Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet – för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU – TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden – strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras – men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien – Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET – HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur – från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011
Samtal med de politiska partierna om

Flyktingar, extremism & konstruktiv planering

Henåns kulturhus, den 3 maj 2018 kl. 19.00

Fem frågor har skickats till partierna i förväg. Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna har inte svarat trots påminnelser.

Fyra politiska partier har hörsammat inbjudan, nämligen Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Folkviljan på Orust. Centerpartiet har lämnat ett skriftligt svar som Ola Friholt läser upp efter de andras framföranden i de olika frågorna.

Kvällens moderator: förre kommunfullmäktigeordföranden Bengt Thorstensson (S)

Ordföranden i Fredsrörelsen på Orust Ola Friholt inleder med att förklara upplägget för kvällen. Han hälsar de närvarande välkomna och sammanfattar Fredsrörelsens arbete med opinionsbildning i enlighet med rörelsens strävan till internationellt fredligt samarbete och avspänning.

Ola hälsar välkommen

Vi strävar efter nedrustning och förnyad alliansfrihet. Vi verkar också för att FN-konventionen om förbud mot kärnvapen skall undertecknas och ratificeras av Sveriges regerings, som tidigare ivrat för detta men låtit sig skrämmas av USAs och Natoledningens uttalande att detta är oförenligt med Natosamarbete. Detta innebär därmed också avskaffande av värdlandsavtalet med militäralliansen Nato. Värdlandsavtalet slöts 2016 och medger etablering av Natotrupp och materiel i Sverige vid ett politiskt krisläge, där Natos kärnvapen inre är undantagna. För detta anpassas nu bl a flygfält och hamnar till Natos behov.

Där på bokbordet finns flera skrifter av Johan Galtung som är pionjär inom fredsforskningen och som många gånger föreläst här. Efter att han fick fredspriset här i december hr det förekommit kritik. Han har givit två förslag om lösningar av Israel-Palestina-konflikten och har betonat att båda folken måste få lika rättigheter. Det borde inte vara kontroversiellt, me anses tydligen av Israel vara utmanande.

Allmänt verkar vi för hur vi ska nå avspänning och en fredligare värld. Ukrainakonflikten har lett till tolkning av Ryssland som militärt hot. På bokbordet har vi Alexander Mercouris bok: "Kan Ukrainakonflikten lösas på fredlig väg?" I den boken finns en annan bild än den vi får via media. Där finns som bilagor bland annat avtalen i Minsk. Boken ingår i en utmärkt liten skriftserie för 50 kr per bok, från Karnevals förlag.Natofrågan är något som upptar oss. Hur vi ska nå avspänning och en fredligare värld. Ukrainakonflikten har givit bränsle till att se Ryssland som hot.

En annan bok som verkar för avspänning runt Östersjön är Lars Ingelstams bok "Grannlaga" om kontakter mellan Sverige och Ryssland, individer, organisationer och statliga institutioner.

Vi har också ett arbete med till stöd för asylsökande flyktingar och för integrering av flyktingar med uppehållstillstånd. Detta är ett stort volontärarbete.
Familjen Edvinson är här. De är drivande i detta arbete, liksom Britt-Marie Landin, som dock är frånvarande i kväll pga sjukdom. Dagens möte hoppas vi kan ge oss ett svar hur vi bäst ska fortsätta med det arbetet i samarbete med kommunen.

Thorstensson, Hellekant, Gadde

För fyra år sedan hade vi ett liknande möte, där partierna redovisade positiva uppfattningar on flyktingmottagandet.
Jag lämnar nu ordet till vår samtalsledare.

Bengt Thorstensson berättar om upplägget: De politiska partiernas företrädare här ska få svara på de två första frågorna sedan blir det kaffepaus och resten av frågorna tas. Det blir också tid för frågor från publiken. Han ber därefter partirepresentanterna presentera sig. De är

Kerstin Gadde (S), kommunalråd,

Krister Hellekant (Mp), f d räddningschef på Orust. Han talar som politiker för Orusts bästa och är ersättare i utskottet för samhällsfrågor.

Rolf Sörvik (V) har bakgrund i fackligt arbete, han sitter i kommunstyrelsen och är ersättare i utskottet för samhällsfrågor

Mikael Relfsson (Folkviljan på Orust) sitter i Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige.

