Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023

I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson

Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022

Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg

Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021

Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021

Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021

Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021

Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020

OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020

DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020

Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020

Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020

Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020

The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020

Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019

Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019

Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

FRED PÅ JORDEN OCH FRED MED JORDEN kräver en annan

säkerhetspolitik än militär upprustning

Referat av föreläsning av

Gudrun Schyman i Henåns kulturhus den 4 nov. 2021

Fred på jorden och fred med jorden hänger ihop. De kan inte skiljas åt. Den svenska säkerhetspolitiken sysslar med en typ av konfliktlösning som är helt förlegad. På Rotary talade jag och fick frågan om freden har en chans. Jag svarade med en motfråga: “Har kriget en chans?”

Afghanistankriget har inneburit och innebär stora problem för befolkningen. Efter 11 september 2001 startade George Bush ”kriget mot terrorismen” och sa ”Om ni inte är med oss är ni emot oss” – och Sverige gick med i kriget. Efter 20 år har både USA och Sverige dragit sig ur. När nu kriget för västmakternas del är avslutat har en utvärdering gjorts i Sverige – och resultatet blev att inga mål är uppfyllda. Kostnaderna blev höga. Det enda vi lärde oss var samarbete med Natotrupperna! Inget mer – för befolkningen. Det var det som Värdlandsavtalet handlade om, samarbete med Nato, fritt fram för Natotrupper på svensk mark. Det är ett samarbete som fortsatt och fördjupats – och kostar en massa pengar. Sverige fördubblar försvarsutgifterna. Nya regementen planeras, bl a till skydd för Natotruppers förflyttning från Norge. Man planerar för Natotrupp i Sverige. Nya luftvärnsrobotar köps från USA. Säkerhetsdoktrinen i Sverige säger att militärt anfall mot Sverige inte kan uteslutas… Inte ens kärnvapenförbudet kan skrivas under fastän Sverige har varit med och tagit fram det. Nu signerar inte regeringen därför att det skulle störa samarbetet med USA. Gränsen för att avtalet ska träda i kraft, 50 stater som ratificerat, har nåtts utan Sverige (på FN-dagen förra året). Det är stort motstånd i civilbefolkningen mot Natomedlemskap, men vi närmar oss alltmer.

Hur ser hotbilden ut? Det värsta scenariot är kärnvapenkrig. Det pågår en upprustning av kärnvapnen som moderniseras och effektiviseras. Sipri har visat att kärnvapenkapaciteten är större idag än för 10-20 år sedan. Förstörelsekapaciteten är större trots färre vapen. Att Sverige inte skriver under kärnvapenförbudet är en feghet utan dess like. När nya miljarder anslogs till försvaret blev människor glada att få nytt regemente. Det är som att få en ny industri, och man räknar med många jobb. De hjälper ekonomin. Det blir familjer, barn, förskola, ICA, allt möjligt. Detta avslöjar den verkliga grunden för säkerhetspolitiken. Vad är det för intressen som håller igång allt detta?

Det finns ju faktiskt hot som skulle motivera säkerhetspolitik. Vi blir alltmer medvetna om problem som radar upp sig: klimat, miljö, flyktingproblematik som vi inte sett förut. Fler människor måste röra på sig nu när vi drabbas av torka, brist på jord och vatten. Konflikter av olika slag. Ska de mötas med vapen? Här har militarismen inget att bidra med utom att se till att konflikterna inte leder till okontrollerad beväpning. Ändå accelererar den militära upprustningen trots att klimatkrisen och dess konsekvenser är sådant som upprustningen inte svarar emot. Verklighetens hotbild möts inte upp av de gamla förlegade åtgärderna. Men den pågående upprustningen har en ekonomisk sida. Det finns de som tjänar grova pengar på det militärindustriella komplexet som driver på krigen. Afghanistankriget är ett exempel. ”Follow the money.” Man kan se vilka krafterna är. Det är oerhört riskabelt. Intressen inom EU driver på för en egen armé, inte bara en insatsstyrka.

