Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023

I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson

Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022

Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg

Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021

Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021

Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021

Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021

Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020

OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020

DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020

Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020

Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020

Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020

The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020

Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019

Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019

Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

Social hållbarhet i klimatkrisen - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall

Föreläsning av ekonomen och humanekologen

Kenneth Hermele i Henåns kulturhus den 21 februari 2019

 

1987 kom den s k Brundtlandrapporten, Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future, Vår gemensamma framtid. Där nämndes begreppet hållbar utveckling. Rapporten beredde vägen för den s k Riorapporten 1992. I och med denna rapport slog uttrycket hållbar utveckling igenom. Begreppet definieras som en utveckling som gör det möjligt för dagens generation att tillfredsställa sina behov utan att hindra framtida generationer från att tillfredsställa sina.  Det är ett idealt läge för samhället där levnadsvillkor och resursanvändning möter mänskliga behov utan att äventyra hållbarheten i ekosystem och miljö. Framtida generationer ska inte stängas ute från möjligheter. Det är en krävande definition.

Den ekologiska dimensionen är numera stadfäst i 16 miljöpolitiska mål som riksdagen har antagit.

Jag ska här framför allt tala om den socio-ekonomiska dimensionen. Social hållbarhet växer ur social jämlikhet och jämställdhet. Samhällets sociala hållbarhet uppstår när klyftorna är små och avtar när de är stora. Idag talar man bara om ekonomisk jämlikhet.

Thomas Piketty har i sitt stora verk KAPITALET i tjugoförsta århundradet (orig. 2013) beskrivit vidgade klyftor.

För Marx är pengar inte kapital, men pengar kan vara kapital. Kapitalisten använder pengar till att skapa kapital, medan adelsmannen äter upp det. Piketty  talar om förmögenhet, inte kapital, trots namnet på hans bok. Hans terminologi är inte den marxistiska.

Hans tes är att klyftorna ökar mellan fattiga och rika när avkastningen blir större än tillväxten av lönerna i ett samhälle.

I Sverige låg avkastningen jämnt med lönetillväxten fram till 1982. Därefter drog avkastningen på kapital iväg och klyftorna ökade då löntagarnas behållning efter skatt på lön minskade. Det var följden av att valutaregleringen avvecklades och finansmarknaden släpptes fri.

 

Idag är klyftorna i USA och Storbritannien samma som under första världskriget. De vinster som gjorts socialt och ekonomiskt under ett sekel är nu uppätna igen. Däremellan låg ett “gyllene kvartssekel” med ökad tillväxt samtidigt med ökad välfärd och jämlikhet. Detsamma skedde i Sverige, men 80-talets socialdemokrater anammade USAs politik… Finansministern Kjell Olof Feldt sa till sin statsminister Olof Palme: “Alla gör så här. Vad gör vi?” Palme svarade: “Jag fattar inget av detta. Gör som ni vill!” Valutaregleringen släpptes. Resten vet vi. Ekonomisk demokrati önskades förvisso av Olof Palme, men av löntagarfonderna blev inget. Inkomstskillnaderna ökade efter 1980. Göran Persson ville senare ha ”det gröna folkhemmet”. Han fick idén av Stefan Edman. En annan modell blev alltså påtänkt, men man klarade inte att genomföra den.

Man kan uppröras av ojämlikhet. USAs ojämlikhetskurva: De 10% rikaste gick från 45% av inkomsterna före 1940 via 35% av inkomsterna till 1980 och därefter åter till 45-50% av inkomsterna. Ett fåtal miljardärer har lika hög inkomst som halva världsbefolkningen.

En intressantare jämförelse får vi med Ginikoefficienten. Den anger hur mycket inkomst som måste flyttas för att nå ett jämlikt tillstånd.

