Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden – strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras – men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien – Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET – HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur – från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

Referat från föreläsning i Henån den 5 april 2017 ned rubriken

Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra?

Birger Schlaug föreläste

Birger slår upp vatten i ett glas och säger: Någon har tidigare druckit de här vattenmolekylerna. Det kan vara en giraff i Kenya. Molekylerna kan ha nått New Yorks hamn. Dricker jag kan de rinna ut i Henån här utanför. Vattnet har vandrat genom mänskor, djur och växter i miljoner år… Cirka 60% av vår kroppsvikt består av vatten antingen vi är vita, svarta eller bruna i skinnet, antingen vi är judar eller kristna … Allt hänger ihop. Vattnet har funnits så länge som vi har funnits på den här planeten.

Jag och några andra politiker besökte Amiralen. Den var berömd, är berömd. En del av oss var alldeles tysta, en del kände t o m vördnad. Det var i Halltorps hage, söder om Borgholm på Öland. Den här Amiralen har förtjänstdekorationer. Den är mycket finare än mänskliga amiraler. Den är en flera hundra år gammal ek, perforerad av insekter. Där lever ekbocken vars larver i eken tar fem år på sig innan den förpuppas en höst. Ur puppan stiger på våren en vacker skalbagge. Den betraktar världen, flyger runt… 40-50-100 ekbockar.

Jag, Amiralen och ekbocken är släkt. Vi har flera gener som är desamma. Samma urmoder i den väv som är själva livet. Jag är mycket stolt över att vara släkt med den här Amiralen.

Den politiska debatten känns futtig och infam när jag ser Amiralen. Homo Sapiens – uppblåst och korkad. Trots att vi människor är så uppfinningsrika och smarta är vi ändå så korkade. Därför har vi miljökatastrof, upprustning och krig.

Normaliteten består av krigsretorik. Det är normalt att tala om när kriget kommer.

Man säger att vi lever i antropocen, människans tidsålder. Människan påverkar naturen mer än naturen själv. Uttrycket är självförhärligande. Men vi lever i ekonocen, kvartalekonomismens och tillväxtens tidevarv: Att dra ut vinsten nu, inom tre månader. Därför har vi inte löst problemen med miljöhoten, något som i sin tur leder till konflikter och krig. Vi är fångade i ett system som vi inte kan ta oss ur hur mycket vi än automatiserar så vi kan producera mer, så vi kan konsumera mer så vi kan producera mer i en evigt snabbare och snabbare spiral. Vi förmår därför inte ta miljöfrågorna på allvar – trots att vi är så smarta är vi så korkade. Duktiga idioter.

Vår vardag är fångad i det här systemet. Marx och Mill talade om återhållsamhet när rimlig standard uppnåtts. Då finns tid för fritid. När den sociala närvaron, delaktighet i kulturen växer då kan vi definiera oss som riktiga människor. Vi är biologiska, sociala och ekonomiska varelser. Den tredje egenskapen har tagit över makten. Nu är vi betraktade som ekonomiska varelser som ska hålla igång hjulen. Det är stor skillnad att bygga ett samhälle för ekonomiska människor och ett för riktiga människor. Idag har vi inte råd med ekologisk hållbarhet, social värdighet och kulturell anständighet, inte råd att ta klimathotet på allvar. Ändå är vi rikare än någonsin. Det är en absurditet.

Brist på ideologi? Men egentligen är det inte det. Vi har en ideologi som dominerar totalt, även i den svenska debatten. Enkla ord som sammanfattar: Gunde Svahn! Fångarna på fortet! Skynda, skynda, skynda! Det är dagens ideologi. Arbetslinjen är nästa idiotiska ideologi. ”Skapa mer arbete.” Smaka på det! Krig skapar mer arbete. Förbjud då automatiska biltvättar. Arbetarrörelsens mål var att skapa mer fritid, när skatterna finansierat välfärden.