Ett nytt tänkande behövs. Det gamla tänkandet bakom den här upprustningen hör ihop med föreställningen att makt behövs för kontroll och att några bestämmer över andra. Avskräckning med hot om våld, och våld krävs för att nå det man vill. Det hänger också ihop med våld i nära relationer, mäns våld mot kvinnor, kontroll över hela bostadskvarter om makt över knarkmarknaden. Vapenhandeln hör hit. Militarismen hotar med våld och utlöser det i sin maktförblindade tro på att det behövs. Samma tänkande finns i förhållande till moder jord. Vi ska vara herrar över jorden, tränga in i den, exploatera. Vi är också herrar över människor i andra delar av världen. Det finns samband och likheter mellan militarismen, patriarkatet och våldsutövande i relationer. Vi har grundläggande mönster i våra samhällen, denna idé att några ska vara herrar över andra.

Tankarna hur man ska stoppa detta går i samma repressiva riktning. Samma sak som i övrig säkerhetspolitik. Herravälde…

IPCC (FN:s klimatpanel) visar i sin rapport att vi är på väg åt fel håll. I Glasgow har hittills inget löfte uppfyllts. Det som gjorts hittills räcker inte på långa när. Löften har inte uppfyllts på någon punkt. Det finns ett enda fall där riksdagsbeslut har uppfyllts, nämligen kring åtgärder för att påverka ozonskiktet. Det är uppenbart att inte ett enda verktyg i militära arsenaler är användbart mot klimatförändringen.

Ser vi på flyktingfrågan kan militären här sättas in för att stoppa flyktingarna. Medelhavet har blivit ett dödens hav. Andra repressiva metoder är taggtråd, stängsel och bevakning. Också i Europa.

Brister i samhället, kanske framför allt vattenbrist, kommer att väcka intressen att militarisera konflikterna. Men militären kommer aldrig att kunna lösa detta. Det går inte att bomba fram lösningar som är hållbara och ser till människors behov. Detta bör styra vår budgetering. Ska vi använda resurserna till att hålla flyktingar borta? Ska vi inte använda dem till att hålla nere uppvärmningen? Använda pengar för att bygga upp beredskap som kommer att bli en realitet även om beslutsfattarna vid konferensen i Glasgow skärper till sig och fördelar pengarna på ett annat sätt. När temperaturen ökar med 2,5° blir problemen tydliga vid kusterna och om grundvattentillgången. Modiga beslut krävs för att ta problemen på allvar. Men överallt saknas de modiga politikerna. Vi har inte de här ledarna. Det väcker frustration. Därför är vi många som går ut på gatorna och demonstrerar och manifesterar på olika sätt. Fridays for future och andra.

Vi har å ena sidan politiker med program som syftar längre fram i tiden och hoppas på teknik som inte är uppfunnen och prövad, å andra sidan människor som inte har tillit till de politiska partierna. I det här glappet, i bristen på representativitet, växer alla möjliga yttringar av missnöje, såsom vaccinationsmotstånd och ”klimatförnekande”. Detta demokratiska glapp kan utnyttjas av högerextrema grupper. Därför är det viktigt att vi, som känner frustration över ökad militarisering och brist på politiska beslut som möter det läge vi är i, samarbetar. Siri, 10 år skrev för 10 år sedan en dikt ”Hej, framåt!”

Framåt flyter vattnet

Det beror på oss hur det blir

Våldet. Skriket. Ondskan

eller

Framåt trampar hoppet

Glädjen, Skratten, Hoppet.

Är det är så det blir?

Ja, alldeles så är det. Det beror på oss hur det blir. Det beror på oss hur vi gör. Det som allmänt görs idag räcker inte. Vi måste framåt som Siri skriver. Söka och hitta blommorna i tankarnas trädgård.

Vi var några vänner som i januari 2019 satt vid mitt köksbord. Vi mindes Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen för 40 år sedan. Förr i tiden tågade man mot Stockholm för att där protestera. Ja, det skulle vi göra! Och vi gjorde det, fyllde Kungsträdgården, bjöd brett in politiker och företag till ett fint kulturprogram. Vi var 3000 personer. Några här kan ha varit med. Vi som tog initiativ kände oss nöjda och inte frustrerade. Nu gör vi det vi måste, inget att förlora. Vi måste kunna svara ungarna när de anklagar oss. ”Vad gjorde du då?” Vi krokade arm med de unga, vi pensionärer är lika fria som de. Vi har inga karriärer att förlora: ”Fria pensionärers revolution”, men namnet på föreningen blev ”Fria Pensionärer”.

