|
||
Referat från våra arrangemang
Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023
I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023
Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson
Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson
Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022
Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg
Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021
Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021
Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021
Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021
Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020
OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020
DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020
Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020
Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020
Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020
The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020
Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020
FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019
Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019
Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019
Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019
Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019
Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019
Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019
Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019
Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019
Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019
Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019
FOLKETS FREDSPRIS -
Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018
Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018
Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018
SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018
Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018
Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018
Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018
Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018
Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018
Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018
Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018
Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018
Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017
DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017
Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017
VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017
MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017
DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017
ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017
Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017
Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017
Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017
Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017
Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017
Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016
Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016
Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016
Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016
Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016
Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016
Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016
Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016
NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016
Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016
Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015
Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015
Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015
Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015
Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015
Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015
Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015
Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015
ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015
Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?
Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.
Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"
Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.
Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.
Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.
Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014
Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014
"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014
Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014
Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014
Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014
Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014
Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014
Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien
Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013
Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013
Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013
Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013
Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013
Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013
Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013
Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013
Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"
Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"
Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013
Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"
Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013
Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"
"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke
Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013
Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"
Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"
Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.
Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"
Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012
Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.
Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011
|
Kampen står om världsön (reviderad okt 2023)1904, under förstadierna till första världskriget, med Trippelalliansen å ena sidan och Ententen å den andra, höll rektorn för London School of Economics, Halford Mackinder, en föreläsning för kungliga geografiska sällskapet. Rubriken var "Historiens geografiska axel."Mackinder förklarade att makten i världen inte som förr kunde vinnas genom att behärska haven, vilket varit främst Portugals, Spaniens, Hollands, Frankrikes och Storbritanniens väg till sina kolonialvälden, som varat i cirka 400 år. Nu gäller det att kontrollera det inre av den Euro-Asiatiska landmassan, till vilken han också räknade Afrika. Denna enorma landmassa kallade han en ö, Världsön. Dess hjärtland ligger i Asiens slätter och skogar och är så vidsträckt att det kunnat styras endast från sina randländer i östra Europa och i de omgivande havens kustregioner. VEM HÄRSKAR ÖVER HJÄRTLANDET? De som en gång behärskade hjärtlandet var mongolerna under Djingis Khan, som härskade över historiens största imperium. Detta upprättades på 1200-talet och nådde Polen och Ungern innan ryssarna lyckades driva bort dem. Detta skedde tvåhundra år innan den europeiska expansionen började från Portugal och Spanien. De europeiska kolonialmakterna hade via sjövägen runt Godahoppsudden och sina överlägsna skeppskanoner lyckats behärska en del av Världsöns södra kustregioner. Ishavet var mestadels stängt. Men kolonialväldena föll, och idag ännu mer än på Mackinders tid är Syd- och Sydöstasiens folkrika stater en spärr mot utifrån kommande kontroll av Världsön. Mackinders poäng är att den som behärskar hjärtlandet behärskar Världsön. Och vem finns där idag? Ryssland och de centralasiatiska staterna från finska viken till Berings sund. Mackinders analys hävdar att den som behärskar Världsön behärskar världen. Han såg en maktens axel från Persiska viken över stäpperna och skogarna i Ryssland. Resten av världen betecknade han som avlägsna mindre öar: Australien, Grönland och Amerika. I den andan ritade han en ny världskarta, där den euro-asiatiska landmassan framstod i all sin mäktighet och de mindre omgivande öarna i all sin marginella litenhet. DET MAN TALAR TYST OM Idag talar ingen längre om Mackinders bild av världens avgörande landområde, basen för all maktpolitik. Men det finns med största säkerhet en politisk medvetenhet om den. Den avtagande supermakten USA styrs förvisso av en sådan medvetenhet. En karta över de viktigaste av USAs runt åttahundra utländska militärbaser visar att randområdena kring hjärtlandet utgör politikens främsta mål. Detta är Ryssland lika medvetet om. Landet har i detta sammanhang en relativt liten befolkning med ett väldigt område att bevaka och behålla. Mackinder menade att Suezkanalen visserligen hade mycket ökat sjöfartens betydelse i förhållande till de förr så mödosamma och utsatta landtransporterna, men att järnvägar och andra kommunikationer över land kunde "göra större under på stäppen". 1904 pekade han på betydelsen av Transsibiriska järnvägen från Moskva till Vladivostok. 2023, hundranitton år senare, besannas hans förutsägelse. Kinas väldiga satsning på handel via de nya sidenvägarna med tyngdpunkten i hjärtlandet sker i samarbete med Ryssland och flera randstater ända in i Sydeuropa. Och dollarn och euron är inte längre självklara betalningsmedel. Mackinder förutsade att de enorma resurserna i hjärtlandet också skulle medge byggandet av stora flottor och ett framtida ekonomiskt världsherravälde utgående från världsöns hjärtland. Mot detta stod på den tiden sjömakterna Storbritannien och Japan, som han tänkte sig sträva efter att innesluta Världsön och hindra dess politiska expansion. För den tidens människor hade USA ännu inte framträtt som världsmakt med väldiga flyg- och flottresurser. Mackinder deklarerade: "Mitt syfte är inte att förutsäga en lysande framtid för det ena eller det andra landet, utan att skapa en geografisk formel som passar varje politisk balans." Och där står vi idag, när kriserna avlöser varandra, med västdemokratiernas ständiga tal om varje stats rätt att välja vilken försvarsmodell och -allians de önskar, en propagandistisk halvsann formalisering av den underliggande strävan att via Nato vinna kontroll över Världsön. Där finns alla åtråvärda råvaror, organiska och mineraliska. Olja, skog, metaller och en sjättedel av världens sötvatten i Bajkalsjön. Och Natostaterna förtiger att med rätt till säkerhet följer förpliktelsen att inte öka sin egen säkerhet på en annan stats bekostnad, vilket fastslagits i fördrag från OSSE-mötena i Istanbul 1999 och i Astana 2010. MISSTRO OCH KAPPRUSTNING ELLER GEMENSAM SÄKERHET? Åren 1989-92 avskaffades järnridån, de östeuropeiska staterna gjorde sig självständiga, Warszawapaktens upplöstes och Tyskland