Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet – för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU – TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden – strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras – men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien – Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET – HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur – från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI?

Ägs folkmakt av alla eller bara av några få?

Jan Hjärpe, Fredsrörelsen på Orust, den 4 april 2019

Kvällen börjar med att vi tänder ett ljus och håller en tyst minut för föreningens förre ordförande ROLAND ANDERSSON, som avlidit bara några dagar innan. Roland blev 81 år

Erni Friholt inleder: Idag är det precis 51 år sedan Martin Luther King blev mördad i Memfis. Han fick Nobels fredspris 1964. 1963 höll han sitt berömda tal vid marschen till Washington: ”I have a dream”.

Vi fortsätter att tala om denna dröm. Har vi kommit något längre?

Nato bildades samma datum för 70 år sedan – men vi högtidlighåller den här dagen till Martin Luther Kings minne och ickevåldet.

 

Ola Friholt:  En information till innan vi ger ordet till Jan Hjärpe: Nu går remissvar in till UD på utredningen om ett kärnvapenförebud.  Sveriges regering har ännu icke skrivit på det avtal Sverige har varit med om att i FN förhandla fram. Inledningen – och artikel 1 – till Natostadgan 4 april 1949 lyder så här:

The Parties to this Treaty reaffirm their faith in the purposes and principles of the Charter of the United Nations and their desire to live in peace with all peoples och all governements. They are determined to safeguard the freedom, common heritage and civilisations of their peoples, founded on the principles of democracy, individual liberty and the rule of law. They seek to promote stability and well-being in the North Atlantic area.

They are resolved to unite their efforts for collective defense and for the preservation of peace and security. They therfore agree to this  North Atlantic Treaty :

Articvle 1

The Parties undertake, as set forth on the Charter of the United Nations, to settle any international dispute in which they may be involved by peaceful means in such a manner that international peace and security and justice are not endangered, and to refrain in their international relations from the threat or use of force in any manner inconsistent with the purposes of the United Nations.

 

Det hade varit  bra om Nato hade tillämpat sin stadga. Man kan undra hur det gick till med kriget i Afghanistan och andra länder som blivit förstörda av Nato.

Ännu en sak: Broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” har distribuerats till svenska folket.  Vi har skrivit  en uppföljare på 10 A4-sidor men vi behöver  bidrag till tryckningen, pg 5916-1786. Vi vill gärna ha den klar till bokmässan i slutet på september.   *)

 

*)  Upplysning: Vi fick flera bidrag som täckte tryck- och distribution av skriften: ”Krisen pågår – Vad gör vi?” Den kan beställas via tel 0304-512 15 eller mail: ola.friholt@gmail.com

 

Jan Hjärpe:

Jag ska tala om demokrati och etnokrati.

Ägs folkmakt av alla eller bara av några få?

Låt oss se några formuleringar i den svenska Regeringsformen i vår Grundlag:

§1 All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt …

§2 Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla (!) människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet …

Det allmänna ska verka för att alla (!) människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och före att barns rätt tas till vara.

Det ligger ett problem i ordet folk. Det kan ha många olika betydelser. Det är inte detsamma som alla människor. Svenska medborgare får välja riksdagens ledamöter. Vardagliga uttryck som ”vara som folk” ställer vissa krav på uppförande. ”Vanligt folk” sägs som något skilt ifrån eliten. Folkmusik är traditionell musik till skillnad från modern.

Låt oss se på ordets betydelse i den politiska debatten.

Folk – två olika betydelser: Demos och et(h)nos är två låneord vi tagit från grekiskan. De här låneorden markerar skillnader. Demos står för populationer, alla människor oavsett ursprung, ras, tillhörighet och normer. Alla har samma rättigheter – demokrati.

