Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020

Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020

The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020

Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019

Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019

Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet – för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU – TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden – strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras – men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien – Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET – HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur – från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

Hans Abrahamsson - Den representativa demokratins kris

Mot en medskapande perspektivdemokrati

Hans Abrahamsson, professor i freds- och utvecklingsforskning

Kulturhuset Kajutan, Henån, Orust den 27 februari 2020

Detta blir ett samtal om konsten att värna demokratin och den sociala hållbarheten. Själv har jag utsett Erni och Ola och några till som fredsambassadörer. Ett ljus i ett allt tätare mörker. Vi behöver tala med varandra.

Vi har haft ett välfärdssamhälle och jag har dragit vinstlotten. Nu knakar den svenska modellen i fogarna.

Jag ska nu tala om vår tids samhällsomdaning.

Jag är göteborgare och forskare vid Institutionen för Globala Studier vid Göteborgs universitet, freds- och utvecklingsforskare som i flera år jobbat med nationalekonomi. Det strukturella våldet är i fokus. Vi ser på det dolda våldet som har att göra med beslut som ofta fattas på global nivå. Det uttrycks som ett regelverk som styr vår tillvaro. Vad händer när människor inte känner att de kan påverka beslut av betydelse för dem?

Jag ser konflikter i världen. Den sociala oron leder i förlängningen till konflikter och krig.

För c:a 10 år sedan fick jag ett erbjudande från Malmö universitet om en gästprofessur. Jag skulle se på konflikter i olika delar av världen utan att åka runt. Vad händer i mötespunkten mellan det lokala och det globala? Jag skulle se på förutsättningar för att skapa ett socialt hållbart Malmö.

Jag tvekade med min kunskap inför ”Kommissionen för ett hållbart Malmö”. För mönstren jag såg i Malmö var delar av mina erfarenheter från världen relevanta. Vi känner igen oss från bilder i Hongkong och andra ställen. Venezuela, Argentina, Chile återspeglas i Bengtsfors. Påfrestningarna finns litet överallt. I Västra Götaland ser det liknande ut.

Chalmers och Göteborgs Universitet samarbetar om besläktade projekt. SKL driver ett nätverkssamarbete från Gällivare till Ystad. Hur ska vi leva tillsammans i en värld av förändring? Det gäller att värna demokratin och social hållbarhet. Samtalet är extremt angeläget.

Historiskt gick vår del av världen från imperier till nationalstater på 1700-talet. Jordbrukssamhället har från 1700 – 1800-talen ändrats till industrisamhälle och urbanisering har skett. Idag är nationalstaten pressad. Det som nu händer kräver folkbildning för en förändrad samhällsutveckling. Organisationer som Fredsrörelsen på Orust spelar en viktig roll, just som folkbildningen förr. Vi har inte alltid ens begrepp för att tala med varandra om vad som sker. Vi behöver spetsforskning för att få vetenskapligt förankrad kunskap.

Folkbildningen har en ny uppgift. Den har en oerhörd kraft, större än akademins. Förut har vi fokuserat på vetenskapligt förankrad teori och ingenjörskonst, men förstår inte det praktiska. Akademin behöver öppna upp för samtal för att få erfarenhetsbaserad kunskap.  Aristoteles talade om fronesis – den praktiska kunskapen. Samhället är idag komplext. Problemen är så stora och svårdefinierade att vi måste bygga det tillsammans med människor. Den svenska förvaltningen måste inse att ett samhälle för människor inte längre fungerar. Nu gäller det delaktighet. Nu måste det göras med människor.

Akademin är dock rädd för den kontakten. Jag har fått göra kurspaket för kommuner, kostnadsfritt, på nätet.

Det finns på Sveriges Kommuner och Regioners SKR, hemsida (www.skr.se) ett 30-tal föreläsningar utifrån omfattande forskningsstudier. Se https://www.omvarldskunskap.se. Kurser, böcker, filmer. Jag ska här ge ett helhetsperspektiv. Hela forskningsstudien är på 700 sidor. Det finns mindre versioner också på olika delar. Bokförlaget Korpen har uppdraget att ge ut denna ännu icke efterfrågade litteratur.