Gruppledaren Inger Göransson (C) har skrivit partiets svar på de utsända frågorna. C är inte representerat på mötet. Ola läser svaren på frågorna vartefter de behandlas.

fr v: Mikael Relfsson (Folkviljan på Orust), Rolf Sörvik (v), Bengt Thorstensson, moderator, Krister Hellekant (Mp), Kerstin Gadde (S)

Relfsson och Sörvik

Bengt Thorstensson läser upp DEN FÖRSTA FRÅGAN: Som ni ser av inbjudan kan tillkommande flyktingar ha en positiv inverkan på befolkningspyramiden på Orust. Klimatförändringar kan ytterligare förstärka tillströmningen av flyktingar. För integrationen, bl a med bosättning och arbete, spelar både kommunen och företagen en avgörande roll. Hur ser ert parti på dessa framtidsperspektiv? Det finns också en följdfråga: Kommunens framtidsgrupp har uppdraget att arbeta med integrationen. Vi vill i sammanhanget också gärna veta om arbete pågår, hur långt man har hunnit och om dit parti aktivt deltar i arbetet?


Kerstin (S): Inte "kan", utan "kommer att" ha en positiv inverkan, vill jag påstå. Vi har lyckats ordna bostad för de flesta. Kommunen samarbetar med de boende på Orust för att hantera flyktingfrågan så bra som möjligt. Jag är stolt över vad vi gjort och gör. Försämringar i klimatet och miljön kan ge upphov till mer flyktingar. I stort är det en EU-fråga också.

Det är förstås bäst om man kan försöka först och främst hejda klimatpåverkan. Det är där vi borde lägga kraften. Det är sent men aldrig för sent att göra något. Vi är för svaga, borde trycka på mer. Men om det behövs finns det mer plats för flyktingar. Vi är öppna för fler.

Krister (Mp): Hur Orust kommun ser på frågan om arbete för en bättre miljö finns skrivet i vårt program. I maj tog partierna fram en plattform att luta sig emot. Det är ett program skrivet får många mandatperioder. 2015-16 kunde vi inte förutse. Majoriteten på Orust (MP en del av den) har tagit hand om flyktingarna på ett bra sätt. Vi har videt vilja, ambition och befolkningen på Orust har givit mycket bra hjälp. Jag står för Orusts hantering av de flyktingar som har kommit. Jag pratar om vår situation nu, vad vi kan göra här.

Rolf (V): Vi har ambitionen att alla ska behandlas jämlikt. Vi ska ta emot folk som kommer hit. Vi behöver i Sverige nytt folk eftersom nativiteten är för låg. Några måste betala för skolan m m. Befolkningspyramiden visar att mer folk behövs. Politiker är nog lite rädda. Vi har talat mycket om det. Man kan tala med folk på olika sätt, även då det är språksvårigheter. Att bjuda in, integrera, är viktigt. Vi måste få igång alla och skapa tillit i samhället. Jag har utbildat förtroendevalda av utländsk bakgrund. De har stora ambitioner. Ungdomarna behöver mer att göra på kvällarna, inte bara spela fotboll. Pressen skriver negativa saker så folk blir rädda för dem de inte känner. Det är viktigt att ändra på. En sydamerikan på varvet var okej, men folk v ar rädda före andra utlänningar. Engagera ungdom och lär dom...

Mikael (Folkviljan) : Ta hand om dem som kommer direkt, engagera folk, lära språk. Undgå utfrysning. Släpp in dem i gänget och i företagen. Företagen behöver ge praktikplatser och arbete. Får de nyinflyttade detta är det inget problem. De är som andra.

Frågan om klimatet. Vi har som mål att Orust ska vara klimatneutralt 2030. Vi har kommit en bra bit på väg. Vi kan förstås inte flytta alla hit utan behöver ta hand om problemen.

Centerns skriftliga svar. De baseras delvis på frågeställningar från tidigare brev. Ola läser upp: Kommunen var snabbt engagerad 2015, med en särskild samordnare och nya boenden för ensamkommande, praktikplatser m m. Värme och medmänsklighet. På frågan om demokrati och demografi: Centern eftersträvar långsiktigt hållbara lösningar. Det är viktigt att snabbt komma in i samhället. Vi har bostadsbrist. Vi behöver öka takten i detaljplanearbetet och komma igång med bostadsbyggandet. Bostad ger självständigt liv. Flera familjer med barn trivs och vill stanna. En del har velat flytta vidare. Utbildning och jobb är grundläggande men även möjlighet till aktiv fritid. Föreningslivet spelar en viktig roll. Bra kollektivtrafik behövs. Den anropsstyrda trafiken behöver byggas ut så att man kan resa kollektivt även från våra mindre orter. Det behövs samordning för optimalt mottagande. Våra olika tröga system är ett stort problem i vårt samhälle. Vi är i behov av den resurs som de som kommer utgör.

