Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023

I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson

Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022

Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg

Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021

Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021

Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021

Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021

Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020

OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020

DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020

Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020

Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020

Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020

The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020

Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019

Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019

Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel

Kulturhuset, Henån, Orust, den 16 mars, 2017.

"För 3-4 år sedan var jag senast här hos Fredsrörelsen på Orust. Jag talade även då om Mandela och det tycker jag är roligt att få göra. Vi behöver massor av Mandelas. De finns men de kommer inte fram. Det finns andra krafter som förhindrar det. Jag kommer att göra en krokig resa om Mandela men också visa en bildsekvens från en film som får premiär nästa måndag ”Kákuma – Om du kommer härifrån”. Filmen är från besök i ett flyktingläger i norra Kenya från 2013 till 2015. Den kommer att visas på TV. Den gjordes ½ år före den så kallade flyktingkrisen i Europa. Jag kommer att hoppa fram och tillbaka. Sedan blir det frågor och så kaffe".

Marika berättar genom bilder för att bygga broar och förmedla andra människors berättelser, sådana som är universella.

Hon kom år 1990 till Sydafrika. Mandela släpptes fri när hon var där och hon har följt hela processen.

Via Marikas bildvisning får vi några glimtar: Hon inleder med att visa Mandela i samtal med en av världens mäktiga, den franske presidenten Jacques Chirac.

Hon fortsätter med en gammal tradition i Sydafrika att som initiationsrit omskära de unga pojkarna. Då samlas de äldre männen och slår den unge med käppar på ben och huvud(!) för att denne ska lära sig tåla smärta. Sådant ger ärr.

En scen med Desmond Tutu som talar om Nelson Mandela: Med låtsat allvar säger han att Mandela hade sina brister, t ex dålig smak i skjortor och fortsätter: " Vi levde i ett ruttet rättssystem. Ett sådant kan göra en person hård och bitter. Lidande kan göra en bitter men mycket oftare förädlad".

Av totalt 25 år i fängelse var Nelson Mandela 18 år på Robben Island. Han sa om det att han gillade det när han såg tillbaka på det. Det är något annat än vad man vanligen får uppleva.

Dagens rubrik nämner Mandela som sabotör. För honom var det nödvändigt att i den rådande situation tillgripa våld för att få igenom sina krav.

Bristen på ledarskap är enorm i världen idag. Kvaliteten på förändringen i vårt samhälle är beroende av det ledarskap som utvecklas. Demokrater måste välja väg med omsorg. Mandela har hävdat att duktiga ledare måste offra allt för att folket ska få frihet. Mandela gifte sig på sin 80-årsdag med Graça Machel, änka efter Moçambiques tidigare president Samora Machel som skjutits ned i ett attentat. De hade mycket gemensamt och stödde varandra.

Marika visar en skämtteckning av Zapiro. Bilden har rubriken ”Ubuntu 10 maj 1994”. Utomjordingar tittar på vår planet som formats som Mandelas ansikte. De reflekterar: ”Vad det än är har det transformerat deras planet”. Ordet Ubuntu är ett uttryck för en gammal livsfilosofi i Södra Afrika. Det betyder ungefär: Jag är människa genom andra människor.

"Apartheid är borta, det som personifierade ondskan", sades det. "Minns ni? Vi trodde det var borta. Fortfarande finns ett hopp, men det går för långsamt", säger Marika.

Mandela sa: ”Vrede och våld kan aldrig bygga en nation" - inte heller en värld. Vi måste förändra världen. Nästa år skulle han ha fyllt 100 år. Han var född 18 juli 1918 i en liten by i Transkei. Mugabe, Walter Sisulu m fl gick på samma universitet som Mandela. Han ville inte ha med det traditionella stamsystemet att göra och lämnade ett påtvingat äktenskap 1958.

Den Sydafrikanska unionen bildades 1910 då två boerstater [Oranjefristaten och Transvaal] slogs samman med två engelska besittningar [Natal och Kapprovinsen]. African National Congress, ANC, bildades 1912 när de svarta hade förlorat de rättigheter de hade haft. Så t ex fick inte ens de svarta som ägde mark rösträtt längre. År 1944 startade bland andra Nelson Mandela, Oliver Tambo och Walter Sisulu en ungdomsgren inom ANC.

