Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga?

Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet – för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU – TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden – strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras – men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien – Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET – HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur – från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga?

Referat av föreläsning av

Stefan Edman, biolog och författare, på kulturhuset Kajutan i Henån, den 13 nov. 2019 

1972 var jag med som del i NGO-rörelsen vid Riokonferensen om miljön. Så kom en ny miljökonferens och Kyotoprotokollet 1997. Nu är det en stark våg av engagemang. Det syns i tillväxten av Fridays for Future men också i områden som teknik och arkitektur. Det är en storsatsning på elbilar i Trollhättan. Klimatfrågan är inte samma som miljöfrågan. Det är mer en existentiell fråga. Rättviseaspekten finns där. Vem har rätt till ett bra liv? Klimatförändringen ger upphov till konflikter runt om i världen. Den är också en fråga om fredspolitik, alltså om klimat, natur och människor.

Kamp om jord och vatten – krig och flyktingar

I Colombia började kriget i en konflikt om jordar eftersom en ökande del inte gick att odla på. Indonesiens krig på Östtimor är ett annat exempel. Det handlade till stor del om att skaffa odlingsbar mark. I Indien utgör vattenfrågor grund för konflikter. I Irak rekryterade IS besvikna människor som inte längre kunde odla sin jord. Torkans effekter förvärrades av extremväder.

Klimatförändring och kamp om jordar och vatten ger upphov till att människor flyr för sin försörjning. Många av dagens 65 miljoner flyktingar har flytt sina hemländer p.g.a. ihärdig torka eller översvämningskatastrofer, så att de inte kunnat odla och försörja sig. Hur många av de 65 miljonerna flyktingar som lämnat sina hem p.g.a. miljö- eller klimatförsämring vet man inte. Även politiskt förtryck och fattigdom ökar då vädret ändras. Det är nödvändigt att hejda den här klimatförändringen. FN säger att om vi inte kan hejda detta har v i 250 miljoner flyktingar år 2050.

Punkt 1. Länderna satsar de största summorna på det militära försvaret och väldigt litet på att hejda klimatförändringen. Det är en grotesk brist på proportioner. Mycket av det som sker när vädret förändras måste förebyggas genom investeringar. Det är här vi ser bristen på pengar och det är mycket problematiskt. 

Punkt 2. Planeten är 4,3 miljarder år gammal. Under denna tid har klimatet växlat mycket. Under de senaste 2 miljonerna år har det varit 6 nedisningar. Den senaste började för 115 000 år sedan. Det tog 6 000 år att smälta isen som var 2 km tjock. Vi lever sedan 15 000 år i en mellanistid. Och en ny istid kommer i norr. Den som slutade för 15 000 år sedan hade varat i 100 000 år och hade sin största utbredning för 22 000 år sedan.

Vid slutet av 900-talet var somrarna lika varma som sommaren här 2018. Sedan blev det svalare särskilt från 1300-talet. Ett vulkanutbrott på 1600-talet skymde solen i decennier. Under mörker och kyla avträdde Danmark 1658 vid Roskildefreden bl. a. Bohuslän till Sverige. Det rådde klimatförbistring i Bohuslän. Här ser ni en bild på medeltemperaturen (den globala genomsnittliga yttemperaturen) i antal grader Celsius under åren 1850 – 1900 med jämn temperatur. 1910 till 1930 var det en extremt varm period. 1940 - 1970 betydligt kyligare klimat, men från ca 1950 ser vi ändå en stegring till +1,0 grad. Det är komplexa processer. Totalt de senaste 170 åren skedde en systematisk temperaturhöjning som kan förklaras endast med mänsklig aktivitet – större än naturens långsiktiga.

Punkt 3. Den systematiska temperaturförhöjningen de senaste decennierna kan man inte förklara med annat än industrialismen och bruket av olja. Det är en antropogen, d.v.s. av människan skapad, temperaturförhöjning. Nu ligger den på över 1 grads förhöjning globalt (jämfört med 1950 eller 1850). På vissa platser är den mer. Avsmältning av glaciärerna sker när det blir en kortare period av snö. När isen smält och marken blir mörkare absorberas mer solstrålar och det ökar avsmältningen. 

