Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson

Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022

Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg

Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021

Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021

Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021

Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021

Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020

OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020

DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020

Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020

Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020

Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020

The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020

Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019

Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019

Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

NATO - säkerhet eller säkerhetsrisk?

Svensk säkerhetspolitik i omvälvning

Ingela Mårtensson, Stocken den 3 december 2022

Nato

Den militära alliansen ”North Atlantic Treaty Organization” (Nato) bildades 1949 av tolv stater. Målet var enligt dess förste generalsekreterare Lord Ismay ”att hålla ryssarna ute, amerikanerna inne och tyskarna nere”. Nato bygger på kollektivt försvar med ömsesidiga försvarsgarantier i enlighet med artikel 5 att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater. Varje medlemsstat ska ge det stöd som anses nödvändigt.

Efter andra världskrigets slut fanns långtgående planer på att bilda ett nordiskt försvarsförbund. Men Danmark och Norge valde slutligen att gå med i Nato redan från starten. Sverige och Finland valde alliansfrihet syftande till neutralitet i krig.

Som motvikt till västmakternas allians bildades 1955 Warszawapakten av öststater. När Berlinmuren föll 1989 och kalla kriget var över började medlemsländerna att dra sig ur. Pakten upplöstes 1991.

Inför Tysklands enande 1990 kom frågan upp om forna Östtyskland skulle bli medlem i Nato. För att acceptera detta garanterades Sovjetunionens president Michail Gorbatjov att Nato inte skulle expandera vidare österut.

Även Sovjetunionen upplöstes 1991. Då ställdes frågan om Nato också skulle läggas ner. I stället diskuterades att Nato förutom att verka som en försvarsallians även skulle bidra med internationell krishantering eftersom FN ansågs vara för svagt. 1991 antogs ett nytt koncept som innebar att alliansen kan ingripa i en konflikt även om inget medlemsland blivit anfallet d v s utanför det egna området. Finlands utrikesminister Erkki Tuomioja menade att Nato kommit till insikt att man måste agera ”out of area” för att inte vara ”out of business. Det var en överlevnadsfråga.

1995 ingrep Nato i kriget i forna Jugoslavien efter ett FN-beslut. 1999 flygbombade Nato Serbien under Kosovokriget utan FN-beslut.

Natos utvidgning

Sedan 1999 har ytterligare 14 stater från forna Östblocket blivit medlemmar av Nato; Polen, Tjeckien och Ungern (1999), Bulgarien, Estland, Lettland. Litauen, Slovakien, Slovenien och Rumänien (2004), Albanien och Kroatien (2009), Montenegro (2017) och senast Nordmakedonien (2020). Nu pågår diskussionen om medlemskap för Georgien och Ukraina.

USA:s diplomat George F. Kennan varnade i New York Times 2004 att Natoutvidgningen skulle bli efterkrigstidens största politiska misstag. Då hade 10 östländer anslutit sig till Nato.

Natotoppmöte 2014

Vid toppmötet i Wales 2014 beslöts att alla medlemsländer stegvis ska öka sina försvarsutgifter till 2 procent av BNP fram till år 2024. Förra året uppfyllde 8 stater det målet. Tyskland beslöt förra året att öka sin försvarsbudget med ofantliga 100 miljarder euro. Beslutet om 2 procent innebär en enorm ökning av militariseringen i Europa som i sin tur innebär en nedsmutsning av miljön och kraftigt ökade utsläpp av växthusgaser. Det diskuteras överhuvudtaget inte.

I slutdeklarationen framhölls Sverige, Finland, Georgien, Jordanien och Australien som speciellt viktiga partners till Nato. Med på mötet var Sveriges överbefälhavare, som undertecknade ett värdlandsavtal med Nato. Detta ratificerades två år senare i maj 2016 av riksdagen.

Natotoppmöte 2022

I Madrid sommaren 2022 antogs Natos strategi för de kommande åtta åren. Ryssland har under många år utpekats som det största hotet mot Europas säkerhet. Kina pekas nu ut som en utmaning mot de allierades ”intressen, säkerhet och värderingar”. Det handlar om makten i världen, där Kina är på väg att gå om USA ekonomiskt. Kina satsar också militärt liksom Ryssland men från helt andra nivåer jämfört med USA.

