|
||
Referat från våra arrangemangMedlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023 Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022 Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021 Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021 Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021 Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021 Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020 OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020 DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020 Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020 Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020 Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020 The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020 Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020 FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019 Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019 Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019 Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019 Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019 Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019 Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019 Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019 Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019 Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019 Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019 FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018 Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018 Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018 SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018 Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018 Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018 Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018 Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018 Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018 Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018 Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018 Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018 Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017 DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017 Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017 VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017 MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017 DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017 ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017 Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017 Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017 Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017 Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017 Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017 Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016 Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016 Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016 Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016 Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016 Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016 Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016 Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016 NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016 Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016 Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015 Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015 Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015 Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015 Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015 Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015 Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015 Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015 ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015 Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem? Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena. Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver" Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma. Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik. Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905. Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014 Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014 "Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014 Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014 Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014 Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014 Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014 Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014 Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013 Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013 Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013 Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013 Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013 Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013 Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013 Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013 Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?" Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika" Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013 Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren" Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013 Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden" "Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013 Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser" Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike" Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012. Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer" Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012 Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012. Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011 |
Anteckningar förda vid föredrag i kulturhuset Kajutan den 23 oktober 2013. Diplomaten, fredsaktivisten och FN-rådgivaren Thomas Hammarberg föreläser under rubriken ”Hur talar FN och vem lyssnar?”Thomas Hammarberg (TH) inleder sitt anförande med orden: ”Det var lätt att tacka ja till inbjudan till Orust, då man möts av en sådan positiv energi och en genomarbetad programuppläggning”. TH låter sedan de åhörare, som vill, formulera angelägna frågor, vars svar han infogar i sitt anförande om FNs organisation och utifrån rubriken. Kortfattat framförs intresse för följande teman:
TH påpekar att FN-dagen infaller imorgon och att en utvärdering av verksamheten snart är på sin plats. Har FN, som snart 70-åring, uppfyllt de stora förväntningar, som formulerades 1945 och som finns nedtecknade i stadgan, ratificerad av de fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet och 65 medlemsstater, vid den tidpunkten? Den bärande idén för FN, mot bakgrund av vad som skedde i Europa, tidigt 1900-tal med två stora krig, var att förhindra fascism och sargande krig i världen. Stadgans grund är folkrättens viktigaste regel, förbud mot krig och våld och hävdande av mänskliga rättigheter. FN skulle således bevara fred, säger TH, förhindra krig, eller göra kriget så humant som möjligt, om det uppstod, skapa och bevara ett stillestånd, säkerställa fred i framtiden samt återupprätta samhällen, som varit i krig. Ett tydligt självförsvar kunde godkännas men i övrigt hade säkerhetsrådet den avgörande befogenheten att besluta om en krigshandling fick inledas eller inte. FN hade absolut makt, säkerhetsrådets beslut skulle inte kunna överklagas. Dock, en spänning uppstod mellan två riktlinjer, två ambitioner i stadgan, artikel 1 och artikel 2, säger TH, mellan å ena sidan FNs skyldighet att upprätthålla de mänskliga rättigheterna och å andra sidan skyldigheten att samtidigt värna om den nationella suveräniteten. TH exemplifierar med att en diktator kunde hävda sin suveränitet, som inte fick kränkas, och därmed undgå korrigerande åtgärder från FN, även om de mänskliga rättigheterna inom detta land kränktes. ”Har då FN klarat av denna uppgift?” frågar TH och svarar genast, att FN inte spelat någon roll alls i t.ex. Sydostasien, Vietnam, Laos och Kambodja, i krig efter 1945. FN-organisationen har satts ur spel även i Mellanöstern. Det är ett ständigt dilemma, säger TH, att enskilda stormakter tar över ”ansvaret”, då säkerhetsrådet, på grund av interna låsningar, tappar sin beslutsfunktion. Då råder stormaktsvälde. TH exemplifierar med Afganistan, vars regering Sovjetunionen stödde och ockuperade landet 1979. USA å andra sidan understödde rebellgrupperna. Det är omöjligt för FN att fatta beslut, då alla fem länderna i säkerhetsrådet har vetorätt. Något av länderna har alltid en anknytning till en aktuell konflikt och lägger in veto för egna syften. FN är alltså svagare än man hoppats. En absurd, positiv, konsekvens av vetorätten och oenigheten i säkerhetsrådet blev t.ex. i fråga om Syrien, att president Obamas planer på vedergällning för användningen av kemiska vapen mot befolkningen inte fullföljdes. Vid dialog Moskva-Washington ingicks istället en överenskommelse om destruktion av de kemiska vapnen. På sikt kanske t o m en fredsprocess kan komma igång. ”Har FN varit en effektiv organisation?” frågar TH på nytt och summerar att FN är svagare än de förhoppningar, som formulerades i ”ändamål och grundsatser i stadgan”, men bilden är ändå blandad. FN utgörs ju inte blott av säkerhetsrådet. Det finns flera andra organ och interna strukturer av stor betydelse, där också bra beslut kan fattas efter seriösa diskussioner om olika frågor. TH nämner först UNICEF som en banbrytande organisation. Det viktigaste arbetet har varit att formulera och sprida kännedom om Barnkonventionen som antogs 1989, om mänskliga rättigheter för barn, ett dokument som det blev konstruktivt för länder att ratificera. UNHCR, FN:s flyktingkommissarie, tillsattes av FN:s generalförsamling 1951, då en stor flyktingproblematik