Referat från våra arrangemang
Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022
Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg
Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021
Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021
Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021
Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021
Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020
OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020
DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020
Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020
Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020
Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020
The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020
Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020
FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019
Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019
Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019
Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019
Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019
Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019
Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019
Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019
Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019
Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019
Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019
FOLKETS FREDSPRIS -
Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018
Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018
Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018
SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018
Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018
Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018
Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018
Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018
Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018
Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018
Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018
Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018
Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017
DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017
Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017
VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017
MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017
DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017
ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017
Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017
Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017
Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017
Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017
Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017
Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016
Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016
Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016
Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016
Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016
Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016
Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016
Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016
NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016
Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016
Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015
Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015
Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015
Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015
Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015
Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015
Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015
Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015
ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015
Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?
Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.
Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"
Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.
Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.
Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.
Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014
Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014
"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014
Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014
Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014
Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014
Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014
Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014
Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien
Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013
Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013
Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013
Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013
Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013
Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013
Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013
Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013
Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"
Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"
Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013
Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"
Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013
Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"
"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke
Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013
Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"
Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"
Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.
Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"
Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012
Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.
Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011
|
Anteckningar förda vid föredrag den 1 november 2012, Kulturhuset Kajutan, Henån.
Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter.
Författarna Bengt Berg och Lennart Kjörling har ordet.
Arr.: Fredsrörelsen på Orust med stöd av Orust kommun och SENSUS.
Rubrikens fokus på
människans värdighet
är en starkt uppfordrande formulering i vårt tidevarv.Under föreläsningens gång breddas och fördjupas begreppet, både genom föreläsarnas framställning
men också genom publikens aktiva deltagande.Sambanden mellan mänsklig värdighet och samtidsfenomen som globalisering, marknadsekonomi,
vinst-maximering,modern kolonialisering, oåtkomliga maktstrukturer, etc., framtonade efter hand mycket tydligt i all sin komplexitet. Kan de sociala
rörelserna länkas ihop, världen över, och på så sätt bidra till att återskapa vår mänskliga värdighet? Kan dessa rörelsers ideologiska övertygelse om
människors jämlika värde bevaras under dessa rörelsers fortsatta utveckling och etablering i en globaliserad värld?
Föreläsarna inledde med att ge en personlig bakgrund till sina professionella erfarenheter och sitt internationella arbete inom flera folkrörelser, vilka
organiserat sig mot förtryck av många slag. Genom att erbjuda åhörarna dessa två perspektiv, det personliga och det samhällspolitiska, tydliggjordes också
hur stor samhörighet det finns mellan människor i många länder. Denna samhörighet fick särskild innebörd genom vittnesmålet om likheter mellan två så olika
länder som Sverige och Brasilien och vidden av Sverige - världen tur och retur blev lätt att förstå. Författarna startar sin resa i Sverige och
återvänder sedan hit tillsammans med en del av världen i bagaget, till nytta för det svenska landet. "Dom kan hjälpa oss lika mycket som vi dem!" - en
betydelsefull devis.
Bengt Berg (BB) ger en mycket levande och livgivande beskrivning från sin hemort i Värmland på 50-talet. Den kvardröjande bilden av denna uppväxtmiljö är
nästan sinnebilden för mänsklig värdighet, i djupare emotionell bemärkelse: närhet, omsorg om familj och vänner, tillgång till natur, fria men
gemensamma aktiviteter, jämlika och begripliga villkor, sammanhang. Radion. Trygghet i dialekten. Dikten "Tånaglarna" ger en stämningsbild.
Lennart Kjörling (LK) är uppväxt i Halmstad i en missionsförsamling med starkt sammanhang och folkrörelsekänsla men innebar en likaså begränsande
miljö, påpekar han. 1971 kom LK till Stockholm och erfarenheterna där hjälpte honom att formulera sig mer medvetet ifråga om förändringsarbete i ett
samhälle. LK pekar på två i sammanhanget viktiga perspektiv, dels det som han kallar medmänsklighet, dels det mer politiskt inriktade
arbetet. Den sociala rörelse, som LK kom att tillhöra, Ny Gemenskap, fortsättning på Alternativ Jul, utvecklades dock till att innebära mer välgörenhet än
politisk aktivitet och LK valde därför partipolitiskt arbete. LK lämnade även denna sektor, som han tyckte präglades mer av maktkamper än politiskt
förändringsarbete. Han kom, efter ett långt förberedelsearbete, att bege sig till Brasilien, Alagoas, som volontär 1997.