Till en början var ANC reformistiskt och använde inte våld. Kampen skärptes när apartheidsystemet infördes 1948. Det året blev Mandela invald i ANC:s verkställande utskott i Transvaal. Och 1952 blev han vice ordförande i ANC. Med Oliver Tambo startade han den första svarta juristbyrån. En första svart terroristgrupp bildades, och 1953 gick kamporganisationen under jorden. År 1955 antogs Freedom Charter: Rasistpassen brändes i protest. Män och kvinnor skulle i det framtida Sydafrika ha samma rättigheter. Detta är grunden för dagens författning i Sydafrika. 1956 greps Mandela för högförräderi.

Här en utvikning: I slutet av 1880-talet hittade man guld i Sydafrika, något som drog människor från jordens alla hörn till området. Vi får se en bild från en diamantgruva i Sierra Leone för tio år sedan. Vakter står med gevär riktade mot arbetarna för att de ej ska kunna stjäla något, allt till skydd för dem som tjänar på sådana här system. I detta fall vaktar rebeller och ser till att kampen finansieras. Kontroll av rikedomar ger fortfarande anledning till krig i de här områdena. Citat från Nelson Mandela: ”Slaveri och apartheid är skapade av människor. Fattigdom är inte naturlig. Den är man made och kan stoppas av människor". Oxfam Report 2014 påpekar att Hans Rosling med sin statstik visar att det blivit bättre på många ställen i världen, men han nämner inte vissa områden där tillväxten gynnar bara några få. Ojämlikheten växer de senaste åren.

Vi måste prata om att det finns platser som inte hängt med. Fördelningspolitik finns inte.

Hälften av världens tillgångar ägs av den rikaste procenten (1%) av jordens befolkning. Fragile States New Deal säger att den fattigskapande trenden måste brytas. Det är ett fantastiskt samarbete mellan länderna, bland andra deltar Sverige och Finland: “Action is needed”. Klimatförändringen drabbar främst fattiga länder. Konflikten i Sudan orsakas av torka och hinder för nomader att röra sig fritt.Vi ser problematiken i Sudan, Kenya, Somalia…

Satirikern Zapiro har tecknat på temat ”Tillväxt eller plundring?”

Biståndet är mindre än affärsverksamheten med Kina. Kina finns överallt på den afrikanska kontinenten, på gott och på ont. Skuldbördan är nu lika stor som vid mitten av 90-talet då skulderna avskrevs. Stora containerhamnar byggs av Kina.

Marika visar en bild av fru Justitia på väg att våldtas. Vapenhandeln. Vapenaffären Jas Gripen 1999 med Sydafrika var en katastrof för landet. Landet hade varit korrumperat förut också, men detta var något extra: 28 plan såldes från Sverige till Sydafrika som inte behövde dem.

Åter till berättelsen om Mandela: Efter Sharpvillemassakern 1960, då 69 demonstranter dödades av polisens gevärseld, radikaliserades ANC och den väpnade grenen bildades.1961 gick Mandela under jorden. Sveriges stöd till ANC började ta fart. Oliver Tambo gick i exil. 1962 fick Mandela hemlig militärutbildning i 12 afrikanska länder. Samma år greps han och dömdes till 5 års fängelse.

Dag Hammarskjöld, FNs generalsekreterare, hade dödats i en flygkrasch i september 1961, genom olycka eller mord. Det är inte helt utrett. Han hade inneburit ett hopp att ej gå i de stora nationernas ledband.

1963 dömdes Mandela till livstids fängelse för sabotage och förräderi. Det var den s k Rivoniarättegången. Även andra ANC - ledare döms och förs till Robben Island.

1969. Mandela skriver regelbundet till regimen och uppmanar den: ”Öppna ert förstånd”. “Government violence can only do one thing and that is to breed counterviolence.” Våld föder motvåld...

