|
||
Referat från våra arrangemang
Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023
I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023
Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson
Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson
Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022
Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg
Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021
Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021
Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021
Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021
Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020
OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020
DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020
Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020
Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020
Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020
The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020
Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020
FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019
Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019
Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019
Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019
Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019
Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019
Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019
Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019
Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019
Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019
Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019
FOLKETS FREDSPRIS -
Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018
Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018
Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018
SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018
Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018
Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018
Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018
Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018
Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018
Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018
Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018
Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018
Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017
DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017
Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017
VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017
MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017
DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017
ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017
Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017
Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017
Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017
Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017
Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017
Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016
Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016
Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016
Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016
Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016
Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016
Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016
Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016
NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016
Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016
Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015
Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015
Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015
Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015
Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015
Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015
Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015
Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015
ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015
Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?
Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.
Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"
Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.
Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.
Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.
Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014
Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014
"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014
Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014
Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014
Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014
Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014
Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014
Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien
Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013
Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013
Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013
Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013
Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013
Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013
Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013
Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013
Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"
Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"
Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013
Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"
Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013
Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"
"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke
Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013
Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"
Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"
Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.
Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"
Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012
Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.
Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011
|
Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar WestbergIngela Mårtensson, Kvinnor för Fred och Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen, båda från fredsrörelsen i Göteborg. Sammanfattning av föreläsning iHenåns kulturhus, Orust, den 22 febr. 2018. Erni Friholt presenterar Ingela som aktivist i Kvinnor för Fred och Fredsam i Göteborg. Hon har tidigare varit riksdagsledamot. Gunnar representerar IKFF, Svenska Freds och Svenska Läkare mot Kärnvapen (SLMK), en av dem som startade ICAN, som fick Nobels Fredspris 2017. ICAN består av 468 organisationer i 101 länder. Ingela talar om kampen mot kärnvapen och Gunnar om avtalen. 
Ingela Mårtensson: 1945 startade det svenska kärnvapenprogrammet som var aktivt ända till 1972. Det var hemligt till 1958. Enligt beslut i riksdagen skulle kärnvapenprogrammet vara ett skydd mot andra staters kärnvapen. Det socialdemokratiska kvinnoförbundet tog 1956 beslut att motsätta sig utvecklingen av svenska kärnvapen, och det följande året tog debatten fart. Inga Thorsson var ordförande i det socialdemokratiska kvinnoförbundet 1958-62 och väldigt betydelsefull i kampen mot kärnvapen. En namninsamling 1957 gav 95 000 namn som överlämnades till Tage Erlander i februari 1958. Aktionsgruppen mot svenska atomvapen. AMSA, bildades 1958. Per Anders Fogelström var drivande i organisationen. (Han blev senare ordförande i Svenska Freds under många år.) Barbro Alving, kulturvänstern och ministrarna Ernst Wigforss och Östen Undén var emot kärnvapen. Det var viktigt att få med sig kända personer som folk hade förtroende för. Ingrid Segerstedt kom in i riksdagen 1956 som medlem av motståndet. Hon avtvingades en förklaring av sin partiledare Bertil Olin, som hörde till förespråkarna, tillsammans med sina liberala kollegor Per Ahlmark och Herbert Tingsten. (Herbert Tingsten var chefredaktör för DN till 1959.) 1957 bildades Pugwash- rörelsen i en by i Kanada med det namnet. Grundarna var vetenskapsmän som varit med att ta fram kärnvapnen. År 1995 fick rörelsen Nobels fredspris. Det fanns en aktiv antikrigsrörelse ända från 1800-talet. Många blev motståndare till kärnvapnen. Elin Wägner skrev att mänskligheten måste utrota kriget innan kriget utrotar mänskligheten. AMSA sa att utveckla svenska kärnvapen var militärt meningslöst, politiskt oförsvarbart och moraliskt förkastligt. I informationen om kärnvapen var Per Anders Fogelström effektiv. Gunnar Westberg: Jag vill anknyta till Per Anders Fogelström. 1957 var opinionen mot kärnvapen mycket liten. Ett år senare hade den vuxit och blivit mycket större. Då hade AMSA bildats och Per Anders Fogelström skrivit "I stället för atombomb." ÖB "Stora Bullret" sa: "Fruntimren kan man inte prata med. Bassarna har vi i vår hand." 1958-60 uttalade Erlander att kärnvapentillverkningen måste rymmas inom budgeten. Ingela: Då blev flygvapnet emot kärnvapen. I början trodde man att ekonomin skulle ordna sig. Kopplingen till kärnkraft var ekonomiskt fördelaktig, trodde man. Thomas Jonter har skrivit en bok på 293 sidor: "The Key to Nuclear Restraint". (Titeln översatt till svenska: "Om svenska kärnvapen och varför det ej blev något." Men boken blev inte översatt.) Han skriver om tre orsaker. Kvinnoopinionen, kostnaderna och att USA mot slutet ville ha med Sverige i NPT-avtalet och Eisenhowers "Atoms for peace", vilket innebar att USA erbjöd 2 lättvattenreaktorer till förmånligt pris för Sverige. Lättvattenreaktorer producerar inget kärnvapenplutonium. Ickespridningsavtalet, Non-Proliferation Treaty trädde i kraft 1970. NPT har tre pelare: sprida kärnkraft och kopplat till det se till att den fredliga produktionen av kärnkraften inte gav upphov till avfall att användas vid produktion av kärnvapen, och slutligen på sikt nedrustning av kärnvapnen och att samtidigt hindra fler stater att skaffa kärnvapen. Tidigare hade man trott att kärnvapnen skulle spridas till flera länder. De fem ursprungliga kärnvapenstaterna var USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike. Efter 1970 tillkom tre: Pakistan, Indien och Israel. Långt senare kom Nordkorea. Schweiz hade liksom Sverige ett kärnvapenprogram som också lades ned efter påtryckningar från USA. Det skedde dessutom en kärnkraftsolycka som påverkade Schweiz. Sedan har kärnvapentröskeln hållits hög. Lyndon Johnson sa t ex under Vietnamkriget att han hellre förlorade kriget än använde kärnvapen. Kärnvapen sågs som ett medel för folkmord och var otänkbart. MEN senare uteslöt britterna inte användande av kärnvapen under IRAK-kriget- Så kom den vetenskapliga undersökningen vars resultat spreds över världen. Flera tusen mjölktänder från barn samlades in, och de visade sig innehålla strontium från kärnvapentesterna. Efter det upphörde de atmosfäriska testerna. De underjordiska testerna fortsatte. Frankrike höll på längst, tills franskt vin bojkottades. Rödvin hälldes ut under protestaktioner vilket upprörde franska politiker. Då rörde man vid Frankrikes ära. 1990 skulle Margot Wallström delta i Rainbow Warriors protestseglats till Mururoa, men fartyget sprängdes strax innan. Andra avtal. USA och Ryssland har visserligen inte skrivit under FN-avtalen om förbud mot personminor och klusterbomber men följer ändå avtalen. Avtal kan således påverka redan innan de är undertecknade., 
