Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023

I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson

Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022

Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg

Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021

Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021

Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021

Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021

Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020

OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020

DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020

Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020

Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020

Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020

The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020

Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019

Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019

Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

Kärnvapenpolitiken förvärras – men kärnvapnen kan avskaffas

Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen, Henåns kulturhus, Orust, den 16 febr. 2017.

I Göteborgsposten står det att jag ska tala om Aniara. Det var en överraskning. Då får jag göra det. Jag har med mig ”Aniara” och ska läsa något ur den. Martinson skrev de 23 första sångerna i ”Aniara” 1953 när Sovjetunion sprängde sin första vätebomb. Vetenskapen har givit oss detta: ”Vishetens sten gömd i geniets slaktmask sköts in i hjärtat på Xinombras stad som dog för tredje gången. O, detta smycke.” (Aniara, ur sång 64). Men Martinson beskriver det enskilda ödet, liksom de överlevande (hibkushas) gör, och det hjälper oss att ta till oss det onda. Vetenskapen har givit oss detta. I en känd Aniarasång säger ”den stenstumt döve”: ”Det finns inget skydd emot människan.”

Jag håller inte med om detta. Människan har skapat kärnvapnen och människan kan avskaffa dem. År 1981 bildades läkarrörelsen mot kärnvapen. Två hjärtläkare från USA och Sovjetunionen, Bernard Lown och Evgueni Chazov, fick i egenskap av grundare ta emot Nobelpriset i Oslo år 1985.

På -80-talet spreds budskapet om kärnvapnen. Man talade om en terrorbalans, “Mutual Assured Destruction”, MAD, och att följden av ett totalt kärnvapenkrig skulle bli en Kärnvapenvinter (“Nucelar Winter”). Det har lett till det humanitära kravet att internationellt förbjuda kärnvapnen och på sikt eliminera dem. Varje användning av kärnvapnen är så farlig att de måste avskaffas.

Nu har vi den möjligheten (mer om det nedan).

Lise Meitner beskrev kärnsprängning av uran 235. Hon och hennes lärare Otto Hahn kom på kedjereaktionen. Werner Heisenberg fick i uppdrag att tillverka en atombomb åt Nazityskland. Han påstod efter en tid att det inte gick, och Hitler trodde honom. Däremot genomförde amerikanarna sitt största industriprojekt genom historien, Manhattanprojektet 1945, vilket ledde fram till atombomberna över Hiroshima den 6 augusti och Nagasaki den 9 augusti samma år. I propagandan har framförts att dessa sprängningar förkortade och gjorde slut på Andra Världskriget. Antingen detta är sant eller inte tror många på det. Det handlade också om maktpolitik gentemot Sovjetunionen.

Varför skaffade de andra länderna egna kärnvapen? Britterna hade sitt imperium och fransmännen trodde att tyskarna skulle skaffa kärnvapen. Tyskarna tillverkade aldrig atombomben. Ursprungsmotivet till att ha kärnvapen försvinner och nya kommer till. Nu säger fransmännen att de har samma rätt att ha dem som kärnvapenmakterna. Status och inte militära skäl, alltså. Det var Frankrike som längst fortsatte att provspränga dem. Kina kom senare till som kärnvapenmakt. Detta som en reaktion på det ryska övervåldet. Kina har fortfarande bara 250 kärnvapen, Ryssland och USA över 4 000 vardera. Indien utförde 1973 något som de kallade en ”fredlig atomsprängning”. För Indien handlar det, liksom för Frankrike, mest också om status. 1999 skedde där nya testsprängningar. Man visade stor stolthet och nationalism. En vecka senare demonstrerade Pakistan att de skapat sin bomb. Här handlade det om militära skäl – att stå upp gentemot Indien.

Nordkorea känner sig hotat av USA, och Sydkorea och har kärnvapen som skydd. Kärnvapen tjänar också till att ena landet mot fienden. Rysslands skäl att hålla fast vid kärnvapnen är militära. De är underlägsna USA och NATO vad gäller konventionella vapen. USA har 8 gånger så stora militära utgifter som Ryssland och NATO har 12 gånger så stora.