I den nya strategin poängteras kärnvapen som en viktig strategisk fråga. ”Det grundläggande syftet med Natos kärnvapenkapacitet är att verka avskräckande och därigenom bevara freden.” Det finns inget stöd för FN:s konvention om förbud mot kärnvapen - tvärtom.

Förutom avskräckning så framhålles vikten av ”nuclear sharing” d v s USA:s utplacering av kärnvapen i Europa; Turkiet, Belgien, Nederländerna, Tyskland och Italien. Det ses inte som en spridning av kärnvapen eftersom USA beslutar om deras användning.

I strategin framhålles mycket starkt behovet av att utveckla och använda ny teknologi.

Nato och FN

FN och Nato antog 2008 en deklaration om samarbete när det gäller fred och samarbete - Nato ska bistå FN:s fredsoperationer. Deklarationen förnyades 2018.

USA:s strategi 2022

USA är Nato:s viktigaste medlem och har stor påverkan på alliansen. Därför är det intressant att ta del av USA:s strategi som presenteras varje år. Några punkter från förra årets strategi:

  • Kina pekas ut som huvudmotståndaren, på plats nummer två kommer Ryssland och på tredje plats Iran. Den sistnämnda förser andra med missiler och drönare i proxykrig och planerar utveckling av kärnvapen.

  • USA:s åtaganden för kollektivt försvar enligt Natos artikel 5 står fast och dessutom stärks den militära beredskap för Europas försvar.

  • USA förutsätter att alliansens medlemsländer ökar sina egna försvarsutgifter, sin försvarsförmåga och sina bidrag till Nato.

  • USA syftar till att begränsa Rysslands ekonomiska verksamhet, inklusive försvars- och flygindustri. I det sammanhanget välkomnar USA Finland och Sverige som nya Nato-medlemmar, vilket ytterligare kommer att förbättra alliansens säkerhet och förmågor.

  • Arktis håller på att förvandlas från ett lågspänningsområde till ett område där det pågår en kapprustning mellan USA och Ryssland. Genom den globala uppvärmningen kommer Nordostpassagen att kunna öppnas för transporter och kommunikationer av olika slag, vilket fått alla länder i regionen, inklusive Kina, att alltmer intressera sig för inflytande över och utnyttjande av nya möjligheter.

  • USA betecknar Rysslands uppträdande som aggressivt och som geopolitiskt spänningsskapande i regionen och man hävdar att Ryssland därigenom skapar nya risker för konflikter och hinder för samarbetet i Arktis. Kina anges som medansvarigt för de ökade spänningarna genom sina verksamheter, vilka ägnar sig åt underrättelse-verksamhet för både ekonomiska och militära syften. För att möta dessa hot ökar USA sin maritima närvaro i området, både för militära och ekonomiska syften. ”USA kommer att upprätthålla, förbättra och utöka militär närvaro i Arktis för vår egen nationella säkerhet och för vår globala militära och maktpolitiska roll.”

Den ökade spänningen mellan USA och Ryssland i Arktis kan direkt påverka Sverige. Vi kan komma att dras med i stormaktspelet i regionen. Sverige och Finland har från Nato ett särskilt uppdrag att bevaka Arktis och Östersjön. Vid samtalen mellan regeringen och administrationen i Washington före ansökan om Nato-medlemskap framkom önskan om svensk militär närvaro i Arktis. I Arktis ökar temperaturen tre gånger så mycket som på andra platser på jorden. När isen smälter blir det lättare att utvinna metaller och olja. Nya handelsvägar öppnas.

I USA:s strategi lämnas en viss öppning för att återupprätta det Arktiska rådet, där alla stater som gränsar till Arktis, inklusive Ryssland och Sverige, finns med. Rådet har upphört att fungera efter Rysslands angrepp på Ukraina, då alla stater utom Ryssland bojkottar mötena.

