|
||
Referat från våra arrangemang
Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023
I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023
Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson
Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson
Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022
Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg
Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021
Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021
Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021
Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021
Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020
OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020
DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020
Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020
Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020
Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020
The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020
Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020
FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019
Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019
Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019
Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019
Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019
Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019
Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019
Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019
Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019
Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019
Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019
FOLKETS FREDSPRIS -
Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018
Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018
Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018
SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018
Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018
Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018
Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018
Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018
Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018
Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018
Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018
Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018
Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017
DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017
Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017
VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017
MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017
DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017
ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017
Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017
Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017
Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017
Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017
Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017
Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016
Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016
Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016
Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016
Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016
Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016
Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016
Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016
NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016
Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016
Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015
Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015
Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015
Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015
Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015
Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015
Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015
Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015
ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015
Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?
Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.
Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"
Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.
Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.
Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.
Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014
Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014
"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014
Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014
Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014
Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014
Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014
Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014
Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien
Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013
Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013
Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013
Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013
Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013
Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013
Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013
Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013
Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"
Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"
Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013
Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"
Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013
Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"
"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke
Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013
Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"
Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"
Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.
Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"
Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012
Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.
Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011
|
Sammanfattning av föredrag i kulturhuset Kajutan, Henån, den 6 maj 2015.
Docenten i historia Irene Andersson talar utifrån temat FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder?Föreläsningen sker inom ramen för vårterminens tema "Hur fostra till fred i en splittrad tid?"Arrangör: Fredsrörelsen på Orust med stöd av Orust kommun och studieförbundet SENSUS. 
Irene Andersson (IA) inleder sitt anförande med en kort beskrivning av sin bakgrund. Hon var mellanstadielärare från 1973 till 1993, den period då fredsmobiliseringen bland barn i Sverige var mycket stor, "vi vek duvor och sände tranor till Hiroshima". Därefter studerade IA historia och hon intresserade sig främst för det nya, "spännande", ämnet kvinnohistoria, sedermera genushistoria. "Jag disputerade 2001 på avhandlingen "Kvinnor mot krig. Aktioner och nätverk för fred 1914-1940". Svenska fredskvinnor som Elin Wägner och Barbro Alving agerade tillsammans med kvinnor i andra länder, nätverken var politiskt gränsöverskridande och utgjorde en kraftfull dåtida feminism, som framhöll mäns och kvinnors olika förhållande till kriget och freden. Dessa fredsaktiva kvinnor ville och trodde sig kunna stoppa första världskriget. Efter sin disputation, med fokus på kvinnors fredsarbete, ville IA anlägga ett forskningsperspektiv även på barnens plats i samband med den av samhället initierade mobiliseringen för framtida fred. Kvinnor och barn, menar IA, har alltid presenterats tillsammans i litterära alster och dokument om krigsskådeplatser och fredssträvanden. Nu ville hon belysa barnens roll. Ett sådant projekt föll sig naturligt genom att IA kom att undervisa på utbildningen för mellanstadielärare på Malmö högskola. Det var bristen inom ämnesområdet "fredsfostran" i den aktuella utbildningen, som medförde, att IA målmedvetet och inspirerat letade i arkiven efter rapporter, fredsaktioner och korrespondens från detta 1900-tal, som berörde just barnen. IA frågar sig gång på gång, under föreläsningen, "Varför lades freden så starkt på barnen, efter 2:a världskriget?" och "Vilket perspektiv låg till grund härtill?" IA påpekar, att hennes forskning inte analyserar t.ex. mobbnings- eller konflikthantering i klassrummet. Istället belyses hur utåtriktade aktiviteter som fredsundervisning och ökad fredskunskap utformats, enligt de dokument som IA undersökt. IA ville således fokusera, vilket perspektiv som skola, myndigheter och ideella organisationer hade ifråga om barnens roll i fredsbyggandet, "dessa stackars barn, som i åratal skrämts med kärnvapenkrigets fasor som tyngde deras axlar". 
