|
||
Referat från våra arrangemang
Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023
I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023
Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson
Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson
Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022
Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg
Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021
Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021
Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021
Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021
Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020
OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020
DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020
Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020
Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020
Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020
The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020
Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020
FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019
Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019
Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019
Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019
Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019
Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019
Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019
Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019
Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019
Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019
Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019
FOLKETS FREDSPRIS -
Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018
Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018
Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018
SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018
Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018
Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018
Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018
Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018
Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018
Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018
Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018
Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018
Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017
DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017
Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017
VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017
MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017
DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017
ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017
Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017
Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017
Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017
Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017
Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017
Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016
Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016
Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016
Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016
Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016
Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016
Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016
Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016
NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016
Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016
Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015
Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015
Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015
Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015
Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015
Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015
Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015
Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015
ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015
Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?
Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.
Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"
Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.
Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.
Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.
Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014
Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014
"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014
Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014
Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014
Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014
Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014
Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014
Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien
Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013
Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013
Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013
Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013
Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013
Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013
Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013
Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013
Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"
Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"
Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013
Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"
Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013
Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"
"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke
Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013
Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"
Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"
Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.
Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"
Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012
Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.
Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011
|
Sammanfattning av föredrag i kulturhuset Kajutan, Henån, 20 november 2014.
Författaren och debattören Stefan Edman föreläser under rubriken ”FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver”Arr.: Fredsrörelsen på Orust i samarbete med Orust kommun och SENSUS.Erni och Ola Friholt hälsar Stefan Edman varmt välkommen med ett viktigt citat av Elin Wägner, som också inramar kvällens föreläsning: ”Jorden kan möjligen befria sig från människan men människan kan aldrig befria sig från jorden”. Dikten ”Elda under din vrede” av Ingrid Sjöstrand ger uttryck för den nödvändiga, emotionella motkraften mot jordens och människors utarmande: Elda under Din vrede med maktens nyheter. Trösta inte Din sorg över livet, som stjäls ifrån oss. Dämpa inte din smärta över världen, som våldtas inför våra ögon. Elda under Din vrede. 
Stefan Edman (SE) säger, som inledning, ”att det militära kriget naturligtvis utgör det största hotet mot vår jords ömtåliga hud och mot de ekologiska systemen”. Men vad hände under 1900-talet med modernäringarna, var det ett krig mot moder jord, när vi bemäktigade oss jordens resurser för att bygga välfärden? Eller är detta ett alltför drastiskt uttryck? Nej, det var ett krig, säger SE, och formulerar, flera gånger under kvällen, med ett humoristiskt allvar, meningen: ”det var sämre förr”. Alldeles nyligen vände sig en gymnasist till SE för att få hjälp med ett anförande i skolan om utvecklingen inom miljöområdet. Hon hade föreställningen, att ”det var mycket bättre förr”, då SE var ung och ”allt var så fint”, som hon uttryckte sig. SE fick då möjlighet att berätta om både orenat vatten, som släpptes rakt ut i naturen, hormoslyr och andra miljögifter. Den unga eleven blev mycket glad och frågade, om det verkligen var sant, att situationen utvecklats så positivt på miljöområdet. SE menar således, att ”ekosystemen mår mycket bättre idag, att myndigheter och allmänhet på ett mer begåvat sätt bryr sig om miljön och att produktionen är mycket skonsammare”. Han anser, att forskning, utbildning, opinionsbildning, politik och folkbildning bidragit till att hela kontinenten mår bättre idag än i början av 1900-talet. SE uttryckte ändå till gymnasisten ”men du behövs verkligen, det har tillkommit mer problem att lösa”! Människan har alltid levt, säger SE, ”antingen i anpassning till naturen eller i krig med henne”.På 1800-talet var Bohuslän extremt skogfattigt. En storskalig skövling inleddes redan från mitten av 1500-talet, på den norska tiden, under danskt styre, med skatteuttag i form av timmer till danska slott och bygge av städer, som brunnit. Från mitten av 1700-talet krävde en lång sillperiod timmer till bryggor, magasin och båtar, bränsle till trankokerier, ”stanken var fruktansvärd”. Orust var extremt trädfattigt. De vedeldade fyrarna krävde sitt. Skagens fyr var en öppen brasa i 100 år. Människor rodde t o m över till fastlandet för att ta ut virke från Bredfjället för att också elda i hushållen. ”Det gäller att frigöra sig från tanken att det var bättre förr”. SE hänvisar till ”Bredfjällsspelet”, som utifrån ett professionellt manus skildrar Bohusläns historia från 1500-talet och fram till vår egen folkhemstid. Spelen, som framförts 22 gånger på två år, avslöjar ett Sverige, som ”våldtar, plundrar och bränner sitt land”, säger SE med stor tydlighet, ”ny teknik, ekonomin och bankstyrningen tog över. Medborgarna drabbades till slut av 2000-talets konsumtionsyrsel”. "Bredfjällsspelet" handlar således både om samhällsutvecklingen, industrialiseringen, samt om hur naturresurserna förvaltades. Spelet kan köpas som DVD. Av modernäringarna beskriver SE först jordbrukets utveckling och hur människor levde. ”Vi har en föreställning om den gynnsamma småskaligheten med fina kossor och potatisåkrar”, dock en sällsynt situation. Linné iakttog redan vid mitten av 1700-talet den utarmning, som pågick inom det svenska jordbruket. ”Ängen har fått gråa hår”, sa han och menade mossa, således stark försurning genom brist på gödning. Det skyddande, hållbara kretsloppet, utifrån grundsynen att ”ängen är åkerns moder”, slogs sakta sönder, mot böndernas bättre vetande. Många faktorer samverkade till en ond cirkel. Jorden överbrukades, för stora skördar togs ut, inget växelbruk, ingen insådd vall, som tog kväve ur luften, gödsel återfördes inte, ”koskiten läckte ut i vattendragen istället”. Ängsbruket blev påfrestat, fick inte återhämta sig. Orsaken var bl.a. den mycket stora befolkningstillväxten, ökade krav på mat och vacciner, brister i naturahushållningen. Allt detta tillsammans med ett visst religiöst förtryck medförde till slut att över en miljon svenskar utvandrade. 