Ingela: Nato beslutade 1979 att i västra Europa placera ut medeldistansmissiler, Pershing II och kryssningsmissiler. Även Ryssland planerade för kärnvapenkrig i Europa. Det blev stor opposition med demonstrationer och flera fredsmarscher: Oslo - Paris 1981, Stockholm - Moskva -Minsk 1982. I Göteborg organiserades en stor manifestation av Harriet Otterloo. Den samlade 100 000 personer 1982. Man krävde att Norden skulle bli en kärnvapenfri zon. Så gjordes under flera år 1982-88. Då genomfördes den stora fredsresan där fredsrörelsens representanter ställde fem frågor till makthavare. Inga Thorsson, svensk nedrustningsminister, hade medverkat i att sätta samman frågorna. En fråga var om man var beredd att avskaffa kärnvapnen om andra gjorde det. Under 1980-talet fanns en reell rädsla för kärnvapen. Fredsrörelsen var väldigt stor. Krävde redovisning om kärnvapen medfördes vid flottbesöken. Inga svar gavs på fredsrörelsens frågor. Sveriges regering: "Vi förutsätter att kärnvapen-staterna respekterar att vi inte accepterar kärnvapen på vårt territorium." 2009 startade Kvinnor för Fred en budkavle mot kärnvapen. Gunnar berättade om mötet i Reykjavik 1986 mellan Ronald Reagan och Michail Gorbatjov. På bordet låg Gorbatjovs förslag att de före sekelskiftet skulle avskaffa alla kärnvapen. Förhandlingarna föll på att Ronald Reagan höll fast vid att fortsätta testerna av USAs rymdförsvar (SDI). Det var så viktigt att USA inte kunde göra avkall på det. Gorbatjov hade påverkats av Läkare mot Kärnvapen, och Reagan hade sett filmen "The Day After" som gjort stort intryck på honom. Han sa "Ett kärnvapenkrig kan inte vinnas och får aldrig utkämpas." Så långt hade man nått då. Läkare mot Kärnvapen har från 1980-talet talat med politiker och höga generaler och berättat om kärnvapenkrigets vinter och följderna med massvält. De högsta befattningshavarna fick vi inte att lyssna. 2006 var jag en av presidenterna i IPPNW, International Physicians for Prevention of Nuclear War. Vi förstod att vi måste mobilisera miljörörelsen och fredsrörelsen och dessutom få med oss alla stater som inte har kärnvapen. Så bildades 2006 kampanjen ICAN; International Campaign to Abolish Nuclear Weapons. Vi fick med oss WILPF, Women´s International League for Peace and Freedom, alltså IKFF. Viktigt var när Röda Korset kom med. Och Vatikanen. Det var 2010 som kvinnorna tog över och sedan gjorde ett jättejobb. Därför var det inte så tokigt att det var en kvinnlig generalsekreterare, Beatrice Fihn, som tog emot Nobel Fredspris i Oslo 2017 och inte de män som startade det hela. Ingela: Den 7 juli 2017 beslutades i FNs generalförsamling en text för en konvention som förbjuder kärnvapen http://www.undocs.org/en/a/conf.229/2017/L.3/Rev.1 122 länder röstade för avtalet, en avstod och en, Nederländerna, röstade emot. Nederländerna var den enda Nato-stat som deltog i förhandlingarna. Sverige röstade för avtalet och utrikesminister Margot Wallström tryckte på för snabbt undertecknande, men sedan blev det problem. Det kom påtryckningar från USA att om Sverige skriver under kommer det att få "konsekvenser" för vårt säkerhetspolitiska samarbete. Försvarsminister Peter Hultqvist fick kalla fötter. Gunnar: Våra anställda i Svenska Läkare mot Kärnvapen springer ut och in på UD. Det gäller nu att komma till rätta med Försvarsdepartementet. Ingela: Nu har kärnvapenfrågan återigen kommit upp på bordet tack vara Nobels Fredspris. I Värdlandsavtalet med Nato står det: "Detta samförståndsavtal är avsett att överensstämma med Natos doktrin och principer och utgör en övergripande överenskommelse och struktur för värdlandsstöd." (Citatet har Karin tagit fram - det står i artikel 3.3, bilaga 4 i Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd Ds 2015:39, sid 195.) Nato bygger sin militära förmåga på en blandning av kärnvapen och konventionella vapen. För att konventionen ska bli internationell lag ska det skrivas under av regeringen och därefter bli svensk lag genom att ratificeras av riksdagen. För att konventionen ska bli en del av folkrätten måste den ratificeras av parlamenten i minst 50 länder. Hittills har 53 regeringar skrivit under och bara 3 ratificerat avtalet. Det fattas alltså många. Som regel är det riksdagen/parlamentet som ratificerar och det krävs också i Sverige. (I en fungerande demokrati har riksdagen/parlamentet högsta makten.) Regeringen har nu alltså backat inför USAs och Natos varningar och tillsatt en utredning, ensamutredare Lars-Erik Lundin, som ska ge sitt utlåtande i oktober 2018, dvs efter riksdagsvalet. De som vill att Sverige ska gå med i Nato vill inte att vi ska skriva på avtalet. De som är emot avtalet säger att arbetet utifrån NPT-avtalet skadas av FN-avtalet om internationellt förbud. Detta är svårt att förstå. Som Maj Britt Theorin säger: Vi har ju inte kommit någonstans med NPT-avtalet. Det är visserligen färre kärnvapen nu men de moderniseras. Nya kärnvapen tillverkas på alla sidor. Hänvisningen till NPT-avtalet är löst och oansvarigt prat. Den amerikanska strategin oroar den ryska sidan. Kärnvapentröskeln sänks med nya minikärnvapen. De båda stormakterna talar om att använda kärnvapnen. Varje hot om och användning av kärnvapen borde vara omöjligt och borde kriminaliseras via FN-konventionen. Kärnvapnen tar stora resurser, 20% av den amerikanska militära budgeten: 90 miljarder dollar av 450 miljarder. USAs militärbudget 2015 är 8 gånger så stor som den ryska. Räknar man in alla Nato-länders militära budgetar är de nu 13 gånger så stora som den ryska. Kina ökar sina rustningar enormt men inte inom kärnvapenområdet. Ingela: Kärnvapenhotet är större nu än på länge. Gunnar: Det är oroande om Trump upphäver det kärntekniska avtalet med Iran. Då finns det risk att Iran skaffar kärnvapen. Ingela: Den 10 mars kl. 10.30-16.00 kommer det att bli en kick-off om kärnvapnen och valet i Göteborg, i Ingrid Segerstedts gymnasium Södra vägen 25, nära Heden. Då ska Gunnar och Gabriella Irsten från IKFF tala. Sedan blir det workshops då man i grupp arbetar på hur vi i fredsrörelsen ska driva den här frågan i valet. De politiska partierna ska få fem frågor att svara på och sedan ska vi i Fredsam sätta samman svaren och publicera dem. Utom FN-förbudet handlar en fråga om att göra det förbjudet att i Sverige härbärgera kärnvapen i fred och krig. I maj ska vi ha dueller mellan partiföreträdare. Publ.: Det är oroväckande att man säger att man kan vinna kärnvapenkrig idag. 
