|
||
Referat från våra arrangemang
Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019
Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019
Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019
Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019
Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019
FOLKETS FREDSPRIS -
Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018
Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018
Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018
SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018
Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018
Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018
Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018
Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018
Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018
Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018
Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018
Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018
Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017
DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet – för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017
Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017
VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017
MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017
DET ÄR NOG NU – TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017
ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017
Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017
Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017
Kvinnor på jorden – strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017
Kärnvapenpolitiken förvärras – men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017
Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017
Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016
Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016
Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016
Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016
Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien – Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016
Maud Eduards föreläste om SÄKERHET – HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016
Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016
Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur – från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016
NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016
Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016
Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015
Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015
Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015
Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015
Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015
Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015
Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015
Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015
ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015
Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?
Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.
Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"
Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.
Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.
Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.
Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014
Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014
"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014
Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014
Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014
Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014
Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014
Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014
Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien
Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013
Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013
Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013
Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013
Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013
Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013
Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013
Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013
Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"
Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"
Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013
Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"
Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013
Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"
"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke
Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013
Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"
Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"
Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.
Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"
Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012
Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.
Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011
|
Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jordenFöreläsning i Henåns kulturhus den 7 mars 2013, ett arrangemang av Fredsrörelsen på Orust som tjuvstart på firandet av den INTERNATIONELLA KVINNODAGEN.Sammanfattning Föreläsare: Professor emerita i genusvetenskap Dr Ingrid Holmquist 
Erni Friholt hälsade alla välkomna och berättade om den på Island tre gånger återvalda presidenten Vigdis Finnbogadottir, som då hon avgått konstaterade att efterträdaren hade utsetts. Hennes kanske tioårige son frågade förvånat: "Kan en man också bli president?" 
Programmet inleddes med sång av musikpedagogen Britt Ling och cellisten Katarina Palm. De inledde med tonsatta dikter av Ebba Lindqvist på temat "Vi som är födda vid havet". Och efter "Vind, vind..." fortsatte de med tonsatta dikter av kärlekslyrikens stora diktarinna Sapfo från Lesbos (född 630 f.kr.), Ailíon epéon..., Asteron (aftonstjärnan) som samlar fåren och barnen till modern, Pali, pali Eros (om kärlekens ständiga verkan); allt på originalspråket. Ack, den som kunnat hålla kvar artisternas delikata stämsång som höjdpunkt och avslutning på varje sång... 
