Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet – för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU – TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden – strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras – men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien – Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET – HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur – från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet

Maj Britt Theorin

Henån, den 6 mars 2019.

Erni Friholt hälsade välkomna: Mötet är i anslutning till den Internationella Kvinnodagen som firades för första gången den 8 mars 1912. Fredsrörelsen på Orust har till kommunfullmäktige lämnat in ett medborgarförslag att fira den Internationella Kvinnodagen som en helgdag.

1995 var det en stor kvinnokonferens i Beijing. Jag var där, kanske flera av er också. Och Maj Britt. Där slogs det fast att mänskliga rättigheter också är kvinnors rättigheter. De första åren av 1980-talet placerades Pershing II-robotarna ut bl.a. i Italien och Västtyskland. Fredsrörelsen växte och i Göteborg firade vi Lucia för Fred i många år (Natos beslut att placera ut nya kärnvapenbärande missiler fattades den 12 dec. 1979.) INF-avtalet mellan USA och Sovjetunionen att avskaffa medel- och kortdistansrobotar slöts 1987 som en följd av fredsrörelsens påtryckningar. I sammanhanget genomfördes fredsspelet på Orust 1985.

Nu är det aktuellt med Lars-Erik Lundins utredning av konsekvenserna för Sverige av ett internationellt förbud mot kärnvapen. Vi i Sverige är utsatta för starka påtryckningar från USA att inte skriva under. Jag vill också påminna om fredsmarschen till Minsk 1981.

Nu hälsar jag Maj Britt Theorin välkommen.

Maj Britt Theorin:

Det är skönt att vara här. Det är bra med en sådan enveten fredsförening som er. Sådana behövs. Alva Myrdal sa: ”Det är inte människovärdigt att ge upp.” Pugwashrörelsen verkar för en värld fri från kärnvapen och andra massförstörelsevapen. Där ingår vetenskapsmän som försöker överbrygga klyftan mellan öst och väst genom att ta fram det gemensamma. Man ställde där frågan: ”Är en kärnvapenfri värld önskvärd, är den ens möjlig?”  Svaret blev Ja!

Och jag svarar: Den är möjlig och hänvisar till att Canberrakommissionen, en oberoende expertgrupp tillsatt av Australiens regering. Jag var enda kvinnan med 16 män. Rolf Ekéus var också med. 1996 presenterade vi en rapport med en realistisk plan för att bli av med alla kärnvapen i världen. Denna plan presenterades på NPT-konferensen (NPT: Icke-spridningsavtalet) år 2000 och antogs enhälligt både av kärnvapenländerna och av dem som inte hade kärnvapen. I 13 punkter beskrev vi hur avrustning kan ske, men ingen tidsplan angavs. Vi hade haft nio månader på oss.

I NPT-avtalets artikel nr VI förbinder sig kärnvapenmakterna att seriöst förhandla fram en kärnvapenfri värld mot att vi andra som inte har kärnvapen förbinder oss att inte skaffa kärnvapen.

Kärnvapenstaterna har minskat antalet kärnvapen men satsar på utveckling av nya, mindre och modernare som ska kunna användas för direkt krigföring. Det finns 15 000 kärnvapen i världen. Ett antal på båda sidor, öst och väst, är “on alert” d v s ska kunna utlösas med några knapptryckningar.

Fem kärnvapenmakter är mer eller mindre tillåtna att ha kärnvapen. Sedan har det tillkommit fyra ytterligare: Israel, Indien, Pakistan och Nordkorea. Dessa 9 stater håller alla andra som gisslan. De förbehåller sig rätten att ha dem och de vill inte tillåta oss att säga Nej.

Fredsrörelsen initierade på 2010-talet arbetet för att nå fram till ett internationellt avtal om förbud mot kärnvapen på humanitära grunder. I mars till juli 2017 arbetade man inom FN-systemet på ett sådant avtal. 121 stater förutom Sverige röstade Ja till det den 7 juli 2017. 

Sverige deltog i det arbetet. Vi har i Sverige under många år varit aktiva i nedrustningsarbetet. På 1950-talet handlade det om huruvida Sverige skulle skaffa egna kärnvapen. Tage Erlander tillsatte en kommitté där Inga Thorsson som ordförande för det socialdemokratiska kvinnoförbundet deltog. Det blev beslutat att Sverige inte ska ha kärnvapen. Sedan har Sverige drivit kampen mot kärnvapen.

