Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023

I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson

Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022

Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg

Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021

Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021

Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021

Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021

Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020

OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020

DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020

Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020

Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020

Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020

The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020

Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019

Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019

Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

Anteckningar från föredraget ”Demokrati bygger på ansvar” i kulturhuset Kajutan

Henån den 7 november 2013.
Arr: Fredsrörelsen på Orust, Orust kommun och studieförbundet SENSUS

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterar över och läser dikter kring frågeställningarna:

  • alla människors lika värde och en asylpolitik som håller människor på flykt

  • har det litterära språket och litteraturen frånsagt sig ansvaret för etik och moral?

Bengt Berg (BB) är en mycket värdig person att axla dessa frågeställningars djup och bredd. Hans stora erfarenhet av många länder, många kulturer, likaså hans poetiska bearbetning av sociala och mänskliga dilemman och den varma humorn gör honom till vägledare in i kvällens tema. BBs bok ”Värmland – Världen, tur och retur” speglar också en attityd, som tillmäter den nära, lokala miljön lika stor betydelse, som det globala perspektivet, för utvecklandet av demokratiska värderingar. Plattformen för demokratin bygger på ansvar men grunden för detta ansvar vilar på människors jämlika kommunikation och samtal med varandra. Denna ståndpunkt återkommer BB till flera gånger under kvällen och språket är därmed självklart centralt. Som bekräftelse på detta ger BB inledningsvis en politiskt betonad vinjett:

”Om ni hör en politiker tala om människovärde, etik och moral”, säger BB, ”fråga genast honom eller henne vad dessa ord i verkligheten betyder”. Tanke, språk och handling måste hänga samman för att ge demokratisk trovärdighet.

Man förstår, utifrån föredraget, att BB främst fokuserar på de enskilda människornas ansvar att utgöra demokratins fundament. Människors kommunikation och medvetna goda handlingar utgör basen i ett demokratiskt samhälle. BB avhandlar således inte demokratibegreppet i form av konstitution, regeringsform, lagar och bestämmelser. De enskilda individernas språk står i centrum.

BB ger ännu ett exempel på hur människor kan uttrycka sig om sin livssituation, en bild kan vara ett språk. Inom ramen för Augusto Boals alfabetiseringsprojekt i Lima, Peru, gjordes en utställning av barns tolkning av ordet förtryck. BB besökte utställningen och fäste sig vid en tavla med en spik som motiv. Pojken som målat tavlan, hade uppmanats att rita sin idé om vad ”förtryck” är. Barnet arbetade som skoputsare, hårda arbetsdagar, han orkade inte bära hem sin tunga verktygslåda varje kväll. Han fick då hyra en spik i en restaurang intill för att där hänga sina verktyg över natten… ”En spik kan rymma en hel berättelse”, summerar BB.

Demokrati bygger på ansvar är kvällens tema. Hur byggs då människornas ansvarstagande upp? Hur tar det litterära språket och dess bärare sitt ansvar och hur skapas ett ansvar för människors lika värde och för människor på flykt. BB ger oss, under kvällen, många ”spridda skurar” av exempel, som han kallar det, för att ringa in ett ansvarstagande samhälles fundamentala byggstenar.

”Vi lever i olika världar jorden runt”, säger BB, ”själv föddes jag 1946, i skarven mellan gamla Sverige och miljonprogrammet. Jag har många ljusa minnen”. Härefter beskriver BB nostalgiskt, kåserande men allvarsamt, sin uppväxtmiljö strax utanför Torsby, i Värmland på 50-talet. Åhörarna kan emotionellt lätt leva sig in i det goda, lilla samhället med sin tillgång till samt närhet till allt livsnödvändigt, skolan, lanthandeln, biblioteket, fotbollsplanen, allt inom en radie av två kilometer. I kyrkan fanns en bild med Daniel i lejongropen. Det var den tidens video. Framför allt betonar BB den trygghet, som det innebar att känna sin by väl, sedan generationer, att kunna kommunicera med medmänniskorna samt att uppleva sin tillhörighet och, som BB humoristiskt uttrycker sig, en identitetstrygghet i den egna dialekten: ”för i det stora, glamorösa, exotiska Torsby, några kilometer bort, där talade man svenska och där låg tågstationen, kontakten med stora vida världen”. Det var ”dom” i Torsby.

