Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023

I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson

Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022

Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg

Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021

Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021

Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021

Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021

Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020

OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020

DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020

Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020

Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020

Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020

The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020

Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019

Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019

Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

Anteckningar förda vid föredrag i kulturhuset Kajutan, Henån, den 4 december 2013.

Författaren, poeten och tidningsmakaren Göran Greider talar om Våldets språk och fredens, om makten och media, indoktrinering och sanning.

Göran Greiders (GG) inledningsord till kvällens föredrag visar hur humor och allvar går hand i hand med seriösa politiska och samhällsengagerade frågor. Han säger ”Jag säger som kungen, roligt att vara på Tjörn!” Tillägger sedan att ”de stora broarna ger den bästa bilden av en civilisation, men också av hur det kan gå med civilisationer”. (Almöbro-olyckan 1980).

GG ger en kortfattad beskrivning av sin bakgrund som journalist och författare. Han har skrivit biografier om Dan Andersson och Olof Palme, läste idéhistoria på universitetet, arbetade på Dagens Nyheter som journalist i många år, innan han blev chefredaktör för Dalademokraten. GG har alltid sett klass - och rättvisefrågorna som viktiga för att förstå ett samhälles utformning, han har alltid haft ett pacifistiskt sinnelag och menar, att det var ett viktigt beslut att vägra värnplikt. I humorns tecken skildrar GG ändå sin tid i Katrineholms fängelse som föga heroisk, snarare en trevlig tid tillsammans med skattefifflande pizzabagare, som åstadkom goda fikastunder.

”Temat ikväll är ju fredens språk och våldets”, säger GG, ”och då är den pacifistiska grundhållningen viktig, även om fredsrörelserna inte är aktiva idag”. Han påpekar behovet av motvikt till den militaristiska traditionen, som återinträtt och till de samhällsförändringar, som idag medför fler ”konfliktytor, som uttrycker sig i våld”. Fredens språk utgör en fredshandling, säger GG och gör här en association till sina studier i evolutionsläran. Hur kan man förstå vem människan, homo sapiens, är? Hur utvecklades denna varelse ” innerst inne”, frågar GG och man förstår, att han frågar sig, om det finns medfödda fredliga anlag. GGs slutsats är, att homo sapiens, ”när hon klev ut ur regnskogen”, var mycket klen och svag i jämförelse med de stora rovdjuren. Utifrån Charles Darwins lära blev det evolutionärt viktigt att samarbeta för att klara artens överlevnad. ”Det blev en accord av gemenskap”. I människans nervsystem, säger GG, finns en s.k. spegelneuron, som medför att, i mötet med en annan varelse, ett härmningsbeteende uppstår, en sorts ”resonansrum”. Människor imiterar varandra, det uppstår sociala smittor, allt från en gäspning till en vänlighet. Ett indiskt ordspråk lyder: ”Ett leende återvänder till sändaren”. GG sammanfattar evolutionsbiologins långa historia med ett evangelium: ”Homo sapiens strävar efter samarbete”. Detta är en god socialistisk grund att stå på, för att understryka pacifismen, och det handlar inte om att människan är ”snäll”, det gäller överlevnaden. ”Men tyvärr”, säger GG, ”finns också den negativa aspekten, att bara vi människor sysslar med mobbning och startar krig”.

Samarbetsförmågan speglas av språket, menar GG. Han hänvisar till sin egen uppväxt i ett arbetarhem med få böcker med musik och texter av t.ex. Dan Andersson. Detta sitter djupt. Han beskriver sig som en musikant och en ”skrivande person”. Och detta löste konflikter i hans psyke. GG gör skrivandet till en generell tillgång för oss människor, att vi genom att nedteckna olika tankar kan både lära känna oss själva och stärka vår identitet. I detta sammanhang menar GG, att stökiga ungdomar och förortskrångel skulle kunna få en konstruktiv lösning genom att inblandade personer bereds möjlighet att arbeta med sig själva och sin miljö genom ”skrivandet”.”På papperet kan man få syn på sig själv, man sitter ner och förklarar genom skrivandet, vem man är, man får en självkännedom”. Själv tror GG, att han skulle varit en mycket mer ”bråkig eller jobbig person”, om han inte haft skrivandet som en ”central akt”. Redan som tonåring ville han ge ut dikter men refuserades, fortsatte då att bombardera Bonniers med 3 – 4 manus i veckan ”tills de gav upp”. Språket bidrar till att människan hittar sin harmoni och balans – bättre går knappast att beskriva litteraturen, och skrivandet som en fredens akt! GG läser här två dikter om sin uppväxt i Vingåker och den livssituation, som var både trygg och utmanande och naturligt moraliskt väckande. Slutraden i första dikten ”Skuggad” lyder: ”…. ät upp det sista nu, så att vi slipper slänga!”