Orsaken till att amerikanarna inte vill göra sig av med sina vapen är svår att bli klar över. I en värld utan kärnvapen skulle USA vara militärt fullständigt dominerande.

Sverige hade ett kärnvapenprogram på 1950 och -60-talen. Kvinnoorganisationerna, bland andra det socialdemokratiska kvinnoförbundet, har i viss mån fått äran av att detta till slut skrotades. USA erbjöd lättvattenreaktorer som inte kan användas för framställning av plutonium för kärnvapen. Thomas Jonter, professor i historia, har just publicerat den grundliga boken: “The Key to Nuclear Restraint: The Swedish Plans to Acquire Nuclear Weapons During the Cold War”.

Det svenska kärnvapenprogrammet finns som en grund i Mattias Bergs deckare ”Dödens triumf”. Han har lagt ned mycket arbete på att få detaljerna rätt även om han givetvis lagt till mycket också.

Som nämnts gällde under det kalla kriget terrorbalans, Mutual Assured Destruction, ett ömsesidigt hot om total förstörelse. William J. Perry, som bl a varit amerikansk försvarsminister, skriver i sin nyutkomna bok “My Journey at the Nuclear Brink”, (”Min resa vid kärnvapenkrigets bråddjup”) att världen under 1980-talet flera gånger var mycket nära ett kärnvapenkrig. Under Kalla kriget var det en högst påtaglig risk för ett stort kärnvapenkrig, rena turen att det inte hände, eller som general Lee Butler sagt: ”Kanske var det Guds försyn”.

Situationen har förändrats nu i och med att kärnvapentröskeln har sänkts: Under Kosovokriget 1999 såg ryssarna sin underlägsenhet. Då kom de här tankarna: ”Om NATO anfaller kommer vi att använda små kärnvapen för att visa att vi menar allvar.” De säger detta om och om igen. Om de inte är beredda att använda kärnvapen fungerar inte hotet. USA skulle troligen svara. Sådant är det militära tänkandet. I NATOs högkvarter tänker man att eftersom ryssarna är beredda att använda kärnvapen måste vi vara det. Till och med i Sverige har man börjat tala i dessa tongångar.

Man har påstått att ryssarna och NATO har med kärnvapen i sina övningar. Nej, det är inte sant. Attrapper räcker. De ryska kärnvapnen är inte heller utplacerade utan de ligger i centrala förråd. Till Kaliningrad kan de föras på 12 timmar.

Om NATO genomför en aktion mot t ex Ukraina från Polen kommer ryssarna att möta med kärnvapen. Man har också sagt, att om Danmark härbärgerar kärnvapen blir Danmark ett kärnvapenmål. Kärnvapentröskeln har sänkts.

NATO har 180 kärnvapen utplacerade i Holland, Tyskland, Belgien, Italien och Turkiet. De finns där sedan 80-talet. Dessa kan dock bara användas som terrorvapen, ej med precision. USA ville ta bort dessa kärnvapen för ett decennium sedan men Östeuropa ville ha dem kvar. Samma sak sa Frankrike, egendomligt nog.

NATO har bytt ut dessa gamla kärnvapnen mot mer användbara vapen. Moderniseringen har gått ut på att öka precisionen och förmågan att nå djupt ned i marken, 3-4 meter där det finns kommandocentraler och avfyrningsanläggningar. Det sker alltså en upptrappning på båda sidor.

NATOs och Rysslands kärnvapendoktriner tillåter anfall med kärnvapen först, även om motsidan inte använt dem. Genom moderniseringen av kärnvapnen, avskjutningsramperna och transporterna sänks kärnvapentröskeln, och risken att kärnvapen kommer att användas ökar. McNamara, en gång amerikansk försvarsminister, har sagt: ”Det finns många sätt att starta ett kärnvapenkrig, men jag har ingen aning om hur man ska få slut på det.”