Skatt på arbetad tid (för skola, vård, omsorg, kultur) ska finansiera allt det goda vi vill ha. Arbetsgivaravgifter skapar resurser för de sociala trygghetssystemen. Automatisering, robotisering sker i allt snabbare takt. Samtidigt ses varje nytt arbete som värdefullt för att det ger resurser/skatt. Som arbetsgivare producerar jag en miljon prylar med hundra anställda och därifrån finansieras allt. Men företagaren strävar efter att göra sig av med anställda. Företagaren kommer utanför samhället. Vänstern har ett avgörande uppdrag: beskatta produktionen och omsättningen i sig. Om vi inte gör det snurrar vi runt i det här hjulet att arbeta mer, producera mer för att konsumera mer.

”Liftarens guide till Galaxen” letar efter svaret på alla frågor. Svaret är 42 och liknar det politiska standardsvaret ekonomisk tillväxt.

DN relaterar exemplet Hennes & Mauritz. De tycker de säljer för litet kläder när de ökar försäljningen med 7,5% varje månad (i år)! Ändå är man bekymrad! Det handlar om exponentiell tillväxt, som ränta på ränta. Så har det inte varit tidigare. Nu ser staten 4% tillväxt som idealet. På 18 år dubbleras då kapitalet/eller skulden och på 36 år fyrdubblas den. Idag når vi taket.

Förr i tiden ställde man sig frågan ”Hur ska vi få ett bättre liv?” Det ledde också till ekonomisk tillväxt. I varje tidsålder måste man istället ställa sig frågan: ”Vad är ett bättre liv? Arbeta mer? Förbruka mer? ”Den frågan borde varje politiker och Mats Knutsson i Agenda ställa sig.

Vi är sociala, biologiska och kulturella varelser. Någonstans ändrades synsättet. På -90-talet blev vi till för ekonomin, hålla igång det ekonomiska hjulet. I produkter, såsom i skrivare, byggdes det in en åldringsfaktor. De skulle gå sönder för att vi skulle köpa nytt. Glödlampor fick inte bli användbara för länge. Hållbara produkter leder inte till tillväxt på samma sätt som skitprodukter gör. När målsättningen är så här, då mals vi till slut ner som människor. Det är det här jag vill politiker ska tala om – och Mats Knutsson.

Vi som människor har både kloka och korkade sidor. Vi har empatiska och solidariska sidor men vi matas med att stimulera våra egoistiska sidor.

Vi matas också med begrepp. Jag var på Handelshögskolan och frågade studenterna efter den viktigaste ekonomiska formeln: fotosyntesen. Studenterna kunde den inte! Ändå driver fotosyntesen alltihop. Produktion betyder tillverkning, alstring. Man talar ändå om oljeproduktion, men det handlar ju bara om en konsumtion av naturresurser. Det blev storm på Nordsjön. Oljeplattformarna övergavs. Man sa: ”produktionsstopp!” Men det var ”konsumtionsstopp”. Även fiske är konsumtion av naturresurser. Man skiljer alltså inte mellan produktion och konsumtion. Det är samma sak när man talar om produktion av timmer. Vi konsumerar naturresurser: jordartsmetaller och alla möjliga bra produkter. När vi konsumerar dem blir det sopor och osynligt avfall som koldioxid. Molekyler som är ordnade blir oordnade. Ändå talas om tillväxt. Det är en intellektuell kollaps.

När jag föddes på 1940-talet fanns det 2,4 miljarder människor på jorden. Nu är det 7,3 miljarder och om jag dör vid genomsnittsåldern för män i vårt land kommer vi att vara 8,4 miljarder när jag dör. Vi får allt mindre utrymme att röra oss på. Vi hade förut naturens ränta att leva på. Nu är vi så många att det ekologiska utrymmet är mycket mindre samtidigt som vårt ekonomiska tänkande inte tar hänsyn till naturen. Sen 1985 har vi diskuterat klimatfrågan. Ny teknik löser inte problemet. Den bidrar till lösning men skapar samtidigt fler problem. Teknikutvecklingen hänger inte med befolkningstillväxten och den ökade konsumtionsvolymen. Utsläppen fortsätter att öka. Vi har inte många år på oss. Om 20-40 år borde vi helst inte ha några utsläpp alls. En enda lösning finns: Vi behöver ett annat sätt att leva.