Den andra diktens innehåll belyser föräldrarnas situation, pappans sjömanskap, mammans ansvar för barn och hem. GG fångar sedan det generella dilemmat för alla oss människor,att vi oroar oss mer för det förflutna än för den hotande framtiden.

Med dikterna vill GG på nytt betona att fredens språk utgörs av människors tillbakablickande minne av det sammanhang man är sprungen ur, att sammanfatta sitt liv ger människor större stabilitet, en inre balans. Litteraturen är ett fredens språk, själva läsakten har en lugnande effekt och en person, stillasittande med en bok, ”gör ingen skada mot omgivningen”, säger GG. Om politikerna ägnade sig mer åt litteraturen skulle världen bli bättre.

Till litteraturens språk hör även konstuttryck, film, musik, etc. GG exemplifierar med Timbuktus och hip-hop-gruppen Kartellens hätska raplåt om Jimmy Åkesson och GG menar, att språket, dessa oppositionella texter, utgör en desarmering av och oskadliggörande av hat och motsättningar inom en själv. Viktigt är dock GGs påpekande att ”litteraturen styr ju inte vad vi sedan gör i samhället”.

Två linjer i vårt samhälle sammanhänger med och utgör källan till våldets språk:

  • den militaristiska traditionen

  • det ojämlika samhället som konsekvens av marknadsliberala värderingar och vågen av nyliberalt marknadsspråk.

GG ger en historisk återblick på både den svenska och västeuropeiska samhällsutvecklingen. Från 1950 till 1981 minskade löneklyftorna i Sverige, därefter vände trenden. Arbetslösheten betonas vara en stor ojämlikhetasfaktor och de ”hotande reservoarerna av våld” har visat sig i Husby, i de många förortskravallerna i England och Frankrike. Nicolas Sarkozy talade nedsättande om slödder och pack, oerhört kränkande för invandrade människor. I Ungern finns starka nynazistiska grupperingar och tydlig judeförföljelse. I hela Europa, säger GG, ”har energier av aggression byggts upp”. 30% arbetslösa i Grekland har lett till att nynazister nu sitter i parlamentet. GG påpekar också den ”dåliga dialektik”, som blir följden av att vänstern tillämpar alltför fräcka metoder för att demobilisera Sverigedemokraterna. Situationen snarare förvärras därav. Människor, som nu säger sig kunna lägga sin röst på Sverigedemokraterna, ger GG ett ”underbetyg”. Dessa väljare är inte nazister, men de har inte satt sig in i partiets bakgrund med ruggiga tilltag. SD bygger hat. Våldets språk intensifieras på detta sätt.

GG fortsätter att tydliggöra, hur försåtligt marknadstänkandet och nyliberalismen skapar ojämlikheter i samhället, varvid konsumismen är en stor bidragande faktor. När två människor möts görs en automatisk värdering av den andre. På 10 sekunder avläses en persons position på statusstegen, och konkurrensfenomenet, statusjakten, är ett faktum. Konsumtion ökar skillnader mellan människor, ifråga om ägodelar men också i fråga om tillträdet till olika förmåner. Just bilen är en symbol för överkonsumtion och GG kallar bilen för ett ”konsumistiskt föremål”. Han menar, att aktionen att bränna bilar utgör ett våldsspråk med symbolisk innebörd, en protest mot den ojämlikhet, som många människor upplever. En bränd bil står utanför konsumtionen…

Konflikter, våld och övergrepp hör till dagens situation, i USA, i Väst. GG hänvisar till en amerikansk ekonom, Andrew Frank, som skriver om ämnet ”the relationship between human behaviour and economic analysis”. Han har bl.a. beskrivit följderna av George Bushs sänkta skatter för överklassen och den ”konsumistiska kedjeraktion, som fortplantade sig ner genom hela det sociala systemet”. De fattiga lånade pengar för att nå samma status som de rika och finanskris följde.

