Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU – TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden – strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras – men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien – Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET – HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur – från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011
Nobelseminariet på Orust den 7 december 2013 hos Fredsrörelsen på Orust.
Föredrag av juristen och författaren Fredrik Heffermehl med rubriken:

Nobelpris på avvägar. Om Stortingets anpassning av fredspriset till Nato- och västintressen. Från antimilitarism till allmän humanism.

Fredrik låg hemma i influensa men skickade ett manus med citathänvisningar till sin bok ”Nobels fredspris. Visionen som försvann”. Manus lästes upp av undertecknad. De ibland rätt långa citaten lästes av Tomas Magnusson.

VAD VILLE NOBEL MED ”PRISET TILL FREDSFÖRFÄKTARE”?

Nobels avsikt är sakens kärna. Arvslagen säger att testatorns vilja är avgörande. Men de norska politikerna har glömt både Nobel och testamentet och ersatt dem med ett allmänt pris för ”fred”. De har övertagit priset, svikit förtroendet och förskingrat pengar.

2007 upptäckte Fredrik detta. Testamentet måste vara utgångspunkten för all diskussion om priset. Det gäller främst vem som är berättigad till priset, men också vilka som ska sitta i priskommittén. De måste förstås ha kännedom om Nobels fredsvision och vara entusiastiska för folkrätt och global nedrustning som alternativ till militarism och militärt maktspel.

Detta utvecklas i ett citat från Heffermehls bok ”Nobels fredspris. Visionen som försvann”, sid 62-63. Där utreds vad Nobel avsåg med ordet ”fredsförfäktare” hans avsikt med priset och mottagarna. Meriterna ska gälla verksamheter det senaste året och anses ha gjort mänskligheten störst nytta. Nyckelbegreppen är fredsförfäktare, folkens förbrödring, avskaffande eller minskning av stående arméer och bildande och spridande av fredskongresser. Begreppen hör ihop och utvisar vem som är ”fredsförfäktare”.

Tolkningen avgörs av testamentets förhistoria, där allt avgörs av Nobels kontakt med Bertha von Suttner som var epokens ledande förkämpe för fred. Nobel påverkades starkt av hennes bok ”Ned med vapnen!” Nobels nyssnämnda kriterier är identiska med kärnan i dåtidens fredsrörelseprogram. Testamentets fredspris är ett direkt svar på Suttners vädjanden. (Detta klargörs i Heffermehls bok, sid 51-52.)

Den norska nobelkommittén säger att Heffermehl har ett speciellt synsätt som ingen instämmer i. Men hans syn på Suttners roll bekräftas av många andra, t o m av den sekreterare som tidigare satt längst tid i kommittén. Den väsentliga frågan för Nobelkommittén gäller vilka de ”fredförfäktare” är som Nobel beskrivit. Som framgår av nyckelbegreppen som nämns ovan är det lätt att besvara den frågan. Den tidens fredsidéer är lätta att känna igen för den som känner historien.

Kommitténs sekreterare 1909-46, Ragnar Moe, uttryckte sig glasklart i en bok om fredspriset och fredsrörelsen. Här sammanfattas sid 99 hos Heffermehl: I Nobels första testamente 1893 nämnde han bara kriteriet ”skiljedom mellan länderna” som villkor för fredspriset. Moe påpekar att han i det slutliga testamente som nu gäller nämner ovannämnda nyckelbegrepp som ”en vidare beskrivning som mer adekvat täckte olika aspekter av fredsrörelsens arbete på 1890-talet”.

TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH UTVECKLING

Testamentet har få och ofullständiga direktiv. Inget sägs om en stiftelser eller förvaltning av pengar, utan endast om hur pristagare ska utses. Han beskrev mottagarna och vilka akademier och kommittéer som skulle utse dem. Priset till ”fredsförfäktare” ska delas ut av en kommitté på fem personer valda av norska Stortinget. (Heffermehl, sid 91-92) Och de första decennierna tillhörde alla kommittéledamöter fredsrörelsen eller hade starka band till den.

Heffermehl anser att detta är en korrekt uppfattning om kvalifikationer för fredsarbete som nödvändiga för att sitta i kommittén. Och så tänkte Stortinget fram till andra världskriget, men efter kriget hade Arbetarpartiet egen majoritet och krävde att platserna i kommittén skulle fördelas mellan partierna efter valresultatet. Därefter blev platserna partiernas egendom. De största partierna använde platserna till att belöna trofasta partiveteraner. Till Nobels avsikter togs ingen hänsyn. Priset omskapades till ett allmänt fredspris. Allt som främjar freden – enligt norska politikers uppfattning - blev avgörande. Och så har priset gradvis alltmer blivit ett redskap för norska politiker och norsk utrikespolitik, vilket först och främst betyder lojalitet med USA, Nato och EU.

EN KOMMITTÉ FÖR FREDSFOLK ELLER FÖR KRIGARE?

Heffermel citerar sin bok, sidan 123, som följer, under rubriken ”Norges utrikespolitiska intressen”:

Hyllningstalet till 1953 års mottagare av Nobels fredspris lovordade en man som framför allt vägleddes av två ord: heder och självuppoffring, ”som skulle föra honom över större områden av jorden och världshaven och under skyarna än någon befälhavare hade färdats före honom, och låta honom se mer slagfält och en större förödelse än någon general hade sett före honom och låta honom planera och leda större arméer och flottor och flygstridskrafter än historien någonsin har känt.”