LK ger i sitt föredrag en levande men koncentrerad bild av en omfattande verksamhet och ett intensivt samarbete med flera olika sociala rörelser i
Brasilien, Kenya, USA och Sverige. Läs gärna härom i LK:s nyutkomna bok "Sammanhangen - om sociala rörelser i Brasilien, Kenya, USA och Sverige - (Heidruns
förlag 2012). Se även recension i Flamman 2012 10 24.
LK:s beskrivning av samarbetet med de många solidaritetsrörelserna är entusiastisk och ger ett inspirerande framtidshopp - dock med insiktsfulla
reservationer. För åhöraren blir det ändå nästan obegripligt, att inte hela världen och alla människor låter sig omfattas av detta goda, jämlika
levnadsmönster och framför allt ideologiska synsätt med mänsklig värdighet som signum. Varifrån kom de destruktiva krafterna? LK formulerar ett
viktigt credo för sociapolitiskt förändringsarbete, antytt redan ovan. Detta måste ske på två fronter:
dels
ett här-och-nu-arbete, med lindring av misär och med ett medmänsklighetsperspektiv, dels ett mer renodlat politiskt orienterat arbete med förändrade
samhällsstrukturer som mål.
I vilken form och vilket sammanhang kan dessa två fronter förenas? Folkrörelsens?
LK berättar således om ett imponerande antal folkrörelser, de hemlösas, jord-och husockupanter, etc., i de länder, där han verkat. Han ger en omsorgsfull
beskrivning t.ex. av just jordlösa brasilianares kamp, för att, med lagens hjälp, får sig tilldelad rättmätig mark. MST-rörelsen blir en stark drivande
kraft och förebild (Movimento Sem Terra, de jordlösa). Här inom denna folkrörelse förenas fackligt, socialt och politiskt arbete i en
sammanhållen vision.
Solidariskt samarbete inom förtryckta folkgrupper kan få enorm genomslagskraft. I sådana folkrörelseprocesser inlemmades många stora både livsfilosofiska
och samhällspolitiska frågeställningar. Men det nyvunna inflytandet måste struktureras och ansvar tagas för alla sektorer. Särskilt viktigt är, påpekar LK,
att folket tar ansvar för t.ex. hela produktionskedjan, för den industri, som man bygger upp i sitt nya samhälle. Andra sektorer är hälso- och sjukvård,
förlossningsvård, hantering av omfattande kvinnomisshandel, skola, ekologiskt jordbruk, kulturfrågor inte minst. Dessa teoretiska resonemang står i bjärt
kontrast till den misär, som människor i t.ex. området Alagoas levde i. LK betonar, att den viktigaste förändringen, som följer av en folkrörelses
engagemang i ansvarstagande för sitt liv, är att människorna kastar av sig oket av det förakt, som eliten och delar av medelklassen uttrycker mot fattiga
människor. En folkrörelsetillhörighet innebär återupprättandet av mänsklig värdighet."Människorna tar makten över sitt eget liv" är
ett återkommande uttryck och de blir "subjekt" med en agenda, är inte längre ett objekt, som utsätts för andras maktutövning. Detta är den djupa innebörden
i att återvinna sin värdighet.
Antecknaren frågar sig då, hur den förtryckande makteliten kan återupprätta SIN mänskliga värdighet.
Det är svårt att ge rättvisa åt ett så gediget material, som den aktuella föreläsningen, genom korta minnesanteckningar.
Frågor från åhörarna formuleras efter hand, bl a om vilka svenska rörelser som kan nämnas. T ex nätverket RESURS ( REspekt för de Sjukas och Utsattas Rätt
i Samhället), som startade 2007, var en protest mot förändringar i sjukförsäkringen.
BB kåserar och delger oss också flera poem, som förtydligar skillnaden mellan 2000-talets nu och 50-talets retro-då och den reduktion av mänsklig
värdighet, som skett fördolt och i skuggan av det framväxande folkhemmet Sverige. "Väst" tillskriver sig axiomatiskt ett utvecklings- och
demokrati-överskott av mytogiska mått och inser inte, att informationsfabriken Mr Google i grund och botten reducerar människans meningsbärande kunskap.
Man behöver inte kunna något, det räcker att bli känd. BB ger oss metaforen med en spik, som innebär djup och verklig kunskap och pizzan, som
bilden av tunn och ytlig massinformation.
"Men världen måste vidgas", säger BB också och kåserar vidare från sin värmländska verklighet, där realskolan i Torsby gav honom det svenska språket och en
mopedutflykt till Oslo blev det stora pubertetsgenombrottet, inte att förglömma smuggelresor för mjöl, smör och socker, som BB redan i sin pura ungdom
deltog i. På 50-talet kunde man skapa sina egna äventyr. Numera, säger BB, köper man det mesta, allt från motion till äventyr. Publiken vet precis,
vilken underbar 50-talsepok, som BB berättar om! En mycket stor förändring har skett i vårt samhälle sedan detta decennium. Hur förena det gamla goda med
det nya goda?