SE fortsätter beskrivningen av den tekniska och ekonomiska utvecklingen inom jordbruket. 1947 fanns en traktor per 10 gårdar, en mjölkmaskin per 12 gårdar. Moderniseringen bryter dock in i form av ny utrustning. Lån gavs till mjölkmaskiner, självbindare, traktorer och skördetröskor. Nya effektivare metoder ökar produktionen. Många gårdar bär sig dock inte på grund av storskalighet konkurrens ,lantbrukare friställs men urbaniseras snabbt genom den ökande industrialiseringen. Denna stora migration inom landet stöttades politiskt såväl som idémässigt. Vägledande för utvecklingen blev begrepp som effektivisering, mekanisering, specialisering och kemikalisering. SE hänvisar till sin bok ”Sverige är fantastiskt- men hur länge?” (1987), i vilken han beskriver fyra fundamentala jordbrukspolitiska beslut, 1947, 1967, 1977 och 1985. Påbudet om specialisering kom 1967, en förödande skrivbordsprodukt av ingenjörer, som saknade kunskap om jordbrukets förutsättningar och ekologi. Idén att t.ex. skilja växtodling och djurhållning åt och förlägga dessa verksamheter till olika gårdar fick förnuftsvidriga följder, tex att man fick köpa stallgödsel eller konstgödsel till gårdar med växtodling och på gårdarna med djurhållning uppstod problem med för mycket gödsel, övergödning och dessutom otillräckligt med betesmark, man fick köpa kraftfoder.”Bonden kände sig som en bov fast han var offer för ingenjörstänkandets systemfel”. Konstgödseln innehöll kadmium, som tas upp av grödorna och förgiftar djur och människor. Odlingstakten drevs upp för att stärka konkurrensförmågan på marknaden. Inga trädor och ingen vallodling medgavs. Monokulturer, alltså samma gröda år efter år på samma plats, utarmade jorden och gav spelrum för skadeinsekter och mögelsvamp. ”Denna ekologiska obalans medförde att försäljning av ogräsmedel och skadedjurs - och mögelsvampsbekämpning blev en guldgruva för giftspridarna”. Kvicksilverbetningen tillkom för att rena utsädet från svampsporer. Rapporter följde dock om att hela näringskedjan var i fara och att även människan skulle få giftet i sig genom att äta förgiftade djur. 1966 avslöjades och förbjöds den farligaste krigsattacken mot djur och människor, metylkvicksilvret, som först dödade gulsparvar i massor och därefter de rovfåglar som tog gulsparven. Den sista varianten förbjöds 1988. DDT, som kom redan 1948 och nobelprisats för sitt krig mot tyfus och malariamygg i tropikerna, visade, överraskande, restprodukter i modersmjölken. Användningen innebar likaså en störning av kalciumbalansen hos människor och djur. Flera fågelarter fick så tunna skal på sina ägg att de kollapsade vid ruvningen. 1970 förbjöds DDT, även om WHO fortsatt tillåter medlet för vissa insektsburna sjukdomar. SE påminner om hormoslyr och fenoxisyror och i dess spår den värsta miljöskandalen någonsin, Teckomatorps produktion av lövträds- och ogräsbekämpningsmedel. Ett danskt företag, BT Kemi, köpte ett nedlagt sockerbruk i orten Teckomatorp och startade 1967 sin produktion. De friställda från sockerbruket var angelägna att få arbete. Ingen miljölagstiftning fanns vid denna tidpunkt. Efterfrågan på hormoslyr var stor inom skogsbruket, även hos SJ för ogräsbekämpning på banvallarna. Men larmrapporter kom. En trädgårdsmästare vars grödor dog av fenoxisyror engagerade Björn Gillberg. En panikslagen VD på BT Kemi ville lugna opinionen och drack offentligt av hormoslyr, platschefen deltog också och avled av cancer orsakad av hormoslyr. Länsstyrelsen i Malmö ville kontrollera vattendragen runt fabriken men hade ingen lagstiftning att stödja sig på. Kvällsposten hotades med stämning av bolagets VD, om man publicerade de artiklar som Monica Nilsson skrivit efter sina efterforskningar kring BT Kemis verksamhet. Till slut lades företaget ner 1979 och byggnaderna sprängdes. Hundratals gifttunnor med den mycket miljöfarliga restprodukten dioxin hittades nergrävda. Detta tog 30 år att sanera. Ingen blev dömd för denna samhällsfarliga verksamhet, trots flera rättegångar mot företaget. En positiv följd blev dock, att en koncessionsnämnd för miljöskydd inrättades och exporten förbjöds. ”Det var sämre förr”, summerar SE. En fråga från publiken gäller, huruvida avfall nu dumpas t.ex. i Afrika. SE svarar, att inget avfall sänds från Sverige, möjligen från andra EU-länder men i så fall illegalt, polisen gör kontroller. Jordbruksdöden fortsatte och både forskare och konsumenter dömde ut politiken. 