Etnos, etnicitet, består av en grupp individer som har vissa gemensamma markörer. Dessa bestämmer vilka som hör till gruppen och vilka som inte gör det. Valet av sådana markörer är godtyckligt, men det anses att individens ”identitet” på något sätt bestäms av dem. Det vanligaste är att man hänvisar till språket (”modersmålet”). Etnos – de som har svenska som modersmål, eller finska, estniska. Samer, som har samiska som modersmål räknas kanske inte dit.

 

Eller också kan ”folket” anses ha samma genetiska härstamning eller ha samma kulturtradition, ofta förknippad med den religiösa traditionen och med seder och bruk som man föreställer sig vara gamla, fäderneärvda.

De här markörerna kan också kombineras. Vissa normer och värderingar, liksom litteratur och konst, ses också gärna som förbundna med etniciteten. Föreställningar om ras spelar också roll även när man gärna förnekar det. De specifika folkliga särdragen föreställs finnas i generna och ärvas. Man tänker sig att man föds till en folkgemenskap – i verkligheten är det inte så: Man socialiseras in i den. Det är något man lär sig. Den är inte genetiskt betingad. Språk, föreställningar, värderingar, religion och kultur lär man sig efter det att man fötts.

Nation – etnicitet. Föreställningen om nationalstaten som ”etnos” växte fram under 1700 och 1800-talen och utmynnade i idén om den etniskt homogena nationalstaten. Då fanns särskilt stort intresse för folkmusik, folkkonst, folklore. Skansen är ett exempel. Då fanns en tanke om en ganska enhetlig ”folksjäl”. Man föreställde sig nationalstaten som motsatt de multietmiska imperierna.

Efter Första Världskriget kom idén att varje folk ska ha sin självständighet. Föreställningen om det etniskt homogena landet fick förödande konsekvenser under 1930- och 40-talen. Förintelsen är baserad på föreställningen om etnicitetens betydelse och att den är genetiskt betingad. Balkankriget på 1990-talet är ett annat exempel. Då framställdes det som ett krig mellan tre etniciteter, serbisk, kroatisk och bosniakisk. Där var markören härstamningen kopplad till specifik religionstillhörighet som kulturell tradition: serber som ortodoxa, kroater som katoliker, bosniaker som muslimer. Men det handlade inte om tro utan just om etnisk markör. De krigande var knappast troende människor. Ett krig mellan ortodoxa, katolska och muslimska ateister.

En etnokratisk stat är något annat än en demokratisk. När vi nu i den politiska debatten möter krav på specifika etniska markörer för att människor ska ha (eller få) uppehållstillstånd, medborgarskap, politiska rättigheter (som rösträtt) och skyldigheter så är det inte ”demokrati”. Det adekvata ordet för det kravet är etnokrati. Anhängare av etnokrati använder ordet demokrati som Sverigedemokraterna gör idag. Det sker en sammanblandning. Det finns knappast någon stat i världen som är en 100%ig demokrati. Det finns drag av demokrati. Vi ser i världen idag stater som betecknas som demokratier väsentligen vara etnokratier.

Estland och Lettland knyter politiska rättigheter till språket. Språkprov krävs. Det kravet är riktat mot de rysktalande. Det är ett etnokratiskt inslag. I Tyskland är det lättare att få medborgarskap om man har en härstamnings som ses som etniskt tysk. Det gäller t ex de Volgatyskar som flyttat till Tyskland. I Indien kan religionstillhörigheten ses som nationell markör. Vi kan se det i Shen Sivas propaganda. För att vara indier ska man egentligen vara hindu.

Israel säger sig vara en judisk stat, något som påverkar individers och gruppers politiska rättigheter. Det är en utveckling i utpräglat etnokratisk riktning. Den religiösa traditionen ses som ”nationell historia”. I definitionen av vem som är jude anförs härstamningen som det relevanta: den som har en judisk mor.