BB ger ytterligare exempel från detta avlägsna tidevarv, då televisionen gjorde sitt intåg, t o m testbilden kunde man sätta på, för att få den stora upplevelsen med en bild, i en ny apparat,i hemmet. Med lätt dold, humoristisk men försonande självironi, säger BB sig ha en ”svaghet för doften av lite bränt TV-damm, en doft, som infann sig varje gång, som man satte på sin snabbt ganska varma TV-apparat, Telefunken”. Lukten av dammet hade hela världen med sig.

Utifrån denna trygga samhörighet och utifrån en snäv livsreferensram måste naturligtvis en utveckling ske med ett vidgande av synfältet. ”Världen kom till Torsby via radion” säger BB, ”Sveriges bilradio”, inte att förglömma, filmer på biografen Stjärnan och inte minst genom att kanske någon dansk bil dök upp och registrerades av pojkar, som sysslade med att ”skriva upp bilnummer”, en mycket populär aktivitet, då man ännu av nummerplåten kunde se varifrån bilen kom.

BB påminner sig med nostalgisk glädje badhuset, tvagning av rosenkindade baderskor. Turistresor förekom knappast men BB inledde sitt resande till främmande länder och kontakt med andra kulturer med en första anhalt i Norge med dess efter kriget ännu gammaldags affärer, doft av läder, utan frysboxar. Det uppstår ett samtal med publiken om fenomenet ”socker- och margarinresor” från Sverige. Flera betydelsefulla associationer görs till dagens situation och till kvällens tema, alla människors lika värde. I dagens läge förekommer t.ex. en negativ syn på ”romer som sägs stjäla eller missbruka förmåner”. Exempel från publiken visar dock, hur svenskarna också ”stal och missbrukade förmåner”, man smugglade t.ex. mer socker och margarin, än vad som var tillåtet, använde sig av grannens barn för att därmed också kunna föra hem större ransoner per familj. Någon för in begreppet ”stölder som överlevnadsstrategier”, därmed förlåtligt och ursäktligt. Men överlevnadsbehovet torde gälla romer i högre grad än 50-talets folkhemssvenskar , som smugglade utan att vara särskilt behövande. Dagens tiggande rumäner är familjeförsörjare men ses ofta som kriminella.

Vid tanken på tidigare positiva omdömen, om hur världen kom till Torsby, summerar BB att vi numera, i dagens samhälle ”snarare gör oss immuna mot omvärlden”. Sensmoralen visar, att det är svårt för oss människor att vidga synen från våra egna egoistiska behov, till förståelse för det rättmätiga i även andra människors rättigheter och behov. BB ger allt fler exempel på detta fenomen, svårigheten att leva sig in i andras behov, både demokratiska men även helt basala behov för ett rimligt liv. Hur kan vi uppnå rubriker ”demokrati bygger på ansvar”, om människor blundar för ansvaret att erkänna alla människors lika värde?

BB reflekterar över migrationen och att människor i alla tidevarv och av olika skäl förflyttat sig över stora områden. Vem skall få bo var? BB skulle vilja fråga Sverigedemokraterna om deras uppfattning om svenskamerikaner, vilka svikit sitt eget land och emigrerat. Hur skiljer sig detta från invandring till Sverige? BB beskriver hur synen är just idag på de flyktingar som kommer från Syrien. I Torsby, säger BB, betraktas flyktingsituationen som ett besvär, det saknas mottagandestruktur. Ingen samordning finns heller mellan t.ex. boende och verksamhet. Bert Karlsson hyr ut sina hotellrum dyrt, kommunen är svagt engagerad, det saknas perspektiv i form av att ”mottagande av flyktingar borde vara ett allmänt humanistiskt uppdrag”.

