Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023

I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson

Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022

Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg

Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021

Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021

Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021

Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021

Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020

OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020

DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020

Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020

Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020

Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020

The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020

Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019

Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019

Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

Konstruktivt motstånd - Stellan Vinthagen - referat

Fredsrörelsen på Orust, den 2 febr. 2017.

Stellan är professor i sociologi och har en livslång professur i studiet av ickevåldslig direkt handling och civilt motstånd vid universitetet i Amherst, Massachusetts, USA. Det är resultatet av en donation från en kväkarfamilj som vill vara anonym.

Kärnan i ickevåldskampen

SV: Kärnan i ickevåldskampen är det konstruktiva motståndet. Man kan hitta det i Brasiliens lantarbetarrörelse och på flera andra ställen. Jag ska visa er exempel och hoppas kunna inspirera till diskussion.

I Barbara Demings bok Ickevåldets ”två händer” (1971) sägs att en hand välkomnar motståndaren och en hand gör motstånd och förhindrar det onda, motarbetar reaktionär ondska. Detta ger en dynamisk, förändrande kraft, allt helt i enlighet med Gandhis idéer.

Bygga upp & riva ner

Konstruktivt motstånd eller Kreativt, konstruktivt motstånd handlar om dekonstruktion och rekonstruktion. Man river ner och man bygger upp. Man agerar MOT något och samtidigt FÖR något annat. Dessa samtidiga krafter bygger upp det positiva och alternativa samhälle vi vill ha, samtidigt som vi försöker riva ner och stoppa förtryck och de orättvisor människor lider under.

Kombinationen gör social förändring (transformation) möjlig.

Vi är bra på att visa vår kritik, med insändare, plakat o.s.v. Ibland visar vi också vad vi är för men sällan samtidigt. Ofta sker detta på andra platser och vid andra tider. I vår osedda vardag bygger vi upp.

Det är spännande att man i ett önskvärt ickevåld för samman de här två sakerna: att man GÖR det, förkroppsligar det man vill ha direkt i aktionen. Man försöker själv påbörja detta och som exempel visa, vara kraften till förändring.

Vi behöver vara inte bara kreativa utan också långsiktiga i vårt motstånd mot våld och förtryck.

Symbolik och motstånd

Med symboliska handlingar visar vi den önskade förändringen, lever enligt de värderingar och principer vi uttalar. Att leva i en ekoby Har ett symboliskt element, man pekar på möjlighet/hopp att något går att förändra också för andra.

Stark symbolik finns i dramatiseringar av orättvisor och utopier. Det finns också i effektiva handlingar som visar på budskapet, t ex den kubanska revolutionen. Den har stort symbolvärde i och med att den visar att det gick att stå emot USA-imperialismen. Fler kan göra samma sak. Handlingen har en enorm kraft om den förverkligar något – får oss att tro på något.

Ett exempel på symbol är fredsmärket. Det är världens kanske mest kända symbol som i sig själv är ganska tom på innehåll.

Saltmarschen som Gandhi företog 1930 i Indien riktad mot det brittiska saltmonopolet, har stor sprängkraft ännu idag. Vandringen var lång, drog till sig mer och mer folk. Man gick från by till by. Det byggdes upp en spänning. Slutligen, när man nådde havet, kunde man göra salt. Det inspirerade vanligt folk att på trots göra salt. Det fanns en symbolisk kraft i denna banala handling som fick konsekvenser för det stora brittiska imperiet. Det visade på svagheten hos kolonialmakten. Vad kunde britterna göra?

Vi demonstrerar på gatan och det ser ut ungefär på samma sätt. Det förkroppsligar sällan alternativet. Att bara gå begränsas till en åsiktsyttring. Platsen kan ändå spela stor roll, kontexten, vem som demonstrerar (t ex munkarna i Burma), hur många som deltar och sättet man gör det på har betydelse. En demonstration mot kärnkraft/kärnvapen gjordes av overallklädda personer utrustade med en mängd gula plåttunnor med radiakmärken.

Att gestalta det utopiska

Gestaltningen utgörs av ett motstånd som förkroppsligar det alternativ eller den vision man kämpar för. Den är ett försök att locka människor att delta. Det gäller att inspirera, snarare än (enbart) ”stoppa”, ”krossa” det man är emot.