Havsnivån har höjts ca 3 mm [per år efter år 2000 - web-reds anm]. När vattnet blir varmare utvidgas vattnet. Till det kommer avsmältningen från glaciärerna. Detta har pågått sedan istiden men är snabbare nu. Maldiverna och andra låglänta öar är hotade. Frekvensen av extremväder med skyfall och stormar har ökat. Man är inte riktigt hundraprocentigt enig, men de flesta vetenskapspersoner tror att det är antropogena orsaker. Det är riktigt att det även tidigare funnits perioder av varmare och kallare väder och även extremväder - 1400-talet var extremt dåligt, med orkaner och annat - men frekvensökningen anses länkad till klimatförändringen. Torkperioder har det alltid funnits i subtropiska områden, men idag är den koldioxiddriven. I tropiska områden har det inte varit torka utan häftiga regn. Jag har redan nämnt klimatflyktingar och faran att antalet kommer att öka kraftigt. Klimatpåverkan beror till 75% av människans aktiviteter. Utsläppen av växthusgaser såsom koldioxid har att göra med människans påverkan. Koldioxiden triggar igång vattenånga. Dess uppehållstid är kortare än koldioxidens som är mer beständig. Florerade gaser ökar temperaturen och utsläpp orsakas av människan. Av de samlade växthusgaserna utgör CO2 65%, i skogsmark 11%, metan är 16%, lustgas 6%, fluorerade gaser 2%. Slutligen orsakar ändrad markanvändning 20%.

Påverkan från skogen. 25% av påverkan på klimatet har att göra med hur marken används, främst skogsmarken. När träd huggs ned utan ersättning av nya träd ökar växthuseffekten. Så sker i Amazonas och på Borneo. På norra halvklotet har tillväxten ökat sedan 1985. 7% ökad skogsareal ger en kolsänka. Barr och löv lagrar koldioxid i marken (och i träden). Bygger man hus av träet göms kolet undan. En av lösningarna på klimatförändringen är att odla skog och bygga hus av trä. Skogsbolagen vill certifiera skogen för ett hållbart skogsbruk. Det finns motstånd mot Bolsonaros politik. Macron har sagt: ”Rör inte era skogar!”Bolsonaro svarar: ”Ni har redan på Medeltiden huggit ner era skogar.” Där har han en poäng.

Djurfabrikerna med hög fossil användning ger utsläpp. Trafiken. Globalt använder 5 miljarder fordon som bilar och bussar olja. Det är en stor utmaning. Kolet ger stora utsläpp. Det används till kraftverk för elektricitet och till att koka vatten. I Sverige används inte kolet på det sättet utom i industrin.

Här har vi rättviseaspekter. Vi får se en bild av världens länder färgade från brunt/rött till vitt. De mörkt färgade som visar de största utsläppen per person och år, de vitt färgade visar länder där invånarnas utsläpp var lägst. De rött färgade områden ligger i Nordamerika och Australien: 15-20 ton utsläpp (räknas i koldioxidekvivalenter per person. I Europas mitt ligger ett land med 22 ton utsläpp per person och år. Luxemburg. Ryssland ligger på 10-15 ton och Indien på 1-2 ton. USA 18. Detta visar hur man kan leva. Orättvis fördelning. Vi kallar det välfärd eller innehav av materiella ting. Se hur vitt Afrika är! Låga utsläpp. De som ändå drabbas värst av klimatförändringen är de vita länderna. Det är inte helt enkelt. I USA uppstår cykloner som kan ha att göra med utsläpp orsakade av människan. Också USA drabbas alltså. Men vanligen är det så att de med tunn plånbok drabbas värst av utsläppen och klimatförändringen, de rika ländernas befolkningar minst. Här fick vi se en bild från Oxfam som visade att de fattiga 50% av länderna står tillsammans för 10% av utsläppen. De rikaste står för 49%. De med tunnast plånbok står för 3%.

Alla måste ta ansvar, åtgärderna måsgte fördelas rättvist. 