Marika frågar: "Vad tänker ni om våldet i världen?"

Karin Utas: Konstigt att det inte är mer. När man tänker på tiggarna på gatorna. De griper aldrig till våld.

Marika: Vi är inte skapta till att kriga med varandra utan till samvaro. I östra Kongo har det varit krig sedan 1996. Det handlar om sällsynta jordartsmetaller som finns där och behövs för våra mobiltelefoner... Men människor har stor kraft att komma tillbaka. Mandela förlät sina fiender och gick in för att bygga ett nytt samhälle.

Marika berättar om Kákuma, ett enormt flyktingläger som ligger i Kenyas nordvästra hörn mot Sydsudan och Uganda. Där finns människor från över 10 nationer. Man lever där sida vid sida. Marikas och makens film följer människoöden. Ett sådant är Klementine med sina fem barn, Ett annat är Jackson, 16 år, också han från östra Kongo. Hans mor och far hade dött i malaria. Han hade bott i lägret i över ett år då filmen gjordes. De följde också Deequa som tog hand om sin förlamade mamma Hawa, som skottskadats vid en attack i flyktinglägret. Marika hoppas kunna följa dem vart de än kommer i världen.

I Sydsudan finns det ingen skola. Det är människor i flyktinglägret som får undervisning. Fundament är FN-stadgan, Deklarationen om de mänskliga rättigheterna från 1948 och ett antal FN-resolutioner. Det är helt otroligt hur man kämpar för sin överlevnad!

Här ser vi ett avsnitt av filmen. Det är augusti 2013. Jackson vill plugga för sin examen men han har småsyskon att ta hand om. En väg från flyktinglägret är att bli uttagen som kvotflykting. 500 flyktingar av de 200 000 får komma ut varje år. Det är en ständig väntan…. Filmteamet har rört sig bland människorna, har följt dem och de har fått godkänna allt filmat och sagt. De är uppkopplade på Facebook och Marika har fortsatt kontakt med dem. Flyktinglägret styrs av Lutherska Världsförbundet och Svenska Kyrkan, ett samarbete mellan olika samfund. "Teamet som sköter lägret består av 4 personer. Vi har jobbat flera år tillsammans med dessa fyra lokalanställda kenyaner och flyktingarna, som alla är våra hjältar".

Åter till Mandela. Han skriver och studerar på Robben Island. Det blir ”de svartas universitet”. Många unga killar kunde inte läsa och skriva när de kom dit.

Mandela börjar skriva sin biografi 1975.

1985 avvisar Mandela president Bothas erbjudande om frihet mot att den väpnade kampen uppgavs. "Den väpnade kampen i SA ges inte upp förrän allt är klart", sade Mandela.

1988 ger man upp den väpnade kampen. Den 11 februari 1990 släpps Mandela fri utan villkor.

1993 får han Nobels fredspris tillsammans med F W de Klerk, som var Sydafrikas president då.

1994 Fria val.

1996 antas den nya författningen.

Sannings- och försoningskommissionen inleder tidigt sitt arbete. Det krävs erkännande för straffeftergift. Ordförande är Desmond Tutu.

1999 lämnar Mandela efter 5 år presidentposten.

2013 avlider Mandela den 5 december.

Röst ur publiken: Varför lämnade han ”redan” då?

Marika: "Jag tror att han ville föregå med gott exempel. Det fanns redan då en maktkamp inom ANC."

Mandela sa att ANC inte har något särskilt intresse av våld. Våld är bara ett nödvändigt ont. “The truth is that we are not yet free”. Sanningen är att vi ännu inte är fria. Frihet är inte bara frihet från bojor - det krävs jämlikhet, rättvisa, m m. Vi har bara fått rätten att inte bli förtryckta.

Sydafrika är idag ett mikrokosmos och ett mirakel. Man har här hittat förhandlingslösningar på problem man trodde inte skulle kunna lösas. Och det var tack vare Mandela och många andra.

Vad står på spel idag och i framtiden?