Ytterligare en faktor, som bidrog till jordbrukets snedvridning var kostnadsjakten, pådriven av en stark konsumentrörelse, t.ex. ”Skärholmenfruarnas” krav på billigare matkassar. För att producera mer och billig mat definierades t o m vackra gärdsgårdar som ”brukningshinder” och statligt stöd utbetalades för rivning av dessa, allt i effektivitetens namn! Kostnadsjakten ledde till att Sverige fick lägst matkostnad av jämförbara länder, 13 kronor per hundralapp, efter skatt. Starka proteströrelser uppstod dock och ”rön att maten inte höll måttet” väckte intresset för kvalitet istället för kvantitet av onyttig bulkmat. Invandrares annorlunda och hälsosammare matkultur påverkade matvanorna positivt. Sociala och kulinariska synsätt ersatte effektivitetsätandet. EUs jordbrukspolitik styr idag. Överskotten exporterades med subventionerade priser, vilket ledde till utslagning av jordbruk i Afrika. Opposition uppstod mot den dumpade billiga överskottsmaten till Afrikas medelklass som börjat preferera europeisk, undermålig kost. Trots Europas problem med sitt överskott avskaffades exportsubventionerna till slut och åkrar började här planteras med skog för att minska odlingsarealerna, 1986 300 000 hektar! ”Tyvärr till nackdel för det fina jordbrukslandskapet” med dess rika biologiska mångfald av fåglar och örter. ”Förädlingsledet, centralisering av industrimat-tänkandet är olyckligt, det har jag inte berört”, säger SE och associerar till, att den svenska lagstiftningen för djurhälsa bör stödjas av konsumenterna genom köp av t.ex. svenskt kött, när- och ekoproducerade varor. Med EU-mått är Sverige nu bäst och har bäst djurhållning. Den positiva, fria rörlighetens baksida är att vilken sorts kött som helst kan nå Sverige. ”Vi måste vrida om armen på de köttproducenter, som har dålig djurhållning”, säger SE med eftertryck med uppmaningen att på restauranger fråga, varifrån deras kött kommer. ”Byt kött annars byter jag restaurang”! 80 procent av våra hushåll köper svenskt kött, 80 procent av restaurangerna köper utländskt kött. ”Folkbildning och politik påverkar i rätt riktning”. ”Läs gärna”, säger SE , slutbetänkandet ”Bilen, biffen, bostaden – hållbara laster och smartare konsumtion”, som bl.a. handlar om kommuners ekologiska upphandling – till skolor, äldreboenden. Borlänge (bäst med 47%), Södertälje och Malmö leder den s.k. ”ekomatligan”. Var befinner sig Orust kommun? En publikfråga gäller den globala uppvärmningen och effekter av jordbrukets fossilberoende för transporter, traktorer, m.m. ”Detta är en stor utmaning”, säger SE och påpekar ”hur farligt den frigjorda, moderna människan lever”. Hennes bekvämligheter skapas genom missbruk av naturresurser och ekosystem. Jordbruket står för 25% av Sveriges klimatbelastning. SE undantar Afrika och Indien, som hanterar sin jord balanserat. En annan publikfråga gäller en ny debatt, huruvida ekologiskt odlad mat skulle vara både för kostsam och t o m onyttig. Denna ståndpunkt, som framförs av ”de fyras gäng” på Svenska Lantbruksuniversitetet, Kirchmann, Kätterer, Bergström, Andersson, avvisar SE helt. Som skitsnack. Han menar, att SLU officiellt tar avstånd från dessa forskare. SE pläderar snarare för ”sammanförandet av det bästa inom konventionell och ekologisk odling”. ”Världssvält beror på fattigdom, inte på för lite tillgång på mat”, storgodsägarnas odlingsarealer ligger t o m i träda i flera länder, där priserna skulle sjunka om man odlade mera, påpekar en åhörare. Giftigt nerfall från atmosfären måste givetvis minska, men ”grödorna blir ju inte sämre av att man slutar bespruta”, säger SE som exempel på den bakvända argumentation, som de fyras gäng framför. Deras slogan ”Ekologisk odling, vägen till svält” är absurd. Modernäringen skogen har drabbats av samma bekrigande krafter som jordbruket, säger SE, genom ”missriktad teknikutveckling och kostnadsjakt”. Från sekelskiftet 1900 började en folkrörelse för skogsplantering. På 1960-talet hade skogen hämtat sig efter den flerhundraåriga skövlingen, och gran och tall sågs nu som ”det gröna