Under anförandet redovisar IA sedan de många olika fredsrörelser, politiska dokument, arkivdata, privata brevväxlingar och projekt, som hon utforskat, både i sin forskning om vuxna och sedan främst om barnen, för att försöka nå fram till ett svar på kvällens övergripande fråga. "Har 1900-talet fört freden närmare oss? Finns det förebilder att hämta inom detta krigiska århundrade för att nu, på 2000-talet, kunna värna och inspirera "fredsfostran i en splittrad tid"? IA säger först, att Sverige har haft många fredsorganisationer. Den äldsta av dem är Svenska freds- och Skiljedomsföreningen, bildad 1883. Dit var alla välkomna, män och kvinnor, men ändå tog kvinnor initiativ till att skapa en egen organisation för fred. Sveriges Kvinnliga Fredsförening bildades 1897, med flera sektioner, både för insamling av pengar och för utbildning. Den pedagogiska sektionen arbetade mycket aktivt med information och omfattande kampanjer mot t.ex. glorifiering av krigshjältar och krigsromantik. Föreningen propagerade mot krigsleksaker, mot barnböcker med vapen och våld och mot skjutövningar i skolor. Dessa aktiva kvinnor drev upplysningskampanjer om bristerna i krigshistorieskrivningen. De redogjorde för krigets former och följder. Kvinnorna reste runt och höll föreläsningar, visade realistiska bilder från krigsfronterna med hjälp av skioptikonapparater. Målet för föreningen var likaså att utbilda just kvinnor i fredsarbete. Kvinnor uppfattades som ett eget, särskilt fredligt väsen och en viktig målgrupp genom sitt ansvar för fostran av barnen. Föreningen uppmuntrade barns språkinlärning. Detta skulle underlätta kontakten mellan barn i olika länder och de skulle då bättre förstå varandra ifråga om fred och krig. En "skolornas fredsdag" initierades men kom igång först på 1920-talet. IA påpekar, att Sveriges Kvinnliga Fredsförenings program inte riktade sig direkt till barnen, istället till lärare och föräldrar. Föreningen avvecklades dock redan 1911 med motiveringen att en kvinnlig fredsförening inte längre behövdes! IA hänvisar också till ett mindre forskningsprojekt på 2010-talet, mellan Sverige, Finland och Lettland, kallat "Peace Education around the Baltic Sea", vars syfte var att klarlägga fredsarbetets former före och efter murens fall 1989. En lärare från Vilnius berättade om både marsch- och skjutövningar i Lettland före murens fall. Vid sin redovisning av fredsföreningar under 1900-talet, nämner IA också Ingela Nilssons avhandling "Nationalism i Fredens Tjänst". Den publicerades i februari 2015 och IA var opponent. Ämnet för avhandlingen är "Svenska Skolornas Fredsförening, fredsfostran och historieundervisning under tiden 1919-1939". I föreningen ingick betydelsefulla deltagare som Matilda Widegren, Greta Stendahl, Herman Söderberg, Theodor Blomqvist och Elisabeth Eurén. Kvinnorna var i majoritet och lärarna arbetade i folk- och flickskolor. Svenska skolornas fredsförening framhöll behovet av en "historierevision", för att rensa bort all chauvinism och anklagelser mot andra nationer, till förmån för kulturhistoria och realistiska krigsskildringar. Denna historierevision övertogs senare av FN, den ansågs för viktig att handhavas endast av frivilligorganisationer. Svenska skolornas fredsförening såg nationalismen som grund för fred men i kombination med internationalism, pacifism och fredshjältar som förebilder för unga pojkars utveckling till en ny manlighet. Föreningens manifest låg till grund för undervisningsplanen 1919, där "pacifism på nationell bas" blev det vägledande, radikala synsättet. Verner Rydén var en förgrundsgestalt inom skolan i Malmö. Ingela Nilsson hade funnit mycket lite arkivmaterial från denna förening, och IA framhåller därför vikten av att t.ex. fredsföreningar, för den framtida forskningens skull, noga dokumenterar sin verksamhet. Flera arkiv tar emot material och risken minimeras att viktig dokumentation sorteras bort eller brinner upp. Fredsmissionärerna var en fredsförening på religiös grund och medverkade bl.a. till lagstiftningen för de "samvetsömma" att kunna värnpliktsvägra på religiös eller ideologisk grund. Fredsmissionärerna hävdade att krig är en synd. Vykort sändes, som uppmuntrade föräldrar till att avstå från krigsleksaker. Ytterligare en fredsorganisation var Stiftelsen fredshögskolan, 1939 - 1960-talet, ledd av folkbildaren Oscar Olsson. Föreningen erbjöd åtskilliga föreläsningar av namnkunniga personer. Dock finns endast en liten skrift på 80 sidor, som samlar föreningens omfattande lärdomsprogram. I mellankrigstiden arbetade många föreningar för freden och hyllade således utbildning och upplysning som grunden för förändring. Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet var ett exempel. IA säger sig ha funnit att mycket få fredsföreningar instiftades medan andra världskriget pågick. Föreningen Världssamling för fred gav dock ut en bok, som sändes till barn i Tyskland. Innehållet skulle möjliggöra en dialog med svenska barn om olika situationer och föremål. All krigsanknytning skulle undvikas, innehållet skulle istället gälla vardagslivet, skolaktiviteter. Ämnet "mat" skulle inte heller beröras. Efter andra världskrigets slut blev FN:s UNESCO-avdelning en stark, samlande enhet för olika fredsuppbyggande åtgärder och barnen själva började komma i centrum. IA redovisar insatserna i tablåform:En tes som UNESCO formulerade var, att både krig och fred utgick från det som "hände i människors huvuden". Alltså skulle man kunna ändra människors beteende genom att ändra deras tankar med information och upplysning, bildning och utbildning. IA betonar att barnen fram till andra världskrigets slut inte stod i fokus. Men efter kriget VAR ALLA I EUROPA ÖVERENS OM ATT MAN NU MÅSTE TA TAG IGEN I EN FREDSFOSTRAN! Det uppstod en övertygelse att barnen - den kommande generationen - genom utbildning och bättre förebilder skulle kunna "vaccineras" mot kriget och säkra den framtida freden. 