Danmark har kommit att bli ett paradexempel på etnokratisk policy. Det gäller inte bara Danskt Folkeparti (där ordet ”folk” just står för etnos). Den som ej är etniskt dansk är främmande. Där har kravet på danskt beteende fått konsekvenser för lagstiftningen. För att kunna få medborgarskap måste man ta borgmästaren (eller motsvarande funktionär) i hand. Det är riktat mot det (fåtal) muslimer som till äventyrs av religiösa skäl inte vill ta en obesläktad person av motsatt kön i hand. Folketinget har också lagstiftat att det är obligatoriskt för offentliga institutioner att servera danskt fläsk i minst 30% av måltiderna. Man har lagstiftat om ”burkaförbud”, dvs att det är förbjudet att täcka ansiktet i offentlig miljö. Människor har bötfällts trots att det är få kvinnor som bär ansiktsslöja. Lagen är en typisk symbollag som är till för att hävda det enokratiska idealet. Vi ser liknande symbolbeslut utan verklig praktisk betydelse i vissa kommuner i Sverige, något som fått namnet ”staffanstorperi”. I Staffanstorp har man förbjudit institutioner att servera halalslaktad kyckling. Inte heller det har någon praktisk betydelse.

Vi ser liknande företeelser i högerpopulistiskt-nationalistiska regimer i Polen och Ungern. De finns också i Italien, i Tyskland (AFD, Alternativ för Tyskland), i Nationella Fronten i Frankrike o s v. Tidigare demokratiska partier har på senare tid visat sådana här tendenser, t ex KD i Sverige.

Exemplet folkomröstningen 2009 i Schweiz om förbud mot nya minareter. Den 29 november 2009 skedde en folkomröstning i Schweiz. Den handlade om att ändra grundlagen. Kravet var ett tillägg för att förbjuda nya minareter. Det fanns prejudikat. I konstitutionen från 1874 fanns ett förbud mot Jesuitorden, ett förbud mot nya kloster och en regel att nya katolska biskopsstift måste ha tillstånd från regeringen. Den sista av dessa regler togs bort år 2001. Nu togs detta upp men riktade sig inte mot katolicismen utan mot islam.

Deltagandet var högre än vanligt, 53,4%. Antalet ja-röster av dessa var 57,5%. Det fanns bara fyra, ganska blygsamma, minareter i Schweiz och de användes inte för böneutrop så problemet måste ha varit något annat.

Resultatet av folkomröstningen skilde sig markant från vad politiska och religiösa ledare hade rekommenderat, nämligen ett nej. Annorlunda var det i det som nu kallas sociala medier, då ”nya medier”. Antiislamistisk propaganda och myter har sedan dess blivit bestående i nätkommunikationen.

I det högerkristna Bibelbältet i USA finns apokalyptiska föreställningar om den Yttersta tiden just före Kristi återkomst. Den tiden kännetecknas av de stora apokalyptiska slutkrigen och de tolkas som krig mellan kristenheten och den muslimska världen. Det slutliga slaget är vid Harmageddon. Motsvarande föreställningar finns i viss muslimsk apokalyptik. Temat fanns i den schweiziska propagandan 2009 men utan den specifika religiösa kopplingen. Den hade etnokratisk karaktär och var islamofobisk. Partinamnen innehöll ordet demokrati men innebörden var etnokratisk.

Teman i propagandan före folkomröstningen

  1. Rädsla för att sharia (som av talibanerna i Afghanistan) skulle tillämpas i Schweiz. Det var en rädsla som saknade grund med tanke på den muslimska minoriteten och dess syn på saken.

  2. ”Den förtryckta kvinnan”.

  3. ”Hämndtemat”. Eftersom kristna var diskriminerade i vissa muslimska länder ville man ge igen på muslimer i Schweiz, något som knappast skulle förbättra läget för de kristna i andra delar av världen.

  4. Islam betecknad som våldsideologi. På en mycket spridd affisch tecknades minareter så de såg ut som missiler (fastän de inte alls gjorde det i Schweiz) och mellan dessa en kvinna med ansiktsslöja.

Och så naturligtvis kopplingen mellan terrorgrupper och hur de legitimerar sitt våld – bortseende från att det helt dominerande antalet offer för jihadistisk terror är muslimer.

  1. Demografisk aggression. Muslimerna får så många barn att de kommer att ta över. Här förutsätts alltså att religionsengagemang sitter i generna och att det ärvs genetiskt, något som vi vet inte sker. Religionssociologiska undersökningar visar att de flesta barn som föds i ”fromma familjer” blir sekulära. I Sverige är detta särskilt märkbart.

  2. Temat ”invandare tar våra jobb”. Men de tar jobb inga andra vill ha.

  3. Ett tema är det national-romantiska. Det gjordes i propaganda i bilder. Vanligt är att man anför citat från religiösa skrifter men inte hur dessa texter tolkas av olika grupper muslimer. 700 000 citat tillskrivs Mohammed. Man utgår från att texterna i sig betyder något, inte vad olika muslimska grupper tror om dem.

Vi kan ta exempel från den svenska miljön. Vi religionshistoriker brukar tala i pluralformer när vi nämner religioner – judendomar, kristendomar, islamer, buddhismer – för att markera att de sällan är enhetliga uppfattningar av religioen, essentialism, som i den schweiziska debatten.

Kampanjen ”Mitt kors”. Det var en kampanj som lanserade 2016. En islamistisk extremist (med psykiska problem) hade i Frankrike mördat prästen Jaques Hamel. Man menade att man borde visa solidaritet med förföljda kristna genom att bära ett kors som symbol.

Jag reagerade negativt av flera skäl:

De graderade mänsklig lidande efter grupptillhörighet. Det absolut största antalet offer för jihadistiskt våld är muslimer. Jag menar att vi bör sträva efter att visa solidaritet med varje lidande människa oberoende av formell tillhörighet. Ett annat skäl var att de förteg att muslimer i allmänhet fördömde mordet på Hamel och tar avstånd från jihadisterna.

De hävdade att korset stod som symbol för godhet och kärlek mellan alla kristna. MEN hur uppfattas det av andra? Korset var symbol för korstågen. Korsfararna var den tidens IS eller Boko Haram. Ingmar Ström valde att inte bära biskopskorset när han besökte judiska gemenskaper. Han var medveten om vilken antijudisk symbolisk funktion korset haft.

Sverigedemokraternas manifest inför kyrkovalet 2013 talade dels om Svenska kyrkans betydelse för ”det gemensamma kulturarvet”, dels om islamfaran. Kyrkan stod för det konservativa, kulturtraditionen. Problemet för SD – och för den politiska högern generellt – är att Svenska kyrkans ledning, teologi och aktiva är ganska klart politiskt och religiöst ”vänster”, kritiserar främlingsfientlighet och visar öppenhet för utomkristen religiös erfarenhet.

Framför allt var det högerpolitikern och prästen Annika Borg som angrep kyrkans ledning och teologi för dialogen med muslimskt teologiskt tänkande. Högern gick i front mot den gamla kulturvänstern (där de ledande i kyrkan utgör en del). De förenades med en tydlig islamofobi i det vi kan kalla ”den xenofoba gråzonen”.

Mitt kors-initiativet 2016 drevs av Annika Borg, Johanna Andersson och Helena Edlund. Kampanjen påhejades av andra med islamofobiska tendenser. Jag tror att de inte förutsåg kraften i motståndet mot Mitt kors-kampanjen.

