Referat från våra arrangemang

• Radha Bhatt - DEN VÄRLD GANDHI DRÖMDE OM
• Mr S,'Jaya' Upadhyay - Arbete för byutveckling bland Indiens ursprungsfolk
• Jörgen Johansen - Gandhi och Sanningen - utvecklingen fram till konstruktivt motstånd
• I Mahatma Gandhis efterföljd - Seminarium i serien Vägar till fred - Föredrag av Radha Bhatt den 8 dec 2015
• Radha Bhatt på Kvinnofolkhögskolan, 9 december 2015
• Uttalande vid Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente den 5/12 2015

• Prismotivering i diktform
• Fredspristagaren Åke Sandin FÖRBANNADE PACIFIST
• Agneta Norberg NATO SÅ IN I NORDEN
• Fredrik Heffermehl NOBELS FREDSPRIS
• Anders Dejke ATT INGRIPA FÖR FRED
• Inger Dejke FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER I JHARKHAND
• Uttalandet om Nato och Nobels fredspris som här publicerats i Bohusläningen
• Uttalande av mötet: BEVARA SVERIGE ALLIANSFRITT!

FRED PÅ JORDEN OCH FRED MED JORDEN kräver en annan

säkerhetspolitik än militär upprustning

Referat av föreläsning av

Gudrun Schyman i Henåns kulturhus den 4 nov. 2021

Fred på jorden och fred med jorden hänger ihop. De kan inte skiljas åt. Den svenska säkerhetspolitiken sysslar med en typ av konfliktlösning som är helt förlegad. På Rotary talade jag och fick frågan om freden har en chans. Jag svarade med en motfråga: “Har kriget en chans?”

Afghanistankriget har inneburit och innebär stora problem för befolkningen. Efter 11 september 2001 startade George Bush ”kriget mot terrorismen” och sa ”Om ni inte är med oss är ni emot oss” – och Sverige gick med i kriget. Efter 20 år har både USA och Sverige dragit sig ur. När nu kriget för västmakternas del är avslutat har en utvärdering gjorts i Sverige – och resultatet blev att inga mål är uppfyllda. Kostnaderna blev höga. Det enda vi lärde oss var samarbete med Natotrupperna! Inget mer – för befolkningen. Det var det som Värdlandsavtalet handlade om, samarbete med Nato, fritt fram för Natotrupper på svensk mark. Det är ett samarbete som fortsatt och fördjupats – och kostar en massa pengar. Sverige fördubblar försvarsutgifterna. Nya regementen planeras, bl a till skydd för Natotruppers förflyttning från Norge. Man planerar för Natotrupp i Sverige. Nya luftvärnsrobotar köps från USA. Säkerhetsdoktrinen i Sverige säger att militärt anfall mot Sverige inte kan uteslutas… Inte ens kärnvapenförbudet kan skrivas under fastän Sverige har varit med och tagit fram det. Nu signerar inte regeringen därför att det skulle störa samarbetet med USA. Gränsen för att avtalet ska träda i kraft, 50 stater som ratificerat, har nåtts utan Sverige (på FN-dagen förra året). Det är stort motstånd i civilbefolkningen mot Natomedlemskap, men vi närmar oss alltmer.

Hur ser hotbilden ut? Det värsta scenariot är kärnvapenkrig. Det pågår en upprustning av kärnvapnen som moderniseras och effektiviseras. Sipri har visat att kärnvapenkapaciteten är större idag än för 10-20 år sedan. Förstörelsekapaciteten är större trots färre vapen. Att Sverige inte skriver under kärnvapenförbudet är en feghet utan dess like. När nya miljarder anslogs till försvaret blev människor glada att få nytt regemente. Det är som att få en ny industri, och man räknar med många jobb. De hjälper ekonomin. Det blir familjer, barn, förskola, ICA, allt möjligt. Detta avslöjar den verkliga grunden för säkerhetspolitiken. Vad är det för intressen som håller igång allt detta?