BB fortsätter att reflektera över likavärdesbegreppet, dels utifrån sin trygga lokaltillhörighet (”en spik ner i myllan, mer djupt än brett”), konkret och närvarande, dels utifrån sin världstillhörighet. BB ser olikheter men också fundamentala likheter mellan människor världen runt, trots de olika villkoren, likheter ifråga om hur människorna beter sig mot varandra, att och varför barn gråter. BB menar också, att människor skaffar kunskaper och lär sig på olika sätt. Vetandet via Google är ett annat sätt än det vetande, som man erövrar i ett lokalsamhälle. Båda behövs. Men vad lär man sig då av t.ex. Latinamerikas blodiga historia med kolonialismen, utrotningen av indianska ursprungsbefolkningar och efterföljande diktaturer? Alla bör försöka besvara den frågan.

Temafrågan, ”vad är de intellektuellas ansvar” för att lyfta fram dessa brott mot mänskliga rättigheter, vad är litteraturens, författares och poeters ansvar att ge upplysning och påverkan? Erni vill poängtera författarnas ansvar, på grund av deras förmåga att använda ord, språket, så att detta”tar tag i människor”, ”så att människor lyssnar”. Bör vara ”oberoende fyrtorn i mörkret” säger BB.

BB svara inte genast och uttryckligt på detta inlägg, han ber att få läsa upp en dikt om ”skor, världen och drömmar”. ”Drömmarna ger dina skor vingar, ta din chans!”(se nedan)

Denna dikt bygger på en tanke av Ivar Lo Johansson och sammanfattar BBs grundtes att varje enskild människa har ansvar att höja sin röst för en demokratisk och jämlik värld.

BB har en viktig jämlikhetssentens, ”vi behöver varandra”. Det är för många en lång väg från tanke till ord. Dem kan jag bistå. Jag kan skriva dikter men behöver en annan människas hjälp att byta däck på min bil.

BB läser ännu en dikt för att aktualisera det blodiga 60-talet i Latinamerika. Diktsamlingen heter ”Hjärtats exempel. Dikter från Guatemala”. Ur den läser han ”Dikt om apolitiska intellektuella”, och han säger, att skildringen är en konstnärlig form för en smärtfylld verklighet. Författaren heter Otto René Castillo, bränd till döds av tortyr i Guatemala. Dikten bifogas i sin helhet på fredsrörelsens hemsida, men ett par rader återges här:

”… de enkla människorna lämnade mjölk … dom kommer att fråga … vad gjorde ni, när de fattiga led … ni skall tiga stumma i er skam …”

Så här kan en människa skriva, som upplevt lidande och offrat sig, säger BB.

En diskussion uppstår mellan BB och publiken om det faktum, att många författare kommer ur frikyrkoleden, P-O Enquist t.ex. Detta torde ha betydelse för både språkbruk och värderingar i deras texter. Kyrkans språk är kommunicerande men också förtryckande. Kyrkans ord kunde inte ifrågasättas. BB associerar till en situation, där PO Enquist inte tog sitt ansvar, som erkänd litterär person. I ett lyssnarprogram ställdes en fråga till honom angående romernas tiggeri. PO Enquist svarade utifrån sin uppfattning om allmosor, vilken härstammade ur hans uppfattning om kollekten i kyrkan: ”Jag ger aldrig slant”. Istället kunde PO Enquist ha tagit sitt ansvar och valt att ge en djupare och mer reflekterat bild av romers situation och varför de måste tigga, anser BB.

