Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet – för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU – TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden – strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras – men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien – Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET – HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur – från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet


Anförande och poesiläsning av poeten och estradören BENGT BERG i Henåns kulturhus den 6 februari 2019. Arr.: Fredsrörelsen på Orust

De femtio personer som mött upp till kvällen fick en livlig lektion i hur liv och dikt kan förenas till ett helt. Inledningsvis läste Erni Friholt ett par dikter ur sviten AEDNAN av Linnea Axelsson, detta med anledning av samernas nationaldag:

Med mod har
jag burit min
kolt idag
--- --- ---
Med sina färger
slår den upp
svenskarnas ögon
--- --- ---
En kvinnosydd
rustning av kläde
och silver
--- --- ---
Mina barn
aldrig ska ni
behöva fråga
aldrig undra över
er härkomst
--- --- ---



Bengt inleder med en dikt av Bengt Hallgren: "En flicka är en ros ... Döden är oundviklig... "
Och han fortsätter tråden med följande reflektion: "Det högsta är att skåda gud. Det andra är att stå på Tössebergsklätten och skåda ut över världen. Det tredje är att stå i Kajutan och skåda ut över er."

Bengt är aktiv och resande medlem av den internationella poesikampanjen WFM, som kan följas på internet. Den handlar om att upphäva gränserna. Bygga broar. Bengts senaste diktsamling heter "Jag går där jag gick" och är en blinkning till Pentti Saarikoskis "Jag går där jag går". Det är bilder och dikter från ett fjäll i Värmland, och via skogen, myren, timmerstugan och vedkorgens "att bära är kanske det som livet går ut på" kommer han till "Telegram till S":

--- --- ---
Se på snön t ex
se flingorna som faller före ljuset
inuti mörkret som sjunker
in i sig självt.
--- --- ---
Huggkubben en predikstol
för vänsterhänta.
Dagarna går som på räls
Onsdagen, en
nedfälld semafor i skymningen
--- --- ---
Stigen letar sig baklänges
ett sätt att vinna tid
att kunna återbruka det gångna
Spiken håller månen uppe
När var det som klockan stannade,
vart tog tiden vägen -
Snön faller äntligen uppåt

Vem mottagaren S är kan man fundera på. Politiken är alltid om hörnet i Bengts lyrik.
Han bläddrar vidare i sin nyutkomna samling och landar i "Ömhetens grammatik":
--- --- ---
Att gå framåt
i en obegriplig förtröstan

som vore våren på väg,
och lönnets löv, redan
glödgade i vokalernas stillsamma ljus


Då öppnar dagen sitt öga
och vi ser varandra
--- --- ---

Dikterna blir i denna redovisning kraftigt kortade och blir till antydningar. Kan det göras på ett bättre sätt och ändå ta hänsyn till utrymmet?

Dikterna och bilderna - bokens färgfoton - går över "Hängbron", "Hänsjön", "Skidspår", "iskant" och hemmaminnen där Bengt nämner de bildserier man kan bjuda sina vänner att se. Han nämner detta som "Dia dolorosa" - smärtan att genomlida någons semesterbilder. Sådana smärtor riskerar inte dikterna att framkalla. Allra minst de dikter som ännu ej skrivits. Bengt ägnar ofta de oskrivna dikterna särskild uppmärksamhet.

Han umgås med diktare, läser och översätter diktare - och skriver om dem. Här om Hans Börli, skogens diktare, dikten "Granspråk":

--- --- ---
Tänkte säga något om en gran,
hon som är skogens brud
hennes blommor är ljusröda
som Heliga Birgittas nagellack,
hon vajar i takt med vinden
hon lär spelemännen
hålla takten, hennes rötter
smeker mossan
på det mest förföriska sätt
--- --- ---
Livet är kort,
konsten är lång
Finns det ännu skogar
finns det ännu hopp
--- --- ---
Doften av nyutslagna
liljekonvaljer fyller oss
med andakt
det finns
något som är större än pengar
det finns
ett hopp som i en dikt
av Arne Gerborg
--- --- ---
Börli står där också
han tänker på annat
men i bakfickan har han en dikt
som handlar om biblioteket
i Alexandria
--- --- ---

Två av Bengts diktarvänner är nämnda här. Arne Gerborg skriver på nynorsk. Han är pietist. Bengt läser i egen översättning ur Gerborgs dikt "Etik": "Man kan köpa sig mat men inte matlust... Skalet av allting kan man köpa för pengar, men inte kärnan."