I Medborgarrättsrörelsen i Montgomery i USA 1955 blev Rosa Parks känd i historien när hon tog en plats i bussen anvisad för enbart vita och sedan vägrade att flytta på sig. Det var en ickevåldsaktion av en person utbildad och delaktig i ett samtal. I sig själv, i sin kropp, integrerade hon det önskade resultatet genom sin symboliska handling. Hon gestaltade de utopiska genom att sitta kvar. Apartheidsystemets uppdelning i svarta och vita hade då ingen full kraft. Det inspirerade och väckte reaktioner.

Ett annat exempel på symbolik och demonstrationer som gestaltade det önskade samhället var sit-in-aktionerna i USA. Svarta och vita satte sig tillsammans på restauranger och bröt segregationen. De var välklädda, artiga, betalade. De satt envist kvar, lät sig inte avvisas och t ex studerade. I och med detta förkroppsligade de integrationen och därför var det inspirerande. När de blev attackerade av rasistiska mobbar och när de blev arresterade, då blev det ännu tydligare att de förkroppsligade förändringen. De gjorde detta i blandade grupper och gick senare tillbaka till samma plats och upprepade aktionen.

Teori och praktik

Teori och praktik kan förenas vid akademiska seminarier. Här ett exempel: Stellan deltog i en manifestation, ”Academics against weapons of mass destruction”. Akademiker presenterade sin forskning i ett seminarium på gatan vid en kärnvapenbas utanför Glasgow. Polisen och allmänheten lyssnade intresserat på föredrag om uran. Vi manifesterade vårt motstånd mot bygge av nya Trident u-båtar för kärnvapen. Stort intresse väckte föredrag om att utarmat uran blandat med ammunition ger risk för strålningseffekter. Ett seminarium om Första Irakkriget tyckte polisen var särskilt intressant. Så fortsatte presentationerna på gatan utanför, och kärnvapenbasens portar blockerades tillfälligt i en protestaktion så att de stängdes. Slutligen arresterades forskarna av polisen

Konstruktivt motstånd

Motståndet syftar till att underminera makt och skapa ny mening, nya relationer och sammanhang. Ett exempel är MST – de jordlösa lantarbetarnas rörelse i Brasilien.

Brasilien är lika stort som Europa. En del rika människor i Brasilien har lika stor makt som små länder i Europa. Samtidigt svälter miljoner medborgare. Jordlösa ockuperar oanvänd mark och börjar odla den. Tält sätts upp för en barnskola. Terrorister och polis attackerar. I genomsnitt dödas en människa i veckan. Ockupanter körs bort men kommer tillbaka. På vissa ställen har de hållit och varit verksamma i 10 år. Med sitt motstånd kräver de rätten till mark och försörjning. Vissa jurister hjälper dem.

Från början av 1980-talet har MST-rörelsen genomfört tusentals jordockupationer. Den på det här sättet fördelade jorden upptar sammanlagt en yta lika stor som Kuba. En stegvis revolution stor som Kubas yta! Den här gången underifrån, en lokal ockupation. De har förstått att om de tar till vapen blir de krossade. Därför har de valt ickevåld, inte av någon ideologisk övertygelse utan för att det fungerar bäst. obeväpnade utgör de ett större politiskt hot.

Efter hand har nya strukturer byggts upp: boningshus, skolor, hälsokliniker, ekologisk odling, kulturcentra, t o m universitet. Från tält till hus! Kooperativa, egna beslutsstrukturer, gemensam skatt för att ge stöd till egen utbildning. Kooperativ ekonomi och bank och teknologisk hjälp att driva egna kooperativ, MST-marknader, processtillverkning till egna varuhus. ”Det nya Brasilien” byggs på så sätt upp.

1,5 miljoner aktiva människor finns i MST. Deras eget universitet i St Paulo, ENFF, attackerades nyligen av den nya regeringen i Brasilien. MST har byggt detta universitet, från dagis till universitet med vuxenutbildning och utbildning till eget ledarskap. Det har forskats på hur MST har lyckats med allt detta. De förverkligar här och nu vad människorna behöver för att leva. Tack vare det har MST en stark position internationellt och hemma i den urbana medelklassen.

Humor och motstånd

Ickevåldsagerandet kan använda humor för att undergräva makten genom att avdramatisera, använda ironi eller gycklande med maktens motsägelser, sprickor och självupptagna storhet.

Humor kan vända upp-och-ned på maktens logik och kan avväpna rädslan och lossa dess grepp.

Humor kan stärka gemenskapen i motståndet. Kampen kan slutligen använda

Karnevalens explosion av livskraft och dess upp-och-nedvända värld av möjligheter.

Här några exempel: Tomtarnas armé i Köpenhamn i början av 1970-talet. En militärliknande parad av tomtar med en jättelik Mårten Gås som en stridsvagn i spetsen. Det var i jultid. Tomtar gick in på ett varuhus och plockade ner saker från hyllorna och gav till barnen. Det tog en stund innan personalen förstod att detta inte var sanktionerat. När polisen arresterade tomtarna blev barnen ledsna. Dilemmat väckte tankar kring kommersialismen som samhällsordning.

En av världens största kemikatastrofer hände i Bhopal i Indien 1984. Företaget “Dow Chemicals” har konsekvent vägrat att städa upp marken och att ge människorna skadestånd. På årsdagen av katastrofen klädde två aktivister från USA upp sig i kostym och ringde upp BBC och lyckades i direktsändning få säga ungefär följande: ” Dow Chemical har tänkt om, vi tar fullt ansvar för katastrofen och ska rensa upp i området och ge skadestånd till de drabbade.” Aktiekursen föll som en sten. Företaget var tvunget att gå ut med ett pressmeddelande “Nej vi tar inte ansvar”. Inget har fortfarande hänt. Gänget som gjorde aktionen oroade sig för om folk i Bhopal drabbats. De åkte dit och fick mycket stöd för sin aktion. Metoden att klä upp sig till företagsrepresentanter kallas “Yesmankit”.

WTOs toppmöte i Seattle tvangs att stänga pga en sköldpaddornas demonstration. WTO kunde inte fullfölja sin konferens.

Vid en aktivitet kastar demonstranter skor på en stor Bushfigur utanför Vita Huset.

Code-Pink mot krig med en stor rosafärgad stridsvagn och utklädda demonstranter med plakat runt omkring.

En annan karneval “Reclaim the street”, ockuperar det kommersialiserade offentliga rummet. Gatorna fylls med fest. Ett par tusen gjorde detta också på en motorväg där flera tusen personer med högtalare dansade och använde tryckluftsborr och planterade träd mitt på vägen.

Clandestine Insurgent Rebel Clown Army (CIRCA) bestod av Clowner med handdocka som trotsigt förlöjligar poliser som spanar efter aktivister.

Kreativt motstånd

Det gäller alltså att finna nya och politiskt utmanande lösningar på svåra problem och att lösa individers problem kollektivt.

I Norge får poliser inte gå in i kyrkor och hämta skyddssökande. Aktivister körde därför runt med en ”kyrka” på ett lastbilsflak för transport av ”illegala invandrare”, gömda utvisningshotade, och visade därmed samhällets omänskliga förföljelse av utsatta människor.

“Protestera inte! – Cykla!” Kalla människor till kollektiv cykeltur med kompisar. I New York skapades en cykelkö med ett par tusen personer som ordentligt störde trafiken. Det blev svårt att döma dem eftersom det inte var någon demonstration. De hade ju bara gett sig ut att cykla. (Bilar står ju i långa köer och ingen arresteras för det). Det uppstår en ”Critical mass”. Cyklar kan också se helt annorlunda ut, t ex en konferenscykel där flera personer sitter i ring och sakta rör sig framåt, blockerande hela körfältet (“Conference bike”)

Göra det oväntade

Vårt agerande begränsas av föreställningar och inlärda ”fakta” om hur världen ser ut och vad som är ”möjligt” eller ”realistiskt” att göra. planeras När något ”otänkbart” planeras blir det tänkbart, och när det är gjort är det därmed möjligt och görbart. Nya vägar skapas av stigar som någon går för första gången…

Baskiska aktivister river militärens högkvarter. Kvinnor i Afrika drar upp kjolen och visar baken. Då kräver den inlärda konvenansen att polisen måste vända, eftersom åsynen är tabubelagd.

En husägare kan hävda sin egendomsrätt in till det absurda. Hans hus får stå kvar på en jordpelare när marken runt omkring huset grävts upp.

I Norge fängslas inte vapenvägrare. De döms till “alternativ tjänst” i fängelse. Där gjorde aktivister en “Jail-in”, ”Røm – inn”. Med hjälp av stegar rymde man in i stället för ut och belyste därmed det absurda i att fängsla vapenvägrare. ”Vi kräver att ni fängslar oss också för vi tycker likadant.” De vägrade gå, och polisen hämtade dem och bar ut dem ur fängelset. Det blev senare en speciell rättegång.

Att säga nej.