USA:s försvarsminister har skrivit till den svenska regeringen och sagt åt oss att inte skriva under FN:s konvention för ett förbud av kärnvapen. (50 stater måste ratificera det för att det ska bli lag.) Det blev en kamp mellan försvarsdepartementet och utrikesdepartementet. Så tillsattes en enmansutredare, Lars- Erik Lundin, att utreda konsekvenserna utrikespolitiskt av avtalet. Aldrig tidigare har vi i Sverige böjt oss för en stormakt på det sättet.

Lars-Erik Lundin har ingått i min stab inom utrikesdepartementet och han har även varit med i Inga Thorssons. Hans utredning är på 215 sidor. Bara en halv sida använder han till att ge fördelarna med avtalet och även där finns det en negativ mening. Han har inte presenterat vad som vore bra med ett kärnvapenförbud. En rad organisationer anges som remissinstanser men även andra, också individer, kan ge remissvar, skriva och tala om vad de tycker om Lundins utredning. Vi har rätt till det! Nu pågår ett jättearbete bland vetenskapsmän och forskare. Det gäller att smula sönder hans argument. Hos www.pugwash.se kan man plocka upp dess ordförande Thomas Jonters m fl:s utmärkta förslag. Det kan vara en idé att se vad de som har fackkunskap skriver.

Greta Thunberg strejkade ENSAM för klimatet. Hon har väckt ungdomar i hela världen så att de ser vad som händer med klimatet. De måste få hjälp från oss. De behöver få argumenten från oss att ta upp även den andra ödesfrågan, kärnvapnen. Det finns ingen rättighet att hålla oss alla som gisslan.

Kärnvapnen och nedrustningen är också en kvinnofråga, som det alltid varit i Sverige. Tre kvinnor: Alva Myrdal, Inga Thorsson och jag själv har haft framträdande positioner. Kvinnor har i alla tider kämpat för sig och sina barn. Som 12-åring förstod jag efter kriget att detta får aldrig hända igen. Jag har varit fredsaktivist sedan ungdomen, politiker, socialdemokrat och nedrustningsambassadör i nio år. Alla vägar måste kunna användas för att nå kärnvapenfrihet.

År 1994 ombads jag av FN:s enhet för kvinnors rättigheter inför kvinnokonferensen i Peking följande år leda en 9 kvinnor stor expertgrupp kring temat jämställdhet och fredsagendan. Betty Reardon var sekreterare. Vi hade till vårt förfogande ett 50-tal observatörer från FN-organen, civila samhället och forskarsamhället.

Under fem dagar arbetade vi fram ett dokument som inte bara beskrev verkligheten utan också gav klara rekommendationer om hur kvinnors erfarenhet kan föras in i hela fredsarbetet: Gender and the agenda for peace, GAP/1994/1. Jämställdheten och fredsagendan.

Kvinnokonferensen i Nairobi 1990 hade i sina rekommendationer krävt att kvinnors deltagande vid beslutsfattade om konfliktlösning vid internationella överenskommelser och i hela fredsprocessen skulle öka. Det kunde vi falla tillbaka på och vi utvidgade det och sökte forma en strategi att omfatta också fredsbevarande och fredsbyggande och att formulera vägar att skapa en fredskultur och ta tillvara kvinnors unika erfarenhet om hur fred byggs. En fredsprocess kunde inte bli legitim och trovärdig förrän en jämställd balans mellan kvinnor och män uppstår, ansåg vi.

Användande av våld är ett misslyckande och kan inte utgöra grunden för fred. Därför är det viktigt att aktioner omgående tas för att inkludera kvinnor på alla nivåer av beslutsfattade och det av två skäl: dels jämställdhet och icke-diskriminering, dels de särskilda erfarenheter och perspektiv kvinnor visar för att lösa problem i fråga om internationell fred och säkerhet.

Det är viktigt att säkerhet för människor prioriteras före säkerhet för stater som traditionellt försvaras med militära metoder. Vapen är inte adekvata för att skapa mänsklig säkerhet och utgör i verkligheten det största hotet för att uppnå den. Mänsklig säkerhet kan bäst uppnås genom en förändring av den krigskultur som nu gäller till en fredskultur.