Bengt läser upp FRÅGA NR 2: Det finns en risk att extremister av olika slag försvårar integreringen genom att störa de nya Orustborna. Hur kan vi förebygga och hantera en sådan utveckling?

Mikael (Folkviljan): Det är väldigt viktigt att snabbt integrera dom som kommer i företag och i familjer. Gör vi det kommer inte extremisterna att lyckas.

Rolf (V): När man begär - och får - fler poliser och vakter innebär det ett misslyckande. Det finns orsaker till kriminaliteten. Lösningen ligger i förebyggande, att få ihop folk och göra saker tillsammans. Då har de här negativa krafterna - som Mikael sa - inte en chans att förstöra.

Krister (Mp): När jag lyssnar på mina kollegor här, förstår jag hur vi kunde få ihop en majoritet av 6 partier. Som invandrare från Skåne för 18 år sedan blev jag väldigt väl emottagen. Vi ska alla samverka och alla ska ha samma skydd. Det ska inte behövas mer för vissa. Inte "vi och dom". Det är vi som ska känna oss trygga här på Orust varifrån vi än kommit i världen. Det är jätteviktigt med trygghet för alla.
Hjälp dem som kommer och som behöver mer resurser. Jag har inte hört mycket om extremistrelaterad brottslighet mot våra immigranter. För vi är alla en helhet, inte "vi och dom".

Kerstin (S): När de ensamkommande flyktingarna kom var det helt otroligt hur näringsliv och människor här tog tag i detta.. Invånarna här på Orust tar hand om varandra. Vi håller oss utanför extremismen - det är något gott i Orustborna, kärlek till folk. Visst finns det extremister på Orust, men vi har ett nätverk här och en skola där alla ställer upp. Vi har en otroligt bra skola.

Vi har aldrig haft det så bra som nu när vi gjort om polissystemet. Vi gör trygghetsvandringar. Vi tar tag i saker när det behövs. Henåns torg är ibland oroligt, men vi är alltid där. Vi har en gemensam plan och jobbar med Myndigheten för samhällsskydd och gemenskap. Jag känner mig trygg och det tror jag de nyanlända också gör. Jag känner mig stolt.

Ola läser upp Centerpartiets svar: Kommunen kan främja en öppen attityd i Näringslivsrådet men ytterst är det näringslivets möjlighet att rekrytera arbetskraft. Det finns en öppen attityd och man ser möjligheterna.

Vi ska bäst förebygga rasism och extremism med kunskap. Skolan når alla medborgare. I Centern avser vi att förmedla de grundläggande fri- och rättigheterna och värdet av demokrati. Vi anser att detta arbete måste ta stor plats i skolans arbete. Alla positiva krafter behöver samarbeta för att förebygga och förhindra att antidemokratiska krafter utvecklas. Alla har ett gemensamt ansvar att försvara ser öppna demokratiska samhället.

Publ.: Jag undrar över kommunpolisen

Kerstin (S): Vi har en kommunpolis tillsammans med Tjörn på plats. Han alternerar. Ni kan se kommunpolisen här. De har gjort tillslag mot drogpåverkade på genomfartsvägen 160 här. Det är personer i alla åldrar som åkt fast utombys, men ej Orustbor. Sådant hände aldrig tidigare.

Krister(Mp): Det här samarbetet bygger på ett avtal mellan kommunerna och polisen. Det redovisas en gång om året. Polisens närvaro bygger på det här avtalet.

Flyktingstödjaren Bo Edvinson

Bo Edvinson: Våra flyktingar kan utifrån attityden här se fram emot en god framtid. Jag undrar över vad som i era valprogram stöder integrationen som vi nu talat så varmt om?

Mikael (Folkviljan): Valarbete är något man utför hela tiden. Vi försöker hålla en hög nivå och inte speciellt för valet. Blir flyktingarna en i gänget kommer det att fungera.

Rolf (V): Ungdomarna, med alla sina olikheter, måste organiseras. De har chans att träffas och göra saker. Då blir det inga konstigheter.