I Västtyskland gjordes på 1980-talet kreativa blockader. Den av taktiska skäl mobila kärnvapenmissilen Pershing II skulle förflyttas hela tiden. Detta blockerades vid jultid med försäljning av julgranar mitt på vägen.

Även pensionärer demonstrerade mot kärnvapen. Man utnyttjade den traditionella respekten för ålder. Utspridda i skogen stoppade pensionärer också en militär manöver.

En symfoniorkester spelade klassisk musik mot kärnvapen i två dagar utanför en bas i Västtyskland, ”Lebenslaute” Symfoniskt motstånd. Dag två greps musikerna, men hann ändå bekantgöra sitt motstånd.

Kontrastera verkligheter

Vi kan sätta vår vardagsverklighet och rutinverksamhet i kontrast mot andras och därmed belysa konsekvenserna av vårt levnadssätt.

I Spanien genomfördes en protest mot vapenhandeln med blodfärgade kläder, ansikten och omgivning, en utvecklad gatuteater som dök upp överraskande, en s k flash mob.

Jurister blockerade en kärnvapenbas i Tyskland. ”Lagen gör motstånd mot lagen”. Domare skulle döma åtalade domare och det blev avancerad juridik.

”Konsekvenserna kommer hem”. Attrapper, låtsasminor, lades ut i en park i London, vilket kanske stämde några till eftertanke.

Man kan också gå emellan med sin kropp, vilket Greenpeace gjorde i sin kamp mot valfångst, genom att uppehålla sig i skottlinjen för harpunkanonen.

Gatuteater utanför Vita Huset i Washington visade krigets offer, “die-in”.

Förskjuta maktdiskurser

Maktens logik och världsbeskrivning kan avslöjas och förkastas genom att omformulera och kommentera den rådande normen, makten, diskursen och förskjuta dess betydelser och t ex göra konstverk på offentliga platser och av det material som kan påträffas där och i processen förändra vår syn på konst och "icke-konst" (eller "verklighet") samtidigt. Man kan använda glåporden, beskyllningarna som självbeteckningar och ladda dem med nya betydelser.

”Adbusting”, att förändra budskap i sin vardag, t ex reklamsabotage. Man visar effekten av produkten, t ex en flaska Absolut vodka som sjunkit ihop och under det, texten ”Absolute impotence” eller, ett annat exempel: rökare som tillsammans står och hostar under texten: ”Welcome to Malboro Country.”

En polis hade till en annan (när han trodde radion inte var på) kallat individer för ”apajävlar” (Rosengård). En demonstration gjordes med banderollen ”Apajävlarna mot rasism”. Där gick också groteska människor utklädda till svarta apor med dödsmask.

Hur gör vi för att visa vad vi är för och emot? Ge hopp om att förändring är möjlig. Vi behöver bli mer kreativa och kunniga i vad vi gör.

PAUS





Om min tjänst: Det är den första tjänsten i världen vigd åt forskning och ickevåld. Pengarna för den är donerade av en kväkarfamilj som vill vara anonym. Det är en livslångfast tjänst och för närvarande finns förutom för tjänsten budget i ytterligare 5 år för en sekreterare och en vetenskaplig tidskrift ”Journal of Resistance Studies”. På nätet, www.resistance-journal.org. Hittas också via Google. Där finns enklare sammanfattningar av artiklar.

Erni berättar sin dröm den 12 december (kampen om Aleppo var aktuell då). Hon såg tanks och sönderbombade hus, krypskyttar och soldater i uniform. Så såg hon i drömmen hur tanksen plötsligt blev till sand, uniformerna föll av och blev till sand. Soldaterna hade kalsonger i olika färger. De visste nu inte vad de skulle göra.

Fråga om MST i Brasilien. Är de med i Via Campesina?
SV: Ja, det är ett nätverk för organisationer för småbrukare/bönder i mer än 70 länder. MST är en del av detta.

A-L B: I höst kommer det att bli en stor krigsövning, kallad Aurora 17. Man ska träna utifrån värdlandsavtalet (alla vapenslag, hemvärnet, civilförsvaret och myndigheter dras in) och en lång rad länder är inbjudna, bl a NATO-länder med USA i spetsen. Övningarna kommer att ske i Göteborg, på Gotland och i Stockholms-trakten. Vi i Fredsam, med bland andra Ofog, planerar aktiviteter, också civilt motstånd, och under våren något vi kallar ”Väcka för fred” med seminarier. Kanske kan vi få tips på aktiviteter från publiken här ikväll.