Enligt Parisavtalet 2015 måste jordens medeltemperaturökning hållas under 2 grader, helst under 1,5 grader. Vad gör världen? Klimatavtalen före Parisavtalet har delvis varit ett fiasko. Man bytte metodik till nästa möte: ”Berätta vad ni vill göra!” Och 2015 kom 197 länders representanter till Paris och berättade vad de ville göra så ambitiöst de kunde. Inget FN-avtal har ratificerats så snabbt, redan 2016. Ryssland ratificerade den 23 september 2019. Nu har 60 länder ratificerat. Det finns några länder som ännu inte har gjort det. Avtalet räcker inte, säger en del men man bör ändå se det positiva. Om vi inte stärker avtalet kan temperaturökningen inte hållas under 2 grader. Det kan bli 2,5 grader eller t o m 3 grader! Vi vet inte, det måste stärkas.

Vad göra

Greta Thunberg är en total kontrast till Trump. På FN-mötet i september i år har 60 länder lovat att stärka avtalet. Snart blir det ett nytt avtal, COP25, sker i Madrid i december. Det finns ljuspunkter. Världens stora Banker har sagt sig inte längre låna ut pengar till fossila företag. Kollektivtrafik i många stora städer, t ex i Indien Bombay, Delhi och Madras (jag använder de gamla namnen) måste bygga ut och köra på annat än fossila bränslen. Bilen måste bli bättre, lättare med effektivare motor och med elektrifiering/och miljövänligare bränslen. Flyget är inte den värsta miljöboven. Det ger 2-3% av klimatpåverkan även när man räknar in dess större påverkan p.g.a. utsläppen på hög höjd. Ökningen av flygets utsläpp är dock mycket brant. (Här kunde det vara intressant att räkna in militärens flyg! Referenternas anmärkning). Nöjesflygandet måste bort! Sverige är värst och svenskarna flyger mest av de 7,5 miljarder människorna i världen. Det blir 1,1 ton koldioxidutsläpp per person och år, om man räknar alla platser svenskar flyger från (inte bara i Sverige). Det är en ökning med 47% sedan 1990!

Vi måste ha ny teknik på alla områden och dessutom krävs livsstilsförändringar framför allt för medelklassen. Silicon Valley utgör en del av hoppet. Ett annat är att plantera mer skog och använda trämaterial. Det blir en substitutionseffekt när trä ersätter betong och stål som ger mycket utsläpp. I Tokyo har man byggt skyskrapor av trä! 70 våningar, 350 m högt, av 90% trä och så stålbalkar. Skog som står och blir gammal tar inte längre upp koldioxid. Därför är det ur klimatsynpunkt bra att ta ned skogen innan den blir riktigt gammal. Ny skog tar upp mest. [Enl SNF först efter cirka 25 år - https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/2010_skog_naturvard_skogsbruk_utan_hyggen.pdf - web-reds anm.]

Ett annat sätt att få ner utsläppen är CCS, vilket står för Carbon Capture and Storage. Metoden innefattar att föra ned koldioxid i bergrum och i havsvattnarnas tömda oljekällor. Man bygger stora bergrum utanför Bergen. Ingen av metoderna löser ensam frågan om klimatförändringen. Det kommer att behövas att vi minskar konsumtionen av prylar och det påverkar allt från utbildning till skattepolitik. Det kommer att bli dyrare att handla förstås. Dyrare lyx. Vi behöver en cirkulär ekonomi. Det blir en fråga om såväl personlig moral som skattepolitik. 

Vår kultur måste förändras mot en klimatsmart konsumtion med livscykelanalyser. Det finns sådant som inte ger utsläpp: Ta bort kulturmomsen! Kulturväxt är mer skonsamt för naturen. Jag gick upp till Mona Sahlin när hon var samhällsbyggnadsminister (ansvarig för bostads- och energifrågor). Hon såg det som intressant men det ledde ingenstans. Satsa på klimatsmart besöksnäring, ”hemestra”. Se mer av världen någon gång, något som kan vara fredsfrämjande men ”hemestra” mer (alltså turista hemma).

Punkt 4. Inom ramen för riksdagsbeslut ska vi i Sverige nå nettonollutsläpp 2045. Vi kommer att behöva 100% förnybar el 2040. Kärnenergi är inte lösningen. Vägtrafiken ska minska med 70% på 11 år fram till 2030. För det krävs krafttag i omställningen. Det behövs vassare styrmedel. Nu minskas med 2% per år, men senaste året 2018 blev det sämre igen, tyvärr. Det behövs en minskning på 7-8%/år av utsläppen för att nå målet.