Sverigedemokraterna har en berättelse – som jag inte gillar. Vi andra har ingen berättelse. Vilka människors hjärtan börjar brinna för något annat än tillväxt och konsumtion? Vi kan rädda planeten och få bättre liv samtidigt, men vi måste ändra system. Det handlar om fördelning som är nödvändig för att motivera en förändring av livsstilen.

Företag som inte betalar skatt hamnar i utanförskap. De bidrar inte längre till skola, vård och omsorg. Vinsterna hamnar i ägarnas fickor. Det ger ökade klassklyftor. Om samhället är för orättfärdigt kan människor inte längre ta till sig de stora frågorna. Rättvis fördelning behövs för att vi ska kunna ta till oss de stora utmaningarna.

Jag gick in i den gröna rörelsen på 1970-talet på grund av demokratifrågan. Krisen framkallar rop på starka män om vi fortsätter så här. För att rädda demokratin måste vi rädda klimatet och de planetära processerna. Det handlar om mycket mer än klimathotet: om kemikaliseringen, att grundvattnet sjunker och hela tiden ökade konsumtionsströmmar.

I USA sitter Donald Trump som president. Han värnar om kolindustrin och vill behålla USAs livsstil. Vi i Sverige vill också behålla vår livsstil, åka till Thailand när vi vill. Om vi lägger ner hela Sveriges jordbruk minskar utsläppen, här! Politiker säger att vi ligger i fronten när det gäller att ta tag i miljöproblemen, men vi äter kött till frukost, lunch och middag. Vi räknar bara utsläppen från produktion här i landet, inte vad vår livsstil totalt ger upphov till.

Koldioxidutsläppen är i Sverige 4-5 ton per person och år. Till detta kommer på andra ställen ytterligare 6 ton, orsakade av vår konsumtion. Vi måste ned från 11 ton per person för att nå en hållbar nivå av 1 ton per person och år. Det är viktigt att vara ärlig. Är vi inte det kommer vi som medborgare inte att ta vårt ansvar. Vårt ekologiska fotavtryck ligger på 10:e eller 9:e plats i världen. Under förra regeringen flyttade vi från 13:e till 10:e plats. Den rödgröna regeringen lägger mycket vikt vid att vi ligger på 9:e plats.

Vilka ligger verkligen i fronten?

Kuba är ett bra exempel. Kanada och Tyskland ligger också bättre till. Genomsnittsindierna ger ett litet ekologiskt fotavtryck. De har inte råd att konsumera som vi. Vi i de rika länderna fattar inte vad Marx och Mill säger: När vi nått en materiellt hög nivå måste intresset inriktas på livskvalité. Frågan är vad vill vi uppnå? Social närvaro, kultur? Eller mer materiella ting?

“World Overshoot Day”, Överskottsdagen, är den dag på året när årets konsumtion av naturresurser överstiger vad planeten kan återskapa på ett år. När jag var 40 år låg den här dagen den 24 december, när jag var 50 år den 24 sept, vid 60 år den 24 aug. Förra året låg den dagen den 8 augusti och när jag fyller 70 år om ett par år ligger den på den 5 aug.

Världsbanken gjorde ett tag ett försök att beräkna naturkapital – sjöar, skogar, mark – och realkapital såsom skolor och humankapital, dvs de resurser människorna representerar med sin kunskap och lade ihop alltihop – och så har vi finanskapitalet som utgör siffror på konton utan reellt värde i naturresurser. Världsbankens slutsats blev: Det gör inget om naturkapitalet minskar, bara det totala består… Om man inte kan skilja på dessa kapital är vi väldigt illa ute.

