Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU – TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden – strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras – men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien – Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET – HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur – från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011
Sammanfattning av föredrag i kulturhuset Kajutan, Henån, den 5 mars 2015.

Professor emerita Yvonne Hirdman föreläser om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED. Om konfliktlösning och genus

Föreläsningen sker inom ramen för vårterminens tema "Hur fostra till fred i en splittrad tid?"

Arrangör: Fredsrörelsen på Orust med stöd av Orust kommun och studieförbundet SENSUS.

Yvonne Hirdman (YH) inleder sin föreläsning med att definiera begreppet "genusteori" , via principerna isärhållandet (segregationen) och mannen som norm. Detta är grunden för reflektioner kring kvällens tema "mäns krig och kvinnors fred", med utgångspunkt främst i första världskriget. Denna period har YH djupstuderat när hon skrev boken om sin mor, "Den röda grevinnan". Drivkraften att forska om mäns och kvinnors livsbetingelser, uttrycksformer och relationer ligger i den ojämlikhet och de orättvisor dem emellan, som YH själv upplevt och iakttagit men som också spåras tusentals år tillbaka i tiden. Kvinnounderordningens generella problematik och oföränderliga mönster har särskilt upprört YH och hon har studerat ämnet noggrant. YH startade på 80-talet "Forum för kvinnliga forskare" och hon kan t.ex. jämföra svensk och amerikansk akademisk stil. "På den akademiska catwalken i USA är tjusiga, avancerade begrepp hårdvaluta", säger YH, och "än värre har det blivit". Inom svenska humaniora och samhällsvetenskap, särskilt bland kvinnor, rådde en annan ton och ett enkelt språk med begrepp, som kunde tala för sig själva. Dock, från just USA, fick man ett användbart koncept för att arbeta vidare med frågan om könsojämlikheten, "The Gender System". Detta översattes till "genus" och blev vida spritt till olika forskningsinstitutioner, myntat således av YH. Detta begrepp fylldes sedan ut med all den samlade kunskap, som fanns tillgänglig om kvinnors och mäns villkor, och genom att YH fördjupade sitt synsätt genom studier av idéhistoria.



Ojämlikhetsmönstret framträdde allt tydligare, säger YH, och begreppen man-manligt, kvinna-kvinnligt har spelat en enorm roll under historiens gång. Detta är enkelt och banalt att konstatera men "det betyder inte, att det är på riktigt" säger YH och sammanfattar att det är "en perverterad maskulinitet som är boven till allt elände". "Den kvinnliga, påtvingade underordningen tror jag inte beror på någon ond manlig gen" eller ens på "testosteronet". Underordningen har skapats genom betoning av ett konstruerat tankegods från gamla tidens Grekland och ingår även i alla stora religioner: "mannen är människan". Den grekiska mytologins gudasagor klargör och befäster den kvinnliga underordningen. Den högste manlige guden Zeus straffade Prometheus, som stulit elden och givit den till människorna/männen, genom att en gam dagligen hackade i hans lever. Även människorna själva straffades för att de, i sin tur, tog emot elden och därmed gjorde dem mindre beroende av den manlige överguden. Straffet utmättes genom att kvinnan Pandora fördes till jorden. Det är hon, kvinnan, som frestas att öppna den ask hon förbjudits att öppna, och ur den flög farsoter som sprids över hela världen. När hon slår igen locket blir bara hoppet kvar. HON utgjorde i sin bevisade svaghet straffet mot människorna. Det var HON som felade allvarligt. I enlighet med det rådande synsättet uttalade den grekiske filosofen Aristoteles, att kvinnan var en "ej fullgod man". HON utgör ett litet a, MANNEN utgör ett stort A, enligt YHs genusteori. Vidskepligheten var stor. En flicka föddes kanske för att "vinden kom från fel håll" eller att "mamman ätit fel mat", säger YH.

De fortsatta idéhistoriska studierna omfattar även bibel-myten om Adam och Eva, och samma vidskepelse finns här. "En liten dum Eva skapas av Adams revben", och just HON ådrar dem straffet att få lämna paradiset." Poängen" är, säger YH, att vi fått en "syndabock". Häri ligger underordningen, en föreställning inbyggd i både trossystem och vetenskap och därmed mycket svår att förändra. YH ger flera nutida exempel, som "kvinnan är en liten man, då det gäller lön", "hon äter så lite, så hon behöver inte tjäna så mycket pengar". Och alla jämförelser mellan män och kvinnor ges på den negativa brist-fel-variabeln. Kvinnor har t.ex." för mycket underhudsfett", "för dåligt syreupptag"," högt blodtryck" och "för lite ansiktsbehåring". Detsamma gäller variabeln kontrast, "annorlundaskapet", "kvinnan är en annan sort", en särart, annorlunda än mannen och utgör genusstereotypen B. Denna idé omhuldades också under 1800-talet. All mätning sker således med mannen som norm och segregeringen, isärhållandet, den andra delen av genusteorin, framträder i full skala.



