Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023

I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson

Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022

Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg

Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021

Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021

Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021

Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021

Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020

OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020

DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020

Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020

Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020

Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020

The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020

Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019

Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019

Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling

Agneta Stark, ekonom, författare och samhällsdebattör.

Fredsrörelsen på Orust. Henån, den 5 mars 2020, inför Den internationella kvinnodagen.

Vad har pensioner och kvinnolöner med fred att göra? Dagens föreläsning ger bilden av en medvetet orättvis politik, även under sken av välfärd och samhällsansvar. Detta är exempel på det i samhället inbyggda strukturella våldet, som i sina olika ofredliga former först beskrevs av Johan Galtung, 90 år på FN-dagen, 24 oktober, i år.

När kvinnor kommer in i ekonomiska sammanhang är det för att lösa en kris eller ha orsakat den. Efter många år kom pensionskommittén med följande förslag: De som har 17 000 i pension, för dem kommer pensionerna att höjas med högst 600 kr per månad. När det nya pensionssystemet kom sa man att varje människa skulle få pension efter egen prestation (endast arbetsinkomsten avsågs). Nu har vi sett hur systemet verkat. De som jobbat hela livet med låg lön får låg pension. Den relativa fattigdomsnivån är 60% av medianinkomsten.

Garantipension. En tredjedel av kvinnorna och 17% av männen får garantipension som ges till den som inte når upp till den lägsta pensionsnivån. Problemet är att pensionssystemet är sådant att så många får ihop så litet att det inte går att leva på. Dilemmat: Ett helt liv med låg lön hamnar i samma nivå som de socialfall som får garantipension. Varför då alls arbeta? De som är 30 år jobbar för att få det  bättre just då. Problemet är olösligt. Men folk fortsätter  jobba av olika skäl. Problemen kunde enkelt lösas genom att höja de lägsta kvinnolönerna. Men marknaden i privata sektorn kan inte styras av politiken. Svenska män och kvinnor hör till de i Europa som lönearbetar mest. De lågavlönade kvinnorna kan inte leva på pensionen trots sitt livslånga förvärvsarbete. Det är inte enkelt för man kan inte gå in i avtalen. För de flesta jobb i offentlig sektor behöver man litet mer utbildning. Föräldrapenning är kopplad till inkomst. Den ger inte hela lönen man haft utan bara en del. Därför skjuter många kvinnor upp sitt barnafödande... 

I Storbritannien är det tvärtom en belöning att föda barn. Därför finns massor av tonårsmammor. Där får ensamstående mammor en bostad, och där finns den högsta andelen tonårsmammor. I Sverige är det färre. Att få hjälp med bostad är ett incitament för ungdomar att skaffa barn. I Sverige är det gammal tradition att kvinnor ska kunna försörja sig och till viss del också barnen. Så har det varit i cirka 100 år. Då utomäktenskapliga barn föddes i storstäderna av ensamma mammor ålades papporna att betala underhåll. Vem ska gynnas? Vem ska bestraffas?

Pensioner

Premiepension sparar man in själv efter att ha valt. Pensionsbolaget Allra lurade folk på miljoner. Kvinnor är inte så benägna att välja premiepension. Det blir ändå bara nålpengar. Studier spelar väldigt liten roll. Man kan spara motsvarande pengar genom att byta tandkräm eller tvättmedel. Det är alltså rationellt att strunta i premiepensionen. ESO, finansdepartementets utredningsgrupp, gjorde en studie över pensionerna. Det är helt centralt vem kvinnan är gift med. Make/maka med hög lön kan försörja en oavlönad eller lågavlönad partner. Men de flesta kvinnor avslutar sina liv ensamma som skilda eller änkor och går sen miste om pensionsförmåner. Änkepensionen är borta, så nu spelar det mindre roll vem man varit gift med. 

De kvinnor som ligger på miniminivån har inget att betala kommande pension med. När man analyserar pensionsnivåer måste man skilja mellan män och kvinnor. Det bästa för kvinnan, ekonomiskt sett, är att dela sina liv med män som är 4 år yngre. De flesta kvinnor gifter sig dock med män som är äldre än de själva. Skulle skoltjejer raggar 4 år yngre killar? Knappast! Det första och andra äktenskapet är olika: I det andra äktenskapet är det större åldersskillnad. 

Låt oss titta på de kvinnor som gått i pension från 1953. På den tiden var det i Sverige sambeskattning. När par sedan bildades hade sambeskattningen avskaffats. Barnomsorgen var helt utbyggd i landet. Vid 50 år har 88% av kvinnorna 1-3 barn och 79% av männen har barn. Män blir över i det här. Numera har många fler råd att sätta barn till världen. Barn är efterlängtade. Nu väljer män och kvinnor om de vill ha barn eller inte. Jag hör väldigt litet om ansvaret att skaffa barn. I Finland och södra Europa föds färre barn. I Island och på Irland är barnafödandet högre. I Frankrike är födelsetalet högt men i sjunkande. Det går att förena barn och förvärvsarbete. I de länder det inte går har man mycket färre barn. Men länge trodde man att kvinnorna hellre väljer barn än arbete. De verkliga villkoren för hemmafruar är inte förmånliga. Runtom i världen är familjebeskattning eller barnavdrag på skatten vanligt.

Löneskillnader

Varför tjänar kvinnor mindre än män? Låt oss se på den historiska utvecklingen. Lärarna i Sverige blev en yrkeskår 1847. Då var enbart män lärare, men redan 1858 släpptes kvinnorna in till lika lön. Men 1908 höjdes lönen för män, på fördomsfulla villkor. Man såg det som att läraryrket feminiserades och i enlighet med ett riksdagsbeslut skulle männen få litet högre lön. Riksdagsledamoten och skolministern Fridtjuv-Berg pläderade för högre manslöner “av naturliga skäl”. Man menade att männen behövde mer pengar som familjeförsörjare. Kvinnorna kunde klara sig utan hushållerska, sa man. Mannen var till sin natur mer värd. Om man jämför löner för lärare i textilslöjd (kvinnliga) och trä/metallslöjd (manliga)ser man löneskillnader. Kvinnliga lärare bildade senare en egen intresseförening. 

Man ser i löneförhandlingar från 1930 och framåt hur arbeten har värderats olika. Smutsiga och tunga arbeten skulle vara mer betalda men det gällde bara grafitspån.Omvårdnadsyrken som sysslade med kräk och bajs gällde det inte för. Man har aldrig diskuterat äckeltillägg. De som arbetade med människor fick mindre lön än de som arbetade med saker. Ansvarsfulla arbeten skulle ge mer lön. Ansvar för saker ger mer lön än ansvar för människor. De som är nära människor som i sjukvården får mindre än de som arbetar i industrin. De som arbetar i farliga verksamheter får tillägg och avdrag. Tunga yrken följde samma mall, men för rätt slags tyngd, i industrin. 

Länge hävdades att kraven i yrket skulle höja lönen. Matematik ansågs svårare att lära sig än språk. Men för sju år sedan bestämdes tvärtom! Nu anses vissa språk svåra, men inte arabiska och kinesiska – särskilt inte om man är född i Sverige. Man får meritpoäng för spanska och franska men inte arabiska och kinesiska, de riktigt stora språken. Man skulle ha pluggat sig till det, inte ha fört med sig det som modersmål. 

Utbildningsnivån

Mer utbildning skulle ge högre lön. Nu ligger kvinnornas utbildningsnivå högre än männens men nu har argumenteringen förändrats. Slutsatsen är densamma: Kvinnor ska ha litet mindre lön, vård- och omsorgsyrken minst, särskilt sjuksköterskorna. Sverige har lägst antal vårdplatser i Europa per 1000 invånare, 3 stycken och inom Europa 6. Dessutom färre sjuksköterskor och undersköterskor. Det är sjuksköterskebrist i Sverige och det har lett till höjning av lönerna. Det är nytt och annorlunda. Kanske blir undersköterskorna de som kommer härnäst. Då kanske argumentationen ändrar sig. Förut har yrken som utgör ett kall fått lägre lön. Ska det nu bli så att de här yrkesgrupperna ska få obehagstillägg? Kvinnor hade 78% av mäns inkomster. 2017 hade många kvinnor bytt till mer attraktiva jobb, men fortfarande fick de 78% av manslönerna. Så ser den ekonomiska samhällsanalysen ut!

Skattesystemet

Skattesystemet har ändrats ganska mycket. Det ska löna sig att satsa på vissa bristyrken. Jobbskatteavdrag har införts för att få fler att lönearbeta. Kvinnorna har gjort det man sa var positivt, men männens löner ligger fortfarande över kvinnornas som i medeltal har under 80% lägre lön än männen. Männen flyttar sig mindre ofta mellan yrken. 

Nu diskuteras ny skattereform. 1990 var den senaste. Det finns vissa saker man vill komma åt, annat man inte vill ändra på. 

Nu har vi ökad digitalisering och internationell konkurrens. Kapital flyttas. Här i Sverige har kapitalskatt och fastighetsskatt tagits bort (fastighetsavgift finns) men människor gillar inte fastighetsskatt. Ska man öka skatten på förvärvsarbete? En fördel med momsen är att man inte kan skatteplanera bort den. Man kan öka momsen, kanske på vissa produkter, t ex hyror. Men de fattiga betalar högst moms i förhållande till köpkraften.  Underlaget har utretts. En nackdel är att då blir det mer statliga utgifter för skatteavdrag. Om man sänker skatten mer för dem som tjänar mest ökar könsskillnaderna vad gäller lönerna (nettolönerna). Garantipensionärerna kommer att behöva ännu mer. Det beror på hur man definierar problemet. “Hoppsan! Kvinnorna missgynnas. Då får vi hitta på något!” 

Då kan man behöva höja kvinnolönerna. Men då sägs det att höginkomsttagare missgynnas…

Bidrag till höginkomsttagarna kallas för avdrag, t ex ROT och RUT. Man ser det ur arbetsgivarens synpunkt (avdrag från fakturan). Om det kallas för avdrag eller bidrag beror på analysen, inte på sakförhållandena. Kvinnor behöver bidrag och extrastöd. Kvinnor är omsorgsgivare och anhörigarbetande dygnet runt och genom omsorgsyrkena. Jag skulle vilja vrida på analysen. Är det unikt för Sverige? 

Forskning har undersökt kvinnors migration särskilt från Afrika och Asien. I UK är Nigeria och Indien leverantörer av vårdarbetare, som är billiga, trots att de sänder hem en del av lönen. När t ex sjuksköterskor från Nigeria kastas ut, vad händer då i Storbritannien? Man har hemarbetande kvinnor från Filippinerna, läkare från Hongkong och Malaysia. Det är många kvinnor. Barnen är kvar hemma i ursprungslandet. Kvinnor skickar hem stora belopp. Hur påverkas Filippinernas och Malaysias ekonomi av det? I avsändarländerna sker brist på utveckling. Barn blir kvar och kostar pengar – och sedan emigrerar de. 

I Sverige har vi inte sett mycket av detta. 

Världsbanken och Internationella Valutafonden börjar äntligen se vad kvinnorna skickar hem och att det räddar en del inkompetenta regeringar. 

I Sverige var under Medeltiden stereotypen fyra stånd och yrkena givna av Gud. Så skapades ordning och reda. Systemet vittrade sönder och föll ihop under 1500-talet och därefter. Det blev en teknisk utveckling. I Columbus’ fotspår togs silver från Latinamerika. Höjdpunkten kom under upplysningstiden och industrialiseringen. Avståndet från kyrkan ökade. Man sa att människan och hennes förnuft ska avgöra. Så kom lönearbetet, speciellt i industrierna, att spela en roll. En ny tanke var att man skulle kunna leva på sin lön. Hur mycket är arbetet värt i förhållande till det man levererar? Man lät lönerna för kvinnor stanna kvar i det gamla systemet medan männens löner påverkades av vad de tillverkade. I Tyskland fick arbetarna små täppor för självförsörjning - och sänkt lön! Man såg det som att samhällssystemet krävde det. 

De anställdas levnadsförhållanden avvisas till förmån för bedömning av vad man gör, tillverkar. Där gynnas de manliga yrkena. När kvinnor går in i de yrkena skapas en ny ekonomisk teori som ursäkt för det bestående. Från 1880 till 1900 ägde förändring rum men endast för halva befolkningen. Man använde den teori som passade för det man ville uppnå; det bestående eller det annorlunda man önskade. 

Andra hävdade att man ska ha samma teori för alla. Det var revolutionärt! Stora förändringar kan starta från det som först ser oskyldigt ut. Detta har sjuksköterskorna upptäckt. 

Ett exempel på olika måttstockar: Kirurgerna måste ha betalt för att de står så länge, men operationssjuksköterskorna står ännu längre. Logiken är en bra utgångspunkt för att analysera förhållanden och förändring. Världsbanken och Internationella Valutafonden har börjat analysera utifrån kön. Om flickor går kvar i skolan kommer man ifrån barnäktenskap. Kvinnors utbildning är nyckeln till födelsekontroll och mycket annat som förändrar världen. Fortfarande styrs 9 av 10 människor i världen av uråldriga föreställningar. 

En undersökning i 75 länder visar att en tredjedel av de tillfrågade anser att männen har rätt att slå sina hustrur. I Sverige regredieras attityderna i fråga om könsstereotypa uppfattningar,  trots att utbildningsnivåerna ökar. Det är nu fler än tidigare som har kvar föråldrade föreställningar vad gäller förhållandet mellan kvinnor och män. I många länder är det mycket mer jämställt än i Sverige. Läskunnigheten för kvinnor har ökat, likaså utbildningsnivåerna för kvinnor. Annat har inte rubbats alls.

PAUS

Erni: Vad gör vi?

AS: Vi fortsätter fråga kring de här sakerna. Tage Erlander fick vid ett tillfälle uppmaning att välja fler kvinnor till ministerposter. Då svarade han: ”Vi har redan en.” Det var Ulla Lindström som var den första. Stödstrumporna verkade mellan 1991 och 1994 för att få in kvinnor i riksdagsvalslistorna ”Varannan damernas”. 

Kvinnorna har högre utbildning än männen. Men männen hade i en undersökning högre lön än kvinnorna med motsvarande eller högre utbildning. Män är ofta underutbildade i förhållande till sin arbetsuppgift. Ju högre utbildning desto lägre risk för arbetslöshet. Undantag finns inom de konstnärliga utbildningarna. Utbildningsdepartementet ville kombinera ekonomiutbildning och konstnärlig utbildning, men konstnärerna hade redan kunskaperna. De hade lärt sig själva det de behövde. Klasskillnader spelar mycket stor roll för vem som tjänar vad. Klasskillnader kombinerade med könsskillnader är svårt att bryta. Ett stort antal unga invandrade män arbetar inom äldreomsorgen. De ses inte som pionjärer fastän de är det. Man ser inte invandrarungdomar som förebilder. Man säger i stället att de hemifrån har med sig att se på äldre med respekt.

Erni: Vilken kontakt har du med toppolitiker?

AS: Jag har talat med finansministern och pekat på 78%s kvinnolöner, m m, men hon blev  bara störd.

Fråga om pensionerna igen: Vilka är det som är problemen?

AS: Kvinnor anses behöva tuffa metoder. Nu räknas pensionen genom att ta bort de 15 bästa åren, vilket bidrog till utjämningen. Man sa: “Raka rör: varje krona i livstiden ska räknas”. Men detta försämrade ändå för flertalet kvinnor. Ingen ambition finns att upphäva skillnaderna. Kvinnor behöver högre lön för att det ska räcka till en rimlig pension. Så har det inte blivit. Man ger i stället bidrag till kvinnorna. Det gör mig arg.

Arbetsgivarna säger att coronapandemin leder till mindre vinst och därför behövs lägre löneökningar.

Anders: Om vi tar lärarna som exempel så fanns det förut olika fasta lönegrade,  så att man fick meriter av att ha jobbat längre tid. I och med den individuella lönesättningen ökade skillnaderna mellan män och kvinnor. 

AS: Lönerna har ökat ganska mycket. Förstelärare får extra 5 000 kr/månad i statligt bidrag. Det ökade mer för män än för kvinnor. Situationen förändrades då det blev brist på språklärare. I de fristående och vinstdrivande skolorna är lönen litet lägre än i de kommunala. Hur det är med könsskillnaden vet jag inte. Det finns konkurrens om lärarna i hela skolsystemet. I yrkeslärargruppen är könsskillnaderna ganska stora. Inom industrin fanns fram till 1960 olika lönelistor för kvinnor och män. Sedan avskaffades det. 

Britt-Marie: Orust hade olika arbetsvärderingsinstrument. Lärare och ingenjörer var ok. Men sköterskorna är ju så många att det kan bli dyrt att höja dem till nivå med männen. Man säger sig inte har råd att satsa på undersköterskorna. Stora grupper av kvinnor klumpas ihop i en låglönesektor efter låtsade krav på ansvar, prestation, etc.

AS: Man ser dem samlade som stora grupper, och därför ter det sig dyrt att höja lönerna. Men inom industrin är detta inte ett argument, för där finns kategorier med fingradering. Då blir grupperna mindre. Även inom kommunala yrken skulle man kunna ändra konstruktionen. Det ter sig dyrt att höja lönerna för många och billigt att höja för några få.

Erni: Ni som Stödstrumpor, hotade ni inte med att bilda ett nytt parti för jämlik lönesättning? Finns det något annat att göra nu?

AS: Varje tid har sina möjligheter. På vår tid i Stödstrumporna låg det lika mellan blocken och så Ny Demokrati. Vi sa ”Halva makten, hela lönen! Stopp för våldet!” Det funkade då. Men idag är ett annat läge. Det är inte min sak nu att hitta vägar. Jag har gjort mitt. Jag deltog i EU-debatten. Vi ville använda hotet om nytt parti bara om det behövdes.Men det är faktiskt lätt att bilda politiska partier. Ett antal underskrifter plus finansiering av valsedlar. Så blev det varannan man, varannan kvinna på riksdagslistorna.

Publ.: Det har inte gått så väldigt bra för FI.

AS: Fi har problem. Partiet är malt mellan de andra blocken. Det är svårt att stå utanför riksdagen. Jag är själv aktiv.

Karin: Nu kommer partiet Vändpunkt från missnöjda miljöpartister. Vilka utsikter har de?

AS: Många partier splittras. Kärnfrågor och enighet är ett problem. KD till exempel där de med religiös inriktning blir en del. Miljöpartiet också, Vänsterpartiet. Centerpartiet har splittrats kring miljö och småskalighet. De här splittrande tendenserna finns alltid. Vad ska man göra då?  Det behövs folk till alla utskott. Men enstaka personer kan ha bra taktik och söka stöd över partigränserna, speciellt i EU-parlamentet. Mp med en passionerad fiskeintresserad går till den konservativa partigruppen i EU och så förändras fiskereglerna. Nationellt i Sverige är det svårare. Här fungerar partipiskan. 

Erni: var står SD? 

AS: Ingen aning. De ändrar sig nog. Jag tror att det bara är i några frågor de har en stark ideologisk inriktning.

Publ.: Det är svårt att mäta tyst kunskap t ex i vården. Där borde kravet enligt ”arbetslinjen” kunna utökas med kravet ”Du ska inte behöva bli sjuk av ditt arbete.” Nu får de jobba för två personer. Är det mer jämställt nu för tiden? Kvinnor får också arbetsskador. Kan de få gehör för detta?

AS: Ibland är det mer jämställt. Inom några områden har männens lönenivå sänkts till kvinnornas. Det har varit lättare för männen att få arbetsskador kopplade till arbetsuppgifterna. För kvinnor har det blivit svårare.  När kvinnor med nackskador sökte få sitt arbete klassat som orsak fick de veta att skadan kunde vara orsakad av golfspel eller att lyfta barnen. Det råder bortförklaringar och ansvar förlagt till det egna agerandet.

Erni: Det är viktigt för samhället att det finns ideella grupper av människor. Hur orka med ideellt arbete, yrkesarbete och hemarbete där jag vill vara jämställd? Många medelålders kvinnor har inte orkat med mycket mer än jobb och familj. Hur få tid till ideellt arbete?

AS: Vi har det gamla kravet på 6 timmars arbetsdag. Vi har olika faser i livet. Jag tror inte man kan vara yrkesarbetande med små barn och samtidigt vara väldigt aktiv ideellt. Små barn har man under en viss tid. Kanske som pensionär? Så har vi äldreomsorgen… Det finns dock eldsjälar som klarar det...

Publ.: Det finns rätt mycket positiva saker som händer överallt i världen. Unga människor tar tag i frågorna. Mycket händer, inte minst Gretaeffekten. 

AS: Unga människor får med sig äldre. Sociala medier kan användas. Det skedde i arbetet mot minor, och minförbudet kom ganska snabbt.

Vid pennan Karin Utas Carlsson och Ola Friholt



Upp
Folkets Fredspristagare - lista

Aktuellt 2024

Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3.

Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola.


Häften i nytryck att beställa
1) Om vapen vore lösningen...
2) Maktens Irrvägar

Läs mer och beställ på förstasidan

Vårens program:

Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg:
NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED?
Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19


Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten
Jörgen Johansen:
KLIMATKATASTROF – HOT OCH MÖJLIGHET.
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19

Till minnet av Fredrik Heffermehl

Aktuellt 2023


Debatt - Ett eko från 1985

Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur

Debatt - Elfte september som led i en strategi

Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023)

Hej Medlem! april 2023

Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning

Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap!

Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel



Program Våren 2023

Aktuellt 2022

Debatt december 2022: Befria de fria media!

SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022

Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr!


FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET – ett bidrag till fredsundervisning




Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.


För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022.
Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr!

Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022

Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap

Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad?

Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato?

Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato?

Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta!

Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt!

Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet

Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen

Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred

Debatt mars 2022: Demoniseringens makt

Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91

Debatt januari 2022: Kampen står om världsön

Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland?

Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus

Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen?

Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt

Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser

Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina

Debatt november 2021: Kapprustning till döds

Debatt november 2021: Demokrati och historia

Årsberättelse för 2020 (pdf)

Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan!

Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck

Aktuellt 2020

Debattartikel december 2020 - Riksdagsdebatt på natos villkor

Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG

Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER


I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.


Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020



Folkets fredspristagare




Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

webbdesign: www.krylla.com