Kapstaden med 4 miljoner invånare har snart – om 50 dagar? – inget vatten. Det är en av många utmaningar. Medelklassen och vi besökare slösar bort vattnet. Av de 28 Jas Gripenplanen är bara två flygdugliga. Det är för dyrt att flyga dem och service fattas.

Marika: "Jag rekommenderar er som inte varit på Robben Island att besöka fängelset. Ännu finns det före detta fångar som är kvar som guider där. De berättar dagligen sina upplevelser. Det är en enorm upplevelse att möta dem".

Mandela sa till den församlade världspressen när han släpptes ur fängelset den 12 februari 1990: ”Tack för att ni aldrig slutade rapportera om missförhållanden i Sydafrika.” Han sa ofta ”Tack, Sverige, tack!”

Medias roll är stor i en demokrati men också i en ickedemokrati. Vi vårdar pressfriheten. Det är något att komma ihåg under den nuvarande debatten om falska nyheter. Jag vill försvara journalistens roll. Det är mycket vi idag inte kan ta för givet. Det är viktigt med nyfikenheten vi har på varandra.

Krig, konflikter, hunger och fattigdom leder till migration. Vi glömmer lätt bort vår egen historia. Under utvandringarna 1880 – 1920 lämnade en tredjedel av Sveriges befolkning landet på grund av fattigdom. Det var över en miljon människor. Läs Ola Larsmos senaste bok, “Swede Hollow”. Vid sekelskiftet 1900 bodde mer än tusen svenskar i Minnesota i en förfärlig slum. Vi får inte glömma de svenskar som det inte gick så bra för.

PAUS

Marika visar filmen Gränser. "Vi var i Haparanda, den gränslösa gränsen mellan Sverige och Finland. Vi visste inte då vi gjorde filmen att man senare skulle komma att stänga gränsen på grund av de många flyktingarna".

Röst ur publiken: I Karesunado är gränsen fortfarande öppen. Det är bara att gå över bron.

Filmen Gränser:

Det är en samtalsfilm, gjord före den stora flyktingströmmen hösten 2015. Där intervjuas Stefan Einhorn, Margot Wallström, Antje Jackelén, m fl. Den handlar om gränser mellan folk, behov av att höra till. Problemet ligger i förakt för andra, som man ser som mindre värda. Det grundar sig i rädsla. "Fredens fönster” är ett projekt. Det är vi människor som tar beslut. Murarna byggs inte av sig själva. Kapitalet rör sig fritt men människorna stöter på gränser. Det finns en grundläggande ojämlikhet i att vi svenskar kan röra oss över många fler gränser än en afrikan. Filmen visar den öppna gränsen mellan Sveriges Haparanda och Finland, en öppen bro, där man senare demonstrerade för fortsatt öppenhet.

Några spridda citat ur filmen:

Antje Jackelén: När man vet var man har sin grund kan man släppa litet på bevakningen av sin gräns. Det gäller nationer också.

Stefan Einhorn: Palme talade om ödesgemenskap. Mänskligheten balanserar idag på en knivsegg mellan fantastiska möjligheter och att förstöra alltihop.

Margot Wallström: Utjämning är ett sätt att garantera fred.

Människan kan förändras. Det kanske avspeglar sig i att krig och konflikter gått ned under de senaste decennierna.

Einhorn: Gränser kan vara passiviserande. Men de kan också ge upphov till handling: Inom de här gränserna kan jag åstadkomma något. Det hänger på synsättet. Det finns bara en jord och ett folk, och det är mänskligheten.

Marika fortsätter: Över gränsen mellan Sydsudan och Uganda strömmar människor in på grund av krig och konflikter. I Sydafrika finns det 10 miljoner människor som är där mer eller mindre legalt. De arbetar för 50 rand per dag. (1 rand motsvarar ungefär 1 svensk krona.) Unga män slår mot somaliska butiksägare och mot dem som är svagare. Presidenten Jacob Zuma utnyttjar konflikter. Etnicitet är något som egentligen inte intresserar folk men han utnyttjar skillnaden i etnicitet.