Bengt går vidare med "Vassjön ... den mörka taigan... plötsligt björkar och Frykensjön... Han beskriver den djupa karaktär som finns i norra Värmland, norr om den 60:nde breddgraden som går i sydsluttningen av Tossebergsklätten. Söder därom talas ett annat språk, som Bengt härmar obetalbart mesigt, men med ett överseende skratt. Det riktiga Värmland ligger i norr. Där finns allt. Hela diktsamlingen är dedicerad till den gamle vandringvännen genom tillvaron och årstiderna, Sven Odén, som förra året dog av en tumör som upptäcktes av en slump vid konsultation om något annat. Sen säger Bengt med ett leende: "Nu tänkte jag läsa några dikter mellan varven..."
Den första om två röda bär är tillägnad dottern Sara då hon just skulle resa till Namibia:

--- --- ---
där, framför bortom skogen
väntar det som kallas framtid
dit du är på väg, med två röda bär
i handen, ett för dig själv
och ett för världen

mot makten står du rustad
med ljungens ljusa envishet
du vet att det räcker inte långt,
inte ens väderstrecken räcker till
men armarna når runt en dröm ...
--- --- ---

Dikten "Två röda bär" finns på sidan 125 i Bengt Bergs samling "Dikter genom 40 år", som sig bör utgiven på hans eget förlag Heidruns. Volymen omfattar 624 sidor. (info@heidruns.se)
Bengt fortsätter med dikten på sidan 329: "Arbete. Språk.Framtid":

--- --- ---
Om arbete visste han mycket,
men värst mycket språk
ägde han inte. Det satt i händerna
det var med händerna
han talade. Och gjorde
dag efter dag
som ett osynligt språk
till sådan nytta

Så plötsligt blev det hans tur:
händerna behövdes inte längre,
han behövdes inte mera
Vad han behövde var inte spik -
men språk

Hur transformera 40 års arbete
till ett språk som till sist
ger honom makten
över de verktyg
som ersatt de gamla?
Vem utformar framtidens verktyg?
Vem utformar morgondagens språk?
--- --- ---

Från spörsmålet om den utveckling som berövar den lokale hantverkaren hans levebröd nämnde Bengt att norra Värmland har kommit att bli en del av det så kallade inre stödområdet, detta eftersom folket där måste ge centralmakten sina rikedomar...
Och han kopplar därifrån över till situationen på indisk landsbygd, som han besökte 2005 och såg en skyltmålare:

--- --- ---
Coca Cola-kurbits ...
Inga dyra reklamskyltar när det
finns livs levande artister som för en
spottstyver utför arbetet: vägg för
vägg, by för by, hela Indien igenom.
Varje Colaliter kräver åtta liter vatten,
råvara var ordet. Råskinn var ordet,
globala råskinn på det inhemska
vattnets bekostnad.
(Ur boken "Indialand")
--- --- ---

Inne på storföretagens rofferi läser Bengt den alldeles nya dikten "Muren", skriven vintern 2019. Här återges dess tolv strofer:

--- --- ---
I.
Mot havet stiger, mot de vilda krafterna
som den nionde vågen kommer med,
den som krossar i ett enda nu
allt som kommer i dess väg

Tillsammans försöker vi
med gemensamma krafter
att stå emot, skapa en skyddsvall
för att rädda det som räddas kan

Vad annat kan vi göra
än att gå samman?
Ensam är inte stark,
ensam är ensam


II.

Det löper en låg mur utmed banvallen,
stenarna liknar tysta ansikten
som följer tåget med blicken,
de kom inte längre än hit

Grova händer lyfte dem ur jorden,
beredde plats för det livsnödvändiga:
säden, potatisen, plogen, harven
Allt detta som livet krävde

Nu är tiden en annan, den rinner
som sand mellan fingrarna
sekund för sekund ner i evighetens
bottenlösa kärl

III.

Vid det uråldriga havets stränder
byggs nu nya murar
som skall skydda vapenhandlaren
från krigets offer

Det är en skammens mur,
det är vi som ser på
vi som inget säger
om det som kommer att stå
i kommande tiders historieböcker

Visste vi inte vad som pågick,
hade vi glömt hur man stavar
till ordet medmänsklighet?


IV.

I sandstrandens solvarma vind
sitter ett barn, en fjäril
leker tafatt med sin
egen skugga

Näktergalen och geväret
talar samma språk,
skrev den danske diktaren
Vilket språk tänkte han på?