En sammanfattande åtgärd, av en socialdemokratisk regering, som önskar ett fredligare samhälle, är att höja skatten för de rika. Man får inte backa för att många blir sura, säger GG. Om inget görs ber man om spänningar och våld i samhället. Våldets språk förekommer i form av vissa ord och begrepp. Ropar du högt: ”arbetslinjen! ” blir folk skrämda och känner sig marginaliserade. GG läser en dikt från sin mobil. Den handlar om klyftorna i samhället och är en inledning till en antologi om arbetsskador. Innehållet i dikten framhåller kroppsarbetet som bas för ett samhällsbygge, man bär barn, kött, håller tungaborrmaskiner, det finns ett kroppsarbetets glädje men också monotoni, vanmakt. ”En statsminister borde ha jobbat med kroppsarbete, försäkringsläkaren, den högsta kasten, likaså. Kroppsarbetet skall ha en rättmätig plats i världen. Om kroppsarbetaren döms ut så rasar också samhället”.

Den andra källan till våldets språk är den militaristiska traditionen. GG säger sig ha en allergi mot just denna tradition men är noga med, att han inte dömer enskilda människor. Han beskriver som exempel en omtyckt arbetskamrat, som var fascinerad av vapen i alla upptänkliga former. Likaså tar GG personligen avstånd från jakt. Han ger samtidigt en nyanserad bild av den komplexa frågan om vargjakt i Sverige och det krig, som pågår mellan länsstyrelsen och representanter för lokalbefolkningen i vargdrabbade områden som Värmland och Dalarna. I Malung sågs två vargar mitt i stan. Men folk tog inte anstöt utan kände sig på något sätt hedrade av vargens närvaro. Varghatet har istället att göra med den stora frustrationen hos människor i glesbygd över statsmakternas ointresse för bygdens fortbestånd genom nedrustning av kollektivtrafik, postgång, affärer. Staten bryr sig om vargen men inte om samhällets problem. Det finns således en social källa för aggressionen mot vargen, som ses som ett sändebud från staten.

Den återinförda storskaliga militaristiska traditionen menar GG hade sitt upphov i nine eleven 2001, dråpslaget mot World Trade Center, för evigt inristat i mänskligheten. Därefter följde en enorm upprustning och kamp mot terrorismen och som svepskäl för brott mot folkrätten i Irak, i Afghanistan. ”En skymning sänker sig då över västvärlden”, säger GG,”konservatismen breder ut sig, medborgerliga rättigheter urholkas, många fångas av den militära retoriken, vi får en utdragen krigstid. Krigshandlingar påstås av de militära myndigheterna inte skada civila. Retoriken dödar. En normalisering av krigstillståndet inträder, och vid de svenska insatserna i Libyen infann sig i Sverige en positiv militaristisk ton av att vi är med”. Fredstanken har fallit långt ner på agendan och den enda följden av svensk medverkan i ett vapenfabriksbygge i Saudiarabien var att försvarsministern avgick. Ett annat tecken på militarisering i Sverige är att värnplikten ersatts av en yrkesarmé. Det svenska neutralitetsbegreppet har utgått och vi är så nära lierade med NATO att frågan om, när vi skall gå UR Nato är befogad. En stor majoritet av svenska folket är dock fortfarande emot en uttrycklig Natoanslutning. Partierna vill inte ens diskutera det. Vad gäller vapenexporten uttalar Stefan Löfven hellre i allmänna termer att det är bra att exportera. Militära övningar sker på svenskt territorium, i Norrland, I Göteborgs skärgård, utan att några större protester mobiliseras.

