Referat från våra arrangemang
Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023
I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023
Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson
Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson
Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022
Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg
Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021
Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021
Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021
Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021
Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020
OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020
DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020
Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020
Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020
Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020
The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020
Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020
FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019
Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019
Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019
Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019
Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019
Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019
Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019
Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019
Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019
Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019
Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019
FOLKETS FREDSPRIS -
Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018
Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018
Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018
SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018
Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018
Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018
Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018
Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018
Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018
Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018
Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018
Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018
Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017
DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017
Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017
VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017
MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017
DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017
ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017
Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017
Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017
Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017
Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017
Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017
Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016
Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016
Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016
Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016
Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016
Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016
Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016
Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016
NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016
Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016
Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015
Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015
Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015
Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015
Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015
Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015
Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015
Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015
ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015
Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?
Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.
Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"
Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.
Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.
Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.
Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014
Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014
"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014
Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014
Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014
Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014
Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014
Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014
Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien
Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013
Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013
Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013
Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013
Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013
Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013
Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013
Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013
Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"
Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"
Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013
Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"
Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013
Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"
"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke
Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013
Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"
Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"
Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.
Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"
Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012
Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.
Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011
|
DET FREDLIGA FOLKET - Hur överhetens krigsplaner för att kväsa norrbaggarna vändes i fredlig unionsupplösning 1905
Referat av fredsforskaren och aktivisten Jörgen Johansens föreläsning i kulturhuset Kajutan, Henån, den 9 oktober 2014.
Fredsrörelsens på Orust tema för höstens föreläsningar är "Två hundra år av fred i Norden" med hopp om att kunna belysa olika faktorer, som bidragit till denna ännu bestående fred.
Fredsforskaren och ickevåldsaktivisten Jörgen Johansen (JJ) inleder denna serie av föredrag . Hur kunde unionsupplösningen mellan Norge och Sverige ske under fredliga former trots att en militär upprustning pågått under flera år?"
Föreläsningen speglar Jörgen Johansens forskning om unionsupplösningen 1905 och hans mångåriga erfarenhet från motstånds- och krigsskådeplatser i världen. JJ betonar vikten av beskrivning och utvärdering av fredsrörelsers arbete. Fredsaktivister måste skolas och tränas, både teoretiskt och praktiskt, i synsätt och metoder för fredsarbete. Militären utvärderar och lär av sina krigsinsatser. Så bör även fredsrörelsen göra, för att undvika upprepning av begångna misstag. Fredsarbete kan inte varje gång börja om från början och inte heller endast bygga på idealism och aktioner i tryggheten hemma. Fredsinsatser bör genomföras professionellt och systematiskt på olika arenor i världen.
Forskaren JJ ställer inledningsvis frågan: "Har fredsrörelsers arbete lyckats?" Han pekar också på svårigheten för forskningen att bevisa, att ett krig INTE startats - ett så kallat kontrafaktiskt resonemang.
JJ går sedan igenom viktiga bakgrundsfaktorer för förståelsen av den fredliga unionsupplösningen mellan Sverige och Norge. Den första rubriken är "Norges Janusansikte". Den gängse etablerade bilden av Norge, som det starkt fredliga landet med t.ex. lyckosamma fredsförhandlingar, ansvar för Nobels fredspris och frikostigt bistånd, har också en motsatt, krigsbejakande, sida. (Givetvis finns denna dubbelhet hos många stater, liksom hos individer, Sverige inte undantaget.) JJ ger flera exempel på norska regeringars dubbla förhållningssätt. Exemplen är främst från nutid men avser att befästa att dubbelheten också fanns i den fredliga unionsupplösningen med dess sammansatthet av både krigiska och fredliga drag. Som första vinjett visar JJ ett foto taget på försvarsminister Kristin Krohn Devold, iklädd en T-shirt dekorerad med en heltäckande amerikansk flagga , i anslutning till intåget i Afghanistan. "Detta skedde under krigsförbrytaren Kjell Magne Bondeviks regering" (som gick i krig utan FN-mandat), säger JJ och citerar den nämnda försvarsministerns uttalande: "Jag vet att kläder skapar både kvinnor och försvarsministrar". JJ nämner också Norges Nato-deltagande i Balkankriget, även då utan stöd i FNs säkerhetsråd, bombfällningen över Libyen i antytt utbyte mot oljekontrakt, fredsföreträdaren Jens Stoltenberg som valt generalsekreterarskap i NATO och myndigheternas bluff på 80-talet gentemot norska folket inför NATO-medlemskapet att detta inte skulle inbegripa acceptans av kärnvapen. Slutligen uppfann den norske medborgaren Niels Waltersen Aasen handgranaten och personminan. Han honorerades av den franska regeringen 1915 för denna sin uppfinning, som "det bästa vapnet i kolonialkriget".