IA stiftade bekantskap med UNESCOS "Art for World Friendships" - som innebar ett utbyte av teckningar mellan enskilda elever och skolklasser i olika länder. Upplysning om UNESCOs verksamhet fick IA vid mitten av 90-talet av en slump, genom några kvinnor från Internationella kvinnoförbundet. Dessa studerade sin egen historia på Göteborgs universitetsbibliotek, "Kvinnohistoriska samlingarna", samtidigt som IA råkade befinna sig där under sin egen forskning kring Elin Wägner. Kvinnorna erbjöd några teckningar ur detta material från UNESCO, och IA läste i deras folder om "barnteckningar över gränser". "När en historiker får ett sådant napp", säger IA, "vill hen söka personer att intervjua eller på annat sätt hitta dokument för att få veta mer". Hon kom i samband med detta i kontakt med Anatol Pikas, professor i inlärningspsykologi vid Uppsala universitet, som skrivit ett häfte om fred 1987, "Fredspedagogik". I sin tur uppmärksammade Pikas IA på ett av, som han uttryckte det, "UNESCO:s bästa fredspedagogiska projekt", ASPRO-projektet, 1987, vilket man idag hittar digitalt under titeln "ASP-net". 
Mellan 1945 och 1948 fanns ett visst utrymme för fredsinformativt utbyte mellan länder, järnridån hade ännu inte gått ner. Nobels fredspris blev dock svårt att dela ut, vem borde få det? Kväkarna, som var respekterade och neutrala erhöll det. Det kalla kriget på 50-talet kväste alla kontakter mellan öst och väst. "Vad var det då, som var så spännande med dessa olika fredsprojekt, både inom olika fredsrörelser och inom UNESCOs arbete?" frågar IA, "jo, det var ambitionen, att barnen skulle hålla kontakt över alla landsgränser, med böcker, teckningar, brev, ökade språkkunskaper". Anatol Pikas summerar dock, att den "internationella förståelsen ändå inte blev så bra", trots att fredskontakter initierades på nytt under 80-talet. "Det årtiondet", säger IA, "utgör den senaste stora fredsmobiliseringen" och ett 10-tal länder deltog. Att Sverige drog sig ur UNESCOsamverkan 1968,"by different reasons", citerade IA menande , trots att fredsarbete då på nytt aktiverades och ämnet samhällskunskap betonade internationella kontakter. Sverige hade varit med i UNESCO-rådet från 1953 till 1968 och gick återigen med 1984 med aktiviteter i minst 10 skolor som hade kontakter med Sovjet, Bulgarien, Sri Lanka, Guinea-Bissau, Zimbabwe m flera länder. Då blev UNESCO beskyllt att gå kommunismens ärenden... Negativt var också, att de gränsöverskridande skolprojekten upphörde. "Man borde kunna undersöka mer", understryker IA, "varför kontakter inte gick att upprätthålla med skolor i andra länder och också mer om hur arbetet med barnen skedde". (Ändå har inte Bertha von Suttner omnämnts i föredraget, inte heller kvinno-och arbetarrörelsens fredskamp vid unions-upplösningen. Se referat från föreläsningen av Jörgen Johansen om den fredliga upplösningen 1905 och "Ned-med-vapnen-uppropet"). Effekten av Vietnamrörelsens protester nämns dock kortfattat. Genom sina forskningsstudier fick IA bl.a. tillgång även till säkerhetspolisens register från denna tid och upptäckte den omfattande registreringen av fredsaktivister. Dessa jämställdes antingen med "lömska kryptokommunister" eller ansågs som totalt "blåögda idealister", säger IA. 
