Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU – TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden – strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras – men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien – Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET – HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur – från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011
Sammanfattning av föredrag på kulturhuset Kajutan, Henån, 6 november 2014.
Journalisten, författaren och aktivisten Maria-Pia Boëthius talar under rubriken

AKTIV FREDLIGHET ELLER PASSIV ANPASSNING? ÅT VILKET HÅLL DRAR SVERIGE?

-Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma

Arr: Fredsrörelsen på Orust med stöd av Orust kommun och SENSUS.



Maria-Pia Boëthius (MPB) inleder sitt anförande med en vinjett om det palestinska folkets katastrofala situation. På väg till dagens föredrag blev hon uppringd av medier och ombads kommentera, att Internationella brottmålsdomstolen i Haag, ICC, just beslutat att inte ta upp frågan om det våld, som begåtts mot aktivister och besättning ombord på Estelle, del av projektet Ship to Gaza, 2012. "Detta är en bagatell jämfört med det militära övervåld, som palestinier dagligen utsätts för", understryker MPB."Betänk proportionerna", säger hon, "det finns helt enkelt inga proportioner i fråga om vad Israel utsätter det palestinska folket för!" "Lyssna", säger hon, "jag har studerat krigets alla former under 40 år, och under 50 år har det envist upprepats för mig, hur illa judarna behandlades under andra världskriget. Blott 10 år har jag kommit att ägna åt palestiniernas olidliga liv. Hur har det blivit så?" Svaret på frågan, varför hela västvärlden, EU, FN, med bortvänt huvud låter detta palestinska folkmord pågå år efter år, har sin grund i det skuld- och skamtrauma, som västvärlden bär på, efter andra världskriget. USA, Sverige, hela Europa lät då ett folkmord ske i det nazistiska Tyskland, helt utan uppmärksamhet och motstånd. Man sonar nu den skulden genom att tillåta våldsutövning från Israels sida. Idag sker således en enastående, ofattbar upprepning av samma folkmordsfenomen, men nu med judar som förövare. Denna situation associerar direkt till föredragets rubrik, "... PASSIV ANPASSNING" och till MPBs egna ord "man kan inte bara prata, inget händer, man måste göra någonting själv". MPB ger exempel på det folkliga stöd, som finns för Palestinas sak, vilket också framgick mycket tydligt under den resa, som hon gjorde, som inbäddad journalist, på Estelle 2012. Hela den grekiska övärlden t.ex. visade aktioner och reaktioner till förmån för det palestinska folket.

Denna inledande beskrivning av upprepad mänsklig grymhet utgör ändå en konstruktiv plattform, på vilken MPB bygger sitt föredrag. Hon redogör för sina ideologiska utgångspunkter för hur demokrati, fred och goda miljömässiga livsbetingelser skall kunna bevaras, trots det sedan länge rådande paradigmet av starkt indoktrinerande, konservativa krafter. Hon åskådliggör viktiga faktorer, som gäller överförandet av demokratiska värdegrunder, såsom solidaritet och jämställdhet, till nästkommande generation, hur maktelit, media och propaganda måste få motvikter genom människors medvetna ställningstagande och folkrörelsernas engagemang, hur sanningssökande uppmärksamhet bör riktas mot olika historiska skeenden. MPB kombinerar sina teorier med mycket fakta och stor erfarenhet av politik, media och fredsaktiva insatser.

Den första frågan till åhörarna formuleras: "Varför är vi i Sverige särskilt rustade att föra talan i fredsfrågor? Jo, för att vi haft obruten fred i 200 år, bortsett från debaclet med Afghanistan. Vi kan inbjuda till den största fredsfestivalen i världen". Den nya regeringens och Margot Wallströms erkännande av Palestina är i linje med svensk fredstradition. De åtta åren med konservativt styre i Sverige har dock utarmat många värdegrunder, menar MPB och det självklara begreppet solidaritet har nästan kommit att uppfattas som ett avvikande tillstånd av den yngre generationen. Anekdotiskt säger MPB att "utrikespolitiken inte längre är privatiserad", sedan Carl Bildt avgått. MPB avvisar historikernas påstående att historien ändras till vad makten behöver och att inget land ger bort land frivilligt. Men Sverige finns som ett motbevis då det släppte ifrån sig Norge 1905. Detta måste återberättas och synliggöras. Någon i publiken påpekar, att den fredliga unionsupplösningen berodde på kraftfullhet från arbetar- och kvinnorörelsen.