SV: Bra, låt oss samla förslag här, brainstorm. En idé är att ge sig ut och fiska makrill. Man omdefinierar då situationen. Notera idéer som kommer upp! Sådant här tar tid. Man behöver jobba på det. Det behövs en grupp som planerar och organiserar.

Fråga: Var står MST ideologiskt?

SV: De kommer från en småbondetradition av lokala berättelser och även religiösa i en syntes. Dessa ha förts samman med befrielseteorierna. Man förkroppsligar i teaterform sin berättelse, situationer där man lidit eller segrat. Koppling till religionen sker först eller sist (”mistica”). Kors kan finnas med vid marscher. Che Guevara har också inspirerat. Dock har de inspirerats väldigt litet av Gandhi och ickevåldstraditionen. De har utnyttjat en konstitutionell rättighet när de använder mark som inte brukas. Jurister har använt argument från konstitutionen när folk jagats från ockuperad mark.

Publ.: Aurora borealis betyder norrsken. Man skulle kunna utnyttja konstnärer till att göra en lång fana som föreställer norrsken, lika lång som demonstrationen.

Publ.: Tänk om det blev krig och ingen kom!

Publ.: Staden Amherst har namn efter en militär som delade ut filtar till indianerna – dessa filtar visade sig bära smittkoppssmitta.

SV: USA är byggt på folkmord. Det finns sprickor i imperiet USA, många tecken på sprickor. Det gäller att vidga dessa. Min tjänst är en sådan spricka. Det gäller att skapa fred, rättvissa, försoning med ursprungsbefolkningen. USA är konstrasternas land. Det finns motstånd mot Trump. Min chef frågade mig om jag kunde hålla kurser i civil olydnad på universitetet. Mitt svar blev: ”Vi är ett statligt universitet. Vi måste nog packetera det här så att vi inte får juridiska problem”. De visste när de anställde mig att jag är utvisad från Israel till år 2020.

Publ.: Tror du chansen / eller risken finns att Trump blir åtalad under tiden han sitter som president, eller åtminstone inte blir omvald.

SV: Jag ser en mobiliseringsnivå som är exceptionell. Jag ser att nya grupper engagerar sig. Muslimförbundet och tjänstemän på UD skrev protestbrev. Oljeindustrin har ett extremt stort inflytande. Det är visat i vetenskapliga studier. USA är på många sätt ingen demokrati. Man kan beskriva det som ett fåtalsvälde.

Publ.: Är ungdomarna med i proteströrelsen? Så är det inte här.

SV: Grovt sett har den svenska fredsrörelsen ett åldersproblem. I USA är det en helt annan åldersblandning än i Sverige. Det behövs en blandning.

Publ.: Är din dotter och hennes kompisar engagerade?

SV: De är engagerade i feminism men inte i fredsrörelsen. Man är engagerad i informella smårörelser som sysslar med olika saker. Hur får man de unga att engagera sig i fredsrörelsen? Hur få en samling?

Publ.: Det pratas om fler saker nu är förr. Mer saker är det legitimt att ta ställning för eller emot.

Publ.: När jag bodde i Helsingborg för 30 år sedan var det återkommande fredsdemonstrationer. Barn var med. Idag saknas föräldrarna till barnen.

SV Statistik finns att nu jämfört med 1968 är det fler unga människor i en massa olika typer av motstånd. I världen finns det mängder av rörelser. Många diktatorer har störtats: 70 fall sedan 1945. De fredliga politiska kamperna har ökat, fler människor är mobiliserade. I Sverige är det inte så illa som vi tror men man engagerar sig i flera sakfrågor.

Vi bör ställa oss frågorna: Vad gör vi? Hur effektiva är vi?

Erni: Den 8 mars kommer Inger Deijke och talar. Moa Brynell sjunger.

MB: Folks medvetandenivå har höjts. Det gäller att tänka globalt och handla lokalt. Globaliseringen är kanske inte så lyckad. Hur ser du på den?

SV: Den finansiella globaliseringen ger rovdrift. Det finns också en global rättviserörelse. Via Campesina är ett exempel på krav underifrån. Handla lokalt och länka oss med andra globalt. Globalisering är både på gott och ont. Det finns ett enormt hot i den också. Klimatförstörelse är ett problem som måste hanteras globalt, globala orättvisor också.

Publ.: Medelåldern är hög i församlingen här. Ett exempel på civilt motstånd vore att gå ut i naturen och gå vilse! Problemet är inte att vi är äldre. Man kan dra fördel av det. Tänk på att det har betydelse VEM som gör en aktion.