YH ägnar 1800-talet uppmärksamhet, dels för dess betydelse för det mer laddade" tänkandet om manligt och kvinnligt", dels för dess relativa fredlighet jämfört med nästa sekels mest fruktansvärda av alla krig, första världskriget. Under 1800-talet sker stora vetenskapliga framsteg. Naturlära övergår i forskningsämnet biologi. Läkarvetenskapen lämnar kvacksalveriet bakom sig. Vetenskapen ökar kring kropp och fysiologi, och mätningsmetoder inom dessa discipliner utvecklas i snabb takt. "Man bör inte moralisera", säger YH, "över alla de mätningar av skallar som skedde", det var seriös vetenskap på den tiden. "I vårt tidevarv tittar man in i huvudena". Men det allvarliga var de slutsatser, som forskare drog från dessa mätningar om skillnader mellan människor och inte minst mellan män och kvinnor. Dessa mätningar och experiment kan vetenskapligt starkt ifrågasättas, t.ex. metoden för vägning av hjärnor för att därmed utvärdera skillnad i vikt. Gröt användes för att fylla experimentkranierna, så likt hjärnsubstans som möjligt, samtidigt som vetenskapsmännen var okunniga om den verkliga vikten. Männens hjärnvikt visade sig överskrida kvinnors med 10 procent! "Herregud vad man mätte!" utbrister YH. Allvarligast var dock, att de fysiologiska skillnaderna också tillskrevs en psykisk dimension - "hade man bröst så kände, tänkte man också på ett speciellt sätt...!" Därmed ansågs vetenskapligt belagt, att genusskillnaden satt i hjärnan, vilket utgör ett tydligt exempel på, att naturvetenskap inte alltid åskådliggör "hard facts". På den tiden visste forskarsamhället inte heller, att våra hjärnor påverkas av både arv och miljö, av livserfarenheter, och att hjärnans utveckling pågår under många år. Insikten brast, att vi människor "blir till" under en lång rad av år."Mitt intresse för genusforskning kommer sig av, att jag verkligen ville förstå, hur vi utvecklas som människor"."Man måste veta och förstå detta för att kunna förändra genusstereotyperna" och kvinnounderordningen. Under hennes konsekventa kartläggning av gamla historiska levnadsmönster för män och kvinnor framträder allt tydligare, för YH, hur den strukturella diskrimineringen följer med ända in i våra dagar. Utan att vara "konspiratorisk", säger YH, så inser hon, hur detta förment "vetenskapligt bevisade annorlundaskap", B-genusstereotypin, håller kvar kvinnor i underordningen, trots den ökade demokratin och frigörelsen i samhället från t.ex. religiöst förtryck. Med föreställningen i samhället, att kvinnan bara är "fel" och "annorlunda", en särartsmänniska, finns inte skäl för t.ex. lika lön för lika arbete. Men" vad beror då detta synsätt på?" Denna övergripande fråga kvarstår. Och hur kunde en "klassisk egenskapskarta" med följande begrepp kunde skapas:

Mannen: hård, stark, het, torr, aktiv, rationell, tanke, själ, ande, liv. Kvinnan: mjuk, svag, kall, blöt, passiv, irrationell, känsla, kropp, materia, död.