En tidstypisk 80-talsbarnbok var Beppe Wolgers och Olof Landströms "Ur en kos dagbok", som berättade om den stillsamma idisslande kon, som sedan åker till FN och uppmuntrar freden.
IA anger, efter hand under föredraget, den ena 1900-tals-"förebilden" efter den andra, företrädande ett intensivt fredstänkande inom de flesta samhällssektorer. UNESCO framträdde på nytt i samband med Helsingforsöverenskommelsen 1975, och då var drivkraften att kalla kriget måste avvecklas. Skolöverstyrelsen formulerade en önskan om fredsfostran för alla barn i den nya enhetsskolan, och barn fick lära sig begrepp som "atomvinter" och "fredsdialog med Moskva". Inom SIA-reformen samverkade många olika samhällsaktörer för fred, schack- och idrottsföreningar sida vid sida. Tillsammans skapade man fredssyftande läromaterial, så som man idag gör miljömaterial. 
En stor fredsföreträdare, omnämnd i många sammanhang, är professor Åke Bjerstedt. Han föreläste, skrev artiklar i tidningar, gav ut böcker och undervisade både i Sverige och utomlands. Hela hans aktiva yrkesliv ägnades åt "Peace Education". IA visar boken "Lära för fred" och fredsarbetshäften för alla skolnivåer, "Fred, Frihet, Rättvisa". Likaså gavs ut en handledning "att fostra barn för fred" och "lek-tillsammans-lekar". Men, säger IA med kritiskt tonfall, "det verkade, som om det var 11-12-åringarna, som skulle rädda världen, både från skogsskövling och krig. Myndigheterna skämdes inte att politisera barnen!" Det utdelades priser och diplom för fredsuppsatser, t.ex. att få åka till FN. Olof Palme, Birgitta Dahl och Alva Myrdal var frontfigurer, "som kallade på barnen för fredsinsatser". Skolorna fick material, som handlade om katastrofhändelser att arbeta med för att hitta fredliga lösningar. "Riv murar, bygg broar"-slogans cirkulerade. IA påpekar faran med detta fredsparadigm, hyllandet av fredsikonerna, en form av indoktrinering. Olika frågor präglar olika tidevarv, olika paradigm avlöser varandra. "Vad menas egentligen med fredsfostran?" frågar IA. 
Som åhörare vid kvällens föreläsning slås man av det faktum, att krig skapar starka fredsrörelser. Men gäller det omvända, att fredsrörelser skapar förutsättningar för fred? Det krigiska 1900-talet har mobiliserat många fredsaktiviteter - således finns många förebilder - men hur ser 2000-talet ut, vilken antikrigsberedskap har 1900-talet genererat dit, vilka fredsverksamheter pågår, t ex i skolorna ? Varje generation har förvisso sina egna samhällsförutsättningar. En önskad, fördjupad studie av just barns fostran till fredliga medborgare "i en splittrad tid", huvudtemat för kvällen, har IA påbörjat genom att besöka nationella museer runt om i Europa. Museer är både historiebeskrivare och institutioner för framåt-lärande. I sin nya studie ställer IA frågan, vad som där visas för barn, hur det visas, hur barnen tilltalas och vad som säljs till dem i museernas shop. Vilka perspektiv och attityder till barns fredsfostran kan man iaktta? På "Arkivets dag", hösten 2014, höll IA ett föredrag på Konstmuseet i Eskilstuna och upptäckte där ett svenskt barnbildsarkiv, som sammanställts av lärare. "Konstmuseets personal hade önskat", säger IA, "att de fått tillgång till bilderna, innan lärarna sorterat i "fult och fint" och slängt många teck-ningar!" På Nordiska Museet finns bl.a. ett arkiv med 1000 barnteckningar, vilka fångar barnens syn på kriget, t.ex. i en tävling arrangerad av Folket i bild, 1943. FiB har skapat en viktig dokumentation, kanske inte direkt om fred men om barnens tankar om livet. Försvars-, armé- och fredsmuseer och fredsmonument utgör starka miljöer för påverkan. IA har besökt denna typ av museer i Leningrad, Köpenhamn, London, Paris, Münster, Verdun med dess segermonument och fler därtill. Överallt finns representation av de enskilda nationernas krigiska bedrifter. Fredsmonument blir en form av nationell samling. Ett gränslöst antal krigsleksaker erbjuds i alla museers shopar. Denna intressanta dokumentation om, hur museer skildrar och "tilltalar" barn utgjorde en mycket givande avslutning på kvällens föredrag. IA antyder att materialet kommer att sammanställas till en studie för publicering, och det ser många åhörare fram emot. 