guldet”, en naturresurs, som skulle kunna betala vår välfärd, skolan och sjukvården. Sågverk byggdes, industritänkandet och världsmarknadsintäkter medförde på 70-talet ”mer uttag än tillväxt i skogen”. ”Utredningen skog för framtiden”,1978, ”öppnade för storskalig gödsling av skog” och, säger SE, ”hormoslyr, utdikning av våt- och sumpmarker styrdes av idéer om effektivisering och kemikalisering, precis som inom jordbruksutvecklingen”. Skogsägare betalades för s.k. ”markberedning”. Opposition uppstod dock efter hand, men de skogsägare som vägrade sälja av sin skog tvingades in under lagstiftning efter ”Virkesförsörjningsutredningen”. Denna innebar tvång att efter 70 år avverka s.k. ”överårig skog” och ”lågproduktiv skog”. Följden av detta marknadsstyrda produktionstänkande blev ensartade monokulturer, mest av gran, total brist på landskap med skogsbryns-övergångar och kantlandskap och till slut också en ny jakt på fjällnära skog och skärgårdsskog. Oppositionen mot denna ofred mot skogen gick dock inte att hejda och en ny skogslag växte fram samt en s.k. FSC-certifiering (Forestry Stewardship Council) för skogsbolagen, för att garantera ett miljövänligt skogsbruk. Förhållningssättet gällde att ”blandskog är viktig, lövskogsbestånd måste bevaras, kalhyggesvård befrämjas, ridåer kring vattendrag lämnas”. Varje skogsägare måste avsätt minst 5% av arealen som skyddad skog. Ett kvalitetsmedvetande spred sig, även om ”rötägg finns i alla branscher”, säger SE. Rapporter vittnar om både slarv och medvetna brott mot föreskrifter, vilket har befrämjat drivkrafter för skärpning av lagen. 
Skogsforskningen berör stora sektorer av vårt samhällsliv och vår välfärd i Sverige och bidrar självklart till förbättrad miljövård. Frågeställningar för forskningen omfattar allt från den ovan beskrivna skövlings-och kemikalieofreden till frågor, som gäller ämnet husbyggnation. ”Skogen är en kolsänkare”, säger SE. Avverkad och återplanterad skog samt virke för byggnadsmaterial binder koldioxid och minskar på så sätt mängden koldioxid i atmosfären. Trähus, på sikt tillåtna att byggas med fler våningar, har också bättre energiprestanda än cementhus. Minskat utsläpp kan bli följd också av kvävegödsling av skogsmark, vilket skapar mer flistillgång som biobränsle istället för olja, särskilt i god kombination med de förnybara energierna, vind, sol och vattenkraft. SE berömmer Stenungsundsindustrierna som möjligen är först i världen att ställa om från olja till trä för att skapa plastråvaror. En åhörare påpekar att professor Ehrensvärd i Lund redan på 1970-talet krävde detta, med färdiga formler och allt. Det tog 40 år! ”Men elda inte upp skogen”, säger någon i publiken, ”vår skog är som norrmännens olja”. SE påminner också om skogen som rekreationsområde och vikten av att ”bevara denna funktion vid sidan om uttag av virke och ved”. SE påpekar inskränktheten hos de ofta stadsknutna journalisterna, som främst beskriver teknikindustrin men lämnar skogsnäringarna därhän, trots att ”timmer, massa och papper” är en så stor industrisektor i Sverige. Forskningen har också klarlagt samband mellan skogens föryngring och den biologiska mångfalden. Ung skog medför minskad mångfald av både växter och djurarter, lavar och mossor. Således, igen: ”Den gamla lövskogen behövs verkligen”. I pausen redogör Erni F för både den kommande föreläsningen av Maj-Britt Theorin samt för evenemanget ”Folkets nobelpris för fred”, som går av stapeln den 6 december. Se separat programblad. Anmäl er! uppmanar Erni F. Viktigt är att känna till Alfred Nobels motivering för att erhålla nobelpriset för fred. Detta skall överlämnas till den som verkat för ”förbrödring mellan folken, för fredskonferenser och avrustning av militära arméer”. Förra året blev Jan Öberg mottagare av detta alternativa fredspris. Han leder fredsforskningsinstitutet TFF, transnational foundation for peace and future research. I år kommer Åke Sandin, f d ordförande i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, att erhålla priset. Erni påpekar också den