Så mycket som är berört
av människohand - stenmuren,
vapenexporten i lönsamhetens namn
och så den andra handen,
- utsträckt
--- --- ---

I Torsby pågår projektet "Little History", där de afghanska invandrarnas erfarenheter väcker tankar och framtidshopp. Högstadieelever går hem efter skolan och lär sina mödrar vad de lärt under dagen, först läsa och skriva, på svenska. Där anordnas också "kulturella knytkalas" med kläder, hantverk, dans och annat som kommer upp spontant.

Gilam Mossaed kom från Iran för 20-30 år sedan. Hon meddelar Bengt vad det talade och skrivna ordet betyder där det inte är fritt. I Sverige finner hon det nya språket, ända in i Akademin... Till bakgrunden hör dikter som "Resväskorna ... lutande mot hemska minnen" och "Till källaren ... där döden styckar mig" och "i natt dog jag i en by i Herat" (?) (Dessa dikter har antecknaren inte hittat.)

Bengt talade om Benny Andersen, den danske diktaren som efter framväxten av Dansk Folkeparti inte längre vill kallas "folkkär" utan "mellanfolklig" diktare. Han skriver om H C Andersen land med anonyma överfall... Men "nu kan de kasta maskerna..." "Partiet står berett med öppna armar och stängda gränser. Lär av H C Andersen!" Ja, där blir det en dygd att låtsas inte kunna läsa och skriva, säger Bengt. Benny Andersen skrev dessa dikter 1975!

Bengt talar varmt också om diktaren Joar Nilsen från Färöarna, om hans romaner, skådespel, dikter m m. Och han läser några rader ur "Bron": "Det är i bron som hoppet finns..." Och "Dörrkarm", där diktaren för varje år gör ett märke som visar hur mycket barnen vuxit. Kanhända växte inte samhället i samma takt...

I sammanhanget berättade Bengt att han frågat Joar Nilsen hur han kände sig som diktare för ett så litet folk som färöingarna. De är ju inte ens hundratusen. Nilsen blev inte svaret skyldig och vände frågan till Bengt: Hur känner du dig själv som diktare i det lilla Sverige? (Världen är så stor så stor...) Bengt log åt den eviga frågan om kvantitet och kvalitet, i dagarna aktualiserad av skolflickan Greta Tunberg.

Bengt nämner också bondeförfattaren Gunnar E., som skrivit om "Kärlek". Han skriver om avstånd och olikhet - resa en bit - viktigt. Vår kultur och vårt land har blivit så likriktat och urbaniserat: "Enklare va som man e är enklare än va som man inte e..."

"I Torsby har man inget nöjespalats. Där går vi till sjukhusets väntsal och läser tidningar. De riktigt sjuka som väntar där kallar vi "proffsen". En gång satt proffset dubbelvikt, och amatören var uppspelt. - Vad är det för fel? - Jag får en massa piller men inget hjälper!
- Du, ska du begravas ve Fryksände?"

Denna bristfälliga redovisning av en kärnfull dialog påminner antecknaren om en fråga som ställdes från första deltagarraden: "Vad menade du, Bengt, med dikten du läste i början, den till S? Det där om huggkubben som en predikstol för vänsterhänta?" Bengt vände och vred på orden men sa till slut att "man vet inte alltid vad man har skrivit. Det är svårt att förklara." Den frågande förklarade sig nöjd med svaret, men antecknaren har en tanke om vänsterhänthetens anknytning till dikten: Vänsterhänthet tyder på en stark höger hjärnhalva, den som hyser konstnärskap och utvecklad intuition. Så huggkubben kan då ses som en predikstol för vänsterhandens yttringar, även i själva huggandet.

Vid pennan Ola Friholt










Se på snön t ex


Tänkte säga något om en gran,


Kaffepaus med Pias snittar och Ernis semlor...


Ulla ställer en intrikat fråga...


Bengt svarar med en dikt...


Bengt berättar om den internationella poesikampanjen WFM, som kan följas på internet Han själv var just på väg till Hanoi till en världs-poesifestival


Bengt tillsammans med Daniel Petrén från studieförbundet Sensus. Sensus sponsrar oss med ett visst belopp varje gång. Det var Daniels första besök hos oss. Han var helt begeistrad!!

Upp

Aktuellt 2019

Aktuellt arrangemang:

Stefan Edman - Klimatkampen, en rättvisefråga?
på kulturhuset i Henån
onsdagen den 13 november kl 19 - Fri entré


FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2019
Seminarium och festlig prisutdelning lördagen den 30 november 2019 i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust)



Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

LOGIN
webbdesign: www.krylla.com