Varför har då inte kärnvapen kommit till användning i USAs krig Vietnam, i Irak och i Afghanistan eller i Sovjetunionens krig i Afghanistan på 80-talet? Lyndon Johnson sa: ”Hellre förlorar jag kriget än använder kärnvapen.” Ett skäl till att kärnvapen inte använts efter Hiroshima och Nagasaki är att ledarna varit medvetna om att använder de kärnvapen kommer deras länder bli betraktade som pariastater som förstör miljö och människor för generationer framåt. Kärnvapentröskeln har varit hög, men när den nu sänks kommer vi i ett farligt läge. Det finns ingen annan väg än att försöka avskaffa kärnvapnen.

Vi tänkte på åttiotalet att fruktan ligger bakom de här rustningarna: USA är rädd för Sovjetunionen och Sovjetunionen för USA. Vi försökte att öka kontakterna mellan dem. När Sovjetunionen föll på 90-talet var det inte längre risk för kärnvapenkrig och man skulle ha kunnat göra sig av med dem. Man minskade dem mycket, kanske på grund av insikten om risken för kärnvapenvinter om de kom till användning. Ronald Reagan sa: ”Kärnvapenkrig kan aldrig vinnas, och kärnvapen får aldrig användas.”

Man har inte utnyttjat chansen att bli av med kärnvapnen efter att Sovjetunionen föll. Nu planerar USA en upprustning för 1 000 miljarder dollar på tre decennier, och det handlar om modernisering. Ryssarna gör likadant.

När vi (Läkare mot kärnvapen) talade om förbud mot kärnvapen fick vi höra: ”Det går inte att kontrollera.” MEN man kontrollerar ju hela tiden varandras strategiska positioner. Vi skrev en rapport om hur det skulle gå till men den lästes aldrig av diplomaterna vi lämnade den till. Diplomater får instruktioner från sina regeringar. De läser inte våra förslag och kommer inte med egna.

För ungefär sju år sedan bildades ICAN, International Campaign to Abolish Nuclear Weapons. 800 organisationer är med. Regeringarna i Norge, Österrike och Schweiz samt Röda Korset tog ”Det humanitära initiativet”. Tre stora konferenser organiserades och slutligen antog FNs generalförsamling i december förra året en resolution att starta förhandlingar för att nå fram till ett internationellt förbud mot kärnvapen. Till slut röstade Sverige för de här förhandlingarna som börjar nu i slutet på mars. De som i riksdagen var emot förslaget sa att om vi röstar emot kärnvapen kan vi väl inte gå med i NATO.

Man har också sagt att ett förbud inte kommer att leda till att kärnvapen inte används och elimineras. På det kan man svara att provstoppsavtalet inte är antaget av USA och flera andra stater men att det ändå fungerar. USA och Ryssland har inte ratificerat avtalet om förbud mot landminor och klustervapen men det fungerar ändå.

Gradvis kan vi få med paraplystaterna (de som står under ett kärnvapenparaply). Holland röstade denna gång inte med USA i omröstningen i FN utan lade ner sin röst, som den enda av NATO-länderna. Förbud mot kärnvapen är ett gott steg mot lägre risk för att de kommer att användas. I Aniara finns det insikter om hur man skulle undgått förstörelse av jorden. Jag ska här läsa den sång i Aniara som ”de flesta älskar mest”, nämligen den om ”det härliga Karelen".

Martinson skrev de första sångerna när han hört om Sovjetunionens provsprängning av kärnvapen 1953. Han såg hotet och reagerade. Mänskligheten hade nu förmågan att förinta sig själv. 1956 publicerades verket. Vi hoppas att han inte var profetisk.

PAUS

Fråga: Du nämnde att det flera gånger var nära att kärnvapnen användes.

GW: 1983 var det som värst. Då var misstroendet mellan blocken stort. Ronald Reagan hade talat om ”ondskans imperium”. Sovjetunionen förväntade sig ett kärnvapenanfall. Fruktan var oerhört stor. Överste Petrov, som var datorexpert och systematiskt samlade information från satelliterna, råkade vara inkallad till tjänst den kvällen då han mottog information att 3-5 missiler var på väg. Han skulle rapportera till Kalugin i KGB men väntade och det visade sig vara ett datorfel. Detta har filmatiserats. ”Mannen som räddade världen”.

Ett annat tillfälle var när NATO hade en övning, “Archer”, också 1983. Det var en stabsövning med mycket trupp och flygplan i hög beredskap. Ryssarna hade fått bra utrustning för att avlyssna. De hörde hur amerikanarna förberedde ett anfall mot Sovjetunionen. KGB-chefen Kalugin trodde det var ”en ny Operation Barbarossa”, kodnamnet för Nazitysklands invasion av Sovjetunionen 1941. Två spioner i NATO rapporterade ”Detta är en övning”. En rysk dubbelspion i London gick till den brittiska regeringen: ”Mina chefer i Moskva tror att ni tänker anfalla.” Ett kärnvapenkrig avvärjdes i sista ögonblicket.

Margaret Thatcher talade med Ronald Reagan: ”Vi måste förhindra ett kärnvapenkrig. Ryssarna är paranoida. Vi får inte reta dem.” Reagan såg filmen “The Day After” och sägs ha reagerat så starkt att han grät. 1986 samtalade hon med Gorbatjov om avrustning: att före år 2 000 avskaffa alla kärnvapen. Detta kom aldrig att ske. Reagans rådgivare ville inte släppa på antikärnvapenprogrammet ”Star wars”.

Ett annat tillfälle då det var nära ett kärnvapenkrig var Kubakrisen 1962.

Eric Schlossers bok “Ett knapptryck från kärnvapenkrig” (2014) ger flera händelser: datorfel, olyckor…

Om två olika saker händer samtidigt, t ex om ett tappat kärnvapen detonerar eller om det blir en terroristattack samtidigt med att NATO mobiliserar ökar risken.

Erni: Av detta kan man lära att det behövs fler spioner och mer civilkurage. Vi kan inte ha det så här! Hur mycket mer medvetna ska vi behöva vara? Att vara beroende av slumpen! Vi måste tänka konstruktiva tankar. Vilka? Du åker till dessa konferenser.

GW: Det är idag mycket mindre risk för ett stort kärnvapenkrig än det var under Kalla kriget, MEN det är risk för ett regionalt krig t ex mellan Indien och Pakistan. Om 1 % av världens kärnvapen används kommer detonationen ge så mycket sot från bränderna att det blir kallt i många år och 1-2 miljarder människor hotas av svält.

I dagens läge måste vi ta itu med rysskräcken: Astrid Lindgren och Karlsson på Taket har gjort mycket gott. Det är viktigt med möten och att minska spänningarna i Östersjöområdet. Går vi med i NATO kommer spänningen att öka ännu mer.

Röst ur publ.: Man kan inte slappna av. Ett annat problem är kärnkraftverken. Även dessa måste bort.

GW: Fukushima- och Tjernobylkatastroferna var fruktansvärda men inget mot ett kärnvapenkrig.

Publ.: Det är också risk att kärnvapen kommer i terroristernas händer.

GW: Det är något som har bekymrat kärnvapenstaterna. USA har program för att undvika detta. Pakistans kärnvapen är inte ihopmonterade, men militären är splittrad. Kan Pakistan komma att dela med sig av sina kärnvapen? Terrorister kan bygga kärnvapen, men till det behövs högaktivt uran. USA och Ryssland har samlat ihop det mesta. En terroristorganisation skulle kunna stjäla tillräckligt för att kunna göra en bomb.

Publ.: Om vi är med i NATO kan vi aldrig bortse ifrån att kärnvapen kan komma in på svenskt territorium.

GW: Om vi stiftar en lag mot kärnvapen minskar det risken. Om vi har kärnvapen kan vi bli anfallna av kärnvapen. Har vi inte kärnvapen blir vi i varje fall inte anfallna av kärnvapen.

Ola: Efter andra världskriget har USA ingripit militärt i 45 länder vid 81 tillfällen. Putin har sagt att Ryssland är den enda stat som kan hota USA med kärnvapen. Detta är dess enda säkerhet mot ett anfall från USA eller Nato. Natos rustningsbudget 2015 var 881 miljarder dollars mot Rysslands 66 miljarder. Natostaternas folkmängd är cirka 800 miljoner mot Rysslands 146 miljoner. Vid eventuellt beslut om kärnvapenavrustning är risken för Ryssland mycket större att anfallas av ett tretton gånger starkare Nato. Rysslands underlägsenhet år så stor att det är osannolikt att de ger upp sina kärnvapen.

GW: Ja, Ryssland säger att USAs militära arsenal måste minska för att Ryssland ska ta bort kärnvapnen. Konventionella vapen måste förhandlas ner på båda sidor.

Erni: Ingen tar tag i detta att bjuda in ryska kvinnor eller "gå till Minsk" igen, som vi gjorde på fredsmarschen då Minsk ännu hörde till Sovjetunionen. Finns det idag inga modiga diplomater, som t ex Hirdman? Måste man gå i pension innan man vågar säga saker? Miljöpartiet har skrivit en motion om fredsdepartement.

GW: Det skulle bli en långvarig institution. Vi har i alla fall fått en nedrustningsambassadör: Eva Walder. Det ger ökad status åt arbetet.

Erni: Det finns en risk att det inte kommer att genomsyra politiken.

KU: Nu är det alldeles galet. Man använder inte kunskaper om konflikter och konstruktiv konflikthantering. Man misstänkliggör den andra sidan, Ryssland, i svensk politik och svenska media. Det är helt på tvärs mot vad man borde göra.

Kan du berätta litet om hur det står till med förmågan att skicka iväg kärnvapenmissiler snabbt.

GW: USA och Ryssland har ett antal, tillsammans närmare 2000 stora kärnvapen, beredda för avfyrning på direkt order av presidenten. Det gäller att inom kort tid kanske 10 minuter, ha avgjort om ett anfall verkligen föreligger eller det är ett falskt alarm. Avfyrar du inte i tid blir dina kärnvapen förstörda innan de avfyras. Denna omedelbara avfyrningsberedskap är kanske det största hotet och måste avskaffas. Misstag är möjliga! Den beredskapen behövs inte när nu en stor del av kärnvapnen finns på ubåtar eller mobila landbaserade avfyringsramper – angriparen kan aldrig slå ut alla dessa kärnvapen. Och "segraren" skulle i alla fall dö av kärnvapenkrigets svält.

 

Vid pennan Karin Utas Carlsson, foton: Ulla Keyling, Erni Friholt

 



Upp
Folkets Fredspristagare - lista

Aktuellt 2024

Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3.

Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola.


Häften i nytryck att beställa
1) Om vapen vore lösningen...
2) Maktens Irrvägar

Läs mer och beställ på förstasidan

Vårens program:

Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg:
NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED?
Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19


Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten
Jörgen Johansen:
KLIMATKATASTROF – HOT OCH MÖJLIGHET.
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19

Till minnet av Fredrik Heffermehl

Aktuellt 2023


Debatt - Ett eko från 1985

Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur

Debatt - Elfte september som led i en strategi

Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023)

Hej Medlem! april 2023

Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning

Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap!

Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel



Program Våren 2023

Aktuellt 2022

Debatt december 2022: Befria de fria media!

SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022

Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr!


FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET – ett bidrag till fredsundervisning




Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.


För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022.
Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr!

Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022

Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap

Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad?

Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato?

Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato?

Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta!

Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt!

Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet

Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen

Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred

Debatt mars 2022: Demoniseringens makt

Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91

Debatt januari 2022: Kampen står om världsön

Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland?

Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus

Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen?

Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt

Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser

Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina

Debatt november 2021: Kapprustning till döds

Debatt november 2021: Demokrati och historia

Årsberättelse för 2020 (pdf)

Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan!

Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck

Aktuellt 2020

Debattartikel december 2020 - Riksdagsdebatt på natos villkor

Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG

Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER


I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.


Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020



Folkets fredspristagare




Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

webbdesign: www.krylla.com