märkliga situationen, att sällan fredsforskare blir tillfrågade om förslag på lösningar vid olika krigshärdar, det är krigs- och militärforskarna, som får företräde. Efter pausen läser Stefan Edman några tankeväckande rader ur Elin Wägners bok ”Fred med jorden”(1940): ” Jorden är ej skapad av människohand Men människohanden har slagit under sig jorden Dock låter sig jorden ej ägas. Om den missbrukas lider den och upphör att ge... En analfabet kan förstå, att växter och djur är jordens barn, såsom vi... SE berättar sedan om freds- och rösträttsaktivisten, tänkaren och ideologen Elin Wägner och hennes banbrytande insatser för fred och miljömedvetenhet och hänvisar till antologin ”Elin Wägner. Det första fotstegets moder”. Väninnan Flory Gate får ett omnämnande och likaså den appell, som Elin Wägner framförde 1935 inför Nationernas Förbund mot krigsrustning. Elin Wägner smälte aldrig sin besvikelse över kvinnornas oförmåga att göra upp med militarismen, beskrivet i ”Väckarklockan” (1941). Hennes ideal är självverksamhet, mångfald och tålamod. Hon konstaterar att männen krigar mot jorden och kvinnorna. Männen måste förändras och verka ihop med kvinnorna. Elin Wägner valdes in i Svenska Akademin 1944. Havet är den tredje modernäringen, en naturresurs, som också genomgått en utveckling, som påminner mycket om jorden och skogen: teknikutveckling, effektivisering, överkapacitet genom större fiskebåtar och större redskap. 1960 kom ståltrålarna. ”Känn på ordet”, säger SE, ”stål i stället för trä”. Den första ståltrålaren, som inköptes till Sverige var Ingo av Grundsund, ägd av en farbror till Ingemar Johansson, en gång världsmästare i tungviktsboxning. Hon använde en ringnot, 500 meter i omkrets och 150 meter djup, en enorm fångstapparat. Sillbestånden i Nordsjön störtdök, det blev tomt i Nordsjön. 1966-1977 försvann 70% av de traditionella fiskebåtarna. Fiskarna blev industriarbetare i Stenungsund, en utveckling liknande jordbruket och skogsbruket. Fisket påverkas av ett problemkomplex, som inte jordbruket och skogen har, fenomenet ”allmänningens tragedi”, med innebörd att ”fiskarna i havet inte känner några gränser”, inga sockengränser eller ägogränser. Detta ledde till inställningen, att ”om inte jag fiskar, så fiskar du”. Ingen tog personligt ansvar och torskkrisen var ett faktum på 90-talet och gällde främst Östersjön. De 10-talet inblandade länderna kunde inte komma överens om kvoter, ”synnerligen obegåvat”. Fiskarna använde trålar med små maskor, vilket fångade såväl stora, fångstmogna torskar som små, som borde få växa till. Men torskproblemet är, enligt SE, ett Östersjö-problem. I Barents hav har Norge och Ryssland i många år trätt om gränser, men fisket har ändå reglerats med fångstkvoter och redskapsregler och man kan nu bedriva ett balanserat och rikt torskfiske, NSC-märkt. I Östersjön har, genom att omgivande länder äntligen kommit överens om kvotering, torskbeståndet börjat växa till sig, vilket till slut brukar ske i utfiskade områden. Bankarna utanför Newfoundland är dock ett undantag, vilket forskarna inte kan förklara. Bohusläns fjordar har börjat återhämta sig på ett anmärkningsvärt sätt genom projektet "8 fjordar". Området är i stort sett giftfritt. Syret är på väg tillbaka vid bottnarna. Stora insatser har gjorts för att ersätta skadlig produktion, t.ex. blekmedlen vid massatillverkning. Göta Älv förde med sig otroliga mängder förorening ut i havet. Massiv utbyggnad av reningsverk har betytt mycket. ”Det var sämre förr! Nya problem har dock dykt upp i form av övergödning i stängda vatten (topografin!) Regnet tvättar ut ämnen från marken. Vi har i Sverige fortfarande 800.000 septiktankar varifrån näringsämnen läcker ut. De förut beryktade vattnen längs Hallandskusten, särskilt Laholmsbukten, är nu rena. Värst idag är plastavfallet. Det härstammar från hushåll och fartyg, följer med strömmar från väst, fragmenteras till mikroskopisk och nano-storlek och hamnar, liksom de hormonstörande bisfenolerna, i fiskar och andra levande organismer. Främmande arter som kommer