Det finns ju faktiskt hot som skulle motivera säkerhetspolitik. Vi blir alltmer medvetna om problem som radar upp sig: klimat, miljö, flyktingproblematik som vi inte sett förut. Fler människor måste röra på sig nu när vi drabbas av torka, brist på jord och vatten. Konflikter av olika slag. Ska de mötas med vapen? Här har militarismen inget att bidra med utom att se till att konflikterna inte leder till okontrollerad beväpning. Ändå accelererar den militära upprustningen trots att klimatkrisen och dess konsekvenser är sådant som upprustningen inte svarar emot. Verklighetens hotbild möts inte upp av de gamla förlegade åtgärderna. Men den pågående upprustningen har en ekonomisk sida. Det finns de som tjänar grova pengar på det militärindustriella komplexet som driver på krigen. Afghanistankriget är ett exempel. ”Follow the money.” Man kan se vilka krafterna är. Det är oerhört riskabelt. Intressen inom EU driver på för en egen armé, inte bara en insatsstyrka.

Ett nytt tänkande behövs. Det gamla tänkandet bakom den här upprustningen hör ihop med föreställningen att makt behövs för kontroll och att några bestämmer över andra. Avskräckning med hot om våld, och våld krävs för att nå det man vill. Det hänger också ihop med våld i nära relationer, mäns våld mot kvinnor, kontroll över hela bostadskvarter om makt över knarkmarknaden. Vapenhandeln hör hit. Militarismen hotar med våld och utlöser det i sin maktförblindade tro på att det behövs. Samma tänkande finns i förhållande till moder jord. Vi ska vara herrar över jorden, tränga in i den, exploatera. Vi är också herrar över människor i andra delar av världen. Det finns samband och likheter mellan militarismen, patriarkatet och våldsutövande i relationer. Vi har grundläggande mönster i våra samhällen, denna idé att några ska vara herrar över andra.

Tankarna hur man ska stoppa detta går i samma repressiva riktning. Samma sak som i övrig säkerhetspolitik. Herravälde…

IPCC (FN:s klimatpanel) visar i sin rapport att vi är på väg åt fel håll. I Glasgow har hittills inget löfte uppfyllts. Det som gjorts hittills räcker inte på långa när. Löften har inte uppfyllts på någon punkt. Det finns ett enda fall där riksdagsbeslut har uppfyllts, nämligen kring åtgärder för att påverka ozonskiktet. Det är uppenbart att inte ett enda verktyg i militära arsenaler är användbart mot klimatförändringen.

Ser vi på flyktingfrågan kan militären här sättas in för att stoppa flyktingarna. Medelhavet har blivit ett dödens hav. Andra repressiva metoder är taggtråd, stängsel och bevakning. Också i Europa.

Brister i samhället, kanske framför allt vattenbrist, kommer att väcka intressen att militarisera konflikterna. Men militären kommer aldrig att kunna lösa detta. Det går inte att bomba fram lösningar som är hållbara och ser till människors behov. Detta bör styra vår budgetering. Ska vi använda resurserna till att hålla flyktingar borta? Ska vi inte använda dem till att hålla nere uppvärmningen? Använda pengar för att bygga upp beredskap som kommer att bli en realitet även om beslutsfattarna vid konferensen i Glasgow skärper till sig och fördelar pengarna på ett annat sätt. När temperaturen ökar med 2,5° blir problemen tydliga vid kusterna och om grundvattentillgången. Modiga beslut krävs för att ta problemen på allvar. Men överallt saknas de modiga politikerna. Vi har inte de här ledarna. Det väcker frustration. Därför är vi många som går ut på gatorna och demonstrerar och manifesterar på olika sätt. Fridays for future och andra.

Vi har å ena sidan politiker med program som syftar längre fram i tiden och hoppas på teknik som inte är uppfunnen och prövad, å andra sidan människor som inte har tillit till de politiska partierna. I det här glappet, i bristen på representativitet, växer alla möjliga yttringar av missnöje, såsom vaccinationsmotstånd och ”klimatförnekande”. Detta demokratiska glapp kan utnyttjas av högerextrema grupper. Därför är det viktigt att vi, som känner frustration över ökad militarisering och brist på politiska beslut som möter det läge vi är i, samarbetar. Siri, 10 år skrev för 10 år sedan en dikt ”Hej, framåt!”

Framåt flyter vattnet

Det beror på oss hur det blir

Våldet. Skriket. Ondskan

eller

Framåt trampar hoppet

Glädjen, Skratten, Hoppet.