Väldigt många säger att högerpopulism är ett hot mot den liberala representativa demokratin. Så är det inte. Det är den liberala representativa demokratins kris som förklarar högerpopulismen. Vi i Sverige har högt valdeltagande, men människor känner inte igen sig i den offentliga diskussionen. Jag presenterar perspektiv. Vi kan inte vetenskapligt belägga det ena eller det andra. Det finns så många perspektiv på olika delar. Ändå behöver vi ha något att luta oss emot.

DEN STORA SAMHÄLLSOMDANINGEN

Tre processer samverkar och flätar ihop det globala med det lokala. Övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället och globaliseringen griper in och skapar nya nomadliknande migrationsmönster. Urbaniseringmigration och globalisering är något nytt i historien. Det som händer någonstans påverkar oss. Nu t ex Coronavirus. Vi är på samma planet och alltmer invävda i varandra. Globaliseringen ger en ojämlik utveckling. Livschanserna är orättvist fördelade och det ger nya konfliktmönster. Vi blir lättrörliga. Vi har inte bara rötter. Vi har också fötter och flyttar på oss då vi inte kan tillgodose våra mest grundläggande behov. Det har historiskt sätt räddat oss. Vi är samtidigt paradoxalt rädda för främmande situationer. Spänningar uppstår.

När vi känner oss osäkra skärmar vi av oss från det spännande. Alla går inte runt och är rasister. Vi kan inte hejda folkförflyttningar. I Cap Verde bor halva befolkningen, 1.5 miljoner, utanför Cap Verde för att det inte går att leva på öarna. Sahelområdet har 60 miljoner som rör sig och siktar på Europa. Därifrån skickas ungdomarna iväg till Europa för att kunna försörja familjerna. Människor flyttar på sig när det är skarpt läge. När vattennivåerna stiger kan vi vänta flera hundra miljoner klimatflyktingar. Det finns spänningar vi måste lära oss att hantera. Här hjälper Fredsrörelsen på Orust till, men vi är obekväma idag.

I samhället finns alltså tre processer: globalisering, urbanisering och transnationell migration samverkar och flätar ihop det lokala med det globala. (Se bild 3 i powerpointpresentationen). Urbaniseringen ger klimatförändringar och social polarisering. Städerna blir viktigare när nationalstatens betydelse minskar. Den transnationella migrationen ger främlingsfientlighet och nationell populism. Globaliseringen ger ojämn utveckling. Nya konfliktmönster skapas.

Den svenska modellen hotas. Urbanisering pågår. På 3000 år har mänskligheten lyckats etablera halva världsbefolkningen i städer. År 2010 bodde 3,2 miljarder människor i städerna.  Om 30 år kommer det att bo ytterligare 3,2 miljarder människor i städer. Den snabba tillväxten av städer ger gigantiska påfrestningar men ses också av en del som en förutsättning för att få hållbara livsmiljöer via resursbesparande stordriftsfördelar. Men idag sker det största klimatfotavtrycket i städerna.  Vi måste alltså skapa hållbara städer.

Under nationalstatens och industrisamhällets framväxt kom produktionssystemen att växa in i varandra. De nationella produktionssystemens bärkraftiga delar har på 30 år förändrats till länkar i globala produktionssystem. Över hälften av varuproduktionen har utländska ägare. Svensk sysselsättnings- och industripolitik har förlorat sin kraft. Man förhandlar med utländska ägare. Det har väldigt litet att göra med riksdagsbeslut.

Vi fick 3 frågor att besvara:

1.   Hur ser arbetsmarknaden ut i Malmö? Är Malmö tillräckligt diversifierat?

2.   Hur ser utbildningssektorn ut?

3.   Vad finns det för sociokulturellt system? Varför är det så många skjutningar i Malmö?

Nationens betydelse minskar medan platsens betydelse ökar. De förändrade produktionssystemen förklarar globaliseringen. Därför blir hotet av det nya coronaviruset så stort.