återförenades, varvid DDR upphörde. Inför Warszawapaktens upplösning fanns en stark oro hos den sovjetiska statsledningen att Natoalliansen skulle flytta fram sina positioner till Sovjets västra gräns och komma så nära Moskva att förvarningar om eventuella missilattacker skulle omöjliggöras. Ryssar har ett starkt medvetande om tidigare invasioner från väst, alltifrån den svenska stormaktstidens, Karl XIIs och Napoleons ryska fälttåg, efter revolutionen 1917 och Hitlers invasion i andra världskriget. Sovjetunionen behövde en buffertzon. Då Östeuropa befriades av ryska trupper 1945 etablerade Sovjets ledare den västliga buffertzon som Ryssland länge eftersträvat. Den permanentades 1955 genom grundandet av Warszawapakten, som samtidigt blev ett svar på att västländerna grundade Nato 1949. I väst spreds mot all sannolikhet en föreställning att det krigshärjade och utfattiga Sovjet skulle ha resurser att fortsätta sin marsch västerut. Det kalla kriget inleddes med kapprustning grundad på en växande ömsesidig misstänksamhet. Detta är i den samtidigt framväxande fredsrörelsens resonemang den sämsta möjliga utvecklingen av de internationella relationerna. Istället förordade man ett nära ekonomiskt utbyte och folklig förbrödring mellan öst och väst, allt för att skapa förtroende och ömsesidigt beroende. Så skulle man också upphäva vanan att misstänka grannstater och kapprusta för att avskräcka. Senare kom detta delvis till uttryck i Palmekommissionens förslag om ömsesidig säkerhet: Alla sidor i konflikten skulle garanteras säkerhet. Hotbilderna skulle avskaffas. I förlängningen skulle kapprustningen upphöra. Varken fredsrörelsens uppfattningar eller Palmekommissionens förslag fick något gehör i väst. TYSKLANDS ÅTERFÖRENING OCH LÖFTENA TILL GORBATJOV Inför Warszawapaktens upplösning 1991 var Sovjets svaghet uppenbar. De accelererande rustningsutgifterna förödde Sovjets ekonomi och västsidan hade ett stort övertag. I det läget träffades sovjetledaren Gorbatjov och USAs president George Bush den äldre på Malta i december 1989. Där försäkrade George Bush att USA inte skulle dra fördel av omvälvningarna i öst. Den 31 januari 1990 försäkrade Tysklands utrikesminister Hans Dietrich Genscher i Tutzing (Bayern) att ingen Natoexpansion mot öster skulle äga rum, inte ens i det DDR som såg ut att införlivas i Tyskland. Om andra världskrigets fjärde segrarmakt Sovjet kunde förmås säga ja. Därför upprepades löftena till Gorbatjov i flera memoranda av Genscher, Helmut Kohl, James Baker, Robert Gates, Bush, Frankrikes Francois Mitterrand, Margareth Thatcher, John Major, Nato-chefen Manfred Wörner och andra. Löftena upprepades ytterligare 1990 av Genscher och Douglas Hurd den 6 februari och av Kohl till Gorbatjov den 10 februari. Därefter återigen 18 maj av Baker till Gorbatjov med tillägg av 9 punkter angående respekt för Sovjets säkerhetsintressen. De upprepades vidare 25 och 31 maj. Vid den senare tidpunkten garanterade Bush till Gorbatjov vid möte i Washington att Nato aldrig skulle riktas mot Sovjet. Och så fortsatte det ytterligare sex gånger fram till juli 1991, då Manfred Wörner försäkrade att Nato är emot ytterligare expansion. Allt detta förnekas idag av Natostaterna, trots att allt finns i National Security Archive i George Washington University, USA. TOMMA ORD OCH NATOEXPANSION Utvecklingen gick i rasande fart, och Sovjet upplöstes i december 1991. Den ojämförligt största delstaten Ryssland övertog arvet efter Sovjet. Det visade sig redan 1997 att Natos löften var tomma ord. Idag står Nato vid Rysslands gräns i Nordnorge, Finland, Estland, Lettland, Litauen och är framme i Polen, Tjeckien, Slovakien, Rumänien och Bulgarien utöver de gamla Natomedlemmarna Grekland och Turkiet. Framflyttningen till Georgien och Ukraina hejdades en tid av Rysslands röda linje: "Hit men inte längre". Men Natos fortsatta inbjudan till Ukraina hänvisade till varje stats rätt att söka försvarssamarbete med vem som helst i enlighet med den europeiska rättsordningen. Men Nato förtiger som nämnts det andra benet i säkerhetsordningen: att ingen stat har rätt att utveckla sin säkerhet på en annan stats bekostnad. Och Nato förnekar de offentligt dokumenterade löftena 1989 - 91 att inte flytta Natos stridskrafter bortom Tysklands gräns. Rysslands berättigade oro nonchaleras med påståendet att Ryssland endast vill skaffa sig makt över grannstaterna i en revanschsträvan att återupprätta Sovjetunionen. (Detta trots att Rysslands nya statsledning tar avstånd från socialismen och utvecklar en kapitalistisk marknadsekonomi.) En anledning till rysk oro är också att Nato 1999 ändrade sin målsättning från att försvara medlemsstaternas territorium till att kunna ingripa militärt i hela världen. Därefter bombade Natostater under olika alliansbeteckningar Serbien, Afghanistan, Irak, Libyen och Syrien. SAMARBETE MOT HÄRSKLYSTNAD Låt oss nu tänka på det nya "Belt & Road Initiative" för mellanstatlig handel som de båda staterna med en statskontrollerad kapitalistisk marknadsekonomi, Ryssland och Kina, tagit på kinesiskt initiativ under en tioårsperiod. Idag är 140 länder anslutna till lands och till sjöss. Intressant är utvecklingen av de nya "sidenvägarna", vägar och järnvägar genom Asiens hjärtland från Sydöstasien till Mellanöstern och Sydeuropa. I Europa och Centralasien medverkar 34 stater, i Mellanöstern och Nordafrika 17 stater, i Sydasien 6, i Östasien och Stilla Havet 25 stater och någon enstaka i Sydamerika. De 140 staterna omfattar (ökande) 63 % av världens befolkning och 40 % av världens