JJ presenterar därefter en komprometterande lista på den förment solidariska fredsnationen Norges konto: Norge tillhör (med fortsatt välbehag) jordens rikaste överklass. Företaget Aker Kverner deltog i byggandet av fånglägret i Guantanamo. Norge sålde illegalt tungt vatten till Israels kärnvapenprogram. Norska företag transporterade olja till Sydafrika och bröt därmed mot bojkotten av apartheidregimen där. Under andra världskriget var Norge mest effektivt att spåra upp judar för utlämnande till Tyskland.
Denna inledande bakgrundsteckning med kraftigt negativ slagsida torde syfta till att avidyllisera och avidealisera arvet från det frihetssträvande Norge på 1800-talet och får åhörarna att ställa frågor. De många frågorna tangerar dock i lika hög grad det övergripande temat om hur fred bevaras som specifikt om den fredliga upplösningen av unionen. Dessa frågor redovisas mer samlat i slutet av dessa anteckningar.
Hur växte då den starka opinionen fram i Norge för en total suveränitet? Hur kom det sig, frågar flera åhörare, att Norge tidigare underordnat sig Danmark men opponerade sig mot den relativt mycket tydligare självständigheten under en svensk kung. Det var en logisk process enligt JJ, som förde de förut underkuvade till att upptäcka möjligheten till frigörelse. Han visar bilder av unionssymbolerna, som kom att väcka opposition, t.ex. de svenska kungakronorna ovanför både den svenska och den norska halvan av riksvapnet. Även unionsflaggans färgkombination, i folkmun kallad "sillsalaten", väckte alltmer motstånd som tecken på underordnandet under svensk kungamakt. Avsikten var dock, från svensk sida, att dessa symboler skulle visa på en viss jämställdhet mellan de båda nationerna, man försökte kombinera element från båda i unionssymbolerna.
En av många bakgrundsfaktorer för Norges fredliga frigörelseprocess kan också ha varit en framväxande kulturell humanism runt sekelskiftet. Svenska Humanistiska Förbundet var en viktig opinionsbildare. Många författare bidrog också: Ibsen, Lagerlöf, Fröding, Karlfeldt, Björn-Stjerne Björnsen, ärkebiskopen Natan Söderblom, fredspristagare 1930. JJ uttrycker att dessa litterära personers humanistiska bidrag och betoning av centrala värdefrågor sannolikt var viktigare för dåtiden än vad Expressen och kriminalromaner från Fjällbacka bidrar med i vårt tidevarv. Leder dessa kriminalgåtor framåt i fredsfrågor? Varken det ena eller det andra går att föra i bevis med dagens begränsade forskning. JJ har försökt samla in citat från tiden kring 1905 för att klarlägga om och hur i så fall den breda allmänheten var aktiv i unionsfrågan.
JJ återkommer till målet för fredsrörelsen: Viktigast, "the ultimate goal", är att förhindra krig, men även att stoppa pågående krig. Sker detta? Vietnamkrigets upphörande är ett utomordentligt bevis på, hur folklig mobilisering kan förmå makthavare att avsluta en konflikt utan att man militärt förlorat. Kriget överlevde dock tre USA-presidenter. Medborgarnas motstånd växte i takt med att ett ökande antal döda soldater fördes hem till USA.