till våra vatten med fartygens barlastvatten, utgör likaså problem. Kammaneten, en ytterst liten manet, är i sig ofarlig, men kan växa till i enorma mängder och kan, då de dör, ge upphov till svår algblomning. En amerikansk hummer har dykt upp, ”stor och fin att äta”, men den för med sig sjukdomar och parasiter som kan sprida sig till den inhemska hummern som saknar försvar mot den. Ett jätteostron går illa åt musselodlingarna genom att kväva den. Tidigare problem med båtbottenfärger tycks nu klinga av, dels genom användningen av mindre giftiga färger, dels genom nya tekniker för att förhindra att havstulpanerna sätter sig fast. (Däremot finns inget fullgott skydd mot skeppsmask, som hotar träbåtarna, tillfogar Ola F). Oljetransporterna orsakar emellanåt enorma skador. Stenungsundsindustrierna har återigen gjort en insats genom att övergå till användning av gas i stället för olja. Fartygstransporterna har därigenom ersatts av gas som levereras i pipelines, med väsentligt minskad olycksrisk. En publikfråga gäller variationen i fågelbeståndet, såsom ejdrar, skrattmåsar, ålekråkor och Kanada-gäss. I en del fall är variationen ett resultat av naturliga fluktuationer. Säldöden på Västkusten för några år sedan var orsakad av ett valpsjukevirus. Gråsälsdöden var dock ett resultat av mänsklig aktivitet: Ämnet PCB, som bl.a. används i elektriska utrustningar, läckte ut i naturen. Ämnet förbjöds under 1970-talet. På marknaden dyker det upp många nya ämnen som det finns all anledning att uppmärksamma. Ftalaterna, som är mjukgörare i bl.a. plastleksaker har visat sig ha biverkningar med cancerrisk och hormonstörning, och faror finns med medel för att öka brandhärdigheten i klädesplagg och möbler. Publiken är ivrig med många frågeställningar, vars besvarande blir en fortsättning och ytterligare fördjupning av föredraget. Ett mycket viktigt avsnitt av diskussionen handlar om vatten- och avloppsreningssituationen både i Sverige och i världen. SE tror, att det behövs en kombination av kemiskt och ekologiskt förfaringssätt, eftersom storsamhället och småsamhället bygger på olika förutsättningar. Han ställer sedan frågan, hur detta ämne har med fred att göra men understryker genast sambandet, i linje med Elin Wägners budskap i ”Fred med jorden”, mellan hållbar naturresurshantering och minskat militärt våld. Elin Wägner säger att ”fred med jorden är en förutsättning för fred mellan länder” samt att männen måste minska sin benägenhet för krig. ”Jag är inte feminist”, säger SE, ”men en försoning och ett samarbete mellan män och kvinnor i naturens och fredens tjänst måste stärkas”. Han refererar också till forskning som säger, att länder kan samverka fredligt, då de delar vattendrag! Att lösa tvister om vattenresurser bidrar direkt till fred och förbrödring och kvalificerar för fredspris. Ytterligare en fråga, som får utrymme vid kvällens föreläsning, gäller kulturens betydelse för freden med jorden. SE skrev den 11 november en artikel i Dagens Nyheter under rubrik ”Konsten kan rädda jordklotet” och han vill, genom en livscykelanalys, fästa uppmärksamheten på intresset att ”öka andelen icke-materiella njutningar", som saknar miljöpåverkan. Kulturen bidrar också till kreativitet och omtänkande. Sammanfattningsvis säger SE, att utvecklingen, enligt UNDP, ”går åt rätt och fel håll samtidigt”. Åt rätt håll socialt och, med HDI-måttet, minskad barndödlighet, ökad skolgång och livslängd. Åt fel håll med överkonsumtion av ändliga resurser och fossil energi. . Själv har SE stor tilltro till positiv miljöutveckling. Han kallar sig ”possibilist” och vill minska odlingen av onödig pessimism. ”Det är häpnadsväckande att svenska ungdomar ställer frågan: När skall Sverige börja satsa på förnybar energi?” En avslutande positiv information är att det nu hävdas att 89 procent av jordens befolkning nu har tillgång till rent vatten! SE vill också uppmuntra en nytryckning av Elin Wägners bok ”Fred med jorden”. 
En varm applåd från publiken, som gärna hade lyssnat ännu längre. Vid anteckningarna Birgitta och Bo Edvinsson |