Bönekallelsen i det offentliga rummet. Ebba Busch-Thor gjorde ett utspel i valrörelsen. Hon uppmanade KD-politikerna i kommunerna att rösta mot att muslimska församlingar skulle få använda bönekallelsen i det offentliga rummet. Hon påstod att den muslimska kallelsen till bön är en religiös förkunnelse – vilket är riktigt – men att kyrkklockornas ljud, som har motsvarande funktion att kalla till gudstjänst inte är det. Påståendet är absurt. Finns det någon som inte uppfattar klockringningen just som en religiös proklamation? Hon menade att bönekallelsen gör anspråk på makt över ett område, vilket är riktigt. Både klockringningen och bönekallelsen gör anspråk på delaktighet i det offentliga rummet. Att få synas och höras i det samhälle man är del i ingår i den religions- och yttrandefrihet som uttrycks i artiklarna 18 och 19 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och som stöds också av Europakonventionen. Om religionsfriheten heter det i artikel 18 att denna rätt innefattar ”att ensam eller i gemenskap med andra offentligt eller enskilt utöva sin religion eller tro genom undervisning, andaktsövningar, gudstjänst och iakttagande av religiösa sedvänjor”. Notera ordet offentligt. Religion ska få finnas i det offentliga rummet. Artikel 19 handlar om yttrandefriheten. Det påpekas att den innefattar rätten att ”mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser.” Rätten att höras i det offentliga rummet kan begränsas om ljudet är så starkt att det utgör ett verkligt problem. Men då handlar det om att reglera decibeltalet och inte att förbjuda det som hör till de mänskliga rättigheterna.

KD vann röster men förlorade sin demokratiska trovärdighet. Det var en partiledare som ställde upp för religionsfriheten, Jonas Sjöstedt.

Vi kan ofta se det här fenomenet. Man har en negativ inställning till en grupp människor men säger det inte rent ut. I stället tar man upp en konkret symbolfråga, en som ter sig enkel och rationell. Vi har sett islamofobin hakas fast vid sådana symbolfrågor: kravet på handslag vid hälsning, frågan om halal-slakt, slöjan, den manliga omskärelsen, krav på gemensam simundervisning för pojkar och flickor, förbud mot böneutrop. Man bör alltid ställa sig frågan vad som ligger bakom sådana utspel. Är de skäl som anförs i debatten hela sanningen? Igår i Staffanstorp framfördes förslag på förbud att ge socialbidrag till IS-flyktingar. Ingen från IS har åkt ifrån Staffanstorp och ingen lär komma tillbaka. I samma Staffanstorp förs det fram krav på förbud mot halalslakt i skolbespisningen. Man bör fråga sig om det är uttryck för demokrati eller etnokrati.

FRÅGOR

GB: Enligt grundlagen utgår all makt ifrån folket. Makten överlämnas till någon annan och deras agendor. Hur är det med oligarkin från ditt perspektiv?

JHj: Den folkliga makten delegeras till dem som ska besluta. I Schweiz används dock fler folkomröstningar. Det praktiska skälet är att alla inte kan besluta. Det behövs en medveten valkår som analyserar vad makthavarna gör och diskuterar det. Makthavarna vill gärna behålla makten. Politikers pensioner behöver vara höga för att politikerna ska kunna avgå. Annars får vi korruption, pengar samlas.

EF: Folk röstade i Schweiz, som du berättat, inte som de blev tillsagda av makthavarna. Här är det också diskrepens mellan folkviljan och makthavarna. Jag tänker på anslutningen till Nato.

JHj: Politikerna har en professionell gemenskap. Människor presenterar sig utifrån yrke eller titel. Det är det vanligaste. Gemenskapen gäller professionen, inte religion.

Publ.: Jag har gått in i ett parti. Där är många gamla politiker. Folk engagerar sig inte.

JHj: Folk engagerar sig inte i politiska partier. Ekonomin i de politiska partierna bestäms av hur många röster man får. Det är svårt att engagera sig i ett politiskt partis hela program. Jag tillhör inte något politiskt parti. Olika partier har fått min röst utan att jag har ändrat mig, som jag tycker. Jag tänker på Gretaeffekten. Man kan stå utanför politiska partier men ha möjlighet att påverka politiska partier.

EF: Jag nämnde diskrepansen mellan folkviljan och politikernas inställning till Nato. Kärnvapenförbudet är ett annat exempel. Politikerna skriver inte på men folket har en annan uppfattning. 90% skulle nog rösta för kärnvapenförbud.

JHj: Politiker representerar inte folkets åsikter och det är ett problem. Politikerna/överheten säger att de vet bättre.

Publ.: Respekterar man varandra kan man få gemenskap. Vi vet så litet vad kulturer betyder. Vi gör så stor sak av att hälsa i hand eller inte. Vad vill du råda oss som möter folk från andra kulturer?

JHj: Professionell gemenskap är mycket sammanhållande. Vi har starka andliga och religiösa gemenskaper. Jag är uppvuxen bland ingenjörer. Jag var svarta fåret, fick lära mig om de stora ingenjörerna. Det dagliga umgänget är viktigt.

Publ.: Det är ett klassamhälle. Vanligt folk skulle kunna erbjuda sig att vara kontaktfamilj. Alla här i salen skulle kunna säga Välkommen till mig!

Publ.: Det finns väldigt många som gör mycket fint. Men det behövs fler som engagerar sig.

JHj: Det allra mesta av sharia tillämpas utan problem, t ex rituell renlighet. Det som är kontroversiellt är straffen i kriminalrätten och de ska förstås bekämpas. Det finns makthavare som vill ha hårdare och strängare straff. Sultanen av Brunei vill få den religiösa befolkningen på sin sida i ett sätt att befästa sin makt av guds nåde.

Den sharia som tillämpas i Sverige handlar till 95% om gudstjänstregler och familj- och arvsrätt. Individer kommer överens. Det är en inte totalitär arvsrätt och fungerar inom svensk lag. Kontraktsrätt, affärsrätt, skiljedom i enlighet med sharia utgör inte problem. Straffrätten är problemet och ska helt riktigt inte tillämpas här. Det finns olika synsätt inom sharia och det är väldigt spännande.

Sultanen av Acheprovinsen bodde i Täby. Vi blev engagerade i befrielserörelsen för Ache (i Indonesien). De ville ha strängare sharia i en markering mot centralmakten när de gjorde anspråk på självständighet.

Så har vi exemplet Mehmet Kaplan, miljöpartistisk bostadsminister, som fick gå sedan man påstått samröre med den turkiska högerextrema organisationen Grå Vargarna. Man ville bli av med honom för att han var troende muslim. Försök se bakom vad som händer!

Det finns en ganska nära relation mellan islam och judendomen i Medina. I Koranen nämns Moseböckerna. Profeten Davids Psaltare finns med i de här texterna.

EF: De borde använda dig, Jan, i regeringen.

JHj: Jag är nu pensionär. Jag har i några år varit med i regeringskansliet och bl a arbetat för Jan Eliasson.

Publ.: Berätta mer om slöjan.

J Hj: Under 60- till 90-talet var slöjan en markering mot den politiska makten men kom att bli symbol för motsatsen, förtyck. Idag betyder den inget. Funktionen är avgörande. Utförandet blir vackrare och vackrare. Har den religiös betydelse? Vill tjejen ha den för att mamman har den eller vill hon själv? Det var en 12-åri tjej som sa till pappan att hon ville ha slöja. Pappan sa nej. Då sa hon: ”Vi lever i ett fritt land.” Det väsentliga är om den bärs frivilligt eller inte.

Karin Utas Carlsson
Foto Erni Friholt



Upp

Aktuellt 2019

Aktuellt arrangemang:

Stefan Edman - Klimatkampen, en rättvisefråga?
på kulturhuset i Henån
onsdagen den 13 november kl 19 - Fri entré


FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2019
Seminarium och festlig prisutdelning lördagen den 30 november 2019 i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust)



Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

LOGIN
webbdesign: www.krylla.com