Kvinnan, B-personen, blev "kontrasten" till mannen, "som ger liv med sperma". Man frågar sig, hur människan, som en intelligent varelse, i det vetenskapliga klimat, som rådde på 1800-talet, kunde förbigå den självklarheten, att livet skapas genom en kombination av ägg och spermier. Påståendet att "naturvetenskap inte ger hard facts" är befogat. Under hela antiken var uppfattningen att embryot till hela människan fanns i spermien. En antik forskare försökte t o m "odla fram en människa, utifrån en spermie i en glasskål på fönsterbrädan. Det misslyckades". Först på 1870-talet ökade kunskapen om konceptionen. YH avvisar också helt idén, att det kosmetiska begreppet "hen" skulle kunna påverka genusordningen. YH visar en serie bilder, både satiriska och konstnärliga, för att tydliggöra sin genusteori. Inledningsvis visas en bild på den "siste mannen", sittande i en glasmonter på ett "framtidens museum", där han beskådas av en liten "man-kvinna". På glasmontern står skrivet FKPR, "Följd av Kvinnornas Politiska Rösträtt" med innebörden att mannens tid då "är ute". Denna rädsla hos mannen, att livet går vidare honom förutan, torde stävjas blott med ett fortsatt underordnande av kvinnor. Nästa bild visar" Vannmodern", Glyptoteket i Köpenhamn, en utomordentligt vacker marmorskulptur av en yppig kvinna med stora bröst och barn som krälar runt hennes kropp. "Små grodyngel", säger YH och påminner sig sitt eget illamående under graviditeten, då hon just besåg detta konstverk. Urmodern, en "B-kvinna" i sin prydno."Mer liv än död ändå", borde en betraktare tänka, med anledning av de egenskaper, som härovan tilldelats män och kvinnor. Bilder följer sedan av uppklädda män i mörka kostymer och män i de mest utsmyckade uniformer, Wilhelm II, nesligt avsatt 1918, vidare YHs egen morfar Fritz Schledt, väldressad i ulanuniform. Denne blivande bokhandlare har en mycket stor plats i boken "Den röda grevinnan", för vilken YH fick Augustpriset 2010.

Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet etableras allt starkare uppfattningen att stora skillnader föreligger mellan män och kvinnor. Förvirring uppstår då även kvinnor vill ta till vapen, försvara sitt land. Den milda urmodern visar sig också hon vara aggressiv. Allmän värnplikt för män införs i Sverige 1901. Och YH utvecklar sina tankar om "dödandet och det mänskliga sinnelaget", hur hon kommit att förstå dessa fenomen. Hon anser att det inte finns någon särskild gen för dödligt våld. "Människan måste lära sig att döda", säger hon. Just värnplikten kom att ytterligare förstärka mannens position som normgivare. "Dessa homo-sociala, enkönade miljöer fick männen att erövra sin manlighet", "hjälpte dem bort från de feminina, slappa, ljumma tillstånden". YH hänvisar till en forskningsrapport, "Soldathem", av en svensk läkare, som borde komma till fredsrörelsen som föreläsare. Denna kvinna har beskrivit, hur den svenska värnpliktsinstitutionen var en nationens skola både för hygien och hälsa men främst för att öva att "marschera" och disciplinera männen till att inte tveka att döda. "Värnpliktsarméerna bestod av brunstiga unga män, som skulle sköta sig som män", citat ur "Soldathem". En bild gestaltar små pojkar, som skall "böjas i tid" för kriget, man ser dem leka, fullt krigiskt utrustade, uppe på ett skyttevärn. Under 1912-1913 spirade "en stark vilja till krig"."Jaa, kvinnorna är med!!" YH citerar uttalanden från den största kvinnoföreningen på den tiden, "Svenska Kvinnoföreningen för fosterlandets försvar " (inrättad 1884): "Krig liknar åskväder, de är en naturnödvändighet... regnet befruktar jorden... kriget befruktar staten...". Föreningen protesterade bl.a. mot, att det inte fanns tillräckligt med försvarsmedel. Ännu en av YHs bilder Ys bilder visar kvinnor YHs Vidare visar kvinnor med höjda vapen, riktade mot något mål utanför bilden: Fredsvindarna har upphört. YH läser ett långt poem av en finsk författare, använt av finlandsvenska studenter vid festligheter, vars inledning lyder: "Hav mod att gå ut i livets strid... och om detta mod visats i alla stridigheter är krigarmannen välkommen in i kretsen av andra modiga män". Läs gärna, säger YH, "En tysk mans historia" skriven av Sebastian Haffner. Den inleds med en skildring av hur krigspropagandan 1914 gradvis fick honom som pojke att intresserat följa de dagliga krigskommunikéerna. Han pekar på hur denna gradvisa tillvänjning vid kriget som ett spel långt borta också kunde lägga grunden till den vuxnes accepterande av kommande nazistisk krigshets. (Bokens huvudtema är omöjligheten att i en sådan miljö hålla sig utanför, något författaren i det längsta försökte). Hur kan då genusperspektivet konstruktivt användas i relation till krigshetsen som drog med både män och kvinnor? "Varför följde alla dessa kvinnor med och vinkade av vid tågen till fronten för en vidrig slakt av unga män, hur kunde dom? frågar YH upprört.