Miljöproblemen orsakar konflikter, som i sin tur leder till upprustning för att skydda de egna intressena. Allt större del av finanskapitalet går nu till upprustning. NATOs krav på medlemsländerna är att de ska betala 2% av sin BNP till militärutgifterna. Hur mycket är 2% av BNP? Det är 8% av statens totala inkomster. Det är mer än vad skolan får.

Den stora övningen Aurora 17, i september i år blir ett test på hur Värdlandsavtalet ska komma att fungera. Vår regering – kan vara en minoritetsregering – har enligt avtalet rätt att besluta att låta svenska hamnar, flygplatser och mark användas av NATO. Begreppet Nato finns nu i den svenska grundlagen. Det är det stora steget. Här finns beslut om beskattning av NATO-personal, av tullarfrihet m m .

Jag är motståndare till NATO-medlemskap. Är man det minsta intresserad bör man fundera över hela debatten. Tänk på självklarheten i närmandet till Nato och i krigsretoriken! Idag talar man mer om upprustning än om nedrustning, mer om nya konfliktzoner än om begränsning av dem. Svenska Dagbladet rapporterar att ett ryskt plan på väg mot Sverige böjde av just före gränsen. Ständiga antydningar bygger upp stämningen. Man talar om Rysslands spionintresse. Hur ska man göra när Värdlandsavtalet börjar verka? Det är klart att ryssarna är intresserade av detta. Det är fullt logiskt. Alla spionerar. USA spionerade till och med på Angela Merkels mobiltelefon. Sverige då? Ja, vi låtsas oskyldiga men deltar i cyberkrigföringen, samarbetar med USA. Vi tittar på vad andra gör men inte på vad vi själva gör och hur vi uppfattas. Viktigast är att verka för gemensam säkerhet. Se motsidans upplevelse. Skapa säkerhet tillsammans med den utpekade fienden. Idag är det tvärtom.

Man talar om ”säkerhet tillsammans med andra” och menar tillsammans med länder som vi redan är vänner med. Man måste förstå hur den andra sidan uppfattar det vi gör. Man säger ”ryssarna har paranoia”. Så enkelt är det inte. Kriget blir en normalitet. Man till och med säger ”När kriget kommer…” I Kaliningrad finns fartyg som kan bära missiler. NATO håller på med samma sak. Det här spårar ur och blir farligt. Sverige deltar i det här. Men något land, t ex Sverige, skulle kunna göra något annat, något fantastiskt. Vi skulle i krigssituationer kunna skicka räddningshelikoptrar i stället för stridsflygplan, sjukvårdspersonal i stället för soldater.

Tänk om något land skulle satsa om! Vi skulle kanske få nytta av det själva också. Någon säger: ”Är inte det ett risktagande?” Men nu då! Räta på ryggarna! Det är en jättestor skillnad att bygga ett samhälle som inte är för ekonomism utan för ”riktiga människor”.

 

PAUS

Diskussion

EW: Du har talat om överkonsumtion och exponentiell tillväxt. Det är på tiden att sluta göra robotar som tar över arbetena. Man skulle i skolan kunna ta fram andra alternativ, göra tävlingar med priser.

BS: Jag är inte emot teknisk utveckling, inte heller robotar. Automatisering frigör mänsklig arbetskraft. Det viktiga är beskattning av företagens omsättning. Automatisering kan skapa bättre liv för oss om vi fattar rätt beslut. Jag har en vanlig gräsklippare. Men om 10 år har jag förmodligen en annan. Normerna förskjuts hela tiden.

Fråga: Finns det något parti som skulle kunna driva den här politiken?

BS: Nej, inte som agenda. Vissa delar, ja. Ingen vågar säga något för då kan man tappa marginalväljare. Vi har Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Man är rädd att väljare ska byta parti. Det här gör att det blir väldigt tyst. När vi startade MP för 30 år sedan låg vi mycket före. Nu håller MP tyst om de här frågorna när andra tar upp dem, till exempel att sänka arbetstiden (Frankrike). Nu när partiet ska skörda frukterna är man tyst. Man är inlåst i partipolitiken och det är jättetragiskt.