Erni: Det är intressant med filmen att så många olika slags gränser behandlas. Den 5 april kommer Birger Schlaug hit och då handlar det om miljön. Hur förhåller vi oss till det att miljön inte känner några gränser?

Marika: Det fanns en syn inom västvärlden att ANC var ett kommunistiskt eller socialistiskt parti. Långt in på 1990-talet var man i USA t o m rädd att stödja UNITA i Angola. (UNITA kämpade mot revolutionsregeringen). ANC tog en annan väg än socialismen: privatiseringar. ANC har en svart medelklass med en del ekonomisk och politisk makt i sina händer. Det är idag en större ekonomisk klyfta mellan rika och fattiga än det var för 20 år sedan. Av Sydafrikas 50 miljoner är en tredjedel väldigt fattiga, en tredjedel mittemellan och en tredjedel rik. Det finns, som nämnts, 10 miljoner mer eller mindre illegala invandrare. Om staten inte hade ingripit hade det blivit ännu större social oro. 20 miljoner får någon form av bistånd från staten, arbetslöshetsunderstöd, pension eller något annat. Många har bara det att leva på. Man kan där inte fördela jordbruksmarken i småplättar. Det behövs stora arealer för att kunna leva på jorden. I Uganda är det annorlunda. Där går det att hålla hungern borta då man har en liten plätt jord. Från Zimbabwe kommer stadsbor som fått nog av Mugabe. Halva befolkningen har lämnat landet och många har kommit till Sydafrika. Sydafrikas president Zuma har de senaste 8 åren inneburit en katastrof. Han har beställt åtta kärnkraftverk från Ryssland. I Sydafrika där man har så mycket sol! Zuma har också skott sig själv. "Jag kan inte se att det är någon ideologi bakom" säger Marika.

Röst ur publiken: Har nykolonialismen sugit ut Sydafrika?

Marika: Man har där inte låtit sig domineras av Kina så som i Angola och Zambia.

Ola: Det talas ofta om konflikter. Men det är egentligen något annat än en konflikt när imperialismen leder till angrepp – på Irak, till exempel. Man anger svepskäl för attackera och lägga under sig andras resurser. Hur löser vi det? Mandela har givit oss svaret när han tackat för att vi fortsatte att rapportera.

Ja, säger Marika, vi hoppas att avslöjandena ska leda till förändring, till ett annat sätt att lösa problemen.

 

Vid pennan

Karin Utas Carlsson och Ola Friholt

Foto: Erni Friholt

Upp
Folkets Fredspristagare - lista

Aktuellt 2024

Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3.

Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola.


Häften i nytryck att beställa
1) Om vapen vore lösningen...
2) Maktens Irrvägar

Läs mer och beställ på förstasidan

Vårens program:

Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg:
NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED?
Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19


Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten
Jörgen Johansen:
KLIMATKATASTROF – HOT OCH MÖJLIGHET.
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19

Till minnet av Fredrik Heffermehl

Aktuellt 2023


Debatt - Ett eko från 1985

Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur

Debatt - Elfte september som led i en strategi

Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023)

Hej Medlem! april 2023

Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning

Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap!

Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel



Program Våren 2023

Aktuellt 2022

Debatt december 2022: Befria de fria media!

SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022

Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr!


FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET – ett bidrag till fredsundervisning




Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.


För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022.
Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr!

Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022

Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap

Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad?

Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato?

Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato?

Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta!

Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt!

Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet

Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen

Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred

Debatt mars 2022: Demoniseringens makt

Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91

Debatt januari 2022: Kampen står om världsön

Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland?

Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus

Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen?

Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt

Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser

Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina

Debatt november 2021: Kapprustning till döds

Debatt november 2021: Demokrati och historia

Årsberättelse för 2020 (pdf)

Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan!

Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck

Aktuellt 2020

Debattartikel december 2020 - Riksdagsdebatt på natos villkor

Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG

Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER


I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.


Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020



Folkets fredspristagare




Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

webbdesign: www.krylla.com