Sensmoralen av föreläsningen om detta krigs- och fredsårhundrade landar i en stark existentiell problematik. Människan gestaltar å ena sidan sin djupa fredsönskan med allt från den lilla kossan som talar i FN om fred, över till fredsrörelsers, skolsystems och enskilda fredsföreträdares stora insatser för ett fredligt samhälle. Å andra sidan utövas militärpolitiskt den maktfullkomliga nationalismen, och likaså utbjuds en gränslös mängd av krigspropaganda i form av både internationell aggression och små nätta krigsleksaker över disk i museer för vår krigs- och vapenhistoria. "Hur står dagens pedagogik i relation till FNs barnkonvention och i relation till mänskliga rättigheter?", frågar IA. "Hur förändras pedagogiken i sitt väsen och vad är det egentligen, som förändras ifråga om pedagogiken i fredsarbetet?" Våldet idag kan filmas, läggas ut på nätet och skapa en okontrollerad opinion. Dock har 2000-talets medborgare vid dagens föreläsning fått ta del av många fredsförebilder och instrument för "fostran till fred i en splittrad tid". Hur skall vi alla använda vår fredskunskap i dagens samhälle? Varm applåd. 
Vid anteckningarna Birgitta och Bo Edvinson Foto: Rolf Larsson och Birgitta och Bo Edvinson |
Folkets Fredspristagare - lista
Aktuellt 2025
PELLA THIEL Fred Med Jorden - På Vems Villkor? För mångfald mot enfald Välkommen till Ellösparken torsdagen den 6 mars kl 19 Aktuellt 2024 Denna skrift, VAD ÄR SANNING?, av Ola Friholt kan nu beställas mot enbart postokostnad. För ett ex blir det 44 kr, för tre ex 66 kr. Beställ via ernifriholt@gmail.com eller 073-9072717. 
Torsdag 28 november talar fredsforskaren och världsaktivisten Jörgen Johansen under rubriken - PALESTINA hösten 2024 Finns det ett ljus i mörkret? - Välkommen kl 19 i Ellös Folkets Park! 
Tors 31 okt talar fredsforskaren och konstfotografen Jan Öberg, nyligen hemkommen från ännu en resa till Kina: KINA TUR OCH RETUR Intryck under 40 år PÅMINNELSE OM ÅRSMÖTE Fredsrörelsen på Orust håller årsmöte den 18 april kl 19 i Ellösparken. Välkomna! Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3. Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola. 
Häften i nytryck att beställa 1) Om vapen vore lösningen... 2) Maktens Irrvägar  
Läs mer och beställ på förstasidan Vårens program:
Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen Jan Öberg: NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED? Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris Lokal: Ellösparkens entréhall fri entré och start kl 19
Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten Jörgen Johansen: KLIMATKATASTROF - HOT OCH MÖJLIGHET. Lokal: Ellösparkens entréhall fri entré och start kl 19 Till minnet av Fredrik Heffermehl Aktuellt 2023Debatt - Ett eko från 1985 Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur Debatt - Elfte september som led i en strategi Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023) Hej Medlem! april 2023 Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap! Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel Program Våren 2023 Aktuellt 2022SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022 Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas! Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr! 
FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022 Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022 Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET - ett bidrag till fredsundervisning 
Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research. För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022. Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas! Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr! Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022 Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad? Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato? Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato? Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta! Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt! Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred Debatt mars 2022: Demoniseringens makt Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91 Debatt januari 2022: Kampen står om världsön Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland? Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen? Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina Debatt november 2021: Kapprustning till döds Debatt november 2021: Demokrati och historia Årsberättelse för 2020 (pdf) Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan! Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck Aktuellt 2020Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER 
I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90! Dikt till Johan finns här. Upprop till alla världens ledare oktober 2020 Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta. Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen! Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020  Folkets fredspristagare 
Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019 
Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019 Brev till regering, riksdag o media
Admin |
|
Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken |
||