Ginikoefficienten är ett ekonomiskt mått på ojämlikheten, dvs skillnaden i inkomster i en befolkning. Ginikoefficienten har ett värde mellan 0 och 1, där 0 innebär att alla har exakt lika stora tillgångar, medan 1 innebär total ojämlikhet. Gini 1 betyder att all inkomst måste flyttas för att nå jämlikhet vid Gini 0. Ju lägre ginikoefficient desto mer jämlikt fördelas löner, vinster, bidrag och andra ersättningar inom ett land. Olika länders ginikoefficient jämförs: Den amerikanska är mycket högre än den svenska och den isländska är lägre än den svenska.

Inget land i världen har så jämn inkomstfördelning att inte hälften av inkomsterna behöver flyttas till de fattigare för att inkomsterna ska bli jämnt fördelade.

Hur ska inkomst mätas?

BNP per capita kan användas för att jämföra länder men är inte entydigt. Ett ovägt genomsnitt kan inte jämföras med t ex ett genomsnitt där medelklassen har vuxit, t ex i Indien och Kina, eftersom då ojämlikheten förefaller minska. En jämförelse som utgår från världens hushålls inkomster uttryckt som köpkraft i respektive land ger ett resultat av stillastående inkomstklyftor (=stabila klyftor). Dessa mått är politiskt betydelsefulla. I världens alla länder måste minst 50% av inkomsterna flyttas för att nå jämlikhet, vilket mått man än använder.

Jämförelse mellan olika länders inkomstskillnader 1995 och 2010. I Sverige har hushållens disponibla inkomstskillnader räknat i ginikoefficient gått från 0,21 år 1995 till 0,28 år 2010, således ökande klyftor. I Danmark är inkomsten jämnare fördelad. I Sverige har klyftorna ökat mycket snabbt. I övriga länder är det samma tendens. I USA har ginikoefficienten under samma tidsperiod ökat från 0,36 till 0,40.

Gruppen Reformisterna inom socialdemokratin vill återupprätta den gamla svenska modellen. Detta kräver en stark omställningspolitik mot ett grönt folkhem.

Den relativa fattigdomen har ökat mest i Sverige, från 3,7% till 9,1% som lever under halva medianinkomsten (se figur). 5% innebär fördubbling.

En person lever i relativ fattigdom om hen har mindre än hälften av medianinkomsten i det land hen lever i (OECD:s definition). I Sverige har fattigdomen ökat mer än i alla andra OECD-länder. I Italien har fattigdomen minskat mest. I allt detta är det pengar och inkomst som räknas, inte resurstillgången. I Sverige finns ju också socialbidragsnormen vid en viss nivå.

Figur 2 visar en pyramid som föreställer antalet vuxna personer i världen och inom parentes deras procentandel av den vuxna världsbefolkningen. På vänster sida om pyramiden ser man motsvarande förmögenhet, alltså 3,546 miljoner vuxna personer har en förmögenhet mindre än 10 000 USD och 33 miljoner (översta toppen av pyramiden) har över 1 miljon USD i förmögenhet. På höger sida ser man fördelningen av världsförmögenheten i tusen miljoner USD (biljoner på svenska) och i procent. Alltså: 73% av den vuxna befolkningen i världen har en förmögenhet på 6,1 biljoner USD eller 2,4% av världens förmögenhet medan 0,7% av den vuxna befolkningen äger 45,6% av världens förmögenhet.

Med förmögenhet avses tillgångar i pengar, aktier och värden i övrigt.

För varje år blir klyftorna större. Siffran i toppen, 33 miljoner, ökar litet. Pyramiden visar allt större ojämlikhet.

Figur 3 är tagen från en bok av Richard Wilkinson & Kate Pickett (2009): The Spirit Level (Jämlikhetsanden).

De länder som har mindre inkomstskillnader (är mer jämlika) har bättre sociala förhållanden.

I socialt index inkluderas: Förväntad livslängd, matematik- och läsförmåga, spädbarnsdödlighet, dråp, fängslade, tonårsfödslar, tillit, fetma, psykisk ohälsa (inkl. alkohol- och drogmissbruk), social rörlighet.

Social hållbarhet inkluderar förtroende för människor man inte känner. ”Det sociala kapitalet” är något att vårda.

Robert Putnam är en amerikansk professor i statsvetenskap vid Harvard universitetet. Han har blivit berömd för sin teori om socialt kapital. Han har undersökt demokratiseringsprocessen i Italien. Det är stora skillnader i utveckling och politiskt deltagande mellan norra och södra Italien. I norra Italien – där man sjunger mycket – är utvecklingen hög med tillväxt och deltagande och engagemang i det politiska livet stort, i södra Italien tvärtom. Tes: Det sociala kapitalet växer underifrån genom nätverkande. Det växer när människor träffas och gör något tillsammans. Detta förklarar den svenska utvecklingen via folkrörelser, inte kapital eller naturtillgångar utan fackförenings-, nykterhets- och frikyrkorörelserna.

En annan uppfattning än Putnams är att det som skapar det sociala kapitalet är när samhället är sådant att människor har förtroende för institutioner som skolan, rättsväsendet m fl.

Den tredje teorin om social hållbarhet och socialt kapital: Ju jämlikare vi är desto bättre är det för det sociala kapitalet. Ska inte dessa företeelser gå att förena och samverka? Det är en klassisk socialdemokratisk position.

Ingela M: I tabellen ter sig Sverige bättre än Danmark, men i den förra hade Danmark bättre position i fråga om fattigdom. Hur kommer detta sig?

Kenneth: Detta har att göra med valet av faktorer som använts vid beräkningen. Man kan alltså få olika svar beroende på hur man frågar. Bra att veta.

Ingela igen: Världens minskade totala fattigdom anses ju bero på Indien och Kina. Hur ser det ut i resten av världen?

Kenneth: Halverad fattigdom mellan 1990 och 2015 har uppnåtts på grund av att medelklassen ökat i de mest befolkade länderna Kina och Indien. Som absolut fattig räknas den miljard människor som tjänar mindre än 1 USD per dag. Två miljarder människor tjänar mindre än 2 USD/dag.

De 17 globala målen för hållbar utveckling fram till 2030 innehåller sustainability (ekologiska mål) till skillnad från de gamla målen OCH samtidigt tillväxtmål, i avsikt att minska fattigdomen. Detta är paradoxalt. Det sociala kontraktet hotas av att rivas itu av de idag ökande klyftorna.

Flera faktorer påverkar utvecklingen och maktförhållandena. Kina äger idag mest USA-skuldsedlar och kan påverka USAs ekonomi mer än Trump anar. Men Kina har historiskt agerat huvudsakligen som handelsmän, t ex i Surinam redan 1870. Jämför med européernas framfart. I Namibia rövade tyskarna så mycket som möjligt. I Kongo gjorde kung Leopold den II likadant. Men överallt gör kineserna bara affärer, medan Europa och USA tar vad de behöver, suger ut o s v. I Afrika idag gör kinesiska bolag avtal om naturtillgångar och bygger i gengäld infrastruktur och anläggningar, till och med fotbollsarenor.

FRÅGESTUND

Fråga: Vad är så bra med Japan, som alltid framhålls, och syns i diagrammet?

Svar: Japan har låga skatter och väldigt små inkomstskillnader, dessutom en levande landsbygd. Sverige lever på att vi har förhållandevis höga skatter. I diagrammet ingår inte lyckoindex. Danskar upplever sig som lyckliga. Det mäts inte i diagrammet.

Fråga: Socialt kapital, är det ett bra begrepp?

Svar: Ja, det sammanfattar ett antal karakteristika. Tanken är god och kan påverka politikers förståelse och beslutsfattande.

Fråga: Vad tror du om den tilltagande klimatförändringen? Den och resursknappheten måste ju snart bli avgörande för jämlikheten?

Svar: Hans Rosling, som givit oss positiv statistik, var inte så intresserad av miljön och inte heller av mellannivåerna. Därmed blir hans uppgifter lite bristfälliga. Piketty är däremot intresserad av de yttersta ändarna (liksom Oxfam): den övre delen jämförd med t ex halva befolkningen. Hittills har man negligerat tillväxtens gränser. Nu är det en annan situation. Idag är frågan om det finns någon kraft som kan kombinera ekologi och social utveckling.  Rockström säger att vi nu är nära gränsen. Enligt FN:s klimatpanel, IPCC, hade vi tidigare 12 år på oss. Nu anses det inte längre att 1,5 grader är möjligt att klara. Vi håller inte temperaturhöjningen ens vid 2 grader. Ändå har man i Parisavtalet satt som mål att inte nå upp till 2 grader. Katastroflarmen är många. Insekter dör undan. Ryggradsdjur i Sydamerika dör ut i det som kallas “det sjätte stora utdöendet”. Det är så sorgligt att jag inte vill tala om det.

Publ.: Militärens miljöförstöring är det tyst om.

Svar: Ja, så är det. De ökande militära resurserna är den riktigt stora boven. Den faktorn ingår aldrig i tabellerna. Därtill kommer skatteflykten, som är känd av Skatteverket. Det försvinner cirka 66 miljarder kronor per år till skatteparadisen.

Karin: Kyotoavtalet har bristfällig redovisning av de militära utsläppen. Och i Sverige redovisas inga sådana uppgifter.

Erni läser upp en text där Gudrun Schyman klargör att krisen kräver omställning från militärt till civilt.

Kenneth: Ekoekonomer talar om nedåtväxt (degrowth)i stället för tillväxt. Är det möjligt? När gjorde man något liknande? Under Andra Världskriget växlade man snabbt från civil till militär konsumtion och tillbaka till offentlig när kriget var över. Dåtidens kompromiss mellan kapital och arbete berövade kapitalägarna viss rikedom. Förutsättningen var hotfulla företeelser som fascism och depression. Det fanns då moraliska föresatser. Hur väcka dem idag? Dåförtiden hotade också ett alternativt ekonomiskt system i segrarmakten Sovjet. Detta bidrog till ett spelrum för beskattning av kapitalet. På 30-talet hade man rustat för att hålla sysselsättningen uppe. Efter kriget var det tvärtom - till en början. Man såg inte ekologiska begränsningar då. Miljöhoten skulle idag kunna utnyttjas...  Idag är hotet mot kapitalet borta, och många tror inte på allvar på klimathotet. Därför fortsätter allt...

Erni påpekar att Fredsrörelsen på Orust hittills nått trehundra medlemmar. Det finns plats för många fler!

Karin Utas Carlsson och Ola Friholt

Foto: Erni Friholt



Upp
Folkets Fredspristagare - lista

Aktuellt 2024

Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3.

Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola.


Häften i nytryck att beställa
1) Om vapen vore lösningen...
2) Maktens Irrvägar

Läs mer och beställ på förstasidan

Vårens program:

Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg:
NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED?
Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19


Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten
Jörgen Johansen:
KLIMATKATASTROF – HOT OCH MÖJLIGHET.
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19

Till minnet av Fredrik Heffermehl

Aktuellt 2023


Debatt - Ett eko från 1985

Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur

Debatt - Elfte september som led i en strategi

Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023)

Hej Medlem! april 2023

Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning

Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap!

Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel



Program Våren 2023

Aktuellt 2022

Debatt december 2022: Befria de fria media!

SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022

Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr!


FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET – ett bidrag till fredsundervisning




Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.


För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022.
Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr!

Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022

Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap

Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad?

Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato?

Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato?

Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta!

Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt!

Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet

Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen

Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred

Debatt mars 2022: Demoniseringens makt

Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91

Debatt januari 2022: Kampen står om världsön

Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland?

Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus

Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen?

Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt

Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser

Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina

Debatt november 2021: Kapprustning till döds

Debatt november 2021: Demokrati och historia

Årsberättelse för 2020 (pdf)

Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan!

Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck

Aktuellt 2020

Debattartikel december 2020 - Riksdagsdebatt på natos villkor

Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG

Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER


I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.


Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020



Folkets fredspristagare




Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

webbdesign: www.krylla.com