Vi har tittat på pensionsfonderna, AP-fonderna. De planerar efter målet att öka avkastningen. Den sjunde AP-fonden, ”soffonden” är lika bra på detta som de andra. Vart går då våra pengar? Jo till investeringar i fossila bränslen, som ställer till problem i världen. Pensionspengarna måste få fötter. Vi tog hjälp av ekonomen Sasja Beslik, och tillsammans åkte vi Fria pensionärer runt landet för ”Justa pensioner”. Tillsammans med bland andra Jordens Vänner, FIAN, Amazon Watch och kyrkliga företrädare anmälde vi AP-fonderna till FN:s rapportör för mänskliga rättigheter. I ett senare skede har vi tänkt att anmäla svenska staten.

Vi diskuterar statens roll. AP-fonderna får inte placera pengar i olja och vapen m m. Höger-vänsterpolitiken skapar låsningar. En bred samling kanske är nödvändigt för att sätta press på politiken över höger-vänster-skalan. De politiska partierna står handfallna inför existentiella problem. Vi är nu i en situation där det handlar om överlevnad för människor, biologisk mångfald och hela det planetära systemet. Då måste man våga prioritera. Det finns ett NU, inte sedan, och inte någon som ska göra något någon annanstans. NU handlar om oss här och nu. Vi behöver lägga något åt sidan, prioritera, bygga allians med Greta och kompani, allians med hela det planetära systemet. Vi är inte höger eller vänster men något emellan. De olika partiernas företrädare säger att deras parti är bäst på miljöpolitik men det räcker inte. Därför behöver vi bygga allianser.

Jag tog kontakt med sådana som var med i Kungsträdgården. Ville de också vara blåslampa gentemot politiker och näringsliv? Den 4 oktober skrev vi en artikel i DN. DN Debatt “Hög tid för en klimatallians…” 3 okt. -21. Det var Anders Wijkman, Christina Persson, KG Hammar och jag. Andra stödjare är gamla och unga forskare och aktiva i Extinction Rebellion. Vi står som individer och inte som representanter. Vi har 15 krav som i sig har systemförändrande katastrofperspektiv. Dessa kan man läsa i den nämnda artikeln i DN (se länken ovan). Den ekonomiska politiken som förs idag är inte hållbar. Vi måste inse att vi måste ”dämpa oss lite”, dvs ta ett steg tillbaka när det gäller vår konsumtion och vårt sätt att leva. BNP-tillväxt kan inte fortgå. Vid debattprogram om klimatet vågar ingen politiker säga att vi måste dra ned på konsumtionen. Vi bildade www.klimatalliansen.nu.

Klimatalliansen har funnits i fyra veckor med nu 400 medlemmar i landet. Det finns endast individuellt medlemskap. Jag reser runt i landet och samlar röster. Vi möter medlemmar regionvis. Vi vill påverka partierna inför valet. I januari ska vi ta ställning till om vi ska utmana makten. Då måste vi också vara redo att ta den. I så fall ska vi göra en lista för riksdagsvalet för att registreras i mitten av februari. För det behövs 1 500 namnunderskrifter till notarius publicus. Vi måste förhålla oss till verkligheten, inte till partier. Taktikröstning är inte bra. Farhågorna måste mötas. Man sade när miljöpartiet ställde upp i riksdagsval att vänsterpartiet skulle försvagas, men det gjorde det inte. Vänsterpartiet fick fler röster när Mp kom in i riksdagen. När Feministiskt parti kom började alla partier tala om feminism. Det blev slut med tal om kvinnolöner och kvinnofrågor. Det gäller att sätta kraft bakom orden.

Om ni blir medlemmar får ni vara med och bestämma om vi ska ställa upp i valet. “Det är på oss det beror hur det blir”. Vi ska vara en blåslampa på de andra partierna, vitalisera demokratin. Före pausen vill jag citera Eeva Kilpi:

När mormödrarna dör förvandlas de till blomsterängar och gräs

som susar ovanför barnbarnen,

skyddar dem mot regn och blåst

och vintertid breder ut grenarna över dem

till snöhyddor.

Men innan dess är de

passionerade.

PAUS

GS: Jag upprepar: Partiernas oförmåga att hantera den existentiella dimensionen kräver handling här och nu. Det händer inte mycket. Partierna hamnar i maktspel, vem som ska vara med vem eller hålla borta vem. De vill samarbeta bara om makten. Vi vill däremot skapa en bred allians över höger-vänsterskalan. 4% av rösterna vilket krävs för att komma in i riksdagen är en hög tröskel. Det är svårt för nya initiativ att komma fram. Andra länder har 2%.

Vi måste fråga oss varför folk inte går till partierna. De vill inte köpa hela konceptet. Folk har vidare vyer. Partistrukturen försvårar. Vi har nu en situation där hela livet står på spel. Här och nu. I många länder gör de mer än vi gör. Konsekvenserna kommer också att drabba oss, men det är de fattiga i fattiga länder som får betala mest. Vi är skyldiga till deras situation och har ett ansvar.

Publ.: Hur ska arbetet omorganiseras? Hur ska vi få de här idéerna att diskuteras och påverka partierna? Om inte, hur annars styra samhället?

GS: Vi är inte ute efter att ersätta partierna. Vi måste förmå dem att engagera sig.

Vi har 15 krav med följande rubriker:

1. Bryt kortsiktighetens förbannelse i ekonomin. Bort med krona för krona.

Evigt sparande - evig fattigdom.

2. Påskynda elektrifieringen via kommunerna!

3. Öka antalet kolsänkor: våtmarker, skog, etc

4. Bort med BNP-begreppet! Ta bredare grepp.

5. Sprid teknik till den fattiga världen!

6. Genomför skatteväxling (se hemsidans Bakgrundsdokument)

7. Livscykelresonemang

8. Direktiv om miljövänliga processer i industri, jordbruk, m m

9. Fördjupa medborgardemokratin med medborgarråd

10. Sänk rösträttsåldern

11. Respektera urfolkens rättigheter

12. Öka tempot i omställningen för att minska klimatförändringen

13. Ge naturen rättigheter i form av Ekocidlagstiftning

14. Öka klimatstödet till de fattiga länderna

15. Stöd en internationell konvention om brott mot naturen

GS: Klimatalliansen är något som tillför. De politiska partierna behöver ändra sina arbetsformer. De behöver ge upp att de är de enda som kan och vet. Våra 15 krav möter de behov som finns. Göran Persson sa: ”Den som är satt i skuld är inte fri.” Så tog man bort investeringsbudgeten. Det medför att man inte har resurser att göra något nytt. Man har ett sätt att räkna så att vi blir fattigare hela tiden. Det behövs en investeringsfond och den ska användas. Pengar behöver gå från stat till kommun. Så t ex behöver antalet koldioxidsänkor /våtmarker ökas. Börja mäta rätt! BNP tar inte hänsyn till om något är bra eller dåligt. Satsa på skatteväxling.

Gå med i Klimatalliansen! Där ges mer bakgrundsdokument än i DN-artikeln. Direktiv ska ges till AP-fonderna att göra hållbara investeringar. Ett sätt att fördjupa medborgardemokratin vore medborgarråd. På Irland finns en medborgardialog i abortfrågan. Folkbildning och medborgardialog är ett sätt att lösa samhällskonflikter.

Andra förslag är att sänka rösträttsåldern. Med fyra år långa mandatperioder kan de unga idag ha hunnit bli 22 år innan de får rösta första gången. Respektera urfolkens rättigheter är ett annat krav vi har, liksom – naturligtvis – öka tempot i omställningen för att minska klimatförändringen. Att ge naturen rättigheter i form av Ekocidlagstiftning är ett annat krav. Det ska vara brottsligt att förstöra miljön. Aktiebolagslagen ska ta med sådant.

Öka klimatstödet till de fattiga länderna. Vi i de rika länderna gör de största ekologiska fotavtrycken med utsläppen. Löften att överföra pengar till utvecklingsländerna har inte infriats. De systemförändrande punkterna bland de 15 är de mest framsynta. Ekonomin måste underordnas de klimatpolitiska målen.