Svensk säkerhetspolitik

Svensk neutralitetspolitik har medfört att vi stått utanför krig i mer än 200 år. Utgångspunkten var ”alliansfrihet syftande till neutralitet i krig”. 1991 ansökte den socialdemokratiska regeringen om medlemskap i Europeiska Gemenskapen (EG). Statsminister Ingvar Carlsson deklarerade för riksdagen att svensk neutralitetspolitik skulle stå fast. Året därpå ändrades den till ”militär alliansfrihet för att vi ska kunna vara neutrala i händelse av krig i vårt närområde”. Aftonbladets ledare konstaterade då att ”Igår dog vår neutralitet.” Nio år senare, 2001, togs på initiativ av utrikesminister Anna Lindh passusen om att vara neutral i händelse av krig bort så att endast militär alliansfrihet kvarstod. Därmed förpassades neutraliteten till historien.

EG övergick till Europeiska Unionen (EU) genom Maastrichtfördraget. Den svenska folkomröstningen 1994 handlade alltså om medlemskap i Europeiska unionen med en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. En majoritet röstade ja och 1995 blev Sverige medlem i EU. Året därpå bildades Svenska Atlantkommittén - en lobbyorganisation för svenskt medlemskap i Nato. Den moderate riksdagsledamoten Henrik Landerholm blev dess förste ordförande. Idag är han nationell säkerhetsrådgivare i Statsrådsberedningen utsedd av den nya regeringen. Svenska Atlantkommittén är en del av tankesmedjan Atlantic Council. 2013 beslöt den borgerliga regeringen på initiativ av dess utrikesminister Carl Bildt att ekonomiskt stödja Atlantic Council med över en miljon kronor per år vilket fortfarande pågår.

Partnerskap för Fred

Våren 1994 beslöt riksdagen att Sverige skulle ingå i Partnerskap för fred med Nato. Även Ryssland och Finland gick med. Det var på den tiden ganska bra samarbete mellan USA och Ryssland. Därför blev det i riksdagen ingen större diskussion om svenskt deltagande. Det kom att bli något helt annat än vad många då tänkte sig.

För Sveriges och Finlands del ledde det till ett allt närmare samarbete med Nato. På Natos toppmöte 2014 utpekades våra länder som särskilt värdefulla partners. Vi fick guldkort i Nato och deltog i ”Enhanced Opportunities Program”. Det innebar ett nära samarbete med Nato som t ex militära övningar och fördjupad politisk dialog med medlemsländerna. Det innebar också rätt att få sitta med vid bordet på Natos toppmöten.

Vid toppmötet 2014 undertecknade Sverige och Finland värdlandsavtal med Nato. Det handlade om att förbereda natobaser på våra territorier och att ta emot vapen, krigsfartyg, flyg och drönare i såväl fred som kris och krig. I avtalet sägs att det ska vara i överensstämmelse med Natos ”doktrin”. Nato har en doktrin som innebär att Europas säkerhet ska garanteras av en mix av konventionella vapen och kärnvapen.

Värdlandsavtalet ratificerades av riksdagen 2016. Då presenterades det som att det handlade om teknikaliteter. Nu betonas avtalet som mycket väsentligt. Det handlar framför allt om natobaser och kärnvapen på svenskt territorium.

År 2022

2022 var ett mycket händelserikt år vad gäller Sveriges säkerhetspolitik.

I6 februari i regeringens utrikesdeklaration som presenterades för riksdagen fastslås: ”Regeringen avser inte att ansöka om natomedlemskap. Den säkerhetspolitiska linjen ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa”.

16 maj - den socialdemokratiska regeringen beslöt att ansöka om medlemskap i Nato.

13 juli - utrikesminister Ann Linde skickade ett ”Letter of Intent till Natos generalsekreterare, Jens Stoltenberg där hon deklarerade att: ”Sverige accepterar Natos inställning till säkerhet och försvar, vilket inkluderar den avgörande roll som kärnvapen spelar, och har för avsikt att delta fullt ut i planeringsprocessen för Natos militära struktur och kollektiva försvar, samt är berett att sätta in styrkor och förmågor för alla alliansens uppdrag.”

5 oktober - Utrikesdepartementet remitterade en promemoria med förslag på riksdagens godkännande av Sveriges anslutning till Nato – med bara en månads remisstid.

I promemorian konstateras att ansökan om medlemskap beror på Rysslands anfall på Ukraina samt Finlands intention att söka medlemskap. Konsekvenserna av svenskt medlemskap anges vara att det ökar Sveriges säkerhet. Däremot finns ingen som helst riskbedömning.