MPBs eget engagerade intresse för krigets och fredens historiska mekanismer grundlades mycket tidigt genom hennes egen mors omfattande krigserfarenheter. Personligt delger MPB åhörarna den möda, som ligger bakom de djupgående studierna om Finlands historia och hon menar bestämt, att vi svenskar saknar kunskap om denna, delvis gemensamma historia. Modern föddes i Karelen, där fadern var baningenjör, vid tiden då Vinterpalatset intogs. Hon upplevde två revolutioner och tre krig och uppehöll sig oavbrutet vid fronten. 1944 flydde modern till Sverige, märkt av krigets fasor. MPB menar,att det tar tre generationer att försonas med denna sorts minnen. I Sverige finns troligen en miljon invånare, som själva har erfarenheter av krig och statskupper, men också deras anhöriga, alla med flyktingstatus men okänsligt beskrivna som asylsökande. Återberättelserna är nödvändiga bl.a. som upplysning till den yngre generationen, som annars förblir kunskaps- och historielös och "därmed inte förstår sambanden mellan vår historia, kriget och freden. "De förstår inte", säger MPB, "att man inte kan överlåta åt politikerna att bevara freden. Politiker garanterar inte fred". De saknar insikt nog att inse att allt kan ta slut på en natt. De folkliga motkrafterna måste oavbrutet verka.

MPB tar också ett exempel från Balkan. Under Titos välde förbjöds det öppna samtalet om vad som hände på Balkan under andra världskriget, i ett försök att dämpa motsättningar och få befolkningen att glömma. Skolböcker förvanskade sanningen. Endast i små grupper vid krogens stambord eller inom familjen kunde de fasansfulla erfarenheterna återberättas. Men när Tito dog, släpptes allt fram och vidrigheterna "kom upp på bordet". Detta bidrog till Balkankriget, för vilket försoning nu måste sökas. MPB poängterar den tydliga slutsatsen, att en del av ett demokratiskt styrelseskick utgörs av att "sanningar skall få berättas", klargöranden ske. TIGANDET MÅSTE ÖVERGÅ I TALANDE. Utan denna klarhet och sanningsenlighet, så långt det är möjligt, kan ingen försoning åstadkommas. Viktig är dock respekten för den krigsinsats, som skett med ett oändligt antal spillda liv. "Förlusterna kan inte okänsligt uttryckas som meningslösa. Man måste få fira sina hjältar". En psykologisk förståelse må också tillåtas, att veteraner vill förneka, och därmed förtiga inför barn och barnbarn, de vidrigheter, som de deltagit i och troligen under stort drogberoende. Detta faktum förtigs också ofta. Det var också ett försvar att säga att "vi förblev fria", säger MPB, till skillnad från de baltiska länderna, som annekterades.

Finlands historia rymmer således en oöverträffad börda av krig i jämförelse med grannländerna i norden, "värre än Srebrenica", säger MPB. Inbördeskriget innehöll folkmord på 20 000 av "de röda". Motsättningar och inre konflikter är fortfarande omfattande: "Dom strider om vartenda kommatecken, om språk, om krig, om allt". "Finnarna måste formulera sin egen skapelseberättelse". Svenskarnas reflexioner bör handla om, hur vi kunnat glömma denna fleråriga del vår historia, som var gemensam i 700 år. Den bok som MPB nu arbetar med handlar om Finlands krig och om hennes mor.

Hon betonar, att hon i sitt författarskap alltid börjar med ett eget, omfattande forskningsarbete i det aktuella ämnet. Hon fördjupar litteraturstudierna för att få alla tillgängliga fakta, innan hon intervjuar de akademiker och historiker, vilka för tillfället tilldelats expertrollen i ämnet. "Jag vill ha en egen bild av historien, innan jag blir påpredikad åsikter utifrån en annan persons ideologi". MPB understryker, att historiska fakta ofta snedvrids på grund av föreställningar och värderingar, som råder inom det aktuella paradigmet och inte minst beroende på vilka som äger tolkningsföreträdet. Varken massmedia eller experter inser, hur dessa samtida synsätt påverkar uppfattningen om sant och falskt under tidigare historiska epoker men också beträffande bedömningar om dagsläget. MPB vill således understryka, att sanningssökandet är oändligt svårt samtidigt som det är en grundpelare i ett demokratiskt samhälle. Historiografin, analysen av historien, är nödvändig för demokratin.