Det finns andra maktspråk, militärens, manipulerande språk, över huvud taget åtskilliga språk i världen, inte blott språk inom den västerländska kulturen. Språkets inflytande har oändliga dimensioner. Erni påpekar på nytt, att de författare, som många av oss lyssnar till, borde ge en appell: ”Se upp läsare, tänk på vad och hur texter påverkar er!” BB har också reflekterat över hur språk hänger samman, ”språket speglar folket”, säger BB, man kan faktiskt läsa en text på ett helt främmande språk men ändå få en vision om, vad det handlar om, många låneord kommer in i ett språk och binder samman språkgrupper. BB påminner sig en tidning han läst, på ett latinskt språk, på en ö, och plötsligen ser han ordet ”ombudsman” mitt i texten. Vad tänker man då? BB associerar vidare till författaren Jörn Riel, som skrivit boken ”Du bor i Ditt namn”. Namnet är vår identitet, och vad innebär detta, frågar BB, för de papperslösa flyktingar, som kanske måste byta identitet, tvingas kasta sitt pass och skaffa ett nytt med nytt namn för att kunna bygga upp ett nytt liv. Dessa personer tvingas många gånger leva ett liv utan demokratiska rättigheter,de utför ett arbete utan att officiellt finnas. BB påminner oss om, hur vi t o m vänjer oss vid de hemlösa, att de finns men inte syns. Detta är avhumanisering, säger BB. Det finns ingen samhällsstrukturell lösning på detta och dagarna går, utan att man gör något åt det. Med sin egen dikt, ”De andra”, vill BB åskådliggöra den mänskliga dubbelheten, dilemmat att fyllas av sina egna privata glädjeämnen, t.ex. barnbarnen, samtidigt som man (in)ser lidandet i sin omgivning. Denna dikt, ”De andra”, skulle kunna ingå i en diktsamling benämnd ”De till hälften osynliga”. Osynligheten, menar BB, är den enda förändring, som skett sedan Göran Tunströms diktsamling ”De andra, de till hälften synliga”, utgavs. Han vill också markera, att det finns en stor skillnad mellan att synas och bli sedd.

BB beskriver olika språkliga sätt för att ge sin egen poesi väckande formuleringar, t ex omvandla slogans, reklamtexter och paroller till slagkraftiga, medvetandegörande budskap. Uddeholms paroll ”Värmland är vår hembygd, världen är vår marknad” vill BB utbyta mot att ”Världen är vår hembygd”. Här läser BB dikten ”Två röda bär”, som beskriver de stora bolagens överhöghet, förtryck och utnyttjande av folket.

BB är en poet, som förmår använda språket i jämlikhetens och ansvarstagandets tjänst och han inbjuder auditoriet att ta del av denna väg: ”Använd din röst, ta din chans”!

En enklare form av språk och kommunikation, men livsuppehållande, är den kontakt som fängslade människor kan skapa genom knackningar i murarna. BB refererar en föreläsning av Johan Persson och Martin Schibbye, som berättade om sin tid i fängelse och hur de använt sig av denna metod för att få kontakt med varandra. Knackningstakten ”kvart-över-elva-halv-tolv” känner alla svenskar till, eller, säger BB, kommer denna knackningsfrekvens från ”hälsan-för-halsen-Bronzol”? Lika svenskt. Uttrycksfull konst skapad i fängelse är också ett språk. BB berättar från en dokumentär om apartheidtiden i Sydafrika, om en fängslad person, som fått en liten tvålbit för sin hygien, men istället formade den till en liten skulptur. Ett egendomligt sammanträffande var, att BB långt senare träffade en person för vilken han berättade händelsen. Personen svarade ”Det var jag” och visade sig vara den store konstnären och apartheidmotståndaren Breyten Breytenbach! BB vill kalla detta inneboende behov att skapa något, ett sorts konstspråk, för ett ”rop ut i kosmos”, då inget annat står till buds.