kvarstod efter kriget. TH betonar, att Europas regeringar borde lyssna mer på UNHCR, som har gedigna kunskaper om flyktingars situation och följderna av en återförpassning. UNHCR är en av världens viktigaste humanitära organisationer. Flykting-situationen behandlas moraliskt förkastligt av olika regeringar, som blott med retorik och ekonomiska bidrag stöder FNs humanitära riktlinjer, däremot inte i praktiskt handlande. UNHCR lyckas således inte förhindra den pågående dubbelmoralen bland Europas regeringar, t ex vad gäller att återsända romer till Kosovo eller flyktingar till Irak. Tyskland, Österrike och Schweiz är ledande. Men huvudfinansiärerna EU och USA lyssnar minst. Flyktingfrågan i Europa, exemplifierad med båtkatastroferna i Medelhavet, är en skrämmande bekräftelse på beskrivningen ovan om UNHCR:s delvis misslyckade arbete. Båthaverier med flyktingar har varit kända i 12-15 år. Sexhundra personer har drunknat redan i år, och bristen på humanitära förändringar är ett tecken på att Europa inte vill ha någon ytterligare invandring och kräver visum. Åtstramningarna och arbetslösheten får främlingsfientliga krafter att växa. Största parti i Holland, stort i Norge, Danmark, Ungern, etc. Cecilia Malmström gör dock en heroisk insats men har svalt stöd från både egen regering och från Kommissionen och Emanuel Barroso. Frontex är ett kustförsvar för skydd av Europas gränser med uppdraget att hindra flyktingar, som saknar visum. Vissa små positiva reaktioner har dock skett, inför de stora sjöolyckorna, från EUs sida. Möjligen kan kontor upprättas utanför EU-territoriet för att utfärda tillfälliga visum, ett sätt för människor att komma lagligt in i Europa och påbörja processen med ansökan om uppehållstillstånd. Dock, säger TH, hur ska en person våga besöka ett kontor, eller framför allt en ambassad, i en stad, där också regeringen har sina säten, en regering, som man försöker fly från. TH reflekterar, på flera nivåer, kring den beskrivna flyktingsituationen, alltifrån att båtförlisningar har pågått länge utan reaktioner utöver retorik. Grunden är omöjligheten att söka visum. Och de säkraste båtarna år redan beslagtagna. Båtbeståndet för flyktingtransporter blir sämre och katastroferna allt allvarligare, och det finns oerhört få möjligheter att fly från krig och misär. Desperata människor hamnar i händerna på samvetslösa smugglare. Flyktingarna kommer som tidigare från Eritrea, Somalia och Etiopien men även ända från Kongo, och stor ökning från Syrien har av naturliga skäl skett. I Syrien kommer inte fred att skapas inom överskådlig framtid. TH beskriver några flyktsituationer, bl.a. ett fasansfullt exempel, då flyktingar, som i nattens mörker lyckats ta sig över en flod mellan Grekland och Turkiet, inte upptäckt varningsskyltar om minor och därför sprängts till döds. Ett sataniskt uttalande av en gränsbevakningsgeneral illustrerar hur stängt Europa är: ”Inte ens en mus skulle kunna komma igenom här”. UNHCR måste få mer respekt, sammanfattar TH, detta organ är ändå med sitt synsätt och sina arbetsmetoder en nödvändig motvikt mot inhumana strömningar. Hur ska vi undgå att bli orimligt inhumana? ILO, International Labour Organization, arbetar med relationer mellan stat, arbetsgivare och arbetstagare, rättigheter på arbetsplatser och anställningsvillkor, kvinnors löner, och facklig organisering. TH säger att ILO har en stolt meritlista mot rovdrift på arbetskraft. WHO, World Health Organisation, anser TH vara ett halvt misslyckande. Organisationen har svårigheter i det politiska spelet. Arbete med vaccinationer har delvis skapat konflikter. FAO gör en del bra biståndsinsatser för jordbruk och livsmedelsproduktion. Men, frågar TH auditoriet, vad skulle vi göra istället, om FN inte fanns? ”Skapa ett FN”, besvarar han frågan och understryker, att det inte är FNs fel, vare sig dess idé eller struktur, att det inte fungerar. Medlemsländernas agerande är hindret för att stadgans goda intentioner inte uppfylls. Globala visioner saknas och det påverkar valet av ledare. Många hänvisar fortfarande till Dag Hammarsköld som en ideologisk ledstjärna. Men det finns även en uppfattning, att det är bättre att ha en generalsekreterare, som låter sig styras. TH säger, att Kofi Annan visade sig vara en mycket starkare ledare än man avsett. Han tog på sig rollen och blev en kraft i internationella sammanhang. Efterträdaren Ban Ki-Moon, en mycket seriös diplomat, saknar moralisk kraft. Det handlar om vad stormakterna tillåter. Begreppen mänskliga rättigheter och fred är oupplösligt sammanbundna och omöjliga att skilja från politiska värdesystem och politiskt utövande. Handläggning, bevakning och undersökning av brott mot mänskliga rättigheter tillkommer FNs råd för mänskliga rättigheter, direkt underställt generalförsamlingen via Högkommissariens kontor, bildat i Geneve 1993. Rådet arbetar enligt två linjer, dels med att utforma konventioner (viljeyttringar), dels med kommittéer, som tillsätter rapportörer och observatörer. Konventionerna