Är det är så det blir?

Ja, alldeles så är det. Det beror på oss hur det blir. Det beror på oss hur vi gör. Det som allmänt görs idag räcker inte. Vi måste framåt som Siri skriver. Söka och hitta blommorna i tankarnas trädgård.

Vi var några vänner som i januari 2019 satt vid mitt köksbord. Vi mindes Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen för 40 år sedan. Förr i tiden tågade man mot Stockholm för att där protestera. Ja, det skulle vi göra! Och vi gjorde det, fyllde Kungsträdgården, bjöd brett in politiker och företag till ett fint kulturprogram. Vi var 3000 personer. Några här kan ha varit med. Vi som tog initiativ kände oss nöjda och inte frustrerade. Nu gör vi det vi måste, inget att förlora. Vi måste kunna svara ungarna när de anklagar oss. ”Vad gjorde du då?” Vi krokade arm med de unga, vi pensionärer är lika fria som de. Vi har inga karriärer att förlora: ”Fria pensionärers revolution”, men namnet på föreningen blev ”Fria Pensionärer”.

Vi har tittat på pensionsfonderna, AP-fonderna. De planerar efter målet att öka avkastningen. Den sjunde AP-fonden, ”soffonden” är lika bra på detta som de andra. Vart går då våra pengar? Jo till investeringar i fossila bränslen, som ställer till problem i världen. Pensionspengarna måste få fötter. Vi tog hjälp av ekonomen Sasja Beslik, och tillsammans åkte vi Fria pensionärer runt landet för ”Justa pensioner”. Tillsammans med bland andra Jordens Vänner, FIAN, Amazon Watch och kyrkliga företrädare anmälde vi AP-fonderna till FN:s rapportör för mänskliga rättigheter. I ett senare skede har vi tänkt att anmäla svenska staten.

Vi diskuterar statens roll. AP-fonderna får inte placera pengar i olja och vapen m m. Höger-vänsterpolitiken skapar låsningar. En bred samling kanske är nödvändigt för att sätta press på politiken över höger-vänster-skalan. De politiska partierna står handfallna inför existentiella problem. Vi är nu i en situation där det handlar om överlevnad för människor, biologisk mångfald och hela det planetära systemet. Då måste man våga prioritera. Det finns ett NU, inte sedan, och inte någon som ska göra något någon annanstans. NU handlar om oss här och nu. Vi behöver lägga något åt sidan, prioritera, bygga allians med Greta och kompani, allians med hela det planetära systemet. Vi är inte höger eller vänster men något emellan. De olika partiernas företrädare säger att deras parti är bäst på miljöpolitik men det räcker inte. Därför behöver vi bygga allianser.

Jag tog kontakt med sådana som var med i Kungsträdgården. Ville de också vara blåslampa gentemot politiker och näringsliv? Den 4 oktober skrev vi en artikel i DN. DN Debatt “Hög tid för en klimatallians…” 3 okt. -21. Det var Anders Wijkman, Christina Persson, KG Hammar och jag. Andra stödjare är gamla och unga forskare och aktiva i Extinction Rebellion. Vi står som individer och inte som representanter. Vi har 15 krav som i sig har systemförändrande katastrofperspektiv. Dessa kan man läsa i den nämnda artikeln i DN (se länken ovan). Den ekonomiska politiken som förs idag är inte hållbar. Vi måste inse att vi måste ”dämpa oss lite”, dvs ta ett steg tillbaka när det gäller vår konsumtion och vårt sätt att leva. BNP-tillväxt kan inte fortgå. Vid debattprogram om klimatet vågar ingen politiker säga att vi måste dra ned på konsumtionen. Vi bildade www.klimatalliansen.nu.

Klimatalliansen har funnits i fyra veckor med nu 400 medlemmar i landet. Det finns endast individuellt medlemskap. Jag reser runt i landet och samlar röster. Vi möter medlemmar regionvis. Vi vill påverka partierna inför valet. I januari ska vi ta ställning till om vi ska utmana makten. Då måste vi också vara redo att ta den. I så fall ska vi göra en lista för riksdagsvalet för att registreras i mitten av februari. För det behövs 1 500 namnunderskrifter till notarius publicus. Vi måste förhålla oss till verkligheten, inte till partier. Taktikröstning är inte bra. Farhågorna måste mötas. Man sade när miljöpartiet ställde upp i riksdagsval att vänsterpartiet skulle försvagas, men det gjorde det inte. Vänsterpartiet fick fler röster när Mp kom in i riksdagen. När Feministiskt parti kom började alla partier tala om feminism. Det blev slut med tal om kvinnolöner och kvinnofrågor. Det gäller att sätta kraft bakom orden.