Ingrid Holmquist inledde med hur Elin Wägner sökte sig till Medelhavet för att finna anknytning till nämnda visors upphov. Med citat från bl a boken "Väckarklocka" (1941) visade hon hur Elin Wägners skrivande spänner över alla områden, mest om hur vi ska förhålla oss till samhällets förhållanden och fråga oss om det till synes självklara och oundvikliga verkligen är självklart och oundvikligt. Enligt Elin lever kvinnor i ett speciellt förtryck och har möjlighet att bli radikala, eftersom de (vi) står utanför samhället och mindre att förlora. - Hur är det idag? Hennes kamp för fred är omfattande. Det har sin rot i hennes uppväxtförhållanden. Hon föddes 1882 av en mor som dog när Elin var tre år. Pappan var docent i filosofi, efter att ha gjort en klassresa. I mammans släkt fanns präster i flera generationer. Hos den släkten vistades Elin sedan pappan gift om sig med en kvinna som inte gick ihop med Elin. Trots pappans kamp mot klassamhället var han ovillig att låta Elin gå till högre studier, en parallell till Virginia Woolfs öde. Men Elin tog sig fram, först via tidningsartiklar och så småningom som pennskaft, d v s som journalistlärling på Helsingborgsposten och Vårt Land och från 1907 anställd på tidningen Idun. Hon var aktiv i rösträttsrörelsen. Utgav "Kvinnor på kontor" (1907) och därefter "Norrtullsligan" (1908) och "Pennskaftet" (1910), den sistnämnda hennes genombrottsroman, som starkt engagerade vår föreläsare på 1970-talet. Hon visar också några viktiga biografier bl a "Amazon med två bröst" av Ulla Isaksson och Erik Hjalmar Linder. Elin Wägners huvudtema är fredskamp och kvinnokamp mot krig. Bred organisering startade under första världskriget med konferensen i Haag 1915. Grupper av kvinnor reste runt i avsikt att beveka regeringscheferna i flera länder. Förgäves. Därur bildades Women's International League for Peace and Freedom (WILPF) och senare dess svenska gren Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF). Men Elin blev besviken över de många kvinnornas brist på engagemang och i praktiken passiva stöd till kriget. Därur kom romanen "Släkten Jerneplogs framgång" (1916). Från 1923 skrev hon i tidskriften Tidevarvet, startad av Frisinnade Kvinnors Riksförbund, som 1931 bytte namn till Svenska Kvinnors Vänsterförbund (SKV). Medarbetare var en grupp kvinnor, till vilka Elisabeth Tamm upplät sitt fädernegods Fogelstad att tjäna som en Kvinnornas Medborgarskola, vars medarbetare kallades Fogelstadsgruppen. Kvinnorna hade ett finger i varje smet, varför ofta oklarhet uppstått om vem som utgav vad. Tidevarvet lades ned 1936. Tysklands avsiktliga förnedring i Versaillesfreden 1921 ledde till revanschism och till nästa världskrig. I avsikt att förhindra den förutsägbara katastrofen skrev Elin Wägner brev till ärkebiskop Nathan Söderblom och for på uppdrag av IKFF till det av segrarmakterna ockuperade Rhenlandet tillsammans med kväkaren Marion Fox. Hon blev därefter kväkare 1936, i sitt religiösa sökande, trots sin tidigare bittra erfarenhet. Resans resultat blev bl a boken "Från Seine, Rhen och Ruhr". Hon hade då lämnat Stockholm och återvänt till sin barndomsmiljö Lilla Björka i Småland, lockad till den nya Jordrörelsen med miljövänligt jordbruk etc. Elisabeth Tamm och Fogelstad gav impulser till boken "Fred med Jorden", som de skrev tillsammans 1938. Dessförinnan hade det italienska överfallet på Abessinien (Etiopien) 1935 satt fart på upprustningen. I Fogelstadsgruppens kampanj "Kvinnornas vapenlösa uppror mot kriget" uppstod oenighet om graden av radikalitet, då Elin helt motsatte sig skyddsrums- och gasmaskdisciplin, och med bräcklig dokumentation 1941 gav hon ut boken "Väckarklocka", skriven på inspiration och utan nyanser. Hon mötte stark kritik, men blev decennier senare uppskattad, då människor börjat inse vart tillväxtsamhället lett oss. Hon drevs av sin besvikelse över att kvinnorörelsen närmast dött ut sedan rösträtten erövrats. Kvinnorna stod utan verkligt inflytande. Varför dess ideliga krig? Hon riktade sin civilisationskritik mot de västliga värden som ställt om samhällsmaskineriet från fred till aggression med målet att erövra. Alltifrån upplysningstidens utvecklingsoptimism bortsåg man från att resurserna är ändliga och kräver anpassning, och man saknade eftertanke och besinning. Allt mynnar ut i krig och att privat bara tänka på sig själv. Föreställningen om människan som jordens härskare och mannen som kämpar för makt över kvinnorna och makt över jorden ger ingen möjlighet att ifrågasätta ständig tillväxt. Elin Wägner säger att kvinnorna inte ska delta i denna männens civilisation. Manlighetens och kvinnlighetens typiska drag är förvisso inte generella men ändå viktiga. Hon framhåller kvinnors samhällsmoderlighet, som utmärks av försiktighet, sparsamhet, hushållande och vårdande. Hon sökte belägg i historien. Var fanns matriarkatet? Det skulle ha funnits i kraft av födandet, utanför begrepp som underordning. Och hon reste till Grekland med sin syster för att finna bevis för matriarkatet i arkeologiska fynd. Rättshistorikern Bachofen sökte i myterna efter belägg, t ex i Orestesmyten som den speglas av Aischylos i Orestien, där man kan tolka in en övergång från matriarkat till patriarkat (från modersmakt till fadersmakt). Och Erinýernas roll som hämndgudinnor valdes bort till förmån för deras andra aspekt, Eumeníderna, som är sedlighetens väktare. Elin Wägner tolkade allt som kvinnans fredlighet, modern kontra krigaren (i linje med Bachofen). Ett decennium senare hittades de kretensiska gudinnorna med ormar om armarna. (Ormar ansågs beskydda huset, antecknarens anmärkning). Vid patriarkatets seger byttes det gamla kvinnliga oraklet i Delphi mot Apollons intellektualism och manlighet. De påstådda beläggen för ett forntida matriarkat håller inte för modern vetenskaplig analys. Däremot finns belägg för existensen av matrilineära samhällen, där kvinnorna bl a har arvsrätt men morbrodern beslutsmakten. (Så fördelas beslutsmakt också i vissa lågkastgrupper i Indien, enligt antecknarens erfarenhet). Elin Wägners ideal var jämlik maktfördelning, balans och anpassning till naturen, och med längtan efter himlen. Men hennes sista roman "Vinden vände bladen" speglar kanske patriarkatets seger. 
Britt Ling och Katarina Palm avslutade med sånger av Elisabeth Hermodsson, som är en andlig släkting till Elin Wägner. Och till sist Lena Larssons kraftfulla och rytmiska visor, på sin tid sjungna av henne själv utan ackompanjemang. Dels några vaggvisor, som ger ett starkt uttryck för kvinnors roll. Dels en ballad med många verser och omkväden: "Jungfrun hon gångar sig ner till sjögastrand". Och allra sist Taubes "Sov på min arm" på spanska! 
Till efterföljande kaffe och te åts bl a kvinnodagsbakelsen "Rosa Luxemburg". Katarina Palm berättade om sitt möte med den venezuelanske dirigenten Dudamel, som hon samarbetat med i Angered, då han introducerade "El Sistema", det musikpedagogiska program som utarbetats och spritts i det revolutionära Venezuela. Erni läste därpå upp sin nyskriva artikel om den just avlidne president Chávez, som hon upplevt vara "kvinnornas man", när han träffade henne tillsammans med tusen kvinnor på kongress i Caracas. Hans stöd var avgörande också för Dudamels program, som idag genomförs i flera svenska kommuner. (bifogas). 
De samlade drygt trettio deltagarna antog därefter ett öppet kritiskt brev om JÄMSTÄLLDHET UTAN ILLUSIONER, d v s på manssamhällets villkor (bifogas). Undertecknad påminde om den kärva verklighet vi tampas med idag genom att läsa dikten "Kamp om medaljerna" (bifogas) Antecknare: Ola Friholt Bilagor 1. JÄMSTÄLLDHET UTAN ILLUSIONER! Då Elin Wägner talade om kvinnors jämställdhet med män, föreställde hon sig att kvinnors humana värderingar som odlats sen urminnes tider skulle vinna insteg i maktens boningar och förändra samhället. Idag har riksdagen 45 procent kvinnor. En stor del av deras insats i debatter och beslut hade lika gärna kunnat göras av män. Ett fåtal företag har kvinnor i ledningen. De är noga utvalda att passa in i manliga ekonomiska prioriteringar. I kommunerna finns ett antal kvinnliga kommunalråd, ekonomer, jurister, socialsekreterare och andra tjänstemän. Alltför ofta får vi även från dem halvsanningar och kallhamrade resonemang och beslut. Försvarsministern är kvinna med samma omfamning av militarismen som hennes föregångare på posten. Manssamhället styr, pyntat av kvinnliga alibin för traditionella manliga värderingar och ovilja att tänka nytt. Som överallt är det jämställdhet på männens villkor. Elin Wägner lanserade också begreppet "fred med människor och fred med jorden". Även här finns ett instämmande i de politiska högtidstalen. Och i Sverige har den lokala miljöpåverkan drastiskt minskats hos företag och medborgare. Men i den globala skalan går mänskligheten mot miljökatastrof och fortsatta kolonialkrig med allt värre vapen. Och Sverige spelar med. Vi kvinnor och män, som samlats av Fredsrörelsen på Orust till möte i Henåns kulturhus inför den internationella kvinnodagen, konstaterar att kampen för humana värderingar på alla plan är i sin början. Vi uppmanar alla manliga och kvinnliga feminister att göra sig hörda i debatten, delta i protester och hävda humanistiska värden och omsorg om människan och naturen. Henån den 7 mars 2013 enligt uppdrag ERNI & OLA FRIHOLT Tel: 0304-51215 2. HUGO CHAVEZ År 2007 var jag i Caracas på kvinnokongress. En kväll var vigd åt ett möte med Hugo Chavez. Det sändes också på TV och ingick i hans show "Aló presidente", där han varje vecka talade en timme om ekonomi, historia och annat viktigt till sina landsmän, och -kvinnor. Hugo Chavez var kvinnornas man. Han lyfte fram kvinnornas roll i kampen för ett rättvisare samhälle. Vid vårt möte blandade han högt och lågt och framkallade skrattsalvor, hurrarop och total tystnad hos oss över tusen kvinnor från hela världen. Men inbjöd också och fick till stånd en frejdig dialog där han bland annat kände sig tvungen att högt och heligt lova företrädaren för indianerna i Amazonas att på allvar ta itu med miljöproblemen. Tydligt klargjorde han sina idéer om hur landets rikedomar, i form av olja, ska kunna bli till gagn för alla människor. - Kära kvinnor, jag vill be er att ägna så mycket tid som möjligt åt att lära er ekonomi. Varpå han med räknestickans hjälp fick fram de enorma summor som hittills försvunnit i oljemagnaternas fickor... Varmt talade han om Kubas Fidel Castro som han betraktade som sin mentor. Han återgav mötena med honom och vad de handlade om. Han berättade också om högerkuppen mot honom år 2002, då han fördes bort i helikopter och hamnade i fängelse några dagar. Det var då det blev knäpptyst i den stora salen: - Ni kan tänka er, där satt jag, barfota, i bara kalsingar och trodde min sista stund var kommen. Jag var ensam, förvirrad. Då är man inte stor... Så kom en sjuksköterska och viskade gråtande i mitt öra: hur ska det gå för min son när inte ni är president längre...? Då gick jag på toan och grät och försökte ta mig samman. Men folket omintetgjorde kuppen. Samma år, 2007 fick Banco del libro - barnens bibliotek - i Venezuela motta litteraturpriset (5 miljoner kr) till Astrid Lindgrens minne. Jag besökte barnbiblioteket i Caracas där högläsning ur Pippi Långstrump pågick och en fin utställning fanns över alla Astrid Lindgrens böcker och historien om hur Barnens bibliotek blev till. Bilderna där en ranglig båt lastas full med böcker, där åsnor lastas med stora lass med böcker och strävar uppåt till avlägsna byar, gör störst intryck. Efter en enastående alfabetiseringskampanj år 2004 kunde UNESCO året därpå förklara Venezuela fritt från analfabetism. Och det som från början var en bokbank där man kunde byta begagnade läroböcker med varandra blev till bibliotek (i alla 24 län) enkom för barn. Och så finns Gustavo Dudamel, den numera världsberömde dirigenten som började som dirigent för ungdomsorkestern Simon Bolívar hemma i Venezuela. Han tyckte att musiken måste ut till samhället, till barnen, att tillgång till musik är en mänsklig rättighet. Vi avslutningen av vår kvinnokongress råkade jag sitta bredvid den musikansvarige för Chavez -regeringen. Han gladde sig åt den stundande turnén till Europa med sin amatörungdomsorkester. Ja, vi kommer till Göteborg också. Kan vi ses då? Hugo Chavez död har fått mig att minnas dessa ögonblick från ett möte med Venezuela och dess president. Hur en vilja till förändring genom att ge de fattigaste av de fattiga i ett land tillgång till utbildning och musik kan lyfta ett folk. Så ser jag det, och Hugo Chavez har haft den största del i detta. ERNI FRIHOLT 3. KAMP OM MEDALJERNA De medelålders veteranerna från USAs koloniala krig fick nöja sig med bronsmedaljerna i form av stjärnor, slocknade och utan skimmer ifrån ärans fält. Och ändå skötte de sitt värv en gång med glans. De sköt civila ifrån jeepen på marknadsplatserna i Bagdad och folk som gick i skämtsamt lag på gatan, smart, från helikoptern. Men veteranerna är rasande: Där sitter några slappa veklingar i den välbefästa lugna basen och skickar sina drönare med bomber mot byarna och städerna i världen med hjälp av satelliters landskapsbilder på luxuösa bildskärmar i färg! En öppnad ölburk väntar strax intill, då hjältedådet utförts, och till baren ett dussin steg i blanka lågskor bara! Med en Distinguished Warfare Medal belönas dessa mjukveloursoldater, som skickligt sparat am'rikanska liv på slagfält där en bybo med sin blick mot åkern, barn vid handen, aldrig anar den dödens hand som kom ur sommarhimlen. Ola Friholt |
Aktuellt 2019
Jan Hjärpe DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI ? Ägs folkmakt av alla eller bara av några? Kulturhuset Kajutan, Henån Torsdagen den 4 april kl 19. Fri entré 
Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019 Brev till regering, riksdag o media
Admin |
|
Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken |
||
LOGIN
