificerat tilltugg.

 

Vid anteckningarna

Birgitta Edvinson del 1

Bo Edvinson del 2

 

JJs bilder och texter finns tillgängliga på nätet

Jörgen Johansen på TFF

Aktuellt 2017

Höstprogram 2017

Insändare - Är Sverige fredligt?
Uttalande - Är terrorismen förvirrad? 19/4 2017



Kamp mot NATO-värdlandsavtalet




Brev till regering o riksdag



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

LOGIN
webbdesign: www.krylla.com