Om ni blir medlemmar får ni vara med och bestämma om vi ska ställa upp i valet. “Det är på oss det beror hur det blir”. Vi ska vara en blåslampa på de andra partierna, vitalisera demokratin. Före pausen vill jag citera Eeva Kilpi:

När mormödrarna dör förvandlas de till blomsterängar och gräs

som susar ovanför barnbarnen,

skyddar dem mot regn och blåst

och vintertid breder ut grenarna över dem

till snöhyddor.

Men innan dess är de

passionerade.

PAUS

GS: Jag upprepar: Partiernas oförmåga att hantera den existentiella dimensionen kräver handling här och nu. Det händer inte mycket. Partierna hamnar i maktspel, vem som ska vara med vem eller hålla borta vem. De vill samarbeta bara om makten. Vi vill däremot skapa en bred allians över höger-vänsterskalan. 4% av rösterna vilket krävs för att komma in i riksdagen är en hög tröskel. Det är svårt för nya initiativ att komma fram. Andra länder har 2%.

Vi måste fråga oss varför folk inte går till partierna. De vill inte köpa hela konceptet. Folk har vidare vyer. Partistrukturen försvårar. Vi har nu en situation där hela livet står på spel. Här och nu. I många länder gör de mer än vi gör. Konsekvenserna kommer också att drabba oss, men det är de fattiga i fattiga länder som får betala mest. Vi är skyldiga till deras situation och har ett ansvar.

Publ.: Hur ska arbetet omorganiseras? Hur ska vi få de här idéerna att diskuteras och påverka partierna? Om inte, hur annars styra samhället?

GS: Vi är inte ute efter att ersätta partierna. Vi måste förmå dem att engagera sig.

Vi har 15 krav med följande rubriker:

1. Bryt kortsiktighetens förbannelse i ekonomin. Bort med krona för krona.

Evigt sparande - evig fattigdom.

2. Påskynda elektrifieringen via kommunerna!

3. Öka antalet kolsänkor: våtmarker, skog, etc

4. Bort med BNP-begreppet! Ta bredare grepp.

5. Sprid teknik till den fattiga världen!

6. Genomför skatteväxling (se hemsidans Bakgrundsdokument)

7. Livscykelresonemang

8. Direktiv om miljövänliga processer i industri, jordbruk, m m

9. Fördjupa medborgardemokratin med medborgarråd

10. Sänk rösträttsåldern

11. Respektera urfolkens rättigheter

12. Öka tempot i omställningen för att minska klimatförändringen

13. Ge naturen rättigheter i form av Ekocidlagstiftning

14. Öka klimatstödet till de fattiga länderna

15. Stöd en internationell konvention om brott mot naturen

GS: Klimatalliansen är något som tillför. De politiska partierna behöver ändra sina arbetsformer. De behöver ge upp att de är de enda som kan och vet. Våra 15 krav möter de behov som finns. Göran Persson sa: ”Den som är satt i skuld är inte fri.” Så tog man bort investeringsbudgeten. Det medför att man inte har resurser att göra något nytt. Man har ett sätt att räkna så att vi blir fattigare hela tiden. Det behövs en investeringsfond och den ska användas. Pengar behöver gå från stat till kommun. Så t ex behöver antalet koldioxidsänkor /våtmarker ökas. Börja mäta rätt! BNP tar inte hänsyn till om något är bra eller dåligt. Satsa på skatteväxling.

Gå med i Klimatalliansen! Där ges mer bakgrundsdokument än i DN-artikeln. Direktiv ska ges till AP-fonderna att göra hållbara investeringar. Ett sätt att fördjupa medborgardemokratin vore medborgarråd. På Irland finns en medborgardialog i abortfrågan. Folkbildning och medborgardialog är ett sätt att lösa samhällskonflikter.