Ett annat betydelsefullt exempel är alltså unionsupplösningen. Ifråga om många andra fredsrörelser vet man dock mindre om deras effekter.
Den historiska bakgrunden till Norges ovilliga union med Sverige var att Danmark och dess besittning Norge lierade sig med Napoleon under Napoleonkrigen. Sverige anslöt sig till England och alliansen.
När Napoleon besegrades krävde Sverige i fredskonferensen i Kiel 1814 att Norge skulle tillföras Sverige. Norge förklarade sig dock självständigt och antog en modern konstitution den 17 maj 1814, Eidsvoldsförfattningen, Norges grundlag. Under Karl den XIV Johan mobiliserade dock Sverige sin krigsmakt, och efter smärre krigshandlingar tvingades Norge att acceptera en union med Sverige. Dessa krigshandlingar betraktas alltså som Sveriges sista krig. Sedan den tiden, påpekar JJ, har ordet union en stark negativ belastning i Norge.
I Norge växte således, utifrån flera bakgrundsfaktorer, fram en nationalistisk rörelse med målsättningen att etablera Norge som en självständig stat. Denna rörelse hade stor folklig uppslutning. De ledande skikten i Sverige såg inte detta med blida ögon och förklarade, att en norsk självständighet inte kunde accepteras. Tonläget skärptes och militära rustningar inleddes av båda parter. Sverige införde allmän värnplikt 1901. Trupper mobiliserades längs gränsen. Stora vapeninköp gjordes med lånat kapital. Speciellt marinen ägnades uppmärksamhet. I Norge utgick militären från antagandet att flottan skulle avgöra kriget. Oenighet om marina strategier skapade missämja i marinledningen. Strategier lanserades, som med dagens ögon ter sig som bisarrt önsketänkande.
Båda sidor förberedde sig således för krig. Enligt senare tids analyser skulle Sverige ha gått segrande ur den konflikten, trots att det säkerligen skulle förekommit många deserteringar. Europas stormakter tycktes inte visa konflikten något större intresse.
I såväl Norge som Sverige fortsatte tillväxten av den folkliga proteströrelsen mot krig. Det var främst arbetarrörelsen och kvinnoorganisationer som var aktiva i detta motstånd. Kvinnornas röst gjorde starkt intryck. Jörgen visar en bild av statyn på torget i Karlstad. En heroisk kvinna bryter ett svärd och trampar på en soldathjälm. Många vägrade värnplikt. Ett stort antal svenska soldater deklarerade att de inte skulle gå i krig mot sina norska bröder. Arbetarrörelsen krävde "Inte en man, inte ett öre till krigsmakten". Protesterna skall även ses i perspektivet av den första revolutionen i Ryssland och arbetarrörelsens internationalisering. En mötesvåg svepte över landet, främst i Sverige, men även i Norge. Många fängslades för protesterna.
Den 7 juni 1905 beslöt norska parlamentet att unilateralt förklara sig självständigt. Detta var ett klart brott mot internationell rätt, en sorts civil olydnad av en stat. Norge yrkade också på beslutande folkomröstning, referendum, med den dåtida begränsningen att endast män över 25 år och med en viss förmögenhet hade rösträtt. Kvinnorna samlade istället in namnunderskrifter på kravet och samlade in 279 878 underskrifter bland Norges endast 2 miljoner invånare (Detta ledde sedan till kvinnlig rösträtt i Norge 1913!)
Folkomröstningen i Norge gav resultatet 99,5% för självständighet = 368.208 röster. Mot självständighet röstade 0,05% = 184 röster.