BB fortsätter att ge konkreta exempel, från sin hembygd, på den samhällsförändring, som således skett och som i vissa, små delar kan påminna om
fråntagandet av makt över egna liv, vilket i fasansfulla termer omvittnas från de länder, som LK berättat om. Men småskaligt förekommer samma sorts fenomen
även i det välutvecklade, demokratiska Sverige och BB ger ett exempel från skogsbolagens arena. På 90-talet tog BB del av statistiska tabeller över
skogsnäringen, som visade kurvor över allt större uttag från stora bolags sida, Uddeholm och Stora Enso, men allt mindre utkomst för de vanliga
skogsarbetarna. BB travesterar t.ex. Uddeholms slogan, "Värmland är vår hembygd, världen är vår marknad" med en ersättnings-slogan: "Världen är vår
hembygd"!
Medlemmar i MST gästar Ransby i Värmland i november 2010. Detta var en verklig tilldragelse för de berörda och deltagande. Brasilianarna kunde kraftfullt
gjuta liv i pessimistiska svenska småbrukare som fick ett nytt perspektiv - en ny dynamik. Ta tillbaka naturbruket! Sluta mäta all framgång i ekonomiska
termer! Brasilianarna hade konkreta erfarenheter t.ex. av att åkermark köptes upp, stora arealer förstördes sedan genom både soja- och
eucalyptusträdsodlingar. Det svåra för marksäljarna var förförelsen att erhålla stora summor omedelbara pengar, vilket dock på sikt omöjliggjorde en rimlig
livsföring och försörjning.
Dessa aktiviteter, beskrivningar från Brasilien och andra länder, i Sverige det nybildade Naturbruksupproret , skapade en medvetenhet, insikter om
förtryck, och en dynamisk utvecklingsprocess inleddes. 2012 hölls dess tredje seminarium i Ockelbo, med internationell representation. Rörelsen i Sverige
erövrade efter hand ett perspektiv som inbegrep hela världen.
Föreläsarna påpekar på nytt, att ett utvecklat land som Sverige hade mycket att lära av t.ex. Brasilien. Vi måste lära oss att bli människor igen och vi
måste se sammanhangen.
En åhörare ger exempel på elitens maktövertagande bl.a. genom att köpa upp, för stora summor, fastigheter i de gamla fiskesamhällena. Detta är ett exempel
på behovet av just de motsatta systemen med lokalsamhällets överhöghet och faran med motpolen, globaliseringen, där ingen har ansvar, där
hela regelverket och den överordnade maktstrukturen sitter oåtkomlig, bortom den enskilda människans rättmätiga behov och inflytande.
BB:s kåserande men seriösa attityd ger åhörarna en plattform och distans till de aktuella frågorna om hur man kan definiera vad mänsklig värdighet är.
Åhörarfrågor och synpunkter rörande t.ex. lokalsamhällets eget ansvarstagande visar på ämnets stora vikt. Vårt moderna tidevarv har diffust, under en
längre tid, urholkat det som ordinära samhällsmedborgare upplever som naturliga mänskliga värden.
Men den stora frågan - både besvarad och obesvarad idag - "hur kommer vi från insikt till handling?" måste ställas oavbrutet.
BB ger oss sentensen: "Den som sår vinden får skörda stormen", men upprepar ändå frågan, hur kommer vi från ord till handling? Samtidigt ger han drastiska
exempel på att, ibland, heller inte insikter infinner sig hos oss människor, förrän vi har "översvämningsvatten till hakan", att bilen, som ses som en
"frihetssymbol"medför både miljöförstöring och att oljan tar slut,"vi vet allting om hjältarna i TV-serierna men intet om grannen" - som är den, som man
behöver i nöden, vi "demonstrerar mot nedläggningen av folkets hus men går ändå aldrig dit", osv.
( Människans motsägelsefulla karaktär är skrämmande och skrattretande på samma gång, antecknarens kommentar).