Det centrala problemet är våld och brott mot mänskliga rättigheter. Det kan vara våld mot kvinnor i deras hem, övergrepp mot barn, våld av ekonomisk eller politisk art, förstörelse av miljön, vapenhandel, kärnvapen och våldsamma konflikter; alla exempel på en krigskultur.

Men fred består också av olika komponenter som förebyggande diplomati och förebyggande metoder, fredsskapande, fredsbevarande och fredsbyggande. Viktigast i fredsprocessen är nedrustning och av-militarisering och uppbyggandet av alternativ till våldsamma konflikter.

Att röra sig från en krigskultur till en fredskultur kräver en omfattande, väl planerad och ordentligt kontrollerad process. Medan generalsekreterarens ”Dagordning för fred” var organiserad utifrån kapitel 7 i FN-stadgan (där våld är tillåtet) ville vi lägga betoningen mer på kapitel 6. Vi kritiserade den pågående utvecklingen från kapitel 6, med betoning på fredsbevarande, mot kapitel 7 med fredsframtvingande åtgärder.

Våra rekommendationer omfattade särskilda aktioner, vem som skulle genomföra dem och, inte minst viktigt, tidsplanen för dem.

Områdena var:

Kvinnors deltagande på beslutsnivå

Alternativ till makt och militära aktiviteter,

Principer för ursprungsbefolkningar,

Stopp för sexuella övergrepp och diskriminering,

Jämställdhet i forskning och träning och

Krav på agerande.

I FN-systemet är majoriteten kvinnor men så är det inte där besluten tas. Vi krävde att FN:s generalsekreterare alltid skulle begära två kvalificerade kandidater, en kvinna och en man, och att generalsekreteraren och alla enheter i FN-systemet skulle sätta upp en lista på kvalificerade kvinnor för olika poster i FN-systemet.

Dåvarande generalsekreteraren Boutros Boutros Gali var inte intresserad. Han sa: ”Jag har varit chef på Kairos universitet. Jag kan nog klara detta!” Han hann avgå innan en förändring skedde. Jag begärde sedan att vi skulle ta upp detta krav igen och även att generalsekreterarämbetet skulle alternera mellan en kvinna och en man.

Tjugo år senare, 2016, såg detta äntligen ut att bli verklighet. En serie kvalificerade kvinnor framträdde och hördes av Säkerhetsrådet. Bland dem fanns Helen Clark från Nya Zeeland; en kunnig och kvalificerad kvinna. Men inte heller 2016 var tiden mogen för en kvinna på FN:s högsta post.

Ett annat viktigt krav från oss var att det skulle finnas minst 40% kvinnor inom alla nivåer  av beslutsfattare, utrikespolitik och försvar där frågor kring krig och fred avgörs.

Finns det då alternativ till makt och militära metoder? Javisst. Demilitarisering måste ske, menade vi, genom en variation av olika strategier och aktioner, inklusive minskning av militära utgifter och nedrustning och ökning av olika metoder för ickevåld och konfliktlösande. Den obalans som finns mellan militära och icke-militära metoder och mellan användande av kapitel 6 och kapitel 7 i FN-stadgan bör ändras genom en ökad budget för konfliktlösande och en särskild enhet för tredjeparts-aktiviteter.

Vi krävde att både staternas och FN:s militära utgifter skulle minska med 5% av BP varje år i fem år. Resurserna som frigjorts skulle användas för fredsaktiviteter bl a genom jämställdhetsträning, träning i konfliktlösning och för mänskliga behov. Inget land skulle använda mer än 1% av BNP på militären och inget land skulle ha mer än 0,5% av sin befolkning inom militären.

Vapenutveckling, produktion, utplacering och försäljning skulle registreras och slutligen avskaffas. Som ett första steg skulle FN:s register över vapenhandel utvidgas till att omfatta också produktion, göras obligatorisk och omfatta alla vapen.

I vår uppgift ingick också att se till ursprungsbefolkningen. Vi ansåg att ursprungsbefolkningens analys av problem och deras förslag till lösningar skulle utgöra starten och basen för fredsskapande och fredsbyggande processer.

Konfliktlösande och fredsförhandlingar måste planeras och genomföras tillsammans med dem det berör. På samma sätt måste försoningsprocessen efter en konflikt vara genuin om freden ska bestå. Kreativa vägar för att bryta våldsspiralen kan inkludera krigsbrottstribunaler, användning av sanningskommission, en nationell fredskommission och anornande av val.