Orden som kommittén valde för att hylla den store USA-generalen George C. Marshall var förvisso blomstrande – väl ämnade att signalera ett fredspris totalt frikopplat från sina ursprungliga syften. (Slut citat)

I de testamentstrogna första två decennierna av kommitténs verksamhet finns två undantag: USAs president Theodore Roosevelt (1906) och USAs krigsminister och senare utrikesminister Elihu Root. Dessa krigsfrämjande pristagare utgör de första exemplen på hur priset följer norska utrikespolitiska intressen. Historieprofessorn Halfdan Koht påpekade dåförtiden att fredsrörelsen i USA protesterat. Och han påpekade att Roosevelt såg USAs expansion som en stor välsignelse för hela mänskligheten och även om det skedde med vapenmakt och orättvisa skulle den till sist skapa fred och lycka.

Inför hotet om sjökrig i norska vatten mellan de kapprustande Tyskland och Storbritannien motiverades priset då indirekt av nobelkommittén vars ordförande hade yttrat att Norge ”behövde en stor vänskaplig granne – även om han är långt borta.”

Det som nådde sin höjdpunkt med priset till Barack Obama 2009 har alltså en lång förhistoria. Obamas tacktal är dock den allvarligaste skymfen mot Nobel i prisets hela historia. Den mäktige ledaren av historiens mäktigaste och mest militaristiska stat fick använda Nobels pris som plattform för ett varmt försvar för kriget. Heffermehl har analyserat hans mästerligt formulerade tal som förförelse och illusion på 20 sidor i sin bok (sid 206-225) Ett smakprov:

Obama: ”Jag har talat om de frågor som måste finnas med i våra sinnen och våra hjärtan när vi väljer att föra krig”.

Genom att behandla kriget som en möjlig handlingsväg förnekade han den mest grundläggande av alla principer i folkrätten: Krig är förbjudet. Nästan ingenting Obama sade var en större besvikelse än hans försummande av krigets lagar och hans faktiska avvisande av Förenta Nationerna.

Priset till EU gick också stick i stäv med Nobels avsikt. Statscheferna samlades i Oslo en måndag till prisceremoni och mottog priset för nedrustning, och på fredagen samlades de på nytt i Bryssel för att skriva ett avtal om ökat militärt samarbete, militär forskning, vapenproduktion, gemensamma vapentyper, militära övningar m m.

SITUATIONEN IDAG

Heffermehls arbete startade med en artikel i Aftenposten den 14 augusti 2007. Det har visat sig att det officiella Norge i dess hela bred är helt ovilligt att visa det minsta intresse för Nobel och detta oavsett mängden böcker och artiklar i tidningar och tidskrifter Heffermehl sprider. Hans bok på engelska är översatt till finska, kinesiska, svenska och spanska. Unison tystnad råder kring varje argument att testamentet är juridiskt bindande, att Nobels vilja skall respekteras och vad som egentligen är Nobels vilja.

Heffermehls synsätt är uteslutet från debatten. Tidningsartiklar avvisas.

Det sägs att ”Heffermehls åsikt är väl känd”. Men vad hjälper det, när man är enig om att bortse från den och aldrig kommentera den? Är detta demokrati? Och han tycker inte själv att hans åsikt är väl känd utan förträngd.

Från 2008 har Heffermehl försökt få stiftelsens tillsynsmyndighet, länsstyrelsen i Stockholm, att granska och fatta beslut för att säkra att fredspriset går till berättigade mottagare, d v s den fredsrörelse som arbetar för att avveckla militärmakten och välja en annan väg för mänskligheten. Det var detta som Nobel på detta område ansåg vara ”till mänsklighetens största nytta”.

Heffermehl mötte mycken motvilja. Men till slut, den 21 mars 2012, kom ett beslut om att testamentet skall följas och att Nobelstiftelsen i Stockholm är överordnad den norska Nobelkommittén. Detta har ännu inte lett till någon ny politik. EU fick priset 2012, OPCW fick det 2013. Men gradvis kommer vi att nå dit. Det är helt klart att denna sak inte kan lösas i den vanliga demokratiska och politiska debatten. Vi har mäktiga motståndare, hela det militära-industriella-politiska komplexet i västvärlden står emot oss. Det är de som äger fredspriset nu. Men det är vårt pris – och vi ska ha det tillbaka!

Översättning av manus, i tredje person, och citatsammandrag av Ola Friholt

Fredrik S. Heffermehls bok ”Nobels fredspris. Visionen som försvann” (Leopard förlag 2011) kan också beställas från Tomas Magnusson, tel. 0708-293197, e-mail

till priset 100:- kr plus porto.



Aktuellt 2017

Höstprogram 2017

Insändare - Är Sverige fredligt?
Uttalande - Är terrorismen förvirrad? 19/4 2017

Aktuellt arrangemang:

Därför behöver vi konsten - för motståndet, för överlevniaden - Stina Oscarson den 23/11 kl 19


Folkets Fredspris - den 2/12 kl 19



Fredsvecka mot Aurora 17 - bilder och berättelse



Kamp mot NATO-värdlandsavtalet




Brev till regering o riksdag



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

LOGIN
webbdesign: www.krylla.com