Krister (Mp): (som återkommer i sitt svar på fråga 2): Vi vill fortsätta det här arbetet. Vi har god ekonomi och har löst många problem tillsammans. MP har prioriterade punkter. Ta hand om dem som kommer hit, krav om Arabiska som andra språk i skolan. Det skickar en bra signal. Vi stod väldigt tidigt bakom det kravet.

Kerstin (S): Viktigast är att inte dra ned på några resurser i skolan. Att ha kvar båtbyggarlinjen i gymnasiet. Att fortsätta samarbetet med näringslivet, förebygga utanförskap, skapa mötesplatser. En sådan är gamla cykelaffären i Svanesund. Skapa "en meningsfull dag". Brist på kollektivtrafik hindar utvecklingen i Mollösund. Vi funderar på att sätta in en jobbarbuss så folk kan komma fram och tillbaka till sina arbeten. Det är kanske inte en valfråga men viktigt för oss. Framför allt ska vi inte dra ner på resurserna.

B Edvinson: Jag träffar väldigt många flyktingar. De vill bo kvar, men de vill få mer kontakt med svenskarna. Behovet att prata svenska är jättestort. Kaféer där svensktalande och invandrare träffas vore bra.

Karin Andersson: Jag har varit runt och talat med ungdomar om vad de sysslar med. Vi hade en del flyktingar i Ellös. Tre har fått jobb där. Vi har haft pensionerade lärare som hjälpt till med språkundervisning/ träning. Man håller på att göra i ordning ungdomsgården och det kommer att bli fint. Ridskolan skulle få vara kvar ett år till, motorgården också.

Kristina Gustavsson: Jag är diakon och inflyttad till Orust för över 30 år sedan. Jag hade en fördel när jag gifte mig med en Orustbo. De som kom utifrån hade en känsla att det tog tid att bli accepterad. Men det har skett en stor förändring. Jag vill ge en eloge till pensionerade lärare som gjort ett fint jobb, och så till kyrkan. Jag är adopterad farmor. Det är en familj integrerad på privatpersoners initiativ. Kyrkan har verksamhet för både kristna och muslimer. Krocken i Göksäter i januari blev ett exempel. Brännskadad invandrare vårdades i Linköping och de fick 10 000 kr för att familjen skulle kunna bo där då. Alla är integrerade med jobb. Arbetsgivaren reste själv till Linköping! Tack till alla för den nya inställningen! De som kommit från andra länder har så otroligt mycket att ge oss. De kommer t ex att vårda oss på våra sjukhus. Några minns hur det varit mellan byarna här förut.

Bengt T: Ja, min egen pappa var i Röra och slogs för Tegneby!

Erni: Britt-Marie, som är sjuk idag, har en mindre positiv bild av nutiden än vi har hört här. I skolan är det inte alltid så lätt. Extremism finns.

Kerstin (S): Jag vet. Det finns. Vi tar tag i problemet och säkrar att det inte växer.

Publ.: Minns hur mobbning skett av Orustkillar mot invandrare. För 20 år sedan blev en invandrare nertryckt i toan. Vi måste vara vaksamma och förebygga att sådant händer igen. Jag vill ha resurser, så att man kan skapa aktiviteter för de unga så att de integreras.

Krister (Mp): Vi vet att det finns extremism V i måste jobba positivt. Annars blir det som konjunkturerna.Vår skola är nyckeln, och vi ska jobba förebyggande. Men det är viktigt att prata på ett positivt sätt och att inte dra ner resurserna för skolan och omsorgen. Vi höjde skatten för att klara det. Oppositionen sa då att folk skulle flytta ut men det har inte hänt.

Jag vill inte skilja ut en speciell klick. Det är oss alla och våra barn det gäller. Tala positivt!

Rolf (v) Det finns en rädsla vi behöver tänka på. I storstäderna finns fler utlänningar. Där är det lättare.

Soraya: Jag har invandrarbakgrund, men har bott här i mindre än ett år. Jag har gått igenom en del som dagens flyktingar har gjort. Integration sker inte av sig självt. Man måste jobba för det. Svenskarna är duktiga på att jobba i de ideella organisationerna, men det ska inte bara bygga på dessa. Jag saknar dialogen. Jag saknar att få höra konkreta ting från er politiker. Det är otroligt bra med dessa fina värderingar. Men vad gör ni? Rädsla och fördomar finns på båda sidor- svenskar och invandrare. Skapa mötesplatser! Konkret! Kulturarrangemang, allt möjligt.