Andra förslag är att sänka rösträttsåldern. Med fyra år långa mandatperioder kan de unga idag ha hunnit bli 22 år innan de får rösta första gången. Respektera urfolkens rättigheter är ett annat krav vi har, liksom – naturligtvis – öka tempot i omställningen för att minska klimatförändringen. Att ge naturen rättigheter i form av Ekocidlagstiftning är ett annat krav. Det ska vara brottsligt att förstöra miljön. Aktiebolagslagen ska ta med sådant.

Öka klimatstödet till de fattiga länderna. Vi i de rika länderna gör de största ekologiska fotavtrycken med utsläppen. Löften att överföra pengar till utvecklingsländerna har inte infriats. De systemförändrande punkterna bland de 15 är de mest framsynta. Ekonomin måste underordnas de klimatpolitiska målen.

Publ.: Är det möjligt att ändra aktiebolagslagen bara i Sverige?

GS: Vi har en ekonom ibland oss, Sasja Beslik. Han säger att vi måste ha in formuleringar som tar upp att verksamheten inte får strida mot hållbarhetsmålen. Jag kan inte svara på frågan om på vilken internationell nivå som förändringen kan ske.

Publ.: Jag skulle gärna se en 16:e punkt som visar hur man kan ta ett steg bakåt och ändå leva bra på en lägre nivå.

GS: Skicka förslag! Vi måste minska konsumtionen. Redan på -90-talet hade vi börjat leva över våra tillgångar. Det var före den stora expansionen. Vi levde inte dåligt på den materiella nivån. Vad längtade vi efter då? Redan tidigt tyckte jag att kortare arbetstid vore bra.

Publ.: Dig och Greta är det roligt att lyssna till. Greta talar om sin favoritsaga. Kejsarens nya kläder. Vi behöver en Greta om vapenindustrin. Vi måste få regeringen att skriva under kärnvapenförbudet, och vi måste protestera mot kärnvapen och miljöförstöring av krig och krigsövningar.

GS: Framför allt måste vi se sambanden. Försvarsministern har paranoida föreställningar om Ryssland. Det finns en rikskampanj för att påverka regeringen och riksdagen att signera respektive ratificera kärnvapenförbudet. Det är centralt att påvisa sambanden med klimat- och miljöförstöringen. (https://www.laraforfred.se/fredsrorelsen/kampanj-karnvapenforbud-nu),

Publ.: Med tonvikt på elektrifiering vore det ett miljöbrott att lägga ner järnvägen till Lysekil

GS: Ja, att bygga ut järnvägen och ha nolltaxa i kollektivtrafiken är nödvändigt. Att ha varierande kostnader i kollektivtrafiken är som att behöva betala mer för hissen för den som bor högt upp i ett flervåningshus. Och utbyggd infrastruktur behövs.

Publ.: Ett förtydligande av vikt är att kärnvapenkriget innebär ett utdraget lidande för världens befolkning.

GS. Vi måste bara se till att det inte inträffar.

Publ.: Fattiga länder och Kina utlovar nollutsläpp först 2060 eller 2070. Hur övertala Kina och övriga att öka tempot?

GS: Vi ska inte lägga oss i det vi inte kan genomföra.

Gudrun avslutade med bönen ”Sinnesro”:

"Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden."

och dikten ”Konflikten är löst” av Lisa Ekdahl:

Karin Utas Carlsson och Ola Friholt

PELLA THIEL Fred Med Jorden - På Vems Villkor?
För mångfald mot enfald
Välkommen till Ellösparken torsdagen den 6 mars kl 19

Torsdag 28 november talar fredsforskaren och världsaktivisten Jörgen Johansen under rubriken - PALESTINA hösten 2024 Finns det ett ljus i mörkret? - Välkommen kl 19 i Ellös Folkets Park!

Tors 31 okt talar fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg, nyligen hemkommen från ännu en resa till Kina:
KINA TUR OCH RETUR
Intryck under 40 år

mottog då denna dikt av Ola.

FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET - ett bidrag till fredsundervisning

Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.

I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.