Svenska Riksdagen fattade till sist, under trycket av de folkliga protesterna, beslutet att inleda förhandlingar i Karlstad med målsättning att upplösa unionen med Norge. Som en anekdot berättar JJ, att sluttraktaten dock inte blev undertecknad med den norske företrädarens sigill, Mads Christian Mikkelsen, eftersom han glömt sigillet kvar hemma i Norge. Man letade fram en bokhandlare i Karlstad med samma initialer vars sigill användes.
Vad hände i Sverige? Vilka moment var särskilt betydelsefulla där, i fråga om fredsvilja? JJ har sökt i arkiv och dokument för att hitta tendenser, värdegrunder, idéer, uttalanden, i både slutna och offentliga rum. Vilken ställning tog ledarskribenter i pressen? JJ reflekterar kring de socialistiska landvinningarna i Sverige, att arbetare i alla länder skulle förena sig, att strejker just blivit ett instrument för underklassen mot generaler och överhet. Soldaterna organiserade sig mot krig, och nätverk bildades inom regementena. Framstående kvinnor inom de socialistiska leden blev förebilder för den feministiska vågen. JJ visar bild på propagandaaffischer med NED-MED-VAPNEN-uppropet, en mobilisering enligt Berta von Suttners 1889 utgivna bok med samma namn. Hon bedrev själv en internationell kampanj med samma slogan, och fick Nobels fredspris just 1905.
Sammanfattningsvis åskådliggör JJ dramatiskt och med ett stort antal exempel, hur två parallella processer pågår under en lång period före själva unionsupplösningen, dels den starka militära upprustningen på båda sidor om gränsen, dels det lika starka folkliga motståndet i form av arbetarrörelsen och kvinnorörelsen. Utan dessa båda motkrafter hade ett krig sannolikt utbrutit, säger JJ och stöder sig på citat från militärstrateger. I sin egen forskning och i sin uppsats formulerar JJ även en kontrafaktisk historia, i den meningen att om inte fredsopinionen hade funnits hade det blivit krig. En ny metod att öka förståelsen för historiska skeenden.
Frågorna efter föreläsningen berör dels mer detaljerat själva unionsupplösningen, dels, och i hög grad, den fred som sedan bestått efter 1905. Hur bevaras en fred? Vilka faktorer ingår? Hur utformas en forskning för förståelse av fredsbevarande aktioner?
JJ framhåller offentlighetsprincipen och tryckfrihetsförordningen som verkligt betydelsefulla faktorer för bevarande av fred, unika för norden och Sverige. Dessa principer utgör förutsättningar för att få insyn i makthavarnas dokument och beslutsprocesser. Rätten att organisera sig får inte underskattas. Exempel ges på lokalt arbete, i Göteborg mot militäranläggningar och övningar i skärgården, och den mångåriga Kynnefjälls-kampen. Grundläggande demokratiska rättigheter och värderingar om allas lika värde, fenomen som på många håll avvisas som västerländsk infiltration, bidrar likaså till ett civiliserat fredligt samhälle. En jämförelse görs med Indiens helt annorlunda syn på t.ex. offentlighetsprincipen. Allemansrätt och avskilt geografiskt läge omnämns som positiva faktorer för en civilisation som kan bevara fred. En erfarenhetsmässigt viktig faktor för fred i ett land är att inte ha tillgångar, som någon annan nation vill tillägna sig. Någon nämner nationalism som en fredsbevarande faktor som också kan få motsatt innebörd. Att svenskar åker utomlands för att strida för "en god sak" är inget nytt, t ex till Spanien och Finland för stöd och befrielse. En känsla hos en befolkning, att vilja återta förlorad storhet, eller tidigare maktposition är en attityd som kan leda till krig. Att tvingas lämna ifrån sig landområden kan skapa revanschkänslor. Inget sådant har följt efter unionsupplösningen mellan Sverige och Norge, vilket säkert är ett skäl till att fred kunnat bevaras. Forskningsuppgiften är, som JJ redan påpekat, svårhanterlig. Det blir ofta personliga och svårbevisade reflexioner, idéer och ställningstaganden.