Det fanns också en motvikt mot alla krigsbilder, från denna tid och längre tillbaka, t.ex. de många enskilda starka fredsivrarna. Berta von Suttner, som fick Nobels fredspris 1905, Bertrand Russell (f. 72) och Elin Wägner, (f. 82). Det bildades olika fredsföreningar. Den Internationella Kvinnokongressen i Haag (för befrämjande av fredens återställande) kom till stånd 1915, nu aktuell för hundraårsfirande, där fredskvinnor samlades från både krigförande och neutrala länder. Elin Wägner deltog som en av sexton svenska kvinnor. Tyvärr nåddes föga framgång vare sig ifråga om rösträtten eller fredssträvandena. Samtidens fredssträvanden representerades av både män och kvinnor. Så även krigsansträngningarna. Ur ett strikt genusperspektiv kan således ingen allmängiltig slutsats dras. Rubriken för kvällens föreläsning, "mäns krig och kvinnors fred" följer det i stort dominerande genusperspektivet, särart. Detta motsägs således av verkligheten, där en folkmajoritet av män och kvinnor gärna "ville ha medling och ett slut på krigseländet". (Medan de manliga makthavarna fortsatte kriget). Utifrån en bild på farfadern Gunnar berättar YH, att han, som socialist, pacifist och för nedrustning, stod i stark kontrast till morfadern i sin ulan-uniform. YH summerar, att hon "vill sprida till er åhörare både lite allmänbildning och förvirring med min beskrivning av detta tidevarv, det krigiska 1900-talet". Hon visar ännu en bild, ett foto på medlemmarna i "Varbergs fredsförening", bildad 1915. Dessa personer representerar den anda, som också rådde i Sverige både före kriget och under mellankrigstiden: samverkan och gemenskap över både politiska och sociala gränser samt en utveckling av både folkrörelser och demokrati i landet.

I sin nya bok, "Egohistorier", ger YH en beskrivning av Elin Wägner och all den respekt, som hon förtjänar för sitt pacifistiska arbete. Hon tillhörde, ifråga om synen på mäns och kvinnors roller, det så kallade "likhetsidealet", som YH själv är anhängare av. Detta synsätt betonar likheten mellan män och kvinnor, lika begåvade, lika mycket värda. "Särartsfeminismen" innebär istället att få värdighet genom att vara annorlunda , "en ny bur", säger YH. Särartsbegreppet kan jämföras med dagens begrepp "identitet", innebärande att samer förblir inom sin samekultur, assyrier förblir assyrier, etc. Själv framhåller YH assimilering och jämlikhet - 60-talets ledord - som viktigare än särarten. Elin Wägner, som rapporterat från 1:a världskriget, förstod att hon måste fortsätta på barrikaderna. Stödd av Barbro Alving manar hon 1935 på ett eldande flygblad, till ett vapenlöst uppror, och till uttalanden, att kvinnorna "genomskådat, att alla varken kunde skyddas eller räddas i kriget, att ingen kvinna ville överleva på andras bekostnad". Kvinnorna skulle vägra bära gasmask och gå ner i skyddsrummen, "då skulle männen avstå från krigshandlingar mot sina kvinnor och barn". Men dessa fredliga, manliga försvarsinstinkter kunde inte mobiliseras. Elin Wägner förstod också följderna av Versaillesfreden, ett enormt underläge för Tyskland och en inflation av icke skådat slag. Revanschbehov från Tysklands sida blev grogrund för andra världskriget.

Trots "aldrig-mera-krig"-ideologin, bildandet av Nationernas Förbund 1920, Hjalmar Branting och Per Albin Hanssons nedrustning 1925, och all fredsaktivism får och tar nazisterna makten 1933 och kriget närmar sig. Hur kunde detta ske? Svaret utgör en komplicerad väv av faktorer. YH har inget svar på frågan. "Jag vill inte ramla ner i genusträsket", att män är på ett sätt och kvinnor på ett annat. Så var det ju inte heller, eftersom både män och kvinnor var både för och emot kriget. En bild på marscherande lottor stärker bilden av "kvinnor för krig". Denna frivilliga militära kår skapades för kvinnorna som inte fick delta vid fronten, inte ens som ambulansförare. Så förvirrande är krigets mekanismer. "Jag hade hoppats kunna formulera ett enkelt svar varför detta vidriga krig genomfördes, men jag kan inte". En obligatorisk läsning borde vara "Kriget har inget kvinnligt ansikte" av ryska författarinnan Svetlana Aleksijevitj." Det är ingen nödvändighet, att människor skall slå ihjäl varandra", säger YH med eftertryck. "Vi har också ytterligare möjligheter att analysera vad som skapar vidriga krigsskådeplatser. Idag ser vi dessvärre, att det är männen, som krigar, och "det skaver", avslutar YH sitt anförande.

En varm applåd!







Frågestunden tar upp olika aspekter av kvällens ämne och många viktiga frågor. Här några exempel.