Kerstin (S): Det är sant det du säger. Det är svårt att vara så jättekonkret. Vi har anställt två till tre i Framtidsgruppen , Visna, Diana och Aili i Svanesund. De gör ett jättejobb. Mötesplatser, ja, vi har mycket att göra. Orust har flest aktiva föreningar i hela Sverige. Det skulle vara jättekul med kaféer där vi sitter och pratar med varandra. Vi har ett jobb att göra.

Krister (Mp): De som kommer ska vi ta hand om på ett bra sätt redan i det första skedet. Vi har gjort det. Vi i kommunen arbetar mycket tillsammans med föreningar och företag. Vi har de särskilda utskotten för lärande, omsorg och samhällsfrågor. Det syns inte mycket utåt. Vi har kanske visat för litet vad vi har gjort och vill göra. I valrörelsen kommer det att bli svart på vitt även från de partier som inte är här idag.

PAUS

Diakonen Kristina Gustavsson i samspråk med Krister Hellekant (Mp)

Håkan och Ola och flyktingstödjaren Bo Edvinson



Karin från Mollösond, Kristina Svensson (Mp), Kerstin Gadde (S)

Inger och Karin Utas Carlsson

Kerstin och Bengt: Hur går vi vidare nu?

Soraya tar till orda

Barbro (flyktingstödjare) och Soraya

Karin och Lilian



Jan A: Tack till politikerna. Ni gör ett fantastiskt bra arbete. Jag har två frågor. Den ena handlar om hur många flyktingar vi tar emot och den andra om fria pensionärsresor. Fyller vi flyktingkvoten? Och varför inte fria pensionärsresor?

Kerstin (S): Vi har i flera år talat om fria pensionärsresor men det har inte blivit något av. Vi har nästan inga bussar. Vi har så olika förutsättningar på olika delar av ön. Men vi tittar på det. Flexbussar finns: 60 kr tur och retur. Finns det något vi kan göra där? Reducera priset? Vi måste hitta ett system.

Den första frågan om volymen av flyktingmottagandet: Det första året tog vi emot 16 personer. 1989 var det 17 och 2018 hittills 50, men det kommer att bli fler än 50 i år. Vi har haft låg arbetslöshet, 3 %, vilket är ett skäl till att vi fått så många. Vi tar gärna emot dem.

Krister (Mp): Under pausen har ni frågat efter vad vi konkret gör. Det är upp till varje kommun hur vi gör med elever som fyllt 18 år och går kvar i gymnasieskolan. Vi har beslutat att de får gå kvar tills de gått ut skolan Vi står för merkostnaderna. Hyran i Svanesund ska vi klara nu.

Mikael (Folkviljan): Vi i Folkviljan har jobbat med anropstrafiken. Den som beställer dagen innan får åka vissa tider från vissa platser. Västtrafik står för väg 160 och vi krokar in där. Det är många som pendlar ut från Orust, 40 - 60 % av arbetsstyrkan. Vi måste ha en fungerande kollektivtrafik för jobben.

Karin Andersson: Det är bättre att lägga pengarna på att ungdomarna ska ha något att göra på kvällen. Jag kommer inte hem Till Mollösund från Henån under kvällstid. Kanske kan man ha mindre bussar? Det sägs att det är chaufförernas löner som kostar, men ändå vore det väl bra att ha mindre bussar?

Krister (Mp): Västtrafik är en motsträvig motpart. En vägg! Vi försöker uppnå det du talar om. Vi har lagt förslag att göra på vissa linjer på Orust kommunala och satsa även på elbussar. Det är svårt att ha att göra med Västtrafik.

Bengt läser upp FRÅGA 3: Den nationella säkerhetspolitiken föreskriver lokala förberedelser för krislägen i utrikesrelationerna. Från fredsrörelsens perspektiv ter sig detta som en pessimistisk särlösning inför försörjningshot. Vi ser hellre att självförsörjningsgrden ökas och därmed sårbarheten minskas. En konstruktiv attityd efterlyses, och arbetsinsatser bör göras för att minska risken för att krislägen uppstår. Vi ser även här en uppgift för framtidsgruppen. Hur ser partierna på den lokala säkerheten?