Fråga: Du talar om robotar, artificiell intelligens (AI), hur vi kan bli hopkopplade med datorer. AI tar över. Hur ser du på det?

BS: Det kan mycket väl hända. Med AI kan en större helhetssyn bli möjlig. Det sägs ju att vi har empati. Vi talar om allas lika värde. Tror vi på det? Om man fäller en atombomb över Hiroshima är värdet 0. Det talas om marknadsekonomi. ”Marknad” – är det en kapitalets planekonomi? Alltmer av ekonomin sköts av bolagsvärlden.

Fråga: Kapitalets ekonomi, det parlamentariska systemet. Vad har den här typen av demokrati för framtidsutsikter.

BS: På 1960-talet gällde en helt annan norm. Nu är det en extrem marknadsekonomisk norm men det är inte en naturlag. Det är sjösatt av någon som tycker systemet är bra. I Sverige ifrågasätter ingen de här grundbultarna, inte ens Vänsterpartiet. Jag hoppas på en fredlig kulturrevolution. En gräsrotsrörelse behövs. Finns det i så fall politiker som kan ta emot den. Jag undrar det.

Fråga: Ser du några tecken på sådana rörelser i Sverige idag?

BS: Jag kan inte peka på någon nu. Det finns grupper här och var men de är inte samordnade. De finns inom MP, V och så Fi. I Frankrike finns det politiker som talar för ytterligare sänkt arbetstid och medborgarlön. Ibland händer det att något slipper in i DNs eller Arbetarbladets kultursida. Det finns nu en internationell debatt om idén att lägga en riktigt hög koldioxidskatt och att varje krona ska tillbaka till medborgarna jämnt fördelad. På så vis får den som med sin livsstil släpper ut mindre koldioxid en ekonomisk vinst som den som släpper ut mer får betala.

EF: Galtung säger att vi måste få en sämre värld innan vi kan få en bättre. Hur länge ska vi vänta? Jag gick in på varuhuset i Torp. Det var litet folk där.

BS: Jag tycker det räcker nu.

EF: Jag också. Jag handlar inte så mycket.

OF: Galtung har också talat om alfasamhället, storskaligt som idag och betasamhället, det småskaliga. Alfasamhället dirigerar informationen, det vi ska tro. I USA och Europa finns i medierna en styrka som används för de styrandes behov. Därför har USA efter Andra Världskriget invaderat 45 länder vid 81 tillfällen. 7 stater har bombats bara i år. Vi får ingen vettig bild av verkligheten. Vi får bara en förskönad bild av våra demokratier.

EF: Vi ska hålla fram det fina vi har såsom barnhälsovård och den fina naturen, understödja det positiva.

BS: Vad är positivt? Du och jag tycker nog lika. Ska vi ha skolor som går med vinst? Sverige är det andra landet i världen när det gäller hur mycket vinst som får tas ut. Det uppfattas som normalt här – inte ens i USA är det så.

EF: Vi ska hålla kursen rak. Säga vad vi vill ha. Vi ska prata med politiker.

BS: När det gäller regeringskoalitionen ska det mindre partiet (MP) inte tro att man kan vara vänner, ha det bekvämt och bra. När jag var med i politiken och förhandlade var vi i det ögonblicket inte vänner med socialdemokraterna. Men det var okej sedan. De tålde det. Om man talar på ett torg och ingen blir arg har man inte sagt något.

Tack Birger!

 

Karin Utas Carlsson
vid pennan

Foto: Erni Friholt



Upp

Aktuellt 2017

Höstprogram 2017

Insändare - Är Sverige fredligt?
Uttalande - Är terrorismen förvirrad? 19/4 2017



Kamp mot NATO-värdlandsavtalet




Brev till regering o riksdag



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

LOGIN
webbdesign: www.krylla.com