Under frågestunden aktualiseras också situationen i Syrien. Detta är en alldeles för komplicerad konflikthärd, säger JJ, för att han skall kunna kommentera den på några minuter. Han berättar att undersökningar har funnit omkring 1500 organisationer på plats som lokala aktörer med egna agendor. Israel-Palestinakonflikten rymmer också en stor komplexitet. Föreläsningens tema ger många associationer, som inte görs rättvisa i dessa anteckningar men som fredsaktiviteter på andra arenor nämnes det viktiga följeslagarprogrammet i Palestina. Protestgruppen OFOG omnämnes likaså för deras fyndiga och ofta humoristiska fredliga protester. Mötet enas också om att en dialog med Sverigedemokraterna är en nödvändig demokratiskt utvecklande fredshandling.
Vid anteckningarna Bo Edvinson och Ola Friholt
|
Folkets Fredspristagare - lista
Aktuellt 2025
Våren 2025
Verksamheten året 2024
Intressegrupper styr krigshotet - Öppet brev till riksdag, regering och media
PELLA THIEL Fred Med Jorden - På Vems Villkor?
För mångfald mot enfald
Välkommen till Ellösparken
torsdagen den 6 mars kl 19
Aktuellt 2024
Hösten 2024
Denna skrift, VAD ÄR SANNING?, av Ola Friholt kan nu beställas mot enbart postokostnad. För ett ex blir det 44 kr, för tre ex 66 kr. Beställ via ernifriholt@gmail.com eller 073-9072717.
Torsdag 28 november talar fredsforskaren och världsaktivisten Jörgen Johansen under rubriken - PALESTINA hösten 2024 Finns det ett ljus i mörkret? - Välkommen kl 19 i Ellös Folkets Park!
Tors 31 okt talar fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg, nyligen hemkommen från ännu en resa till Kina:
KINA TUR OCH RETUR
Intryck under 40 år
PÅMINNELSE OM ÅRSMÖTE
Fredsrörelsen på Orust håller årsmöte
den 18 april kl 19 i Ellösparken.
Välkomna!
Remissvar angående det s k DCA-avtalet.
Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3.
Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola.
Häften i nytryck att beställa
1) Om vapen vore lösningen...
2) Maktens Irrvägar
 
Läs mer och beställ på förstasidan
Vårens program:
Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg:
NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED?
Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19
Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten
Jörgen Johansen:
KLIMATKATASTROF - HOT OCH MÖJLIGHET.
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19
Till minnet av Fredrik Heffermehl
Aktuellt 2023
Debatt - Ett eko från 1985
Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur
Debatt - Elfte september som led i en strategi
Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023)
Hej Medlem! april 2023
Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning
Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap!
Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel
Program Våren 2023
Aktuellt 2022
Debatt december 2022: Befria de fria media!
SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022
Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas!
Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr!
FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest
i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust)
lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik,
aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON:
FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET -
ett bidrag till fredsundervisning
Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.
För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt.
Två gånger kvar i höst 2022.
Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas!
Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr!
Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022
Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap
Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad?
Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato?
Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato?
Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta!
Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt!
Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet
Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen
Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred
Debatt mars 2022: Demoniseringens makt
Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91
Debatt januari 2022: Kampen står om världsön
Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland?
Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus
Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen?
Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt
Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser
Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina
Debatt november 2021: Kapprustning till döds
Debatt november 2021: Demokrati och historia
Årsberättelse för 2020 (pdf)
Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan!
Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck
Aktuellt 2020
Debattartikel december 2020 - Riksdagsdebatt på natos villkor
Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG
Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER
I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.
Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020
Folkets fredspristagare
Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019
Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019
Brev till regering, riksdag o media
Admin
|