Kerstin (S): Bra fråga, men svår. Myndigheten för samhällsskydd ställer krav på oss, krav som är svåra att hantera. Vi måste ha beredskap men jobba för att vi inte kommer i de här krislägena. Vi har ingen möjlighet att dra oss undan från den här beredskapen. Man talar om att vi ska säkerställa vattenförsörjningen. På hemsidan kan man läsa om sex saker för hushållen: vattenberedskap, ha batterier, laddade telefoner, m m.

Krisplaceringar ska göras. Man skrämmer upp oss. Vi måste det här. Det är en otäck känsla. Vi måste främst minska risken för krislägen. Vad kan vi göra här på Orust? Vi har ett kommande val. Det gäller att välja rätt partier. Jag tänker att jag måste bidra till en god spiral. Vad kan jag själv göra och förmedla till mina barn och barnbarn?

Krister (Mp): Det finns internationella problem som sköts på regeringsnivå. Det styrs över huvudet på oss. För 30 år sedan hade vi ett civilförsvar som nu är nedrustat. Nu måste vi bygga upp igen. Jag har jobbat utomlands i jordbävningsområden. Krig, som i Bosnien, går ej att ha beredskap för. Men krisberedskap där många samverkande parter ingår, kan man ha. Räddningstjänsten på Orust har uppdrag som krisberedskapsresurs. Vi har en bred samverkan med fyra andra kommuner kring vattenförsörjning och med sju kommuner samarbetar vi i andra frågor annat än krig. Det är främst tillsammans med Tjörn, Uddevalla och Stenungsstund. Den enskilde invånaren i Orust kommun får vänja sig vid att ha beredskap t ex vad gäller elavbrott om 8 timmar och möjlighet att lyssna på nyheter. Förut fanns det en folder "Om kriget kommer". Nu säger man på Orust: "Ta vara på dig själv."

Man får skilja mellan kriser av annat slag - kommunens ansvar - och krig - riksnivå.

Rolf (v): Jag har arbetat fackligt och internationellt. Vi arbetade för att andra länder skulle nå vår nivå. Stora olikheter ger upphov till konflikter. Gated communities måste undvikas. Ni i fredsrörelsen vill ju jobba förebyggande så det inte blir så mycket konflikter. Er internationella inriktning är viktig för avspänning. Attityder är det viktiga. Vi ska dra vårt strå till stacken, arbeta för en avspänd attityd gentemot andra.

Mikael (Folkviljan): Krister kan detta. Den lokala säkerheten har att göra med gruppintegration. Det behöver skapas möjligheter till uppblandning av folkgrupper så att det förebygger extremism. Angered har fel folkstruktur. Jag kan för litet om riksplanet. Men integrering är nyckeln till lokal säkerhet.

Ola läser Centerns svar : Denna fråga upplever v i inte primärt är en kommunal fråga. Kommuner kan gemensamt naturligtvis uttala en önskan om fred och avspänning, t ex genom gemensamma organisationer som SKL. "Konstruktiv fredsplanering" är en fråga som främst ligger på det nationella planet. Förebyggande arbete i händelse av krig måste däremot varje kommun göra, vilket bl a handlar om att inrätta olika funktioner som kan utlösas vid ett kris- och katastrofläge.


FRÅGOR

Erni: Jag vill nu peka på det som hänger på väggen där som utställning. Fredsspelet på Orust 1985. Då var det kalla kriget kallt. Egentligen likadant som det är nu. Då placerades medeldistansrobotar, t ex Pershing II ut i Västtyskland. Till Fredsspelet på Orust kom 15 000 personer. Kommunen och Göteborgs stad var med och planerade. Somliga personer satte sina hus i pant för att göra spelet möjligt! På havet bakom spelplatsen kom krigsfartygen hotfullt från väst och öst. Men de möttes av ett "dansa med mej!" Och det blev en förbrödring mellan öst och väst. Positiva tankar. Förbered för det goda, inte för det onda! Så fortsätter vi än idag. Kan kommunen bistå oss för att göra en samtalsresa till Ryssland?

Vi har från en prisbelönt film fått begreppet Rutan. RUTAN är en plats där tillit och omsorg råder. I RUTAN övar vi oss i fred i stället för krig och tryggt kan säga vårt hjärtas mening. RUTAN är FN:s mänskliga rättigheter på några kvadratmeter. RUTAN säger att vi har ansvar för varandra. RUTAN är också en frizon för alla i behov av hjälp. Vi föreslår en RUTA i varje stad! I Värnamo finns den RUTA där Ruben Östlund hämtade sin idé till den guldpalmsbelönade filmen med samma namn, på engelska "The Square".

RUTAN finns här i denna sal. Ibland kommer det 30-40 personer, ibland 100. Det ska finnas en RUTA där man kan känna sig trygg. Hela Orust kan vara en sådan RUTA. Vad säger ni: Orust för Fred! Kerstin Gadde läste upp plakatet om rutan, som framställts av Erni.

Erni talar sig varm för RUTAN - en plats där tillit och omsorg råder...

Rolf (v): Positiva saker händer. T ex Bordtennis VM. Idag rapporteras det att Nord- och Sydkorea slagit ihop sina lag till ett lag.

Publ: Jag vill påminna om att man kan ha vänorter i andra länder. Det är många kommuner som har det.

Krister (Mp): Vi har projekt med Hvaler i Norge och Samsö i Danmark, en ö som hotades av arbetslöshet och där sedan vindkraftprojekt utvecklats.

Karin Utas: Det var bra det du sa, Rolf om vikten av våra attityder. Vi utsätts för en våldsam propaganda riktad mot Rysslands ledning och Syriens. Media, ja också regeringen, skuldbelägger och utropar onda ledare, delar upp oss i "vi och dem". Det byggs upp fiendebilder, tvärt emot vad man ska för att hantera konflikter på ett bra sätt. Istället eskalerar man dem. Se hur man utan utredning av den senaste, ännu bara misstänkta, kemiska attacken i Syrien lägger skulden på regeringssidan, och USA och Frankrike flygbombar utan att den svenska regeringen och andra i EU säger ifrån. Totalt folkrättsvidrigt!

Kerstin (S): När något händer går man igång. Man får adrenalinpåslag, är rädd hela tiden. Är vi födda så här? Vi skapar den här rädslan, bygger upp det här. Tänk om vi tänkt annorlunda ....

Krister (Mp): Samhällsskyddet talar om krisberedskap, inte om krig. Mycket slås ut på sex timmar. Ur kommunalt perspektiv är det viktigt att se till att varenda kommuninnevånare ska känna sig trygg. Rikspolitik är inte min avdelning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har fått krav på sig från regeringen. Här på kommunen förebygger vi kriser. T ex ställer bönderna upp med traktorer. Brandkåren är inga hjältar utan vanligt folk som rycker ut.

Kristina Gustavsson: Hur går budgetarbetet om kollektivtrafiken? Vet ni alla här att man kan åka med skolbussarna och betala? Men de utgår från och slutar vid skolan, inte från den centrala busshållplatsen i Henån. Beställningstrafiken täcker vissa områden. Taxi täcker resten, för 60 kronor.

Mikael (Folkviljan): När det gäller anropstrafiken ringer man och beställer resa och så samordnas de som ringer. Vad gör kommunen? Kommunen är ni som sitter här. Vi är valda för att jobba tillsammans med er. Kommunen är en enhet - det är också en fredsgrej.

Publ.: Tack för de orden. Enhet! Vi och ni är en enhet. Det ska vi alla lära oss!

Ola: Skriften säger "Älska era fiender"- Försök tänka litet positivt om Ryssland till exempel. Vi i fredsrörelsen vill inte vara med om att driva fkonflikter till sin spets. Dagens militära Natoövningar jagar upp stämningen. Det Fredsrörelsen vill göra vill göra i det större perspektivet passar ihop med vad kommunen vill göra på ett kommunalt plan.

Bengt: Tack för att vi fick komma. Tack för i kväll!

Applåder.

Vid pennan Karin Utas och Ola Friholt
Foto: Erni Friholt och Rolf Larsson



Upp

Aktuellt 2018

Brev till Agenda om Syrien-inslaget 15/4 2018

Uttalande - Bygg broar - inte murar 11/4 2018

Verksamhetsberättelse 2017

Vårprogram 2018

Debattartikel - Konserver mot krig? 14/2 2018

Aktuellt arrangemang:

Vi inbjuder politikerna på Orust till ett samtal om angelägna frågor 3 maj kl 19


Aktuellt 2017

Höstprogram 2017


Firandet av Folkets Fredspris 2017
Uttalande - Förbud mot kärnvapen 2/12 2017
Insändare - Är Sverige fredligt? 18/7 2017
Uttalande - Är terrorismen förvirrad? 19/4 2017


Kamp mot NATO-värdlandsavtalet




Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

LOGIN
webbdesign: www.krylla.com