En fråga om fredsrörelsers brist på möjlighet att påverka enskilda krigsherrar ger YH perspektivet, att "krigshetsen finns inbyggd i hela den maskulina kulturen". Svaret breddas också till en analys av politikers "krigsagerande", t ex Carl Bildt i rollen som utrikesminister och i sitt ställningstagande i Ukrainafrågan. På en annan fråga rörande förvirringen i att förstå, hur krig och fred hänger samman, hänvisar YH till en kunnig biolog på 80-talet och boken "General war biology", vilket inte heller besvarade frågan. YH ville forska vidare. Frågan från publiken, vad finnarna borde gjort i finska vinterkriget, kan inte besvaras inom ramen för genus. Sitt land vill man försvara, det blev hjältemod. YH erkänner, att hon själv blivit "lite mer krigisk" efter sitt giftermål med en finländare. "Vem bör ändra på sig mest för att världen skall bli lite mindre våldsam?", en fråga, som ger YH möjlighet att prisa den mångåriga svenska jämställdhetspolitiken. "Läs om 1973 års jämställdhetsdelegation i min bok Vad bör göras?" Denna delegation utgör en grundläggande fredsinsats. Svenska FN-insatser, med svenska jämställda män, är uppskattade på olika krigsskådeplatser, där sociala och samhälleliga insatser krävs, t ex att ta hand om barn. "Min egen son har jag påverkat. Han har vägrat värnplikt och spelar nu musik för barnen på dagis". En viktig del av lösningen är, att män skall ta hand om barn. Ännu en fråga: Vad är drivkraften bakom mäns förtryck av kvinnor, kamp mot kvinnor? Förtrycket tycks förekomma i de flesta samhällssystem och i alla tider, inte bara i de muslimska. Finns en rädsla för att bli utkonkurrerad av kvinnorna? "Det hela är så komplext, att det blir plågsamt att forma ett svar", säger YH. Att mannen blivit normen under årtusenden, har snarare sitt upphov i att skapa "mening", ordning och struktur, än i idén, att män skulle vara rädda för kvinnor. Den satiriska bilden på mannens utdöende, om kvinnor fick rösträtt, kan också tolkas som rädsla för kvinnors makt. Ytterligare frågor tar upp hur föraktet för kvinnor sammanhänger med kvinnans sexualitet och barnafödandet. Sexualiteten är alltid en brännande fråga. Vad betyder det för hur männen alltid tilldelat kvinnor en underordning. Vidare ställdes frågan varför Koranen tolkas så, att kvinnor skall hållas undanskymda. Hur kan man se på definitionen "att vara man innebär, att INTE vara kvinna?". Och hur förstå de vidriga bilderna av förnedring och tortyr från Abu Ghraib-fängelset som talar om lusten att förnedra och plåga, allt från elchocker till skära kalsonger? Att näthatet breder ut sig och att soldater rekryteras till IS i Sverige? Varför har patriarkatet visat sig så starkt, ha sådan överlevnadskraft - trots motkrafter? Undervisning om genusteori borde ske redan i skolan. I boken "Genus" har YH arbetat ingående med dessa frågor, men föraktet för det kvinnliga, varifrån kom det?

Motsägelsefullheten inom genusperspektivet framkommer även vid analys av offentliga personers förhållanden. YH hänvisar till sin bok om Alva Myrdal, där hon beskriver Alvas och Gunnars mycket speciella relation. Någon tar upp en recension i Göteborgs-Posten, där YH beskrivits som både "skarpsinnig och öppet villrådig". Detta måste tyda på ett mod, att uttala hur den verkliga, vetenskapliga situationen ser ut, att den är just villrådig, ofärdig, att det inte finns enkla svar. "Och jag är ju ändå professor" säger YH med en glimt i ögat. En sista fråga berör det krig, som allvarlig mobbning på arbetsplatser innebär, i synnerhet om mobbning utövas från en chefsposition. Varför talas det så lite om detta? YH instämmer helt med frågeställaren.

Mötet antog en skrivelse "För en feministisk politik", framlagd av Fredsrörelsen på Orust

Vid anteckningarna Birgitta Edvinson

Foto: Erni Friholt och Kurt Åke Karlsson

Upp

Aktuellt 2017

Höstprogram 2017

Insändare - Är Sverige fredligt?
Uttalande - Är terrorismen förvirrad? 19/4 2017

Aktuellt arrangemang:

Därför behöver vi konsten - för motståndet, för överlevniaden - Stina Oscarson den 23/11 kl 19


Folkets Fredspris - den 2/12 kl 19



Fredsvecka mot Aurora 17 - bilder och berättelse



Kamp mot NATO-värdlandsavtalet




Brev till regering o riksdag



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

LOGIN
webbdesign: www.krylla.com