gäller barns rättigheter, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning, tillika förbud mot tortyr och rasism. Kommittéerna fungerar som påtryckare i olika sammanhang, men utan sanktionsmöjligheter. De bevakar hälsosituationer, fattigdom och förekomst av tortyr. Det finns vissa tabun, t.ex. att alls ta upp frågan om oberoende observatörer i Kina. Ännu ett ansvarsområde är allmänna rättigheter, som dock inte är bindande, utan har formen av en allmän deklaration. De 30 konkreta artiklarna om mänskliga rättigheter preciserar avsikten bakom FN-stadgans ”human rights”. Dessa artiklar är alltså allmänna förklaringar, ej bindande. Det tog 18 år att få texterna ratificerade för att kunna omvandlas till lag i varje medlemsstat. Utöver kritik och påtryckningar finns inga sanktioner att tillgå mot länder som bryter mot konventionen om barns rättigheter. UNICEF har haft stor betydelse för spridningen av barnkonventionen. Blott USA och Somalia har inte ratificerat den. Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, gör delar av FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna till europeisk lag. Kontrollen av efterlevnaden sker genom Domstolen för de mänskliga rättigheterna, ofta kallad Europadomstolen. Kina med flera länder har inte antagit de tre grundläggande konventionerna, ”the Bill of Rights”, vilket är brukligt då man blir medlem. Texterna i alla författningar är omfattande. Man inser svårigheten i att t.ex. överföra en ratificerad text till lagtext inom ett enskilt lands rättssystem. Lagstiftare och domarkår måste lära sig, säger TH, att få en djupare kontakt med filosofin bakom barnkonventionen. Hur skall man förstå en text i barnkonventionen som lyder: ”…innebär att staterna, som ratificerat konventionen, är skyldiga att göra sitt yttersta för att följa konventionens artiklar…” Vad menas med ”yttersta”? Norge har kunnat överföra barnkonventionen direkt till norsk lag. Sverige har placerat in vissa artiklar i sin övriga lagstiftning. TH arbetar för närvarande i en kommitté för att göra barnkonventionen i dess helhet till svensk lag. Från auditoriet kommer en fråga om Internationella domstolen i Haag, om den kan bli en världsdomstol. TH svarar, att denna domstol är ett av FNs sex huvudorgan och avsedd för mellanstatliga rättstvister. Den andra domstolen är Internationella Brottmålsdomstolen, ICC, som är en permanent tribunal för att åtala personer för de grövsta brotten, folkmord, brott mot mänskliga rättigheter, tortyr, våldtäkt och andra krigsförbrytelser. Domstolen kritiseras för att vara rasistisk, eftersom förhållandevis många afrikaner är åtalade och dömda. En lång diskussion följer om olika medlemsländers förhållningssätt och agerande. Några av stormakterna vill dra sig ur överenskommelser och konventioner. USA anser sig stå över domar i Brottmålsdomstolen i Haag. Om brott begåtts under amerikanska krig anses detta bli ett ärende för amerikanskt rättsväsen. Även i Storbritannien pågår en diskussion om att dra sig ur Europarådets och Europadomstolens jurisdiktion, även här med motiveringen att man har ett eget rättssystem som är överlägset. Frågan om hantering av brott, som begåtts långt tillbaka i tiden, berörs också, och TH säger att varje brott bör bedömas utifrån sitt tidevarvs referensram. Retroaktiva domar är inte möjliga. Allvarliga förbrytelser bör dock påtalas, t.ex. Turkiets folkmord på armenier, och den sovjetiska massakern i Katyn på polska officerare under andra världskriget. TH menar, att sanningar måste komma fram om olika förbrytelser i historien, även om inte domstolsdomar blir följden. En åhörare påminner om de nazistiska strömningarna i Europa, och TH utvidgar frågan till reflexioner kring den brist på både kunskaper och visioner, som föreligger bland Europakommissionärerna, att ledarskapet är svagt och att respektive medlemsstat inte erbjuder de främsta i sitt land att arbeta inom EU. Det finns en återhållsamhet och negativism, som visar sig i att olika frågor inte får bästa tänkbara behandling. Med eftertryck kritiserar TH, och även åhörare, hur den ekonomiska situationen samt krisen inom EU skötts. Norr står mot Söder. Recession och press på medlemsstaterna har givit mer kraft åt fascistoida missnöjespartier. Ett uppvaknande måste ske i EU-parlamentet, menar TH. Just nu tar de traditionella partierna över och legitimerar därmed extremisternas positioner i tron att kunna återvärva väljare. De extremistiska partierna är nationalistiska men samarbetar ändå över nationsgränser. Enligt TH, och flera i publiken, var det ett stort misstag att införa Euron. De flesta forskare inom det ekonomiska området tycks vara överens om, att man inte kan införa en gemensam valuta, om inte den ekonomiska politiken är samordnad. För närvarade föreligger dock inte något stöd för ett tätare samarbete och mer av överstatlighet inom EU. TH påpekar både brist på politiskt ansvar och att EU inte förstått att skilja på de frågor, som behöver överstatliga beslut och dem som hör hemma på nationell