GG framhåller sin favorittänkare, antimilitarismens hjälte, Rosa Luxemburg, för att t.ex. förstå skäl till att vapenindustrin består, ett fundament för krig. Hennes logik var att kapitalister är osäkra om den civila marknadens obeständighet men att det alltid finns stater, som upprustar med krigsmateriel av olika slag, och stater har en mycket stark och pålitlig köpkraft. Socialistiska partier sa 1914 ”aldrig mera krig”, men chauvinismen ledde ändå till att de sa ja till upprustning. En Olymp av antimilitärer och pacifister behövs. Ännu en dikt har GG tillägnat två svenska soldater, vilka dött i Afganistan den 7 februari 2010. Dikten är en vidräkning med själva krigets oförsonlighet och trots stor sorg över situationen för de enskilda soldaterna lyder avslutningsraden, ”sörj de döda människorna, ej de döda soldaterna”.

GG har skrivit en biografi över Olof Palme och är mycket imponerad av dennes politiska viljeinriktning och förmåga att formulera ett språk för fredlig kamp. GG frågar sig, hur denne son av överklass och militärisk skolning kunde byta konservatism mot politisk vänster och demokratisk socialism. GG kopplar samman detta spörsmål med litteraturen som förändringskraft. Olof Palme var en läsande person, en litterär människa, och denna beläsenhet förlossade hans medvetandestruktur, säger GG. Detta i sin tur medförde hans val av fredskampen. Neutraliteten var ett viktigt värde för honom. En kluven personlighet fanns förvisso, men många människor hade en tilltro till Palmes antimilitaristiska idéer. Dock har ingen, efter Palmes bortgång kunnat förvalta det arvet. GG vill delge oss, att han sett många människor, till synes i djup begrundan, stå vid Olof Palmes grav på Adolf Fredriks kyrkogård.

GG sammanfattar i en mening sitt budskap ikväll:

Fredens språk, det är konstens och litteraturens språk, detta skadar ingen, men ur den växande ojämlikheten och de stora klassklyftorna i vårt samhälle uppstår aggression och våld, som ger den militaristiska traditionen vind i seglen. Minskade klyftor i samhället är vägen mot fred.

Publikens frågor till Göran Greider är många och både svaren och diskussionen blir en kvalificerad fortsättning på den inledande föreläsningen.

Språket och språkets amerikanisering belyses. Det svenska TV-utbudet är starkt influerat av amerikansk tv-stil. Det är våldets språk, som förmedlas. De massmediala debatterna här i Sverige, mellan partiledare och andra ledande personer, tar formen av ritualiserade dueller, konfrontation. Det uppstår inget samtal, ingen lyssnar, ingen argumenterar äkta, ingen dialog. Folkrörelseaktivitet är en stark motvikt.

En åhörare uppmuntrar till positiva handlingar, istället för klagomål och kritik. GG tar vara på denna synpunkt och fokuserar på vikten av att människor organiserar sig. Han understryker den positiva känslan och drivkraften, som fanns i just folkrörelserna. Att mötas och gå samman ger livet mening. Att komma ut ur sin ensamhet, där man kanske bara bygger upp sin frustration över sakernas tillstånd och istället gå in i en förening för diskussion om åtgärder, kan ge glädje. GG ger ett exempel från sig själv, att han är medlem i en förening, som tagit sig an frågan om broarna över Västerdalälven. Oscar Wilde uttryckte sig tveeggat om det positiva med gemensamt politiskt arbete, ”socialismen förstör många kvällar!” Men Rosa Luxemburg sa att om socialister inte kan vara glada är dom inte värda något och ”om jag inte får dansa skiter jag i eran revolution!”

En synpunkt förs fram gällande organisationers värdegrund och hur vi ser på organisationer med nazistisk ideologi. Hur kan vi öva oss i motstånd mot denna sorts grupperingar? GG svarar, att det viktigaste ändå är, att människor organiserar sig kring olika världsbilder, det har ett egenvärde. GG upprepar: Stäng av bil, mobil och TV! Sätt er ner och skriv istället! En åhörare lägger till, ifråga om överkonsumtionen med dess ojämlikhetsskapande: ” Shoppa lite mindre, sänd pengar till hjälporganisationer istället”. Flera i publiken vittnar om positiva föreningar med målet att t.ex. inte handla apelsiner från Israel, inte heller minkpälsar och angoratröjor som produceras med djurplågeri. GG är positiv till att människor engagerar sig men är ändå tvekande inför hur mycket konsumentmakt det går att åstadkomma. Indoktrineringen är avsevärd. GG hävdar istället nödvändigheten av politiska strukturella förändringar av ett samhälle, vilket inte kan ske genom enskild konsumentmakt. Undermåliga eller osolidariska varor skall inte importeras till landet, helst skall de inte ens framställas. Konsumismen måste således angripas på systemnivå och med lagstiftning. Stöd gärna socialdemokraterna, säger GG. Många inom partiet tycker som jag. Men det finns en stor spricka inom S, mellan ledning och gräsrötter. GG är en stark gräsrot som vill dra sitt parti åt vänster.

Jämlikhetsfrågan belyses också med miljöpartiets idéprogram om en medborgarlön. Frågan ligger inte högt på agendan men är definitivt inte död. GG delger, i detta sammanhang, en tankemodell enligt flödet politiska visioner - fakta - förnuft. Medborgarlön i jämlikhetens namn är uttryck för en politisk vision. Förnuftet säger att t.ex.en positiv invandringspolitik blir ännu svårare, då det ekonomiska läget inte tillåter medborgarlön på någon rimlig nivå. Ett faktum som är allvarligt, är att vi i Sverige inte lyckats åstadkomma ett jämlikt samhälle trots att vi alla är överens om, att detta är grunden för ett demokratiskt samhälles positiva utveckling.

En viktig infallsvinkel, hänförlig till dialog och jämlika möten, gällde de maktstrukturer och de härskartekniker, som tillämpas i många miljöer, på arbetsplatser, i politiska grupper. Dessa tekniker att få inflytande är också en variant av våldets språk. Medvetenhet, självtrygghet, kunskap och en smula humor kan kanske avväpna härskartyperna, det är GGs budskap. Vid flera tillfällen återkommer han till betydelsen av att känna sig glad, ett viktigt och inspirerande tillstånd för seriöst och uthålligt arbete för ett fredligt och jämlikare samhälle.

Många fler synpunkter framfördes men klockan tickade mot avslutning. GG läste ännu en dikt, Tacksägelsedikten, på begäran från publiken. Den är ett tack till livet, till alla människor och till ordet.

En varm, lång applåd till kvällens föredragshållare.

Vid anteckningarna Birgitta Edvinson

PS Göran Greiders dikter och annat han skrivit återfinns till stor del på nätet



Folkets Fredspristagare - lista

Aktuellt 2024

Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3.

Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola.


Häften i nytryck att beställa
1) Om vapen vore lösningen...
2) Maktens Irrvägar

Läs mer och beställ på förstasidan

Vårens program:

Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg:
NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED?
Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19


Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten
Jörgen Johansen:
KLIMATKATASTROF – HOT OCH MÖJLIGHET.
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19

Till minnet av Fredrik Heffermehl

Aktuellt 2023


Debatt - Ett eko från 1985

Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur

Debatt - Elfte september som led i en strategi

Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023)

Hej Medlem! april 2023

Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning

Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap!

Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel



Program Våren 2023

Aktuellt 2022

Debatt december 2022: Befria de fria media!

SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022

Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr!


FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET – ett bidrag till fredsundervisning




Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.


För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022.
Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr!

Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022

Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap

Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad?

Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato?

Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato?

Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta!

Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt!

Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet

Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen

Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred

Debatt mars 2022: Demoniseringens makt

Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91

Debatt januari 2022: Kampen står om världsön

Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland?

Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus

Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen?

Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt

Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser

Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina

Debatt november 2021: Kapprustning till döds

Debatt november 2021: Demokrati och historia

Årsberättelse för 2020 (pdf)

Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan!

Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck

Aktuellt 2020

Debattartikel december 2020 - Riksdagsdebatt på natos villkor

Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG

Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER


I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.


Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020



Folkets fredspristagare




Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

webbdesign: www.krylla.com