Folkets Fredspristagare - lista
Aktuellt 2025
PELLA THIEL Fred Med Jorden - På Vems Villkor? För mångfald mot enfald Välkommen till Ellösparken torsdagen den 6 mars kl 19 Aktuellt 2024 Denna skrift, VAD ÄR SANNING?, av Ola Friholt kan nu beställas mot enbart postokostnad. För ett ex blir det 44 kr, för tre ex 66 kr. Beställ via ernifriholt@gmail.com eller 073-9072717. 
Torsdag 28 november talar fredsforskaren och världsaktivisten Jörgen Johansen under rubriken - PALESTINA hösten 2024 Finns det ett ljus i mörkret? - Välkommen kl 19 i Ellös Folkets Park! 
Tors 31 okt talar fredsforskaren och konstfotografen Jan Öberg, nyligen hemkommen från ännu en resa till Kina: KINA TUR OCH RETUR Intryck under 40 år PÅMINNELSE OM ÅRSMÖTE Fredsrörelsen på Orust håller årsmöte den 18 april kl 19 i Ellösparken. Välkomna! Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3. Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola. 
Häften i nytryck att beställa 1) Om vapen vore lösningen... 2) Maktens Irrvägar  
Läs mer och beställ på förstasidan Vårens program:
Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen Jan Öberg: NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED? Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris Lokal: Ellösparkens entréhall fri entré och start kl 19
Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten Jörgen Johansen: KLIMATKATASTROF - HOT OCH MÖJLIGHET. Lokal: Ellösparkens entréhall fri entré och start kl 19 Till minnet av Fredrik Heffermehl Aktuellt 2023Debatt - Ett eko från 1985 Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur Debatt - Elfte september som led i en strategi Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023) Hej Medlem! april 2023 Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap! Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel Program Våren 2023 Aktuellt 2022SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022 Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas! Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr! 
FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022 Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022 Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET - ett bidrag till fredsundervisning 
Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research. För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022. Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas! Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr! Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022 Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad? Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato? Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato? Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta! Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt! Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred Debatt mars 2022: Demoniseringens makt Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91 Debatt januari 2022: Kampen står om världsön Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland? Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen? Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina Debatt november 2021: Kapprustning till döds Debatt november 2021: Demokrati och historia Årsberättelse för 2020 (pdf) Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan! Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck Aktuellt 2020Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER 
I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90! Dikt till Johan finns här. Upprop till alla världens ledare oktober 2020 Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta. Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen! Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020  Folkets fredspristagare 
Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019 
Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019 Brev till regering, riksdag o media
Admin |
|
Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken |
||