LK ger ändå åhörarna en form av konkret, positivt svar från sitt utlandsarbete och än fler exempel, främst från det konsekventa och hoppingivande arbete,
som han sett inom MST rörelsen. Det viktiga är att denna rörelse bestått och utvecklats, nya former har utvecklats med t.ex. regionala, starkare kooperativ
och har blivit en stor miljörörelse. En åhörare påpekar att man dock måste ha en jordnära, konkret plattform att utgå ifrån, en by, marker, odlingar och
liknande för att skapa en utgångspunkt för konkret verksamhet, skapande och inflytande. Det handlar om både gemensamma värderingar och gemensamma
angelägenheter för att enas i en rörelse.
Åhörarna har många frågeställningar, t.ex. hur vi skall se på myten om den eviga tillväxten, att utländska investeringar nu sker i Afrika, om jordens
befolkningstillväxt, om att vinster inte återinvesteras i samhället utan förflyktigas av makteliten, sambandet mellan människans värdighet och värde",
frågornas breda spektrum visar åter hur viktigt dagens tema är.
Föreläsningen lider mot sitt slut och författarna vill göra en summering. Detta är svårt, eftersom publikens engagemang med sina frågor, såsom angivits
ovan, tydligt visar hur komplext ett socialpolitiskt förändringsarbete är och hur många dimensioner och infallsvinklar som sådana samhällsprocesser rymmer.
Redan tidigare föreläsningar, under Fredsrörelsens tema-höst, visar på hur viktigt själva det pågående arbetet med dessa frågor är - medvetandegörandet av
faktorer betydelsefulla för att bevara ett värdigt, jämlikt och demokratiskt samhälle, som befordrar människors "empowerment". Hur skall engagemang för fred och solidaritet upprätthållas? Risken är att nya krig startas! (Innebörden: Hur kan vi förhindra att odemokratiska
ekonomiska intressen försöker återta sin maktställning genom krigsföretag som kräver obrottslig lydnad och nationell samling?). Folkrörelsernas betydelse kan inte överskattas.
Man skulle kunna beskriva den långa avslutningen på dagens föreläsning som ett"lärande samtal" mellan åhörarna och mellan dessa och podiet i en anda
av samförstånd men också med modet att ställa kontroversiella frågor på sin spets. Många har läst, någon nämner t.ex. Ekonomihandboken av Sten Ljunggren,
och har reflekterat och sett, hur både invandrarpolitik, folkhemsförmåner, "samhällskontrakt", bristen på tid, internets utveckling och mycket annat sätter
krokben för en mer, helt enkelt, människovärdig samhällsutveckling. Talet om lika värde klingar ofta tomt.
BB har ofta korta, meningsfulla sentenser och citat att föra in, som lyfter en låst fråga till en poetisk eller humoristiskt förlösande nivå, några
exempel:
Många i ansvarsfull politisk position brukar säger: "Vi får inte missa tåget!". BB i sin tur brukar då fråga: "Vart går tåget?"
Red Top: "Vi har så hög levnadsstandard att få når upp", Göran Palm: "Vi har det bättre än vi mår", Göran Tunström: "om att synas eller bli sedd", och om
vilken ideologi, som ger de osynliga en plats. BB: läser en egen dikt till första barnbarnet med slutorden att man måste "vakna" innan man kan se.
BB har tidigare visat fram en bok från Grönland, producerad av skolbarn och en hängiven lärare, "Havets mor" av Elisabeth Härenstam. Det finns många olika
sätt att handskas med en svår livs-situation. Läs boken.
Själva avrundningen av kvällen sker således med dikter och citat men även med gemensam sång, ett kulturellt inslag, som hedrar många folkrörelsers insikt
om kulturens humaniserande betydelse för mänsklig växt och mognad.
Vid anteckningarna
Birgitta Edvinson
|
Aktuellt 2022
Program Våren 2022
Aktuellt arrangemang:
Ekologen & miljöaktivisten Pella Thiel:
Miljöförstöring ett hot mot världsfreden
Onsdag 27 april, Henåns kulturhus kl 19. Fri entré för fri folkbildning.
Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad?
Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato?
Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato?
Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta!
Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt!
Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet
Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen
Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred
Debatt mars 2022: Demoniseringens makt
Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91
Debatt januari 2022: Kampen står om världsön
Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland?
Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus
Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen?
Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt
Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser
Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina
Debatt november 2021: Kapprustning till döds
Debatt november 2021: Demokrati och historia
Årsberättelse för 2020 (pdf)
Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan!
Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck
Aktuellt 2020
Debattartikel december 2020 - Riksdagsdebatt på natos villkor
Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG
Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER
I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.
Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020
Folkets fredspristagare
Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019
Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019
Brev till regering, riksdag o media
Admin
|