Gunnar: Tillkomsten av små kärnvapen minskar den avskräckande effekten. Ett generellt kärnvapenkrig är en annan sak: hotar hela jorden med kärnvapenvinter. Det finns incidenter då vi varit mycket nära ett kärnvapenkrig. En amerikansk säkerhetsanalytiker, Martin Hellman, har sagt att risken att det under Kalla Kriget skulle bli ett kärnvapenkrig var kanske 40%. Butler sa "Att vi överlevde Kalla Kriget var tur eller kanske Guds försyn - jag tror snarare det senare." William Perry, tidigare amerikansk försvarsminister, säger att risken nu är större än någonsin. Nordkorea blev fruktansvärt förstört under Koreakriget. Det har hela tiden varit stor oro för nytt anfall från USA. Nu har Nordkorea skaffat sig kärnvapen. Kim Jong-il säger: "Kärnvapen är det enda som skyddar oss mot USA." I Nordkorea ser man på vad som hände Khadaffi, som ju inte hade kärnvapen. Libyen blev anfallet och förstört. Då säger jag (Gunnar): De hade olja. 1995 fanns ett avtal mellan USA och Nordkorea men det följdes inte. USA levererade inte utlovade lättvattenreaktorer och Nordkorea tillät inte inspektioner. Jimmy Carter skrev ett brev till Bill Clinton om ett framförhandlat avtal mellan USA och Nordkorea men Clinton tog ej emot brevet och sedan blev han (år 2001) efterträdd på presidentposten av George Bush d.y. För avtalstexten till FN-förbudet som är ett resultat av ICANs målmedvetna arbete under 10 år och skälet till att ICAN fick Nobelpriset, se länk via SLMKs hemsida: slmk.org/forbud/dokument (här finns fler texter) eller direkt till FNs dokument. http://undocs.org/A/CONF.229/2017/8 Publ.: Krigen verkar aldrig ta slut. Det ser ut som om alla förändras, både kvinnor och män. Jag tror det skulle bli mer fred om det vore större jämlikhet mellan kvinnor och män. Är freden mer på agendan i jämställda länder? Ingela: FNs resolution 1325 togs i Säkerhetsråden år 2000, "Kvinnor, fred och säkerhet". Kvinnor ska vara med i alla fredsförhandlingar. För att det ska bli varaktig fred måste kvinnorna vara med. Det finns en organisation 1325 där jag är med. Nato ser tyvärr 1325 som en strategisk fråga. Nato vill ha med kvinnor i militära insatser för att göra dessa mer effektiva, t ex genom att hämta information från kvinnor i Afghanistan. Kvinnor blir på så sätt en del i den militära strategin, också underrättelsetjänsten. Det är helgalet. Ingrid Segerstedt, som också var Israelvän, var mycket bekymrad över att kvinnor används i det militära där. Nu har värnplikten börjat diskuteras här och då säger man att kvinnor också ska göra värnplikt, att det är en jämställdhetsfråga. Det civila samhället militariseras. Jag är emot kvinnlig värnplikt. Det är ingen jämställdhetsfråga. Det är en fredsfråga. Publ.: Vad beror det på att man i så många länder har lyckats förtrycka hälften av mänskligheten? Gunnar: För att göra karriär och komma fram till beslut har många kvinnor anpassat sig och är t.o.m. mer militanta än männen. Se i politiken på Margaret Thatcher, Madeleine Albright, Hillary Clinton. Ingela: Säkerhet är inte bara något för militären och polisen. Upprustning, upptrappning är resultatet av det här militära tänkandet. Finland har en bättre inställning än Sverige. Finland har utbyten med Ryssland, också via ambassadören. Samtal, handel... Gunnar: Astrid Lindgren är en god fredlig kontakt med Ryssland. Hennes böcker är väldigt populära där. Det vore mycket bättre att föra fram dessa än att säga att Putin och Ryssland är aggressiva. Vad gäller Nordkorea har jag träffat representanter för regeringen i Pyongyang. Vi bör arbeta för fredliga kontakter med Sydkorea. Det är detta de gör nu i samband med OS-spelen. Jag har hört i Nordkorea att gällde det bara Sydkorea skulle det inte vara så svårt att lösa. Nordkorea och USA har för övrigt nu upprättat en het linje för att förebygga missförstånd. Sedan 1955 har Nordkorea velat ha förhandlingar och avsluta kriget, som bara upphörde med ett vapenstillestånd 1953. (Men USA vägrar. Man vill ha ett skäl för sina 70 000 soldater där..) Erni ber Karin berätta om "Dialog- och Fredsresan" från