BB sammanfattar sin grundläggande syn på demokrati med att understryka, att samtalet, ett personligt möte mellan människor, utgör den sanna grunden för ett jämlikt samhälle.

Ett iögonenfallande exempel på ett ojämlikt samhälle, menar BB, är att Selma Lagerlöf fick sitt Nobelpris innan hon ens fått rösträtt. Undergrävande av demokratin är likaså den teknifiering som ökar i vårt samhälle, man möter inte människor vid kontakt med banker och myndigheter, istället av röstbrevlådor, automatiska telefonsvarare, att inte kunna betala bussbiljetten till chauffören. Allt detta undergräver relationer, empati och kontakt. Cirka en miljon svenskar använder inte dator. Internets ökade användning bygger ett klassamhälle. Att rösta med dator hemifrån, är det fördjupad demokrati?

Publiken är mycket engagerad i en dialog med föreläsaren och många vill bejaka BBs synsätt, att vi enskilda människor måste observera oss själva och vår benägenhet att beskylla andra för samma sak, som vi själva gör oss skyldiga till. Många inlägg vittnar om, hur man får lägga band på egna, primitiva fördomsfulla reaktioner, vilka ofta reflexmässigt dyker upp. ”Varför skall romerna stå där och röka, dom borde använda sina pengar till att köpa mat istället.” ”De sätter allt sitt skräp i en vackert odlad trädgård”. Samtidigt kan iakttagande av ”politisk och moralisk korrekthet”, således att t.ex. hejda alla invandrarfientliga uttryck, hindra en saklig diskussion om vad som är ett moraliskt beteende. Vi måste våga ifrågasätta den s.k. hederskulturens normer. Får man kritisera en romsk flicka på ett snabbköp för att hon råkar välta korgar? Ja, kanske, om man vänder sig till en bråkig flicka och inte till en ROMSK flicka. En åhörare betonar just detta, att hon vill bli bemött och eventuellt kritiserad som enskild individ, INTE för att hon tillhör en viss folkgrupp. Detta blir i så fall ett exempel på rasism. Men vissa tillmälen får man kanske ta med en klackspark, är också en synpunkt att värdera. BB ger gång på gång budskapet, att alla måste syna sin egen historia, sin egen kulturgrupps begångna vidrigheter, inse sin egen kapacitet att åstadkomma det onda. ”Lägg inte ondskan någon annanstans”, säger någon i publiken. BB menar, att kultur och bildning kan föra människors medvetande framåt men upprörs över hur public service, med sitt banala språk och underliga gester, snarare för oss bort från sann moral och möjlighet att träna oss i jämlikt, demokratiskt tänkande. ”Hur använder vi oss egentligen av den demokrati, som vi har i Sverige”, frågas BB. ”Vart fjärde år dyker frågan upp i och med valen men vad gör vi däremellan?” ”Hur skall den formella demokratin komma ut i verkligheten, det måste bli ett levande blodomlopp”.

Diskussionen, samtalet, böljar fram och tillbaka och ett kreativt tänkande kring temakvällens frågor blandas med de belysande och levande dikter, som BB läser under diskussionens gång. Uttrycket ”inga dikter efter Auschwitz” balanserar BB med att nya dikter, trots den fasansfulla Holocaust kan ge motpoler till onda handlingar, skapa tron på att det goda också finns. Frågan uppstår i detta sammanhang, hur man med behållning skall kunna läsa dikter av en person med rasistisk grundsyn, t.ex. nobelpristagaren Knut Hamsum. Hur skall man medmänskligt och jämlikt betrakta människor, som har en invandrarfientlig inställning, såsom Sverigedemokraterna har, frågar BB och belyser jämlikhetsfrågan på både en moralisk och filosofisk nivå med ett personligt exempel. BB hade vid ett tillfälle blivit tillfrågad av en reporter, hur han kände, att det var att stå i samma matkö som sverigedemokrater, i riksdagshuset. BB svarade, ”Det kurrar väl av hunger i deras magar också”. Ett sådant svar är sant människovärdigt. Det reflexmässiga tänkandet i ”vi-och-dom-termer” måste ständigt bekämpas. Men glöm inte tryggheten i tillhörigheten, ”vi från norrland”! Det finns också positiva, pålagda karaktärsdrag, en omvänd rasism, att vara från Österrike innebär för vissa att detta folk är glada, trallar och bakar kakor.