Trafikens står för 1/3, industrin för 1/3 och jordbruket för 16% av utsläppen. Därtill kommer en del små poster. Politikerna måste resa mindre. Många företag jobbar med nya typer av möten via de nya medierna. En del bilresor behövs, men vi måste ha bränslesnålare bilar och blanda in andra bränslen och ha helt nya bränslen. 20130 bör vi tanka förnybara bränslen med 60%. Det ger effekt att blanda i förnybart i diesel och även bensin. Biogasbilar kör på gammal mat som får jäsa och ge metangas. En del tror mycket på elbilar och hybridbilar. Norge har 80 000 elbilar nu med hjälp av politiska morötter. Det finns ett förnybart bränsle kallat HVO, som kan ersätta eller blandas i diesel i lastbilar. HVO görs av solrosolja och palmoljerester. Det behövs bättre järnvägstrafik, standardbanor och länsjärnvägar. Cementindustrin släpper ut mycket koldioxid. 

I industrin frågas efter förbättringar. 15 tunga industribranscher såsom cement- och gruv- och stålindustrin, transport- och livsmedelsindustrin är alla på gång för att nå klimatmålen. Det gäller också fartygen. Miljöförbättringar är konkurrensdrivande. Det handlar för de här företagen om framtida marknadsandelar. Det kommer att behövas mycket el. Vi i Sverige kommer att klara målen. Vi har vattenkraft och bygger vindkraft, just nu 1 000 nya kraftverk. Vindkraft är mycket billigare än andra källor. Det är viktigt med lokaliseringen av vindkraften. Nya kraftverk är större och det blir då lönsamt att bygga till havs. År 2022 skall den utgöra 21% av all kraftproduktion.

En annan kraftkälla är rester från skogen: flis och sågspån kan tas om hand. När det gäller solkraft har vi dragit benen efter oss. 12% av den tyska elen kommer från solkraft. Privatpersoner och företag har 25 000 anläggningar som också lämnar el till nätet och får betalt för det. Det finns subventioner. Många i Sverige menar att man inte ska ställa av kärnkraftverken, MEN kärnkraften bär sig inte längre. Det behövs subventioner för att kunna driva dem. De lönar sig inte.

Jordbruket – utsläpp från djuren och avgången från marken – 1/6 av totala

Utöver koldioxid läcker även lustgas från marken. Maskinerna som använder fossila bränslen läcker koldioxid. Det krävs att arbetsmaskiner köras mindre. LRF har skickat ut en budkavle till bönderna att från 2030 ska varannan traktor gå på förnybart. 

När det gäller korna är det en absurd diskussion. Det är inte samma sak med inhemskt, svenskt kött som importerat. Den svenska köttproduktionen har den lägsta klimatpåverkan i Europa. Det beror på att fodret oftast tas från egna gårdar. Kraftfodret står för 3%. Debatten här är orättvis. Vill man inte äta kött ska man förstås inte göra det. Men blanda inte ihop svenskt kött med importerat, som TV och DN gör. Det är stor skillnad. Det behövs koskit. Det används för gödning.

Punkt 5. Vad man själv kan göra

Vi räknar på 10 miljoner invånare.

Transporterna ger 2 ton koldioxidekvivalenter i utsläpp, maten 2 ton, boendet 1 ton (inklusive prylarna i lägenheten). Till det kommer offentlig konsumtion och näringslivet 3,8 ton. Vi måste ned till en tredjedel av detta. Det gör för transporter 0,67 ton. Debatten får inte gå i baklås. När det inte finns kollektivtrafik måste bilen kunna användas. Detta är inte bara en privat fråga. Tåg istället för flyg sparar 2 ton per person inrikes och i Norden. Besparingen på inrikesflyget är större. Det måste till personliga beslut. Det krävs också politiska beslut. Politiken behöver ändras men det gäller att inte hamna i något dike. 

Om man vill äta kött bör det vara svenskt kött. Det behövs betande djur. 2019 finns det 200 000 vidsvin. Här borde det vara en reglering, men jakt är inte lätt eftersom de är skygga nattdjur. De utgör en levande köttreserv som dock delvis ställer till det med bökande och trafikskador. 

Kläder: Vi köper mycket kläder. Kläder som inte används. Vi människor är mycket olika. Här har vi en rättvisedimension. Utsläpp utomlands ger kläder i Sverige, 14 kg CO2/person/år.