Publ.: Förslag: en PRO-resa.

TM: När det gäller Stoppa Aurora-kampanjen har vi i Svenska Freds beslutat att stödja men vi har diskuterat om vi kan stödja en civil olydnadsaktion som bryter emot lagen. Vi har ju som demokrati ställt upp för lagen.

SV: När jag var yngre hade jag ingen förståelse för dem som inte ställde upp men nu tänker jag att en rörelse behöver jobba med olika saker och olika personer gör olika saker. Dock tänker jag att det gäller att normalisera civil olydnad. Frikyrkorörelsen och arbetarrörelsen byggde på det. Greenpeace har fått en enorm respekt. Vi ska se upp så att civil olydnad inte tappas bort.

I USA ger hot om ekonomisk terrorism MYCKET höga straff. Så t ex ses djurrättsaktivism som terrorism.

Publ.: Jag har hört att det var en bok om civil olydnad som hade stor betydelse för ”Den arabiska våren”.

SV: Gene Sharp: “The Politics of Nonviolent Action” gav inspiration i i Egypten och även i Serbien. Folk hämtar inspiration från flera håll. Bl a störtandet av Milosevic. Det arabiska upproret liknar mer vinter än vår, utom i Tunisien. Regimerna lär sig snabbare än aktivisterna. Aktivister som lyckats är ej förberedda på att driva en stat och klara av motstånd. De senaste 7-10 åren har effektiviteten i den ickevåldsliga kampen försämrats. Vi måste vara mer kreativa. Soldater som deserterar går över och förändrar oppositionen. Repressionen är mer sofistikerad idag. Vi behöver tänka lågsiktigt. En del ickevåldsliga kamper går för snabbt.

Publ.: Min son har konspirationsidéer. Demokratin i Sverige har problem. Vem blir till exempel straffad för miljöbrott? Det är problem med integrationen också. Vad tänker du om demokratin i Sverige?

SV Alla typer av information sprids via internet, alternativa fakta. Många som inte är överens konkurrerar med varandra. Problemet är att det FINNS konspirationer men jag tror inte på en enda stor konspiration som t ex reglerar bensinpriset i Sverige, styr vad som händer i Egypten etc. Eliten är inte så överens som konspirationsteorierna utgår ifrån. Man lyckades INTE plantera massförstörelsevapen i Irak. Eliten har inte kontroll.

I Sverige har vi efter Andra Världskrigets slut haft stor tilltro till staten jämfört med andra länder. Relativt sett har Sverige varit en ganska god demokrati. Problem kommer när vi tappar bort den civila olydnadstraditionen. Då urvattnas våra rättigheter och demokratin urholkas.

Ola F: Jag har en idé angående Auroramotståndet: Vi kan utlysa en internationell fisketävling vid den tidpunkt då övningen sker här. Vi måste skapa opinion.

KU. Det sker också när vi går ut på gator och torg, delar flygblad och talar om detta.



Karin Utas Carlsson vid pennan, med hjälp av Ola Friholt.

Foton: Erni Friholt

Upp
Folkets Fredspristagare - lista

Aktuellt 2024

Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3.

Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola.


Häften i nytryck att beställa
1) Om vapen vore lösningen...
2) Maktens Irrvägar

Läs mer och beställ på förstasidan

Vårens program:

Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg:
NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED?
Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19


Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten
Jörgen Johansen:
KLIMATKATASTROF – HOT OCH MÖJLIGHET.
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19

Till minnet av Fredrik Heffermehl

Aktuellt 2023


Debatt - Ett eko från 1985

Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur

Debatt - Elfte september som led i en strategi

Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023)

Hej Medlem! april 2023

Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning

Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap!

Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel



Program Våren 2023

Aktuellt 2022

Debatt december 2022: Befria de fria media!

SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022

Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr!


FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET – ett bidrag till fredsundervisning




Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.


För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022.
Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr!

Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022

Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap

Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad?

Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato?

Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato?

Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta!

Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt!

Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet

Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen

Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred

Debatt mars 2022: Demoniseringens makt

Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91

Debatt januari 2022: Kampen står om världsön

Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland?

Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus

Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen?

Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt

Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser

Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina

Debatt november 2021: Kapprustning till döds

Debatt november 2021: Demokrati och historia

Årsberättelse för 2020 (pdf)

Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan!

Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck

Aktuellt 2020

Debattartikel december 2020 - Riksdagsdebatt på natos villkor

Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG

Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER


I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.


Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020



Folkets fredspristagare




Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

webbdesign: www.krylla.com