Folkets fredspristagare

Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019

Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

• Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020
• Debattartikel: SVERIGE KAN FÖRSVARAS UTAN VÅLD sommaren 2020
• Debattartikel: ATT FRAMKALLA DEMONER sommaren 2020
• Debattartikel: ILFART MOT FRAMTIDEN sommaren 2020
• Debattartikel: HAR VI EN CHANS? sommaren 2020
• Debattartikel: KLIMATKOMPENSERA TILL DÖDS 13/3 2020
• Debattartikel: VAD HOTAR VÅRA INTRESSEN? juni 2019
• FN-KONVENTIONEN MOT KÄRNVAPEN - Remissvar om ambassadör Lars-Erik Lundins utredning 10/4 2019
• Krisbroschyren påtalad: Krisen pågår – vad gör vi? 25/3 2019
• Debattartikel: Farligt säkerhetstänkande 31/3 2019
  
• Debatt om ekologiskt jordbruk 31/1 2019
  
• Misslyckade klimatförhandlingar per design? Debattartikel av hemsidesredaktören 12/12 2018
• Debattartikel - Vem behöver lugnas? ETC-Göteborg 22/10 2018
• Debattartikel - Avklädda krigshetsare
• Debattartikel - Var noga med fakta. SyreGlobal nr 54 2018
• Debattartikel - Militärmanövrer förstör miljön. ETC-Göteborg 11/10 2018
• Öppet brev - Avbryt Nato-samröre 1/12 2018
• Brev till Agenda om Syrien-inslaget 15/4 2018
• Uttalande - Bygg broar - inte murar 11/4 2018
• Debattartikel - Konserver mot krig? 14/2 2018
• Uttalande - Förbud mot kärnvapen 2/12 2017
• Insändare - Är Sverige fredligt? 18/7 2017
• Uttalande - Är terrorismen förvirrad? 19/4 2017
• Uttalande - Återuppliva Sverige som fredskraft! 3/12 2016
• Öppet brev - Hejda de skändliga! 28/11 2016
• Öppet brev - Widmans fasta övertygelser 21/12 2016
• STOPPA KOLONIALISMEN! Öppet brev den 17/3 2016
• EN FREDLIG VÄG TILL FRED - Uttalande vid Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente den 5/12 2015
• Uttalande: Vänd Nato ryggen! - Låt oss stärka FN genom att vara ett starkt fredsförbund! 19/10 2015
• Öppet brev: HUR STOPPAR VI VÄRDLANDSAVTALET? 13/10 2015
• Yttrande om promemorian om Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd - 28/9 2015
• Öppet brev: PRAKTISK REGERINGSFEMINISM 21/4 2015
• Öppet brev: FÖR EN FEMINISTISK POLITIK 5/3 2015
• Öppet brev: VAD ÄR NATO? 22/1 2015
• Öppet brev: BEVARA SVERIGE ALLIANSFRITT! 6/12 2014
• GRÄNSPOLIS MOT FLYKTINGAR I SJÖNÖD 6/11 2014
• FREDSPRIS PÅ AVVÄGAR! 12/10 2014
• Världens folk och regeringar, besinna er! 23/4 2014
• Nobels fredspris får ej missbrukas! 7/12 2013
• Är krig en bra affärsidé? 16/4 2013
• Stoppa drönarna! 16/4 2013
• JÄMSTÄLLDHET UTAN ILLUSIONER! 7/3 2013
• Det evinnerliga skumrasket kring handeln med vapen - 8/3 2012
• FLYKTINGAR FÖRTJÄNAR HÄNSYN - 12/4 2011
• INGEN SVENSK MILITÄR TILL LIBYEN mars 2011
• Främlingsfientligheten - öppet brev till sveriges regering och riksdag 21/9 2010
• ISRAEL VILL DÖDA SOLIDARITETEN - Uttalande 31/5 2010
• Återupprätta Sveriges Alliansfrihet! - uttalande om Afghanistan 10/4 2010
• Afghanistan nov 2009
• EU och rasismen - 26/11 2007
• VI VILL HA EN KONSTITUTION FÖR VÅR TID! - 12/4 2006
• Svensk militär i Afghanistan - 6/12 2005
• Flyktingbarnen - 16/4 2005
• Fredsprojektet Europa - 16/4 2005
• Om kvinnofridsdomstolar - ERNI & OLA FRIHOLT - 24/1 2005

Admin