Värmepumpar är bra, möbler av trä är också bra. Att sortera sopor är bra, inte så mycket av klimatskäl som av andra skäl. Här talades om flygbladsutdelning i Göksäter. Bra att vara ute i debatten men det finns en risk att man inte når sitt syfte, att skapa engagemang, om budskapet är för hotande. Man ska därför nämna bra trender och på så sätt öka engagemanget. Inspirera till att söka kunskap.

Här får vi se en bild på Greta Thunberg. Att förmedla kunskap kan vara en törnbeströdd väg som dock ger möjlighet till stora vinster. Ge hopp! Vi kan byta spår. Sverige kan göra det 2030 – 40 – 50. Vi har tekniken och medvetenheten. Eus nye ordförande Ulrike van der Leiden rivstartar. Kolanvändningen har gått ned 30% sedan 2012. Kolet har blivit dyrare och dyrare i och med utsläppshandeln och certifikat. Och en rättvisefond ska hjälpa de kolberoende länderna. Trump kommer inte att lyckas. I Kalifornien fattar man beslut utan att ta hänsyn till Vita huset. Inte heller städer och företag tar hänsyn till Trump. Där har gjorts besparingar på totalt 18%. Det finns mycket bra initiativ. Vi har ledare som är problematiska men jag vill inte förstöra stämningen. Hursomhelst tror jag att det går. Costbenefit- beräkningar är en orsak till optimism, en annan är teknikens framsteg, en tredje att folk rör på sig. 

Tillsammans tror jag att det ska gå. Jag har det åtminstone som en arbetshypotes. Jag försöker se bra trender i det som händer. Tyvärr ser den svenska debatten inga goda trender. Vi har en dystopisk debatt, som inte behöver vara sådan. Debatten i företagen är annorlunda. Det är ett svek att inte berätta om det positiva. Barn och ungdomar blir deprimerade av det ständiga talet att ingenting händer.





Publ.: Vad säger du om vätgas?

SE: Vätgas som bränsle har låg verkningsgrad. Vätgas i bränsleceller är en helt annan sak men kräver elektrolys. För 20 år sedan trodde man mycket på den men tekniken är dyr..

Ulla K: Jag har hört att man på Orust har ambitionen att vara klimat- och energineutral redan 2020!

Här utbröt en debatt mellan U K i publiken och SE där Ulla som makroproducent menade att regelverket gjorde att det inte blir någon egentlig vinst av solenergiinvesteringar. Det som blir över efter egen förbrukning ger väldigt litet i betalning. Stefan menade att det nu i stort sett är en nettodebitering som gäller. Inte så bra som det tyska systemet. I Tyskland har man ökat tillskottet av solkraft från 0,2% av energiförbrukningen till 12% idag. Stödet i Sverige är nu 736 miljoner per år.

SE utvecklar: Kostnaderna för solkraft har minskat med 70% på 5 år. Förut var investeringsstödet 30%, idag 20%. Det är massor av människor som söker det, och så har vi ROT-avdragen. Vi får skattereduktion då vi för in el på nätet. 9,5 år tar det att betala en anläggning, sedan blir det vinst.

Ulla K: Men stödet är en engångssumma. För överskottselen ges inte betalt till makroproducenter. Med årsnettodebitering skulle det gå ihop. Men det löpande problemet är att under natten och mörka perioder ges ingen solel. Då måste man köpa el till ett högre pris än man får för den överskottsel man säljer.

SE: Min erfarenhet är att villaägare med solpaneler vinner på att sälja överskottsel, i genomsnitt 6000 kr per år, vilket betalar produktionsmedlen. I Sverige finns nu 25 000 installationer.

Ulla K; Då är Orust ett särfall. Här ger energibolaget 12.4 öre per kilowatt såld solel. Med den ersättningen kan man fråga sig hur 15 000 orustbor ska bli klimatneutrala 2020, som det ryktas.

SE: Ja, den ersättning jag känner till är flera gånger högre…

Karin Utas Carlsson och Ola Friholt vid pennan

Bilder: Erni Friholt och Saied Salomonsson

Upp

Aktuellt 2020

Aktuellt arrangemang:

Stellan Vinthagen- FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM
på kulturhuset i Henån
onsdagen den 29 jan kl 19 - Fri entré




Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

LOGIN
webbdesign: www.krylla.com