Oslo till Ryssland. Den avgår, tyvärr med flyg, den 15 maj och vi återkommer den 26 maj (som för övrigt Nej till Nato Sverige beslutat ska bli dagen för en stor demonstration på Sergels Torg). Det blir en flod- och kanalresa från Moskva till St Petersburg och det har planerats flera strandhugg med kontakter och mycket konserter och musik. Det finns avtalade möten med St Petersburg Peace Council, Läkare mot kärnvapen, Pugwash och Ryska soldatmödrar. Det blir en stödkonsert på ryska ambassaden i Oslo den 11 april kl. 18 och ett förberedande möte i Oslo den 5 mars, anordnat av norska fredsaktivister tillsammans med resebyrån Escape Travel Norge. Erni: Kan mötet mellan Nord- och Sydkorea i samband med OS leda till något? Gunnar: Det beror på vilken väg Trump tar. Ingela: Hur går det med Orust Kärnvapenfri zon? Ola: den 3 maj blir det ett möte mellan olika partier här. Ett ämne kunde kanske vara Kärnvapenfri zon på Orust. Det blir troligen avfärdat med att kommuner inte får driva utrikespolitik. Vi menar att kommunens invånare inte mår bra av det ständiga hotet, hälsan påverkas. Det skulle vara en tröst om kommunen i varje fall inte skulle tillåta kärnvapen här. Ingela: Vi blev medlemmar i EU 1995. Kommunerna ska ju samarbeta i internationella frågor. Också Nordiska Rådet tar upp utrikespolitiska frågor. Jag tycker inte det håller att kommunerna ska stå utanför utrikespolitiken. Tänk t ex på Slite hamn på Gotland och uthyrningen av mark till gasledningen Nord Stream 2. Nu blev det ju inget av med det, men Karlskrona intog en annan ståndpunkt. Och så ville Kina bygga en ny hamn i Lysekil. Det blev det inget av med heller, men det visar hur involverade kommunerna kan bli. Gunnar: När jag var i Baltikum såg jag silos från Sovjettiden för stora missiler riktade mot Sverige med räckvidd till östra Sverige. När jag frågade om dem fick jag till svar att därifrån skulle Natos anfall komma mot dem. Ingela: Berätta om kärnvapnen i Europa och hur de passar ihop med NPT-avtalet. Gunnar: USA anser att deras 150 kärnvapen i Europa är amerikanska kärnvapen under USAs kontroll och där de finns är amerikanskt område. Därför tycker de att de inte bryter mot NPT-avtalet som säger att kärnvapen inte får överföras till annat land. MEN i krigstid överförs de till värdlandet. USA vill inte kännas vid att det är förbjudet enligt avtalet. Kärnvapen byggs om nu så att de kan ha sprängstyrka mellan 1 och 50 kiloton trotyl. De är träffsäkra, inställbara och kan transporteras på flygplan. Flygplanen måste byggas större för att ta dessa längre missiler. Det är stor opposition mot det i Tyskland. Ännu har regeringen där inte tagit emot de här vapnen. Det är obegripligt varför Danmark köper de nya stridsflygplanen F35. I nordvästra Tyskland, i Büchel, där det finns kärnvapen, demonstrerar människor regelbundet. Ungdomsgrupper är engagerade. Erni: USA är ju kvar där sedan efter andra världskriget. KU: Jag vill rekommendera en bok vi har i en studiecirkel i Göteborg,"Natos hemliga arméer: Operation Gladio och terrorismen i Västeuropa" av Daniele Ganser. Efter 1945 byggdes det upp ett nätverk av hemliga "Stay-behind- arméer" i en rad europeiska länder, Natoländer och fyra neutrala länder, även Sverige. De skulle förbereda motstånd mot invasion men inriktade sig också på att bekämpa kommunism och alla slags vänsterrörelser i de egna länderna med alltifrån propagandaspridning, övervakning och registrering till våldsamt krossande av oppositionsgrupper, tortyr, statskupper och terrordåd. Soldater utbildades och vapen gömdes i hemliga förråd runtom i Europa. Det hela kom att bli känt för allmänheten först 1990 men kännedom utanför demokratisk kontroll fanns i regeringskretsar. Och det hela upphörde inte i och med avslöjandet 1990. Många utredningar kom av sig, gömdes undan. Ola: Hur ska man göra med problemet att om kärnvapnen nedrustas kommer USA sannolikt att anfalla Ryssland med sin enorma överlägsenhet av konventionella vapen. Ryssland har ju väldiga naturresurser både till lands och till sjöss på kontinentalsockeln. Gunnar: Det är nödvändigt att nedrusta konventionella vapen samtidigt. Nedrustning kommer att ske stegvis. Det är riktigt att länder som inte har kärnvapen har anfallits. Å andra sidan: I Iraks fall inleddes kriget med den falska förespeglingen att Irak hade kärnvapen och skulle stoppas. Kärnvapen orsakar alltså krig. Och så har vi risken för misstag som gör att de måste elimineras. A-L B: Kineserna är affärsmän och Trump också. Finns det inte hopp i det? Ingela: Man lyckades på 1980-talet med mobilisering av hela samhället mot kärnvapen. Lyft fram OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. (ESK, Europeiska säkerhetskonferensen 1975 bytte namn 1995 till OSSE.) Det bildades som en arena för samarbete mellan öst och väst. Sovjetunionen, nu Ryssland, är med. Olof Palme var ordförande för FN-studien "Gemensam säkerhet". Det handlade om säkerhet för ALLA - och gör det idag också. Jag frågade ÖB i Almedalen "Varför talar du aldrig om OSSE? "Varför skulle jag det?" sa han. "Det finns så många organisationer." "Vi har ju skrivit under överenskommelsen", sa jag. Gunnar: Det avtal som nu har förhandlats fram i FN om kärnvapenförbud inger hopp, liksom ICAN. Ingela: Den mest betydande källan till kunskap om riskerna är "Bulletin of the Atomic Sciences" Den finns på nätet. Där har de flyttat fram tiden från 2 ½ minut före midnatt till 2 minuter. Det är närmare ett kärnvapenkrig nu än tidigare. Hur räknar de egentligen ut det? Gunnar: Från början var det lättare att förstå hur de räknade för att få fram tiden i den här Domedagsklockan, men på senare tid har de börjat räkna in allt möjligt, inte bara kärnvapenhotet utan också miljöförstöring och klimathot. Många tycker att risken för planeten är större idag än för 10 år sedan också pga försämrade relationer mellan Nato och Ryssland och så Nordkoreas kärnvapen. Kosovokriget 1999 visade västs teknologiska överlägsenhet jämfört med Rysslands. Putin kanske ser det som enda möjligheten att hejda Nato med små kärnvapen: "Om väst invaderar östra Ukraina kanske vi detonerar ett litet kärnvapen." Hur tänkte han egentligen? I militära strategiska tidskrifter diskuteras det. Ryssland har dock inte utvecklat små kortdistansmissiler. Hittills är det bara prat, vad vi förstår, speciellt som Rysslands militärbudget nu minskar. För 2-3 veckor (januari 2018) sedan publicerades en rapport om kärnvapnens ställning i den amerikanska politiken. Det var i Nuclear Posture Review (Gunnar Westberg har skrivit om detta den 16 febr -18 i https://transnational.live som är TFFs nya hemsida oberoende av Google och www. Där finns väldigt många artiklar också om kärnvapen. Se för övrigt referat av Jan Öbergs föredrag här på Orust den 7 febr.) Det är en stor förändring på väg. Nu ska USA tillverka minikärnvapen om 3 kiloton. Det är så dumt med tanke på att USA är ofantligt överlägset i konventionella vapen. Missiler kan föras på u-båtar som Ryssland inte kan se. Det talas i den här rapporten till och med om att kunna använda ett litet kärnvapen mot infrastrukturangrepp såsom en cyberattack. Det strider mot internationell rätt och mot proportionalitet. Som om man skulle kunna använda kärnvapen lite hur som helst. Förut, under MAD, Mutural Assured Destruction, insåg man att resultatet av kärnvapenanfall skulle bli nukleär vinter och omöjligt att sätta igång. Nu ändras detta till en föreställning om att kärnvapenkrig kan vinnas och utkämpas. Kärnvapentröskeln sänks. A-LB: Det finns 468 organisationer i ICAN att i vårt motstånd samarbeta med, t ex Röda korset och Kyrkorna. Erni: Man skulle dra av i skattedeklarationen för försvarskostnaderna, som vi inte vill ha. KU: Det finns fortfarande en förening "Skattebetalare för fred." Man drar just av en bestämd summa. 
På väggen i kulturhuset i Henån kunde vi återuppleva Per Anders Fogelström i aktion mot svenska atomvapen och för internationell nedrustning. PAF skulle fyllt 100 år 2017 ICAN, som fick Nobels fredspris samma år, förser oss med affischer... Gunnar deltog vid utdelningen av priset i Oslo Karin Utas Carlsson skrev Foto: Erni Friholt |