BNP. Betalningsmedlen är, som nämnts, inte längre självklart dollar, pund och euro. Utvecklingen fortsätter till förfång för de gamla världshärskarna Västeuropa och USA. Deras stormaktsintressen och agerande kring hjärtlandets resurser och positioner inriktas mycket tydligt (och i enlighet med Mackinders resonemang) på kontroll över randstaterna Ukraina, Syrien, Irak, övriga mellanöstern, Iran, Pakistan, Afghanistan, Sydkorea, Sydkinesiska sjön och Japan med stöd av Australien och Nya Zeeland. Japan är i färd med att avskaffa sina grundlagsfästa fredliga förpliktelser. Och från 24 februari 2022 utspelas i Ukraina ännu en akt i detta skådespel. Insatserna är höga och graden av klokhet därefter. Hemlig Natoinfiltration i Ukraina och krig mot dess stora ryska minoritet ledde till det bittra ryska invasionsbeslutet, som omedelbart tolkades som rysk expansionism, vilket förblivit de västliga medias och makthavarnas enda förklaring av kriget. Ukrainas stora ryska minoritet tillkom på 1920-talet då först Lenin och sedan Stalin lade nya områden till det som inom Sovjetunionen förvaltades av Ukraina. Denna befolkning blev ett problem då Nato försökte införliva Ukraina, en anledning till statskuppen 22 februari 2014 och det åttaåriga inbördeskriget från 30 juni 2014. SANKTIONER FRÅN VÄRLDSSAMFUNDET? EU, USA och övriga Natostater utvecklade allt hårdare sanktioner mot Rysslands ingripande i inbördeskriget i Ukraina. Initialt var ingripandet till skydd för dess angripna ryska minoritet som bl a motsatt sig landets integration i Nato. Natostaternas dolda avsikt anses av initierade bedömare vara att med militär hjälp till Ukraina utvidga kriget för att försätta Ryssland i kris och, enligt den Pentagon närstående Rand Corporation, genom att överanstränga Ryssland ("overextending Russia")1) slutligen dela upp landet i ett halvdussin mindre stater. Man trumpetar ut att hela "världssamfundet" anslutit sig till sanktionerna. Men de forna kolonierna och övriga stater som erfarit att demokratierna mest arbetade med krig och ekonomisk och kulturell dominans har inte alls anslutit sig. Detta innebär att tyst stöd till två av Världsöns stora makter Ryssland och Kina ges av 2/3 av världens folk. Men i Sveriges media återges endast Natoversionen av den underförstådda pågående dragkampen om Världsöns resurser. Kriget i Ukraina är lika fruktansvärt som övriga pågående krig. Vi är mitt inne i ett riskfyllt stormaktsäventyr. Oförstådda avfärdas de samhällsideal och processer av samförstånd och jämställt samarbete som förespråkas av ickevåld och pacifism. Natochefen Jens Stoltenberg deklarerar: "Weapons are in fact the way to peace." Men Världsön ligger där den ligger, kriget har fått en ny inriktning, och stormakter förgås eller förgör oss alla. Inte minst gäller det den förödande miljö- och klimatförstöring som krigets resursförbrukning och förstöring medför. SAMARBETE ELLER DOMINANS? Det är av intresse att se att de nya sidenvägarna, Belt & Road Initiative, och det ungefär jämngamla samarbetet BRICS bestående av Brasilien, Ryssland, Indien, China och Sydafrika syftar till ekonomiskt och kulturellt samarbete men inte till kulturell och ekonomisk dominans utövad av de största staterna. Det handlar uttalat om mångkulturell samexistens och handel via egna valutor med sikte på att senare skapa en gemensam. Båda dessa ekonomisk-politiska rörelser vinner ökad anslutning, BRICS senast från Argentina, Saudiarabien, Egypten och Iran. Detta har föranlett USA att skapa en egen sidenväg från Indien över havet till Persiska viken och landvägen därifrån till Östeuropa. Motsatsen till sådant samarbete har annars hittills gällt de västliga koloniala stormakterna, som via en västligt utbildad styrande klass i de forna kolonierna syftat till att skapa en inskolning i västligt tänkande, som länge lett till accepterande av en västlig utvecklingsmodell baserad främst på dollar, pund och euro. Den fördjupade skuldsättningen med tyngande räntebetalningar bidrar starkt till tvånget att acceptera västlig ideologi, ofta kallad "den regelstyrda världsordningen". Den nyliberala marknaden skall styra. Dess utfall är ojämlikhet och konflikt. Och väst strävar efter att fortsätta vara dess maktcentrum. Hur länge? ERNI & OLA FRIHOLT (reviderad i oktober 2023) Fotnot 1) Om USAs verkliga avsikter talas klartext av Pentagons nära samarbetspartner stiftelsen Rand Corporation. Dess strategi gentemot Ryssland uttrycks i en rapport från Rand Army Division med titeln "Overextenting and unbalancing Russia", dokument nr RB - 10014-A. Utöver rapporter om försvagning och uppdelning av Ryssland i sex mindre stater finns rapporten "Executive Summary", daterad 25 jan 2022, betecknad som "Confidential". Titeln är "Weakening Germany, strengthening the US". Där uttrycks oro över Tysklands ökade självständighet som ekonomisk konkurrent. Med Storbritannien utanför EU blir konkurrensen allt hårdare från Tyskland och Frankrike. Man pekar på hotet om rysk samverkan med EU, i synnerhet via Nordstream 1 och 2. Kanske förklaras här förstöringen av Nordstream i september samma år. I ett längre perspektiv tänks EU-stater bli djupare beroende av USA. Rapporten riktas till bland andra State Department, CIA, NSA och DNC. Fotnot 2) Händelsekedjan under 2000-talet i Ukraina finns dokumenterad på svenska bl a i John J. Mearsheimer: Vems fel är Ukrainakrisen?, Karneval förlag 2014, i Alexander Mercouris: Kan Ukrainakrisen lösas på fredlig väg?, Karneval 2015, i Robert Parry: Bakom kulisserna i Kiev. Om hur amerikansk och ukrainsk