Vi behandlade också sexuella övergrepp i krig och konflikter. Då det i krig inte sågs tillräckligt allvarligt på våldtäkter krävde vi att de skulle definieras som seriösa krigsförbrytelser helt jämförbara med terrorism och tortyr och att ett tillägg skulle göras till artikel 75 i det fjärde Genèveprotokollet. All personal i freds- och säkerhetsarbete skall genomgå jämställdhetsträning menade vi, inte minst personal inom FN:s fredsbevarande operationer. Utbildning i fred och konfliktlösning är lika viktiga som att lära sig läsa, skriva och räkna. Det ska in i läroplanerna på alla nivåer. Vi krävde också stöd för införande av en världsomfattande kvinnornas TV-kanal och radio för att fungera som ett tidigt förvarningssystem och förebyggande av våld.

I vårt direkta förslag till Pekingkonferensen återkom våra konkreta förslag. Med vetskap on att principiella beslut kan ta tid att genomföra föreslog vi en tidsplan. Det är viktigt med tidsplaner. I NPT finns ingen tidsplan. Där handlar man precis tvärtemot avtalets mening. Staterna ska öka antalet kvinnor i alla FN-organ och aktiviteter som rör fred och säkerhet steg för steg – till 30% år 1996, 40% 1998 och 50% år 2 000! Vårt krav var också att kvinnor skulle utgöra åtminstone 40% inom förebyggande diplomati, fredsskapande, fredsbevarande, fredsbyggande och, som sagt, i alla fredsförhandlingar.

Jag tror att vi fortfarande inte har en enda FN-förhandling som leds av en kvinna.

FN-studiens förslag låg sedan som bas för Peking-dokumentets aktionsplan. Själv kunde jag inte åka till Peking som det var tänkt och försvara våra synpunkter eftersom jag då hade blivit en av våra representanter i EU. Mona Sahlin blev i stället den som reste till Peking från Sverige.

Har sådana här FN-studier någon betydelse? Det kan man med rätta fråga sig när man ser verkligheten tjugo år senare. Men trots allt – en hel del av förslagen återfinns i FN-dokumentet för kvinnors rättigheter d v s Peking-dokumentet och i en serie förslag därefter framför allt Säkerhetsrådets resolution 1325. Högre upp kan man inte komma. Säkerhetsrådets resolution är bindande för alla medlemsstater.  Men det gäller att omsätta besluten i praktisk handling.

Vi har en feministisk regering vars utrikesminister, Margot Wallström, vid varje tillfälle ställer frågan: Var finns kvinnorna? Värderingar tar lång tid att förändra.

En av mina förebilder är Joseph Rotblat, en kärnfysiker som deltog i Manhattanprojektet men som ville sätta stopp när Hitler var besegrad. Han fick inte stöd av kollegor, politiker och militärer. Det slutade med att han förlorade sitt amerikanska medborgarskap och flyttade till England, där han arbetade emot kärnvapnen. Han blev 95 år.

FRÅGOR

Publ.: Hur kommer socialdemokraterna att förhålla sig till konventionen för ett kärnvapenförbud?

M-B T: Jag vet inte. Socialdemokraterna säger nej till kärnvapen men hur de kommer att göra med avtalet, rösta för det eller inte i regering och riksdag är osäkert. Sverigedemokraterna är emot avtalet, och de borgerliga.

Publ.: Varför lyssnar de borgerliga partierna inte på sina väljare?

M-B T: Därför att de vill in i Nato. SD vill det inte men har inte givit argument för varför de inte vill skriva under avtalet.

Karin Utas: Lars-Erik Lundin har vissa kopplingar till USA via ISDP (Institute of Security & Development Policy vars ordförande är “director for Northern Europe, Atlantic Council”). Varför valde UD och Margot Wallström honom?

M-B T: Jag har förstått kopplingen. Margot är skakad över de resultat utredningen kommit fram till. Möjligen gick man på att han hade UD-erfarenhet.