I förslaget ingår att underlätta och öka Sveriges förmåga att ta emot militärt stöd från Nato genom att beslutsförfarandet förenklas. När det gäller att ta emot operativt militärt stöd från Nato föreslås en ändring av lagen så att vissa avgöranden som idag kräver riksdagens beslut ska kunna beslutas av regeringen.

Vapenexportlagen kommer att ändras. Sverige kommer inte att kunna förhindra vapenexport till odemokratiska natoländer, t ex Turkiet. Ett medlemskap innebär ett uppsving för vapenindustrin i Sverige.

Svenska Freds var den enda av de officiella remissinstanserna som är emot svenskt natomedlemskap. De anser att det saknas en analys av riskerna. De anser också att beslutet saknar legitimitet eftersom den historiskt säkerhetspolitiska omsvängningen gjordes mycket hastigt utan tillräckliga möjligheter till demokratisk förankring, grundlig analys av dess konsekvenser eller debatt. De ser positivt på att promemorian förtydligar att Natos artikel fem inte är en garant för att Sverige vid en militär attack får militärt stöd av Nato. Varje natomedlem bestämmer själv vad för slags stöd den bidrar med.

Svenska Freds uppmanade andra i fredsrörelsen - enskilda eller föreningar - att skriva egna svar. 2 800 yttranden inkom.

1 november: ÖB:s uttalade sig emot att ange några förbehåll över huvud taget med anledning av den svenska natoansökan som t ex kärnvapen på svensk mark eller utländska baser.

2 december: ÖB deklarerade att den militära budgeten behöver uppgå till mer än 2 procent på grund av ökade behov kopplat till natoanpassning och nödvändig upprustning.

2016 uppgick försvarsbudgeten till 40 miljarder – idag 75 miljarder. För att nå 2 procent meddelade försvarsmakten i våras att det skulle kunna uppnås 2028 med 103 miljarder.

Säkerhetspolitik i total förvandling

Denna redogörelse visar hur svensk säkerhetspolitik förändrats under 30 år men framför allt under det senaste året. Från att under mer än 200 hundra år varit alliansfritt och stått utanför krig ska Sverige anslutas till militäralliansen Nato som dessutom har en kärnvapenstrategi.

Sverige tog ställning mot kärnvapen för mer än 50 år sedan och har inte minst genom Alva Myrdal, Inga Thorsson och Maj Britt Theorin aktivt medverkat internationellt för dess avskaffande. Under några månader 2022 vändes denna politik till dess motsats. Nu ska vi plötsligt verka för kärnvapenavskräckning och kärnvapen i Europa. Vi tar inte ens ställning mot att ha kärnvapen på svensk mark.

Denna totala förvandling av svensk säkerhetspolitik innebär stora risker för att vi dras in i konflikter mellan stormakter och i värsta fall i krig.

Diskussion

Efter föredraget diskuterades frågan om Turkiets krav på Sverige för att godkänna vår natoansökan. Det handlar om att Sverige ska utlämna vissa personer som bor i Sverige framför allt kurder som turkiska regeringen anser är knutna till PKK och därmed betecknas som terrorister. Under diskussionsdelen beslutades om uttalande i kurdfrågan.

Svaren på vissa frågor i diskussionen har bakats in i redogörelsen ovan.


Text: Ingela Mårtensson med bidrag av Karin Utas Carlsson



Upp
Folkets Fredspristagare - lista

Aktuellt 2022

Debatt december 2022: Befria de fria media!

SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022

Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr!

Program Hösten 2022

Aktuellt arrangemang:

FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET – ett bidrag till fredsundervisning




Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.


För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022.
Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr!

Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022

Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap

Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad?

Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato?

Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato?

Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta!

Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt!

Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet

Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen

Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred

Debatt mars 2022: Demoniseringens makt

Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91

Debatt januari 2022: Kampen står om världsön

Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland?

Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus

Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen?

Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt

Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser

Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina

Debatt november 2021: Kapprustning till döds

Debatt november 2021: Demokrati och historia

Årsberättelse för 2020 (pdf)

Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan!

Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck

Aktuellt 2020

Debattartikel december 2020 - Riksdagsdebatt på natos villkor

Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG

Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER


I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.


Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020



Folkets fredspristagare




Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

webbdesign: www.krylla.com