Allt tack till Bengt Berg för hans levandegörande föreläsningsdialog kring grunderna för ett jämlikt och ansvarstagande samhälle grundat på en äkta dialog mellan människor med respekt för varandra.

Som avslutning läser Erni upp en insändare från IKFF om en aktionsgrupp för att rädda Vättern och Göteborgs skärgård från militära övningar. Hon påminner också om idén att bilda en aktionsgrupp för att demonstrera mot drönarprojektet vid SAAB i Linköping.

 

De i föredraget lästa dikterna återfinns i sin helhet här nedan:

 

Bengt Berg:
Det står ett par skor vid dörren
Bolagsbrodyr och fattigmansdräll ur Katta är som Leeds 1979
Två röda bär ur diktsamlingen Handelsresande i nordiskt vemod
De andra
Vi ger varandra solen

Otto René Castillo, Guatemala
Dikt om apolitiska intellektuella. Ur diktsamlingen Hjärtats exempel. Dikter från Guatemala

 

Bengt Bergs föreläsning ingår i höstens serie om ”Våldets språk och fredens”. Agneta Pleijel, som hade förhinder idag, kommer att föreläsa vid senare tillfälle.

Vid anteckningarna Birgitta Edvinson






Bengt Berg:

Det står ett par skor vid dörren

Det finns en värld utanför
Vad väntar du på?
Om du inte går ut i världen
kommer den och hämtar dig

Du behöver skorna
Världen behöver dig
Använd din röst varje dag
ej blott vart fjärde år!

Allting förändras, ingenting
kommer i morgon att vara
som det är idag

Du är inte bara där dina skor står
utan också där dina drömmar finns
skrev Ivar Lo Johansson

Varje dag är ny
Under gryningens ögonlock
finns de drömmar som kan sätta vingar
på de slitnaste skor.




Bengt Berg:

Bolagsbrodyr och fattigmansdräll ur Katta är som Leeds 1979

I huvet på en bolagsgubbe
mellan hjärnbarken och träskallen
sitter Näcken och spelar ACK VÄRMELAND

Mellan naturens ved och folkets bark
finns en parasit
som lever av andras arbete
hur länge än?




Bengt Berg:

Två röda bär






Bengt Berg:

De andra








Bengt Berg:

Vi ger varandra solen!


1
Övervintringens tid och på dessa breddgrader endast enstaka strövargar
Fårflockarna har dragit in till städerna, lämnat pälsen åt storviltsjägare,
lantliga pälsfabrikanter eller helt sonika kråkorna
Vargarna, ytterst förvandlade, förvanskade
har intagit sina platser vid podiet
varifrån de sänder ut vetenskapliga vittringar mot framtiden
som de försöker finfördela i lämpliga doser för den församlade allmänheten
(d.v.s. ett statistiskt genomsnitt av den svenska valmanskåren).

Lagom skrämmande är profetiorna - det får inte lukta blod,
får inte lukta något alls, syntetiskt som en ostmacka på tåget
eller ett prinskorvknippe i ICA-frysen: Innehållet
får absolut inte läcka ut, det har blivit praxis - i möjligaste mån ...

Blodet är rött och hett, alltför närbesläktat med själva livspulsen
Men k y l a n och m ö r k r e t , framtidens radarpar
i den arktiskt mörka, kallt kärnkraftslösa vinternatten!

Vargarna ylar bortom skogsranden, varnande, värnande
den starkes rätt, den mätta magens rätt att vara mätt
: och du skall vandra i arbetslöshetens mörker
: du skall hungra och huttra
: du skall treva dig fram genom dödsskuggans dal
- så lyder texten i vargarnas Västerås, schakalernas Stockholm, gamarnas Göteborg

Alla dessa falska skinn! Alla dessa blandekonomiska får i ulvakläder,
All denna förvandlings- och förvanskningskonst
Och socialdemokraternas löntagardans
på moderaternas slaka framtidslina!

- Varg i veum, varg i veum ...

2
Rom byggdes inte på en dag
Kärnkraften avvecklas inte under en natt

Tusen och åter tusentals år tar det
att tillnärmelsevis sudda ut de spöklika spår
som vi tillåtit uppstå på vår samtids samvete

I urminnes tid
fyllde solen våra kroppar
med kraft och värme, vargskinnsmännen
drog solen ur flintstenen, tvingade elden ur träet
- gnistor i mörkret, gnistor i ljuset
Deras solhjul rullar ännu på klippan!

3
(motsång; medsols)

De syntetiska vargarna
glömmer att våra kroppar är kraft,
att våra liv är levande och att inte ens döden
förmår stympa handen mellan våra kroppar
De försöker få oss att inte behövas
annat än som varuframställare
och varukonsumenter, vi blir siffror
i databankernas fjärrskådande, framtidsstyrande maktcentraler,
vi blir förintade viljor, bortsprungna barn i skogar
där trädens namn för länge sedan är glömda
De utnämner oss till lyckliga glada trygga
De döljer makten inom sig, de kastar slipsen
och säger "du" och låter oss bära löjets skimmer på våra läppar
De låter våldet spinna i oss som en katt med indragna klor
beredd att störta över näbbmusungen
och leka den till döds

D e bygger v å r t samhälle där vi slår vanmaktens knogar
blodiga mot varann i stället för att fläta fingrarna samman
till en lång seg vilja av senor kött och blod
De bygger våra boningar mot höjder vi aldrig skall uppnå
men sänker våra kroppar i glömskans mull
när produktionspulsen upphört att följa lönsamhetens kronometrar
De föser oss så tätt samman
att vi inte får plats för att spänna ut vår innersta viljas vingar

4
Våra barn
följer fortfarande
fjärilens fladdrande flykt
- hur länge till?

Jorden, luften,
vattnet, solen
En människa på två ben,
i hennes ådror brusar livets sång
Jorden är hennes stora hem, himlen
det väldiga stjärnetaket, marken
under henne är golvet ur vilket
hon gräver fram födan
Vindarna - väggar
och vattnet den rytm
som en gång vaggade livet
från minsta ägg
bortom puls och tid

Fåglarnas sång kostar örat intet
Solens värme flödar över, forsarnas
dånande kraft, vågornas vaggande vila
Utgångspunktens enkla konturer

5
Runt om reser sig ur arbetet samhällen
och vi befolkar dem med våra liv, nedärvda
från samlarstammarna och jaktfolken
Ur bergen hämtar vi malmen, ur vattnen
lyfter vi de silversprattlande fiskarna, ur skogen
hämtar vi ved för värme och fartyg och böcker
Ur hjärnan växer redskapen fram som möjliggör tid
och oförbrukade krafter, som förmår befria människan
men också binda henne till tingens ordning och maktens bojor

Ur människan stiger både människa och icke-människa,
ur natten bryter dagen fram, ur dagen natten

6
Vargskinnet beskyller oss för att hysa känslor
Som husdjur i våra kroppar, förvånas över
att vi vågar vara människor - inte bara idag
utan också imorgon och om hundra
och hundra och tusen år och än längre

De vill inte inse
att vi ser med deras ögon
som ännu inte är födda, utan att sänka blicken
Att också deras barnbarnsbarns händer
ropar efter verktyg och arbete
precis som våra tankar törstar efter hav
som saknar kärnvapenbärande u-båtar
och stränder utan oljedränkta ejdrar, att vi
nu kräver full insyn i cancerjournalerna
och att vi vägrar godta bortförklaringsmodellen:
den drunknar ej som hängas skall ...

De kan inte förstå
att våra fötter m i n n s gräset daggvått,
mjukt mellan kropp och jord,
mellan rymd och det minsta jordeliv
Att våra kroppar fortfarande värms
av samma sol som på bronsåldersfolkens tid
De fattar inte
att gubben med sparkstöttingen
hellre återser en vägglus från 30-talet
än uthärdar tanken på den högst osannolika läckan
i ett av 80-talets kärnkraftverk

7
Vi vill inte lägga våra efterkommandes liv
i andra händer än våra egna
Vi vill äga våra händer och våra verktyg
nu, och i framtiden




Otto René Castillo:

Apolitiska intellektuella

En dag
skall de apolitiska
intellektuella
i mitt land
bli tillfrågade
av vårt folks enkla människor.

Man skall fråga dem
vad de gjorde
när landet långsamt
slocknade
som en flämtande låga,
tunn och ensam.

De kommer inte att tillfrågas
om sina kläder,
ej heller om dessa långa siestor
efter lunchen
ej heller om sina sterila
strider om ingenting
ej heller om sina ontologiska
sätt att komma över pengar.

Ingen kommer att fråga dem
om den grekiska mytologin,
ej heller om det äckel
de kände gentemot sig själva
när någon bland dem
var beredd att dö fegt.

Man kommer inte att fråga dem något
om deras absurda
undanflykter
uppvuxna i skuggan
av den fullständiga lögnen.

Den dagen kommer
de enkla människorna.
de som aldrig fick plats
i böckerna och dikterna
av de apolitiska intellektuella,
men som kom varje dag
för att lämna mjölk och bröd,
ägg och tortillas,
de som sydde kläderna åt dem
de som körde deras vagnar
de som skötte deras hundar och trädgårdar
och arbetade åt dem,
och de skall fråga:

"Vad gjorde ni när de fattiga led
och livets ömhet brann ut i dem?"

Apolitiska intellektuella
i mitt kära fosterland,
ni har inget svar att ge.

En tystnadens gam kommer att sluka
era inälvor.
Ert eget elände
skall gnaga er själ.
Och ni skall tiga
stumma i er skam.




Folkets Fredspristagare - lista

Aktuellt 2024

Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3.

Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola.


Häften i nytryck att beställa
1) Om vapen vore lösningen...
2) Maktens Irrvägar

Läs mer och beställ på förstasidan

Vårens program:

Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg:
NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED?
Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19


Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten
Jörgen Johansen:
KLIMATKATASTROF – HOT OCH MÖJLIGHET.
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19

Till minnet av Fredrik Heffermehl

Aktuellt 2023


Debatt - Ett eko från 1985

Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur

Debatt - Elfte september som led i en strategi

Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023)

Hej Medlem! april 2023

Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning

Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap!

Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel



Program Våren 2023

Aktuellt 2022

Debatt december 2022: Befria de fria media!

SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022

Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr!


FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET – ett bidrag till fredsundervisning




Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.


För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022.
Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr!

Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022

Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap

Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad?

Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato?

Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato?

Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta!

Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt!

Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet

Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen

Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred

Debatt mars 2022: Demoniseringens makt

Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91

Debatt januari 2022: Kampen står om världsön

Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland?

Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus

Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen?

Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt

Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser

Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina

Debatt november 2021: Kapprustning till döds

Debatt november 2021: Demokrati och historia

Årsberättelse för 2020 (pdf)

Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan!

Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck

Aktuellt 2020

Debattartikel december 2020 - Riksdagsdebatt på natos villkor

Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG

Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER


I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.


Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020



Folkets fredspristagare




Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

webbdesign: www.krylla.com