Svenska folket tror inte kärnvapenhotet är reellt. Journalisterna på -80-talet tog reda på var kärnvapnen, medeldistansrobotarna placerades ut. INF-avtalet slöts mellan Gorbatjov och Reagan. Det var ett bilateralt avtal. Nu har Trump och därefter Putin sagt upp det. Europas folk är hotat. Vi har många gånger varit nära ett kärnvapenkrig p g a olyckor och misstag. Det är en realitet. ALLA kärnvapen måste bort. Nedrustning räcker inte. Se på Indien-Pakistankonflikten! Och Israel-Palestina… Vi kan inte godta detta! Klargör det för alla! Tala om kärnvapen! Nio länder tar sig rättigheter och håller hela världen som gisslan. Det är nödvändigt med ett internationellt avtal. Detta avtal har till uppgift att pressa kärnvapenmakterna att ge upp kärnvapnen. Det är folkopinionens sak att förmå dem att göra det. Vi godtar inte det här spelet. Ställ politikerna mot väggen och berätta att socialdemokraternas kongress har beslutat att kärnvapnen ska bort!

Publ: Vad ska vi göra med IS?

M-B T: Det har kommit förslag om en internationell brottsmålskommission. Politikerna bär ansvaret för den förda politiken. Svenskarna ska ställa krav på dem. Kärnvapnen och klimatförändringen utgör de stora hoten.

E F: Hur får vi med oss ungdomarna? De frågor som de känner är nära dem engagerar. Den 15 mars, när skolungdomarna – med Greta – demonstrerar ska vi gå till kommunhuset och ställa krav. Vi ska ställa medborgarförslag. Vi kanske ska börja ställa krav på våra lokala regeringar, kommunstyrelserna?

Nu får vi veta att Maria från SR:s program ”Konflikt” har filmat föredraget. Programmet kommer att sändas den 23 mars.

Publ: Vad gör Irland?

M-B T: Irland är ett av de länder Sverige har samarbetat med i nedrustningsdelegationen i Genève där Alva Myrdal, Inga Thorsson och jag varit verksamma. Nedrustningsdelegationen fungerade länge och vi hade kontakt med olika länder, t ex sexnationsinitiativet där Brasilien, Mexico och ett antal afrikanska länder ingick. Idén om kärnvapenfria zoner kom upp där.

Publ.: Var Nya Zeeland med?

M-B T: Nej Nya Zeeland var inte med.

Publ.: Varför ställdes ingen till ansvar för bomberna över Hiroshima och Nagasaki?

M-B T: Man teg länge om vad som skett. Palme sa: Res till Hiroshima. Du blir aldrig samma människa igen. Man fick se skuggan av en människa i stenen, det enda som blev kvar av henne efter bomben. Under många år reste skolklasserna i Japan till Fredsmuséet i Hiroshima. Detta stoppade av en konservativ regering för några år sedan. Skälet till att USA inte ställdes till ansvar var att man länge höll tyst också om de medicinska konsekvenserna. Opinionen vaknade sent men vad jag vet ställdes aldrig några krav på ansvar.

Publ.: Man presenterade det som att Japan måste tvingas till fred och kriget kortades ned p g a kärnvapenanfallen.

Karin Utas: Japan hade redan kapitulerat men ville behålla kejsaren vilket inte accepterades. Man ville pröva de nya vapnen, en uranbomb och en plutoniumbomb.

Erni Friholt: Här på Orust lyckades fullmäktigeordföranden Bengt Torstensson få med Orust i Borgmästare för fred.

Tomas Magnusson: Vi har protesterat i 50 år, utan resultat. Det är som om vi alla ginge omkring med 2 kg dynamit om halsen, utan att ha kontrollen.

M-B T: Det är en bra bild. Det viktiga är att ni går härifrån och ställer er frågan. Vad kan jag göra? Skriv till politikerna eller till någon som kan påverka läroplanerna! Det gäller våra barn och barnbarn som måste ha en plats att leva på. Anslut dig till fredsrörelsen! Elever kan gå till lärare och fråga efter kunskap. Det finns många vägar vi kan gå för att medvetandegöra människor, även ungdomar. Det är deras framtid det gäller.

Erni Friholt läser avslutningsvis Ingrid Sjöstrands dikt ”Elda under din vrede”

Elda under din vrede
med maktens nyheter
Dämpa inte din smärta
över livet
som stjäls ifrån oss
Trösta inte din sorg
över världen
som våldtas
inför våra ögon
Elda under din vrede

 

Karin Utas Carlsson

Foto: Erni Friholt



Upp

Aktuellt 2019

Aktuellt arrangemang:

Jan Hjärpe DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI ? Ägs folkmakt av alla eller bara av några?
Kulturhuset Kajutan, Henån Torsdagen den 4 april kl 19. Fri entré



Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

LOGIN
webbdesign: www.krylla.com