Folkets Fredspristagare - lista
Aktuellt 2025
PELLA THIEL Fred Med Jorden - På Vems Villkor? För mångfald mot enfald Välkommen till Ellösparken torsdagen den 6 mars kl 19 Aktuellt 2024 Denna skrift, VAD ÄR SANNING?, av Ola Friholt kan nu beställas mot enbart postokostnad. För ett ex blir det 44 kr, för tre ex 66 kr. Beställ via ernifriholt@gmail.com eller 073-9072717. 
Torsdag 28 november talar fredsforskaren och världsaktivisten Jörgen Johansen under rubriken - PALESTINA hösten 2024 Finns det ett ljus i mörkret? - Välkommen kl 19 i Ellös Folkets Park! 
Tors 31 okt talar fredsforskaren och konstfotografen Jan Öberg, nyligen hemkommen från ännu en resa till Kina: KINA TUR OCH RETUR Intryck under 40 år PÅMINNELSE OM ÅRSMÖTE Fredsrörelsen på Orust håller årsmöte den 18 april kl 19 i Ellösparken. Välkomna! Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3. Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola. 
Häften i nytryck att beställa 1) Om vapen vore lösningen... 2) Maktens Irrvägar  
Läs mer och beställ på förstasidan Vårens program:
Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen Jan Öberg: NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED? Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris Lokal: Ellösparkens entréhall fri entré och start kl 19
Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten Jörgen Johansen: KLIMATKATASTROF - HOT OCH MÖJLIGHET. Lokal: Ellösparkens entréhall fri entré och start kl 19 Till minnet av Fredrik Heffermehl Aktuellt 2023Debatt - Ett eko från 1985 Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur Debatt - Elfte september som led i en strategi Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023) Hej Medlem! april 2023 Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap! Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel Program Våren 2023 Aktuellt 2022SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022 Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas! Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr! 
FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022 Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022 Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET - ett bidrag till fredsundervisning 
Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research. För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022. Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas! Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr! Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022 Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad? Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato? Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato? Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta! Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt! Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred Debatt mars 2022: Demoniseringens makt Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91 Debatt januari 2022: Kampen står om världsön Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland? Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen? Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina Debatt november 2021: Kapprustning till döds Debatt november 2021: Demokrati och historia Årsberättelse för 2020 (pdf) Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan! Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck Aktuellt 2020Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER 
I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90! Dikt till Johan finns här. Upprop till alla världens ledare oktober 2020 Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta. Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen! Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020  Folkets fredspristagare 
Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019 
Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019 Brev till regering, riksdag o media
Admin |
|
Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken |
||