Publ.: Är det möjligt att ändra aktiebolagslagen bara i Sverige?

GS: Vi har en ekonom ibland oss, Sasja Beslik. Han säger att vi måste ha in formuleringar som tar upp att verksamheten inte får strida mot hållbarhetsmålen. Jag kan inte svara på frågan om på vilken internationell nivå som förändringen kan ske.

Publ.: Jag skulle gärna se en 16:e punkt som visar hur man kan ta ett steg bakåt och ändå leva bra på en lägre nivå.

GS: Skicka förslag! Vi måste minska konsumtionen. Redan på -90-talet hade vi börjat leva över våra tillgångar. Det var före den stora expansionen. Vi levde inte dåligt på den materiella nivån. Vad längtade vi efter då? Redan tidigt tyckte jag att kortare arbetstid vore bra.

Publ.: Dig och Greta är det roligt att lyssna till. Greta talar om sin favoritsaga. Kejsarens nya kläder. Vi behöver en Greta om vapenindustrin. Vi måste få regeringen att skriva under kärnvapenförbudet, och vi måste protestera mot kärnvapen och miljöförstöring av krig och krigsövningar.

GS: Framför allt måste vi se sambanden. Försvarsministern har paranoida föreställningar om Ryssland. Det finns en rikskampanj för att påverka regeringen och riksdagen att signera respektive ratificera kärnvapenförbudet. Det är centralt att påvisa sambanden med klimat- och miljöförstöringen. (https://www.laraforfred.se/fredsrorelsen/kampanj-karnvapenforbud-nu),

Publ.: Med tonvikt på elektrifiering vore det ett miljöbrott att lägga ner järnvägen till Lysekil

GS: Ja, att bygga ut järnvägen och ha nolltaxa i kollektivtrafiken är nödvändigt. Att ha varierande kostnader i kollektivtrafiken är som att behöva betala mer för hissen för den som bor högt upp i ett flervåningshus. Och utbyggd infrastruktur behövs.

Publ.: Ett förtydligande av vikt är att kärnvapenkriget innebär ett utdraget lidande för världens befolkning.

GS. Vi måste bara se till att det inte inträffar.

Publ.: Fattiga länder och Kina utlovar nollutsläpp först 2060 eller 2070. Hur övertala Kina och övriga att öka tempot?

GS: Vi ska inte lägga oss i det vi inte kan genomföra.

Gudrun avslutade med bönen ”Sinnesro”:

"Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden."

och dikten ”Konflikten är löst” av Lisa Ekdahl:

“Nu säger jag det för allra sista gången.

Sluta nu!

Om jag ser någon av er skjuta en gång till

då blir det ingen efterrätt…”

Karin Utas Carlsson och Ola Friholt



Upp
Folkets Fredspristagare - lista

Aktuellt 2024

Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3.

Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola.


Häften i nytryck att beställa
1) Om vapen vore lösningen...
2) Maktens Irrvägar

Läs mer och beställ på förstasidan

Vårens program:

Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg:
NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED?
Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19


Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten
Jörgen Johansen:
KLIMATKATASTROF – HOT OCH MÖJLIGHET.
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19

Till minnet av Fredrik Heffermehl

Aktuellt 2023


Debatt - Ett eko från 1985

Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur

Debatt - Elfte september som led i en strategi

Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023)

Hej Medlem! april 2023

Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning

Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap!

Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel



Program Våren 2023

Aktuellt 2022

Debatt december 2022: Befria de fria media!

SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022

Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr!


FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET – ett bidrag till fredsundervisning




Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.


För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022.
Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr!

Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022

Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap

Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad?

Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato?

Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato?

Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta!

Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt!

Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet

Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen

Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred

Debatt mars 2022: Demoniseringens makt

Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91

Debatt januari 2022: Kampen står om världsön

Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland?

Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus

Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen?

Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt

Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser

Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina

Debatt november 2021: Kapprustning till döds

Debatt november 2021: Demokrati och historia

Årsberättelse för 2020 (pdf)

Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan!

Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck

Aktuellt 2020

Debattartikel december 2020 - Riksdagsdebatt på natos villkor

Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG

Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER


I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.


Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020



Folkets fredspristagare




Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

webbdesign: www.krylla.com