Globala drivkrafter:

FN-systemet har enats om åtgärdsprogram och Agenda 2030s globala mål för hållbar utveckling. 193 länder har enats om 17 mål och 169 delmål. Man försöker minska ojämlikheten och inkomstklyftorna. Segregationen är också en huvudfråga. Davosmötena har tagit upp detta. Hur skapa former för ett nytt samhällskontrakt i regioner? Hur ska rättvis fördelning skapas?  Hur leva tillsammans i en värld i förändring, i en värld med stor diversitet där människor från många kulturer bor inom samma område? En inkluderande utveckling.

STATSVETENSKAP  bild 3: ”Den stora omdaningens tid”

Nationalstaten är en fis i vinden. Systemet med nationalstater har bara funnits i c:s 300 år, dvs efter Westfaliska freden 1648. 90 000 års historia innehåller helt andra livsformer. Man kan tala om nationalstatens framväxt och tillbakagång. Människan har minst 30 000 år som samhällsbyggare. Det rör sig nu om mer porösa gränser. Redan för 3 – 4 000 år sedan fanns inslag av globalisering då religiösa föreställningar spreds.

1600-talets 30-åriga krig ledde fram till Westfaliska freden 1648. Det ändrade allt. Kungen avgjorde vilken religion ett folk skulle ha. Kungen krävde territoriell kontroll och suveränitet och det ledde till nationalstatens uppkomst. Det behövdes investeringar i infrastruktur. Man skapade förutsättningar för nationalstaten. Kyrkan och påven tillhörde feodalstaten liksom feodalherrar och städer. De var den pre-Westfaliska ordningen. De föstes undan av nationalstaten som tog monopol på våldsutövning. Under loppet av 300 år har 250 miljoner människor dödats. Den westfaliska ordningen höll till 1944. Sen luckrades nationalstaten upp.

Ett annat sätt att hantera konflikter är regelsystem med ökad internationell handel. Globaliseringsanden släpptes ur flaskan. Governance = nätverksstyrning, flernivå-partnerskap inträdde. Övernationella och transnationella företag skapade övernationella ekonomiska, som EU. Vi är nu i en övergång mellan nationella produktionssystem och globala nätverk.

Hur förhålla sig till det som sker? Populismen är ett resultat av denna övergång från nationellt till globalt. Oron för konkurrensen från Kina, m m. Vi vill dra oss tillbaka i den nationella flaskan. Det ter sig lättare att återupprätta det gamla. Vi ser Trump: ”Make America Great Again! Och vi ser Brexit. Det handlar om att tillgodose intressen när människor känner sig otrygga. Det är en tid av Interregnum. Många värnar ännu om nationalstaten. Detta är svårt att hantera och folk flyr tillbaka till något som inte längre finns. Se Sverigedemokraterna.

Vi såg svårigheten att bilda regering här i Sverige 2018. Det var ett exempel på en övergångsperiod, interregnum limbo, ingenmansland. Detta läge råder i varje kommun.

Vi har erfarenhet av att hantera komplicerade frågor med ingenjörskonst, t ex att bygga broar och att skapa tidtabeller för transportmedel. Man känner till vad vi inte känner till och vad vi känner till. Vi är nu i en övergångsperiod med komplexa samhällsfrågor. Vi vet inte vad vi kan förvänta oss. Vi har inga erfarenheter av hur hantera migration och flyktingfrågor, människor som tigger vid ICA… Vi kunde inte föreställa oss detta i förväg. Det finns ojämlika maktförhållanden och låg generaliserbarhet då situationen är i ständig förändring, ger olika perspektiv på problem.

Vi kan inte vänta på en nationell handlingsplan. Vi måste själva försöka hantera situationen. ”Ni måste vara mer olydiga”, måste jag säga till kommunerna. Det öppnar upp för lokal delaktighet. Problemen måste identifieras och de berörda dras in i beslutsprocesserna. Problemet är att identifiera problemet. Det är det stora. Det är därför de berörda måste med. Handlingskraft förväntas, och politiken  ger halvsanningar och ytliga försök för att överleva. Man måste ha mod att göra annorlunda.

Migration

Det finns en massa myter kring migrationen och vad den får för effekter – glokala utmaningar. Vad säger folket egentligen? Minska invandringen! Fler oroar sig för ökad främlingsfientlighet än för fler flyktingar. Myt nr 1 är att de tar våra jobb. Men vi har så otroligt stort behov av arbetare av demografiska skäl. 500 000 behövs till 2026. Det handlar om utbildning och kunskap. Merkel och Reinfeldt förstod det redan 2015. Om vi klarar av att lösa flyktingmottagandet löser vi problemen för framtiden för oss själva. Men sen blev vi rädda. Näringslivet vet. Vi behöver folk. Tyskland och Sverige förstår detta.

Robotisering föreslås men ingen vet hur arbetsbehoven ser ut.

Vi tror att 40 – 50% av jobben kommer att förändras eller försvinna. Men hur många kommer till? Vi har ingen aning om det. En studieplan för skolan tar 7 – 8 år sen är den redan föråldrad.

Myt 2. Integrationspolitiken är misslyckad.

Arbetslösheten för de utrikesfödda är högre. Men den svenska andelen sysselsatta i befolkningen är högst i Europa, 74,6 procent mot 64,6 procent som Europeiskt medeltal.

Bland inrikesfödda svenska arbetare har vi extremt låg arbetslöshet. Problemet är att när den utländska arbetskraften söker sig in på arbetsmarknaden diskrimineras den pga fördomar. Engelska krävs, men godkänns bara från ett svenskt gymnasium.

Myt 3 talar om att kostnaden för invandringen hotar välfärden. Är invandringen en kostnad eller en investering? Kostnaden är 1 procent av totalen.

Vissa kommuner har kostnadsproblem. Men: de som kommer hit har utbildning med sig. För oss är deras utbildning kostnadsfri. Många är här under sin arbetsföra tid. Som pensionärer åker många tillbaka till sitt hemland. På livscykeln är de billiga. Kostnadscykel ser ut såhär: Barnomsorg och skola kostar. För 20 – 65-åringar sjunker kostnaderna. Från 80 års ålder ökar kostnaderna, inte från 70 års ålder. Intäkter av invandringen är skatten på arbete och konsumtion. Intäkterna under livscykeln är större. En del invandrare är analfabeter. Syrier har högre utbildning än många svenskar. Vissa åldersgrupper åker inte till hemlandet och det ökar kostnaderna med åldern. Nettokostnaden för utrikesfödda är 41 miljarder kronor, dvs 1% av BNP. Jämför med skatteflykten som är 46 miljarder kronor! Allt är relativt!

Vi måste också tänka utanför ekonomin. Migrationen är ett historiskt fenomen, som inte kan avskaffas. Skola, vård och omsorg kostar också 1 procent av totalen.

Invandring är ett naturligt tillstånd i en globaliserad värld. Merkostnaderna för invandring är också på kommunal nivå 1% av BNP.

STATENS FÖRÄNDRADE ROLL

Staten drar sig tillbaka och överför kostnader på kommunerna och regionerna utan att ge ekonomisk kompensation. Det uppstår underskott. Det är ett finansiellt kap som inte har med invandringen att göra. När ersättningar från sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring sänks överförs kostnader till kommunerna som får ökade utgifter för försörjningsstöd. För investeringar tvingas kommunerna ta till trängselskatt och liknande. Skatteutjämningssystemet mellan kommunerna medför en förlust på 20 – 40 miljarder kronor per år. Detta har att göra med att staten drar sig tillbaka. Det tidigare kontraktet mellan samhällsmedborgarna och samhället har förändrats. Läget även på Orust var förr som i hela Skandinavien: Lyd staten! Betala skatt! Få säkerhet, utbildning, sjukvård, etc. Nu har omvärlden kommit in genom den globaliserade arbetsmarknaden. De finansiella institutionernas krav gör att staten inte längre kan ta sin del av det sociala kontraktet, vilket håller på att lösas upp. Vardagslojaliteten flyttar sig nedåt från samhället till primärgrupperna gänget, släkten och intresseföreningarna som hjälper varandra i informella sociala system. Civilsamhället spaltas upp i subkulturer, informella försörjningssystem. Åkesson pekar helt riktigt på parallella rättssystem.

När polisen inte kommer, då blir människorna förbannade. Grannsamarbetet tar sig uttryck i medborgargarden och parallellsamhällen växer fram. ”Dom djävlarna ska få”.  Och polisen byggs ut. Hur ska man göra för att känna sig inkluderad? Nya maktordningar är problem, men vi ska akta oss för att döma ut de här tendenserna. Vi behöver transparens, insikter, inte nya maktordningar.

Regional ojämlikhet ger SD luft under vingarna.

I de delar av Sverige där männen inte får vara med, där växer SD så det knakar. Vi har problem med centrum kontra periferi. Det är en absurd snedvridning mellan förväntningarna på ett anständigt liv och de upplevda möjligheterna i ett gap mellan strävan och anspråk i förhållande till förmåga och möjligheter.  Det finns idag ett frustrationsgap där ungdomar börjar tappa tron på framtiden. Det är då väldigt lätt att söka sig till grupper som är präglade av det här frustrationsgapet, kriminella gäng. Rekryteringen till gängen går ned i åldrarna till 10 – 12 års ålder, med narkotikalangning och annat. Det är åldrar under straffmyndighetsåldern, ett gigantiskt problem.

Vi måste arbeta med att minska frustrationsgapen, istället för att skaffa fler poliser. Jag pratar med folk i kommunerna om hur man kan sluta de här frustrationsgapen. Vad kan vi i civilsamhället göra? Förebyggande insatser krävs.

Vi har kommunala rådslag och bjuder in folk för att dela perspektiv på invandringen. Vad kan kommuninvånarna

göra för att påverka? Hur kommer vi vidare? Studiecirklar och forskningscirklar ger en perspektivdemokrati som komplement till den representativa demokratin, en medskapande demokrati för att sluta frustrationsgapen. Vi vill uppmuntra civilsamhällets samarbete i dialog.

Jag är glad att ni bjudit in mig hit. Läget är skarpt!

PAUS

Direkt efter pausen berättade Li Vinthagen om klimatrörelsen Extinction rebellion som arbetar med civil olydnad i kampen för åtgärder mot klimatförändringen. Hon informerade om Preems planer på utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil och att motståndsrörelsen Stoppa Preemraff utlyser demonstration i Lysekil den 10 mars. Även Sensus från Uddevalla talade om det pågående samarbetet kring våra föreläsningar.

Efter pausen frågor:

Publ.: Vad blir det för reaktioner i kommunerna? Vad händer?

HA: Vi ägnar ganska mycket tid åt att förklara att sociala kostnader är investeringar, inte kostnader. Det främjar säkerheten att bygga social tillit underifrån. Vi har polismyndigheten med oss. Vi talar för fler poliser för att få fler närpoliser.

Hur skapar vi förutsättningar för ett nytt samhällskontrakt. I Stockholm och Göteborg behövs en ny definition på medborgare och vi föreslår: alla som vistas, bor, arbetar eller har andra varaktiga relationer på en plats är medborgare där. Det handlar om skyldigheter och rättigheter. Vi motverkar förutfattade meningar och fördomar. Vi talar för att skapa en gemensam lägesbild och mötesplatser.

Publ.: Känns det som att de tänker ta tag i frågorna?

HA: Politikerna tvingas av vårt samhällsystem att agera för att bli återvalda. Tjänstemännen i förvaltningarna kan kosta på sig att tänka långsiktigt. Jag önskar vi hade modigare politiker som vågar riskera att inte bli omvalda, men vi kan inte utkräva politiskt ansvar av dem. Vår tjänstemannakår är ibland misstänksam mot civilsamhället. De har lättare att samarbeta med Röda Korset och Rädda barnen för ett idéburet offentligt partnerskap. Mardrömmen för tjänstemännen är Extinction rebellion. De vill ha någon de kan avkräva ansvar. Nya rörelser uppstår och verkar utan stadgar och ekonomi. Kommunallagen binder oss till att agera med juridiska personer.

Publ.: Vi har talat om det strukturella våldet. Det finns inkompetenta chefer som mobbar eller tillåter att mobbning sker på arbetsplatser. Det finns arbetsmiljöarbete som inte utförs. Vad kan medborgargrupper göra för att komma till rätta med det här problemet? (En personlig berättelse ges.)

HA: Den berättelse vi får här är väldigt typisk. Diskrimineringsgrunderna står starka. Vi har mänskliga rättigheter. Vi skapar samhällsmedborgare som blir rättshaverister för att de här fallen du nämner är så många. I Montréal finns en ombudsmannafunktion att utifrån ”Charter of Rights and Responsibilities” skapa förutsättningar för att inåt organisationen inom t. ex. hälsosektorn i en medskapande kultur nå fram till att hantera det strukturella våldet. Speciellt utsatta är kvinnor. Enskilda människor förvägras upprättelse efter olika övergrepp inom lagens råmärken, via dåliga chefer och andra. Detta problem behandlas av forskare i dialog med politiker.

Publ. Arbetsplatsproblem leder till sjukdom men svårigheten är att få det att bli klassat som arbetsskada.

HA: Många har anmält sådant till EU-domstolen.

Publ.: Det sätter sig i kroppen på dig om du inte kan utföra det som du är satt att göra.

Erni: Organisationerna borde i större utsträckning gå samman för åtgärder för miljön.

Publ.: Många företag tänker för kortsiktigt. Kvartalsekonomin gör företagen förlamade. De som vågar tänka långsiktigt lyckas.

HA: Det är den ojämna utvecklingen och fattigdomens problem. Agenda 2030. Universella krav på hållbarhetsutveckling gäller nu för första gången inte enbart för de fattiga länderna. Vi har länge från den rika världen ålagt fattiga länder att genomföra reformer. Idag har makten förskjutits via ekonomisk utveckling som berövat västvärlden sitt tolkningsföreträde. Hans Rosling hade här delvis rätt. I de internationella förhandlingarna ställer de fattiga länderna krav och har råd till det. Man märker en helt annan styrka. Men stora grupper i de här länderna har inte fått det bättre. De har dock mer tillgång till information och kunskap och ett frustrationsgap. Vi kan inte längre stänga fattigdomen ute. Grannens problem blir snart mina i en globaliserad värld. Vi borde få ett egenintresse att hantera problem för allas bästa men stänger oss mer och mer mot de fattiga. Nya konflikter växer fram mellan fattiga och rika länder. Är vi inte oroliga för att västvärldens arrogans ska slå tillbaka på oss??

Ekofascism utvecklas då den rika världen ställer krav på återhållsamhet mot de utvecklingstörstande länderna. Indien med Modi och Brasilien med Bolsonaro ger oss skäl att isolera oss. Och vad gäller Kina hänvisar vi till Guominhai, bristen på pressfrihet och oroas av anbudet på hamnen i Lysekil. Vi ser Kina som både hot och förebild. Dess solenergiutveckling är framstående. Men vi har i väst för vana att demonisera de annorlunda, som Putin eller Kinas lokala demokrati och övervakningsmentaliteten. Ändå är Kinas IT-kontroll pea-nuts mot USAs NSA-övervakning. Lösningen är en utvidgad demokrati överallt för alla medborgare och att hålla fast vid mänskliga rättigheter.

Vid pennan

Karin Utas Carlsson och Ola Friholt

Foto: Erni Friholt

Upp

Aktuellt 2020

Debattartikel: KLIMATKOMPENSERA TILL DÖDS 13/3 2020



Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

LOGIN
webbdesign: www.krylla.com