nynazism drev fram en kupp och ett krig i Ukraina, Karneval 2015, i Richard Sakwa: Frontlinje Ukraina. Krisen i gränslandet mellan Ryssland och Europeiska unionen, Karneval 2015, i Jacques Baud: Operation Z. En analys av Ukrainakriget och dess orsaker. Karneval 2022. I januari 2022 riktade ryske utrikesministern Sergey Lavrov ett brev till utrikesministrarna i EU och Nato-staterna i vilket han bad om svar på det som stadgats i Istanbul och Astana. Han fick inte ett enda svar... Fotnot 3) Händelserna på Krim har inte tagits med ovan. Här en mycket kort redovisning: Alltifrån folkomröstningen vid Sovjets upplösning 1991 hade Krims invånare med mycket stor majoritet eftersträvat återförening med Ryssland. Eftersom dess påtvingade union med Ukraina innebar självstyre med eget parlament, statsminister, regering och högsta domstol fanns folkrättsligt stöd för att på eget initiativ ansluta sig till Ryssland, sedan kuppregeringen inlett förtryck 2014. Sakförhållandena har klargjorts av professorn i rättsvetenskap i Tromsö Universitet Peter Örebeck. Detta gick hand i hand med Rysslands uttalande att om Nato införlivade Ukraina skulle Ryssland återta Krim. I annat fall skulle även dess flottbas i Sevastopol hamna i Natoland. Tyvärr bekämpas i Sverige varje försök att ge en sakligt korret bild av Ukrainakriget och dess orsaker. Undertecknade har t ex efter trettio år av tidningsdebatt och föreläsningar stoppats från lokalpress, kyrko- och kommunlokaler. ERNI & OLA FRIHOLT (reviderad i oktober 2023) |
Folkets Fredspristagare - lista
Aktuellt 2025
PELLA THIEL Fred Med Jorden - På Vems Villkor? För mångfald mot enfald Välkommen till Ellösparken torsdagen den 6 mars kl 19 Aktuellt 2024 Denna skrift, VAD ÄR SANNING?, av Ola Friholt kan nu beställas mot enbart postokostnad. För ett ex blir det 44 kr, för tre ex 66 kr. Beställ via ernifriholt@gmail.com eller 073-9072717. 
Torsdag 28 november talar fredsforskaren och världsaktivisten Jörgen Johansen under rubriken - PALESTINA hösten 2024 Finns det ett ljus i mörkret? - Välkommen kl 19 i Ellös Folkets Park! 
Tors 31 okt talar fredsforskaren och konstfotografen Jan Öberg, nyligen hemkommen från ännu en resa till Kina: KINA TUR OCH RETUR Intryck under 40 år PÅMINNELSE OM ÅRSMÖTE Fredsrörelsen på Orust håller årsmöte den 18 april kl 19 i Ellösparken. Välkomna! Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3. Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola. 
Häften i nytryck att beställa 1) Om vapen vore lösningen... 2) Maktens Irrvägar  
Läs mer och beställ på förstasidan Vårens program:
Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen Jan Öberg: NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED? Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris Lokal: Ellösparkens entréhall fri entré och start kl 19
Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten Jörgen Johansen: KLIMATKATASTROF - HOT OCH MÖJLIGHET. Lokal: Ellösparkens entréhall fri entré och start kl 19 Till minnet av Fredrik Heffermehl Aktuellt 2023Debatt - Ett eko från 1985 Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur Debatt - Elfte september som led i en strategi Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023) Hej Medlem! april 2023 Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap! Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel Program Våren 2023 Aktuellt 2022SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022 Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas! Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr! 
FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022 Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022 Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET - ett bidrag till fredsundervisning 
Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research. För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022. Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas! Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr! Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022 Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad? Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato? Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato? Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta! Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt! Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred Debatt mars 2022: Demoniseringens makt Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91 Debatt januari 2022: Kampen står om världsön Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland? Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen? Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina Debatt november 2021: Kapprustning till döds Debatt november 2021: Demokrati och historia Årsberättelse för 2020 (pdf) Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan! Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck Aktuellt 2020Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER 
I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90! Dikt till Johan finns här. Upprop till alla världens ledare oktober 2020 Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta. Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen! Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020  Folkets fredspristagare 
Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019 
Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019 Brev till regering, riksdag o media
Admin |
|
Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken |
||