nivå. USA har allvarliga bekymmer med ekonomin. Skuldberget är en tickande bomb. Om USA:s kreditvärdighet sänks kommer det att utlösa en synnerligen allvarlig kris. Kina flyttar sakta men metodiskt fram sina maktpositioner. Om detta har Barak Obama insikt, men han saknar stöd och agerar otydligt och skapar en ”schizofren” bild, som minskar hans trovärdighet. TH kommenterar också den avlyssning som Edward Snowden avslöjat och han frågar sig, om alla verkligen förstått omfattningen av denna avlyssning. Det ligger en enorm moralisk motsägelsefullhet i att USA vill döma en person, som avslöjat både juridiska och moraliska brott. Ännu en schizofren politisk demonstration från det politiska ledarskiktet i världen. TH refererade egen erfarenhet från sitt arbete i Georgien, där alla telekommunikationer kopplas till inrikesministeriet och säkerhetstjänsten, som har 18000 videos att misskreditera oppositionella med. Säkerhetstjänsterna måste ställas under demokratisk kontroll, yttras det både i publiken och av TH. Säkerhetstjänsternas verksamhet skapar en stor mängd felaktig information. TH ger ett exempel: CIA grep en man i Östeuropa och förde honom till Afganistan, där han förhördes och torterades i 6 månader. Till slut insåg man, att fel person gripits. Han släpptes på en öde väg i Albanien utan minsta ursäkt. USAs krig mot terrorismen har lett till en omfattande kontrollverksamhet världen över. Home Land Security, USAs departement för inre säkerhet, lär ha 1 miljon anställda. Allt ifrågasättande stoppas med hemligstämpeln som säkerhetsfrågor, vilket grundas på överenskommelser mellan partierna. Sverige har svårt att i FN och EU klara sitt ansvar för sitt samiska minoritetsfolk. Samerna har kommunikation med myndigheter, men det politiska stödet är svagt. En komplikation är samernas utbredning i flera länder. De bör få direktkontakt med FN. Sverige är för närvarande engagerat i förhållandevis få FN aktioner, de flesta i Afrika, där det är svårt för svenska soldater att verka på grund av språksvårigheter, avsaknaden av lokal kunskap m.m. TH nämner den svenska insatsen efter kriget mellan Georgien och Ryssland, som ett exempel på en sådan misslyckad insats. Stormakterna och EU har byggt upp egna organisationer utanför FN. Det är kris för Dag Hammarskjölds ”vision med de blå hjälmarna”. TH tar upp frågan om FN kan göras mer demokratiskt. Förre statsministern Ingvar Carlsson har varit engagerad i att ta fram ett förslag till demokratisering. Förslaget fastnade dock i Säkerhetsrådet. Kofi Annan tog också flera initiativ, bl.a. att engagera frivilligorganisationer i FN-arbetet och att skapa ett säkerhetsråd, som bättre speglar världen hur den ser ut idag, och därmed bryta Europas dominans. (Fra, Eng, Ryss). Man försöker få ner antalet veton. Saudiarabien har tackat nej till en av de icke permanenta platserna i säkerhetsrådet, eftersom USA:s hållning i många frågor negativt påverkar flera arabstater. Erni påpekade, med referens till Kerstin Schultz, vikten av lokalsamhällets och kvinnors deltagande i fredsprocesser och att det finns ett FN-beslut om detta. Enligt TH har detta satt begränsade spår i FN:s verksamhet. De s.k. experterna gör dock mycket skada, säger TH, där civilsamhället med sina kunskaper skulle kunna både avväpna soldater, återföra flyktingar och ordna nödvändiga, demokratiska val. FN-personal ute på olika missioner förbigår civilsamhället i det område där man arbetar. Det måste engageras i mycket högre utsträckning. FN-personalen blir som en isolerad ö, de är arroganta i sitt sätt, är högbetalda och driver upp priserna i den lokala ekonomin. De väcker också en orättmätig respekt, och deras råd blir slaviskt följda, trots bristfällig förankring i lokalsamhället. FN engagerar välutbildad lokal personal, som efter uppdragets slut flyttar med FN-personalen. Så bidrar FN till brain-drain. Kofi Annan har även utvecklat idéer om R2P (Responsibility to Protect), dvs regler för när FN är skyldigt att ingripa för att skydda civilbefolkning. Folkmordet i Rwanda blev en drivkraft. Hans tankegångar har väckt en hel del intressanta diskussioner. En annan diskussion om FN:s framtid vill utveckla FN till ett världsparlament. I en församling baserad på folkmängd skulle små länder i praktiken försvinna. Från publiken kom ett förslag att införa en oberoende granskningsorganisation, för att tydliggöra effekten av fattade beslut och genom återkoppling skapa bättre verksamhet. En jämförelse med revisionsverksamheten gjordes. Denna är dock mer inriktad på granskning av ekonomiska beslut och korruption. Vem ser TH som nästa generalsekreterare? Det bör vara en av stormakterna oberoende person med ett visionärt synsätt och som genom sitt sätt att tala och agera ger kraft åt ämbetet, snarare än en, som baserar sin gärning på underordnade organisationer. Ministererfarenhet är viktigt. Det finns tänkbara kandidater i Nya Zeeland, Chile och i Brasilien. Jan Eliasson har de rätta kvalifikationerna, men Sverige får inte chansen två gånger till