MPBs bok om andra världskriget, "Heder och samvete", utgiven 1991, omredigerad 2001, utgör en väsentlig dokumentation av just sanningssökande arbete. (I förordet citeras Cicero: "Att förbli okunnig om ting som hände innan man var född är att förbli ett barn", tydliga ledord för kvällens föreläsare, antecknarens kommentar.)

Referenslistan för "Heder och samvete" innehåller ett 80-tal titlar men särskilt nämner MPB, att hon också läser författare, som representerar andra ideologiska synsätt än hennes eget. Den amerikanska journalisten och historikern Barbara Tuchman är en av dem och beskrivs som en "mycket fördomsfull" bästsäljare. Herman Lindquist är en kunskapskälla, trots att bara övreståndsmiljöer och kungafamiljer skildras.

Under det 10-åriga arbetet med boken om andra världsskriget växte MPBs insikter om den mörkläggning och förvanskning, som sker av sanningar och historiska fakta, i dåtid men i lika hög grad i nutid. Hon berättar humoristiskt om, hur "det historiska etablissemanget fick dåndimpen", då den kontroversiella boken publicerades. Hon nämner t.ex. en TV-debatt vid ett tillfälle med en berusad Jörgen Weibull som tappade kontrollen. Efter programmet ringde han till flera tidningar och skyllde det faktum, att MPB vann debatten, på att programledaren ensidigt valt hennes sida.

Vidare nämner hon författaren Tony Judt, bortgången i sjukdomen ALS 2010. I sin bok "Illa far landet" tar han upp de för MPB aktuella spörsmålen om ett samhälles moralfrågor, om rättvisa, materiell egennytta, maktens dolda ansikten. Och återigen, sanningssägandets roll för demokratins fortbestånd. MPB sammankopplar denna sin tes med den roll, som massmedia och public service skall ha i ett demokratiskt samhälle: "De skall granska makten. Men hur har utvecklingen gått?" frågar hon. Rapporteringen av de påstådda ubåtskränkningarna nyligen exemplifierar motsatsen: Media har styrts av maktens anspråk på hur redovisningen skulle ske. Vidare styrs medias innehåll av ekonomiska vinstintressen. Innehållet måste "sälja". "Sörj dem inte om de går under" säger hon och utvecklar sina insikter om den nivellering, som skett av båda dessa samhällsinstitutioner och ger en mångfald exempel. I centrum för hennes tankegång står den manipulerande maktens "farliga propaganda och snedvridning av verkligheten, som medborgarna är utsatta för". Hon beskriver många former för denna propaganda: dokusåpor, TV- och datorspel, Facebook och Twitter, tillrättalagda, ordinära nyhetsprogram samt reklam- och nöjesbranschens alla upptänkliga flykt-från-verkligheten-projekt. "Allt betalas av oss, t ex realitysåpor som går ut på att välja bort folk, och Paradise Hotel. Medkänslan förloras. Hur kan detta bli till underhållning?" Ändå ser skolbarnen allt detta, via grupptrycket i skolan o.s.v.

MPB förmedlar till publiken den motsättning som således råder inom det, å ena sidan upplysta, jämställda svenska samhället, och å andra sidan den häpnadsväckande uppslutningen, i samma samhälle, kring massmedia och public service-propagandan, med sin vilseledande information. MPBs tes att "människan är bättre än sitt rykte" motsägs således av, att hon kan förföras och indoktrineras till falska trossatser, enligt MPB, som att våldet finns inbyggt i det manliga idealet och självbilden, att datorspels-våld skulle vara betingat av männens testosteronhalt, om genetisk styrning av våldsutövning och våldtäkter. "Detta är rent nonsens", understryker MPB. Hon påpekar dock ännu en motsägelse hos oss människor. Å ena sidan skulle det "inte finnas någon vilja till makt inbyggd i människans sinne" men å andra sidan är "patriarkatets maktapparat snabb att sno många kvinnor", trots att de utvecklat en självständighet, "till att arbeta indoktrinerat under patriarkatets ledning". "Men de män och de kvinnor", säger MPB, " som tagit sig ur sina burar skall bli vänner". Hon uppmuntrar oss att se, att "den formulerade schismen mellan män och kvinnor blir ett redskap för kampen, ett vapen". Men varifrån kommer då denna böjelse för maktutövning respektive underkastelse?

Det är dock svårt att helt klargöra, vilka som är vi och vilka som är dom, dom onda, maktutövarna. "Men motståndaren måste definieras för att kunna bekämpas", säger MPB.

Trots alla ovan beskrivna, negativa krafter hyser MPB ett starkt hopp om förändring. Och detta hopp hämtar MPB från sin överblick av olika tecken i tiden. De ungas många proteströrelser, demonstrationer av samma slag som Wall Streetockupationen samt nymobiliserad kraft hos 1968-års generationen, utgör en god grund för förändringsarbete.

MPB summerar sina synpunkter om västvärldens situation och vägval utifrån två utvecklingslinjer:

1. Många länder rustar för krig, vilket i hög grad gäller krig om naturtillgångar. En cynisk insikt finns hos olika länder och regeringar, att klimatflyktingar inte kommer att kunna tas emot. Slutsatsen blir att istället "bomba dem". Makthavare skapar olika former av "bevakning" av medborgarna, i USA t.ex. med hänvisning till terrorhot. Edward Snowdens avslöjanden om avlyssning "borde givit honom fredspris", säger MPB.

2. Inom den andra utvecklingslinjen befinner sig motstånds- och proteströrelserna. Problemet är, såsom MPB flera gånger hänvisat till under sin föreläsning, mediernas förvanskningar och önskan att gå maktens ärenden. Information om lyckade proteströrelser redovisas inte. Makthavarna försöker till och med att få fredliga demonstrationer att övergå i våld genom provokationer. Oro möts med tårgas. Journalisterna trappar sedan upp just de destruktiva berättelserna. Kravallerna i Seattle blev genast världskända. Ubåtsjakterna också. Man förtiger således konsekvent de lyckade upprorsmanifestationerna. Så snart revolter innehåller våld, finns media där för upptrappad rapportering.

MPB har en snart 50-årig erfarenhet av press, media och journalistik. Detta medför att hon ser maktens agerande överallt, att hon kan delge åhörarna starka fakta och välunderbyggda insikter om denna, och om det som brukar kallas tredje statsmakten. "Vi måste ta itu med tidningarnas berättelser. Det är inte DN och SvD som äger sanningen", säger hon och hänvisar till hur hon själv, som kritiker av sin egen kår, blivit en "mediadissident". Låter de sig inte påverkas av alternativpressen, ETC? Nej, de oroar sig inte. Makteliten inom press och media avskedar journalister, men även fotografer, som kommer med obekväma avslöjanden. I Kanada t.ex. skedde detta, alldeles i början av Youtube-epoken, då en journalist filmat en luvklädd stenkastare i fackets demonstrationståg. Han visade sig vara en polis. En ytterligare viktig exemplifiering av maktens användning av media för sina propagandasyften är en händelse rapporterad av Noam Chomsky i en essä från 1993, "Medierna och propagandan". Det fredliga amerikanska folket hade valt Woodrow Wilson till president 1916 under hans paroll "Fred utan seger" samt hans löfte att inte samgå med Europa i krig. Wilsons regering hade dock redan, i lyckta rum, beslutat att bistå Europa. Amerikanska massmedia medverkade kraftigt till den oerhört snabba omsvängning, som skedde, av folkets inställning från MOT till FÖR detta krig.

"Det första media-initierade kriget", säger MPB, "skedde genom mediakungen William Randolph Hearst". I sina tidningar drev han en intensiv propaganda för att USA skulle gå i krig på Filipinerna för att tillintetgöra den upprorsrörelse, som kämpade för frigörelse från först Spanien och senare från USA. Hearsts kampanj bidrog till att USA bekrigade denna frihetsrörelse 1898-1913.

MPB bringar också åhörarna till insikt om vidden av den propaganda, som fokuseringen på kändis-journalistik innebär och hon tydliggör i sitt anförande den starka psykologiska drivkraften hos varje människa att bli sedd och erkänd. Samma psykologiska mekanismer medför dock, att individen låter sig bindas upp av medias manipulativa krafter i ett förgörande beroendeförhållande: Genom att få bli sedd i pressen och få det egna egot uppblåst, förbinder sig personen att gå maktens ärenden, som ett tack." Detta är ett olovligt utnyttjande av människors svaga punkter", säger MPB och ger ett eget personligt exempel på, hur hon själv med knapp nöd undgick detta beroendeförhållande till mediamakten. Hon insåg efter hand, att de starka hyllningar, som hon utsattes för som 19-åring på Expressen - "jag upphöjdes till ett mediageni", säger MPB - bara skedde med avsikt att "bakbinda mig att gå i maktens ledband. Kändislivet är ett Dantes inferno", säger MPB. Hon insåg således dessa psykologiska fenomen och slog sig fri men blev därmed den "mediadissident", som beskrivits ovan. Vaksamhet krävs inför alla propagandistiska inslag i ett samhälle, allt från public service till lobbyister, bankernas övergripande inflytande, PR-konsultinstitut och hur polariseringar uppstår. Vi måste tillsammans bryta detta, denna bild av världen. Svenska politiker struntar i demonstrationer, för de lämnar inget bestående intryck. Vi måste själva skapa något, ta över.



Mot slutet av kvällen övergår föredraget i ett samtal med åhörarna. Många olika frågeställningar och tankar har väckts under föreläsningens gång:
  • Om det globala klimathotet, en helt ny situation för en ung generation att ta över.
  • Om att ungdomar är offer för Facebook-propagandan men också mycket självständiga och ifrågasättande.
  • Om skapandet av ett alternativt, nyttjarägt Facebook. Nu är medlemmarna mer utnyttjade än de anar. Facebook tjänar pengar på dem genom att sälja personuppgifter till olika företag. Någon ställer frågan, hur man kan gå ur Facebook.
  • Om hur den förvridna tilltron till media uppstår, tex frågar någon, "varför tror alla på FOX NEWS?"
  • Kommer nya tidningar som ETC att kunna erövra marknad? Kan de göra skillnad?
  • Om hur alla kan förledas av propaganda exemplifierat med Karin Boye, som aldrig förlät sig själv, att hon för en dag lät Hitlers brandtal förleda henne att tro, att hans politik hörde ihop med en sann arbetarrörelse.
  • Om att inte betala för ett public service, som helt saknar kvalitet.
  • Om viktiga författare som Eduardo Galeano och Sebastian Haffner, vilka båda skriver om förtryckande samhällssystem och propagandans effekter.
  • Om fenomenet att många människor tenderar att välja både program och informationer som bekräftar våra fördomar och etablerade föreställningar, och skapar lugn.
  • Om ytterligare effekter av kändisjournalistiken, t.ex. följder för ungas ideal, att redan som 14-åring vilja plastikoperera sin kropp och hur kändisgalorna för insamlingar till cancerforskning och hjälp till svältande mer gäller att själv bli sedd än bidra till verklig förändring av en överkonsumtion som utarmar vår planet: "Istället för gudar har vi fått detta patrask som bara vill behålla sitt kändisskap", säger MPB drastiskt.
  • Om hur programlagd tablå-TV kommer att försvinna till förmån för SVT-play och individuella val.
Och många fler reflexioner, som inte fått sitt omnämnande här.

Maria Pia Boëthius avslutar sitt engagerande och upplysande föredrag med några tankeväckande vinjetter. Hon citerar först Lena Nyman, som uttryckte sin uppskattning av Vilgot Sjöman "för att han slog följe med det fina inom mig". Hur kan vi alla slå följe med det fina? Vidare, ett bibelcitat: "De svaga utvalde gud för att låta de starka stå där med skammen". Hon sammanfattar också kvällens själva kärna med två uttryck. Det första: "Vi måste komma ut ur Mediathan", en travestering av Thomas Hobbes beteckning av ett ont tillstånd som Leviathan. Det andra: "Det nya proletariatets diktatur är nära".

Tack från publiken för en givande kväll på Orust, en ö som Maria Pia Boëthius idag besöker för första gången.





Vid anteckningarna
Birgitta & Bo Edvinsson

Aktuellt 2017

Höstprogram 2017

Insändare - Är Sverige fredligt?
Uttalande - Är terrorismen förvirrad? 19/4 2017

Aktuellt arrangemang:

Därför behöver vi konsten - för motståndet, för överlevniaden - Stina Oscarson den 23/11 kl 19


Folkets Fredspris - den 2/12 kl 19



Fredsvecka mot Aurora 17 - bilder och berättelse



Kamp mot NATO-värdlandsavtalet




Brev till regering o riksdag



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

LOGIN
webbdesign: www.krylla.com