denna post. TH beskrev även sitt nuvarande FN-uppdrag i Georgien. Det gäller frågor om mänskliga rättigheter och uppbyggnad av fackliga organisationer och processer för avtalsförhandling, ombudsmannaskap och system för att klaga mot polisingripanden. TH:s verksamhet i Kambodja berördes också. Målsättningen var att förmå Kambodjas regering att begära FN:s hjälp att ställa Röda Khmererna inför rätta. Detta lyckades! TH är även verksam i Transnistrien, en liten region på gränsen mellan Moldavien och Ukraina. TH ombads nämna dagens viktigaste politiska fråga och han svarar, att Palestina-Israelfrågan måste bringas till en lösning. Den konflikten kan förvärras genom Benjamin Netanyahus hållning till Iran, vilken också kan sabotera den trevare, som finns till öppnare kontakter med detta land, något som är en förutsättning för att kunna lösa konflikten i Syrien. Nyckeln till Palestina-Israelfrågan ligger hos USA. Men tyvärr finns det ett systemfel i den amerikanska politiken, som även demonstrerats i hanteringen av den amerikanska budgeten. Den kongressman som röstar för ett beslut som strider mot Israels intressen, blir inte omvald. EU passar i frågan. Positivt är, att det dykt upp judiska informationsorganisationer i Washington, vilka ger en mer balanserad beskrivning av läget än de gamla lobbyorganisationerna. Diskussionen vill inte ta slut, publiken är engagerad och mötet drar över tiden. Ett stort tack framförs här till Thomas Hammarberg, som förmedlar insikten, att ett FN måste finnas och att denna organisation oavbrutet och kraftfullt måste få stöd i sitt arbete för ideologin om mänskliga rättigheter och en fredligare värld.
Vid anteckningarna Birgitta och Bo Edvinson och Ola Friholt |
Folkets Fredspristagare - lista
Aktuellt 2024PÅMINNELSE OM ÅRSMÖTE Fredsrörelsen på Orust håller årsmöte den 18 april kl 19 i Ellösparken. Välkomna! Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3. Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola. Häften i nytryck att beställa 1) Om vapen vore lösningen... 2) Maktens Irrvägar Läs mer och beställ på förstasidan Vårens program: Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen Jan Öberg: NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED? Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris Lokal: Ellösparkens entréhall fri entré och start kl 19 Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten Jörgen Johansen: KLIMATKATASTROF - HOT OCH MÖJLIGHET. Lokal: Ellösparkens entréhall fri entré och start kl 19 Till minnet av Fredrik Heffermehl Aktuellt 2023Debatt - Ett eko från 1985 Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur Debatt - Elfte september som led i en strategi Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023) Hej Medlem! april 2023 Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap! Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel Program Våren 2023 Aktuellt 2022SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022 Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas! Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr! FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022 Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022 Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET - ett bidrag till fredsundervisning Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research. För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022. Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas! Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr! Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022 Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad? Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato? Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato? Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta! Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt! Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred Debatt mars 2022: Demoniseringens makt Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91 Debatt januari 2022: Kampen står om världsön Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland? Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen? Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina Debatt november 2021: Kapprustning till döds Debatt november 2021: Demokrati och historia Årsberättelse för 2020 (pdf) Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan! Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck Aktuellt 2020Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90! Dikt till Johan finns här. Upprop till alla världens ledare oktober 2020 Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta. Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen! Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020 Folkets fredspristagare Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019 Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019 Brev till regering, riksdag o media
Admin |
Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken |