|
||
Referat från våra arrangemang
Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023
I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023
Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson
Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson
Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022
Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg
Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021
Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021
Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021
Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021
Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020
OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020
DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020
Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020
Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020
Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020
The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020
Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020
FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019
Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019
Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019
Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019
Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019
Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019
Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019
Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019
Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019
Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019
Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019
FOLKETS FREDSPRIS -
Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018
Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018
Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018
SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018
Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018
Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018
Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018
Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018
Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018
Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018
Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018
Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018
Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017
DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017
Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017
VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017
MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017
DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017
ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017
Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017
Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017
Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017
Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017
Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017
Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016
Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016
Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016
Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016
Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016
Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016
Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016
Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016
NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016
Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016
Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015
Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015
Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015
Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015
Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015
Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015
Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015
Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015
ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015
Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?
Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.
Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"
Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.
Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.
Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.
Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014
Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014
"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014
Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014
Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014
Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014
Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014
Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014
Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien
Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013
Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013
Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013
Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013
Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013
Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013
Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013
Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013
Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"
Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"
Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013
Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"
Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013
Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"
"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke
Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013
Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"
Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"
Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.
Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"
Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012
Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.
Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011
|
SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturelltReferat av föreläsning i Henåns kulturhus den 18 oktober 2018.Föreläsare: Elisabeth Mühlhäuser. Kvällen började på ett ovanligt sätt. Elisabeth, som väntades med bil från Lund, meddelade att hon hamnat fel i trafikkaoset i Göteborg och missat en avfart på ännu ett ställe och skulle bli försenad. Lyckligtvis hade vi i publiken en van Kinaresenär, Göran Sändare, 
som höll ett fint improviserat föredrag om sidenhistoria och silkesmaskens öden. Därefter beslöts om tidig fikapaus, varunder Elisabeth anlände. Hon tog strax vid och började med att berätta om sin bakgrund. 
Elisabeth började läsa kinesiska 1985 och gick två år på universitet i Taiwan. Hemma igen studerade hon humanekologi. Det är ekologi som för in människan i det ekologiska systemet. Infrastruktur och kultur räknas in. Det är ett ämne som är bra för att förstå kulturer i olika länder och tänka i termer av hållbar utveckling. I slutet av 90-talet började man i Kina bygga upp infrastruktur för internetbaserade utbildningsprojekt. I institutionen IIIEF ges masterutbildning i hållbar utveckling, nämnt som "international environmental economics", dit studenter och forskare från hela världen kommer. Namnet IIIEF uttalas International Institute for International Environmental Economics, vars svenska kontakt är Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet. Med utgångspunkt i mastersutbildningen utvecklades en förenklad version för målgruppen högstadie- och gymnasieelever från hela världen. De delas in i virtuella klassrum online, och handleds av forskare vid IIIEE. Kursen heter Young Masters Programme - YMP. Då fanns det gott om pengar. En särskild gren av YMP-programmet gällde Kina.. Elisabeth fick uppdraget att utveckla detta projekt. Det skedde efter en konferens i Lund, där Elisabeth deltog. Hon identifierade Kinas Gröna Skolor (China Green Schools), som hade utvecklats av utbildningsavdelningen under miljöministeriet, som år 2000 hade 40 000 gröna skolor, spridda i alla provinser i Kina. De arbetade snarlikt våra gröna skolor, "Grön flagg". I Sverige är de s k NGOs, Non Governmental Organisations, men motsvarigheten i Kina lyder under miljödepartementet och leds av frun till en minister. I projektet Sidenvägen är nästan två tredjedelar av mänskligheten involverad. I Sverige lever vi som i ett akvarium. Ingen viktig info når oss. Det är egendomligt vilken information om världen som når oss och vilken som inte gör det. Det behövs en samordning. Elisabeth är en ideellt arbetande fredsaktivist och medlem av styrelsen för Svenska freds i Lund-Malmö och aktiv i kärnvapengruppen, där de har telefonmöten varje månad. "Det allt överskuggande intresset för Kina upptog min tid. Kina blev min sjuka moster i olika sammanhang där jag avstod från att närvara. Folk undrade varför jag började läsa kinesiska. Det var redan 1985. Nu har det blivit vanligare." Kina har en fjärdedel av jordens befolkning, och den kan inte av oss placeras bakom en rullgardin. Världsordningen fungerar i centrum och periferi, och vi i väst råkade vid någon tidpunkt få ett historiskt övertag, och sedan har vi behållit övertaget och ackumulerat det. Vad som är centrum och vad som är periferi beror på hur man ser det. Andra delar av världen har tagit sig förbi den etablerade mallen, och väst försöker motverka detta. Det gäller även Afrika. Men man vill inte ge Kina kredit för vad de gör där. Världsbilden vi i väst lever med är inte hållbar i det långa loppet. Även om vi bygger spärrar vid Medelhavet och österut kan vi inte förlänga kolonialismen. Vi försöker nu in absurdum. Och mainstream media hjälper till med att konservera attityderna. 
Elisabeths första arbete med Kinas gröna skolor blev en ögonöppnare för henne. År 2000 träffade hon chefen för skolorna. De utgick från internet som bas för utbildningen. Men "Vi hade inte fått veta att internet i Kina hade stängts, men den information om internet som nått oss genom medierna från 90-talet är att Kinas myndigheter på alla sätt hindrar en fri användning av internet." De utgick alltså från att internet skulle utgöra bas för utbildningen. Men de blev efterhand beredda på vilka svar som helst när det talades om utbildningsprojektet. Ledningen sa att allt var bra och svarade mot deras behov, "Vi bygger upp satellitsystem för att nå ut till västra Kina som inte har internet", sa de. "Vi måste ju utbilda folket i miljöfrågor. Vi vill internationalisera våra ungdomar." Och när arbetsgruppen invände:"Ni har ju inte sett innehållet i utbildningen." Svaret blev: "Nej, vi litar på er och kan kanske justera senare det som behöver ändras." Detta var för tjugo år sedan. Hur såg bilden av Kina ut då? Vi behöver en sidenväg. Vi måste vidga vår förståelse av Kina. Många där är väldigt ansvarstagande. De är extremt effektiva, tar allt på allvar. Det kommer en utländsk delegation. De konkretiserar och sätter igång. Men svenska intellektuella som besöker Kina fattar inte detta. En annan ögonöppnare: Vi fick veta att "Kina obstruerade klimatkonferensen i Köpenhamn". (Det var 2009.) Men Kina var ett av de första länder som skrev på och ratificerade Kyotoprotokollet. Detta förnekades här i väst. Man sa att Kina inte brydde sig. Elisabeth protesterade och gjorde sig obekväm. Hon arbetade då tillsammans med en forskare i miljö- och energisystem vid Lunds tekniska högskola. Kina är enligt Världsbankens chef fortfarande ett u-land. De skrev också på avtalen i egenskap av utvecklingsland. (De hade alltså skrivit på i en annan grupp än västländerna.) I en särskild kategori, Clean Development Mechanism (CDM), kunde länder som investerade i Kina göra bindande utsläppsåtaganden och samtidigt tillgodogöra sig ekonomiska vinster, samtidigt som Kina fick miljöpoäng. Teknologi överförs, och utsläppen minskar också på investerarnas egen mark, ett win-winprojekt. Enligt Kyotoprotokollet skall CDM-länderna uppfylla specifika krav på utsläppsminskningar av koldioxid. CDM-projekten utvärderades för att se huruvida FN-reglementet efterlevdes. Det hölls "Stakeholder participation meetings". Lokalbefolkningens åsikter skulle inhämtas innan de här projekten genomfördes. Man ville veta hur delaktiga befolkningarna var. (Så går det inte till i Sverige!) Flera projekt undersöktes. Vattenresursansvariga m fl deltog. Kineserna visade sig ha hållit sina möten med protokoll och enkäter, men de såg problem:
Sidenvägen var en fantastisk möjlighet till utbyte mellan Europa och Kina redan för tvåtusen år sedan. Starten för den gamla sidenvägen har daterats till år 119 f Kr. Då reste en kines till Europa för att etablera kontakter. Det tog då ett par år att ta sig från öst till väst. Eurasien är ändå en enda kontinent, och den nya sidenvägen utnyttjar detta faktum. Man vek förr av på flera ställen för marknadens skull, och längs vägen använder man även idag alla de hållpunkter för marknadsutbyte. Kina har en tradition av att vara först med flera innovationer. Under Tangdynastin på 600- till 900-talet uppfanns krutet, kompassen, papperet m m. Krutet användes länge bara till fyrverkerier. Kinas område utvidgades under Tangdynastin. Då blev det mycket utbyte västerut.. Under Mingdynastin, 1300-1600, konsoliderades landet. Den kinesiska muren är ett exempel på hur man ville skydda sig mot de så kallade barbarerna i norr. Och de kinesiska teknologiska kunskaperna sipprade in till Europa via arabvärlden, som ju också förde över kunskaper från det gamla Grekland. Siden, te, kryddor m m fördes från öst till väst. I väst tolkar vi dagens sidenvägsprojekt negativt, som erövring. Det ligger i västs svartmålande inställning. I våra dagar kläds allt via det militaristiska tänkesättet framfött av det militärindustriella komplexet. Även Ryssland och Kina har militarism i sitt förhållningssätt. Men i Kina har man länge utgått från helhet och balans, vilket genomsyrar det kinesiska tänkandet. Under många århundraden har man inte gått utanför sina gränser utan mer räknat in allt i sitt eget humanekologiska system. 
En invändning från publiken: I Afrika satsas kinesiskt kapital. Då går man ju utåt idag. Elisabeth: "Ja, det gör man i mycket hög grad. Kineserna strävar efter jämvikt, inte efter konfrontation, något som är svårt att kommunicera till omvärlden. Det är min upplevelse. Kineserna strävar efter "win-winuppgörelser i enlighet med kinesisk tanketradition, vilket betyder att göra ett avtal bara om alla vinner på det: investering plus handelsavtal för produkter. I Afrika byggs enorma infrastrukturprojekt av Kina. Det väcker oro hos oss, men vi är inte så oroliga när vi själva är ute i samma ärende. Det ses som annorlunda om Kina gör det. Det är ofta bättre än vi tror, men det kan ibland vara sämre." Elisabeth säger att hon kan för lite om Afrika men har läst boken "China´s Second Continent: How a Million Migrants are building a New Empire in Africa". (utkom 2014) Den skrevs av en journalist från USA. Han reste i ett antal länder i Afrika och hade även arbetat där tidigare. Hans stora konklusion är att västvärlden har agerat hänsynslöst i kolonierna och har ställt till mycken oro genom de gränser man drog vid koloniseringen. Det koloniala inflytandet har fortsatt och rättfärdigats med bistånd. Alla vill vi göra gott. Bokens författare säger att vi inte lyckats särskilt bra. Biståndet har blivit en industri som lever utanför samhällskontexten. Detta gäller ibland också SIDAs bistånd. Mycket har gjorts utan fingertoppskänsla. Så kommer kineserna in med sin erfarenhet av att vara ett tredje världenland. De startar stora projekt, t ex järnvägsbyggen, och de för över kunskap om hur man bygger med små materiella resurser. Många uppskattar detta i Afrika. Kineserna har också många projekt i Sydamerika. Då oroas vi, vi som var så hänsynsfulla... Elisabeth kände sig lättad efter att ha läst den boken. Ännu ett exempel från boken tar upp gruvarbetarnas oacceptabla villkor i Zambia. En stor olycka där krävde många liv. Presidenten försökte sopa detta under mattan , rädd att förstöra förhållandet till Kina. Redan då, för flera år sedan, fanns åttahundra tusen bloggare i Kina. Det blev en storm byggd på missförståndet att Kinas problem exporterats till Afrika. Under finanskrisen 2008 stabiliserades ekonomin snabbare i Kina, därför att Kina inte hade bundit yenen till dollarn. Då skapades överskott i ekonomin. Man hade samlat en stor valutareserv i guld för att ha verkliga värden utöver de fiktiva. Så gör också Ryssland idag. Kina fick alltså ett väldigt handelsöverskott med nästan alla delar av världen. Projektet "One Belt Road" introducerades 2013. Det byggs på överskottet och inverkar på sextioåtta länder, som deltar i överenskommelsen med Kina om detta projekt. Det beskrivs av många som ett fredsprojekt, även om det också är ett marknadsutbyte. 
Man kan utnyttja också den nya sidenvägen som ett fredsprojekt. I Kina hoppades man på ett samarbete mellan Kina och Europa, men EU har inte fullt ut motsvarat förväntningarna. Där säger man att Kina använder överskottet som en ny Marshallplan för att lägga under sig de sextioåtta länder som ingår i projektet. Ändå ingår ett antal europeiska länder, även Natoländer, bland de sextioåtta! Kina jämför med Marshallhjälpen. Det handlar om infrastruktur, marknad och handelsutbyte - en utveckling för alla. Men i motsats till Marshallhjälpen vill man dra en skarp gräns mot politisk påverkan. Samarbetsländerna avkrävs att hålla en rågång mellan handel och eventuella konflikter. Marshallhjälpen skapade marknader och samtidigt fick USA exportera sina varor. Kina hjälper till med infrastruktur där det behövs, för att länderna ska kunna ta över verksamheten. Det är en tydlig skillnad mot kolonisering. Röst ur publiken: "Jag har varit i Afrika ganska nyligen. Kineserna bygger alldeles otroligt mycket. På en plats jag besökte hade trettiotusen personer i lokalbefolkningen fått arbete. Många, huvuddelen, är nöjda. Andra är misstänksamma och rädda för ny kolonialism. Men kineserna bygger också kolkraftverk, i totalt sextiotvå länder. Kan jag få en kommentar till detta?" Elisabeth: "Tack för att du som sett berättar. Det är glädjande många som upplevt positiva saker. Men det är deprimerande med byggen av kolkraftverk. 2011 låg Kina på sjunde plats i ekoligan. Men "clean coal" är det nya tekniska begreppet. Denna teknologi skulle till viss del reducera utsläppen. Men i absoluta tal är utsläppen högre där än i USA totalt. Och det är beklämmande att veta." Röst i publiken: "Det är så många kolkraftverk, och utsläppen är enorma. Det fanns stora förhoppningar bland folk i Afrika att de skulle få utbildning. Det handlar om dubbelt så mycket utsläpp av koldioxid i China-Africa som i USA!" Elisabeth: "China-Africa är ett nytt begrepp. Jag vill uttrycka skepsis mot de presenterade siffrorna. Tyvärr manipuleras jämförelsetalen av väst. Vi måste kolla både det som är bra och det som vi inte får se." Röst ur publiken: "Vad vill kineserna göra i Sverige? Varför ville de köpa Lysekils hamn? Det blev stopp, men varför?" Röst 2 ur publiken: "I det resonemanget tänker man bara på Lysekil. Men kineserna behöver hamnar i norr, anknutna till Nordostpassagen, som snart är en realitet." Elisabeth: "Här råder den antikinesiska attityden. Kineserna försöker ersätta den västliga militarismen med ekonomiska medel, göra sig närvarande utan militär makt. Hur mycket infrastruktur hos oss är inte präglad av den transatlantiska länken? Vi ser det inte för vi är invanda. Men vi bekymrar oss över vad kineserna gör. Ishavsrutten via Arktis ger ett nytt fokus. Lysekil ingick i planen för Nordostpassagen. Traden blir förkortad. Kina investerar nu i hela världen för att vara närvarande i fredliga former och skapa fredliga band för att väga upp västs militarism. Kina och Ryssland samarbetar mot västs expansionism, uppbackad av dess militär." 
Samtalet kommer in på Kinas nya närvaro med ett eget hangarfartyg i Sydkinesiska havet och dess flottnärvaro i Malackasundet och Indiska oceanen. Detta ses som en markering mot USAs ständiga flottnärvaro i andra länders farvatten, som också starkt trafikeras av kinesiska handelsfartyg. Röst ur publiken: "Vi har fått en mörk bild av Kina som enpartistat och samtidigt som ultraliberal marknadsekonomi. Från de ekonomiska frizonerna kommer arbetarna till sina hem på landsbygden bara en gång om året. I frizonerna tillverkar man mycket skräp som säljs billigt bland annat i Sverige." Elisabeth: "Det är inte bara i de ekonomiska frizonerna det kan vara omänskliga förhållanden. Folk flyttar dit där projekten finns. Ett par hundra miljoner arbetare är ständigt i rörelse mellan infrastrukturprojekten i landet. Det innebär stora mänskliga problem. Det är bara för att de är kineser som de klarar det. Jag hoppas detta är övergående. Det finns i sammanhanget barn som hamnar mellan stolarna och inte får plats i skolan. Detta är också ett stort problem." På den tiden då Elisabeth ännu gick i skolan levde kineserna i kollektiv, och detta finns kvar i vår föreställningsvärld. Folkrepubliken Kina grundades 1949. Alla hade en bostad, en risskål, enkel sjukvård, pension, dagis, skola. Utvecklingen har dock sedan länge lämnat de blåa Maouniformerna. Med Deng Xiaopings marknadsreformer 1978 gick det sedan i en rasande fart. Till exempel ökade antibiotikaresistensen. (Elisabeth är med i en arbetsgrupp för att bekämpa den.) Sjukvården avreglerades efter 1978, och barfotaläkarna försvann. Sjukhusen tog höga avgifter. Läkarna drog in personliga inkomster genom att till exempel skriva ut läkemedel. Plötsligt fanns det i landet tusentals internationella företag, vilka negligerade de fyrahundra miljonerna fattiga. 2003 bröt SARS ut. Det är en smittsam virussjukdom som ger lunginflammation. När man scannade igenom befolkningen uppdagades fall med multiresistenta tuberkulosbakterier. Det var mycket vanligt förekommande. Elisbeth medverkade även i det sammanhanget. I samarbete med Sverige skulle Kina då återupprätta trettiotusen vårdcentraler. Kineserna reagerade snabbt. De har under hundratals år levt i ett tätbefolkat land. De vet riskerna. Det här gäller även miljö- och klimatfrågan, även om man utifrån inte tror det. Alla har idag fått en miniminivå av hälso- och sjukvård. Många journalister beskriver att man är på väg tillbaka från den extremt hårda utvecklingen mot marknadsekonomi. Numera gäller oftast bedömningen att Kina är på väg i socialdemokratisk riktning med kontrollerad marknadsekonomi. Röst ur publiken: "Hur ser du på hur man i Kina behandlar minoriteter? Och hur ser du på konflikten i Sydkinesiska sjön?" Elisabeth: "Låt mig ta en sak i sänder. Jag har nu arbetat åtskilliga år i Raoul Wallenbergcentret i Lund tillsammans med kinesiska jurister. Olika juridiska nivåer fanns, till exempel för familjeplanering. Jag tror att det har begåtts enorma missgrepp alltifrån 1949 och då framför allt under kulturrevolutionen. Det har funnits och finns ännu stor social kontroll. Jag har inte full kunskap, men jag tror mig veta att det i verkligheten är lite bättre än vi fått veta och tror." "Vad gäller konflikten om öarna i Sydkinesiska sjön vill de lösa tvisten bilateralt med Filippinerna. Jag tror att bakom det senaste som hänt på militärområdet ligger en provokation från USA." Röst ur publiken: "Och uigurerna? Vad vet du om dem?" 
Elisabeth: "Kina har tvåhundra minoriteter. Jag har inte varit där uigurerna finns. När det gäller familjeplanring har minoriteterna tillåtits ha fler barn än Hankineserna. Och så finns problemet med IS och alQaida. Radikala islamiska grupper har skickat trosfränder bland uigurerna till Syrien för att tränas att agera i sitt eget hörn av Kina och bland annat störa kontakterna västerut. 2013 anfölls en kinesisk polisstation av en väpnad grupp med stöd från USA, som därmed blev en del av terrorismen." Röst ur publiken: "Vi har ju hört om de så kallade träningslägren. Där ska finnas två miljoner internerade!" Elisabeth: "Jag tror inte på det. Västlig nyhetsförmedling sprider en falsk bild. Det finns ett intresse av att Kina inte ska kunna lösa det nyssnämnda problemet. Kineserna hävdar att de vill motverka islamisk extremism och införa det de kallar "kinesisk harmoni". Kinesiska språket införs överallt, vilket ger minoriteterna möjligheter till universitetsutbildning. De hade inte nått dagens utvecklingsnivå om man försökt tvinga folk, 1,4 miljarder! Vi hade i fredsrörelsens regi en debatt om värdlandsavtalet med Birger Schlaug. Där deltog en uigur från Sinkiang. Han sa såhär: ´Om inte Kina gripit in hade uigurerna kommit långt på efterkälken.´ Det är vad jag också tror." Röst ur publiken: "Kinesiska solceller exporterades till Europa. EU införde extratullar. Man har i västerlandet orimligt långa patenträttigheter för att hindra andra producenter. Japanerna skulle hållas nere, eftersom de sågs som "den gula faran". Patenträttigheter på femtio år förlängdes till sjuttio år istället för at sänka tidsgränsen. Indien fick till stånd en kompromiss med de stora läkemedelsföretagen. Så gör säkert också Kina. Microsoft gör enorma vinster på sina patenträttigheter." Elisabeth: "Nästan alla våra system har sin motsvarighet i Kina. De har sin egen variant av Wikipedia och av Google. Kina försöker hålla ihop sitt samhälle genom att ha sina egna varianter. Vi ser nu Face Book och kontrollen som utövas där. Då förstår vi bättre. Samma förståelseprocess skulle behövas för att vi ska förstå hur de försöker hålla yenen fri från dollarn." Ny röst från publiken: "Man borde i Kina arbeta för att motverka urbaniseringen. Där växer nu de där jättestora städerna, som blomstrar med hjälp av en fattig omvärld. Detta är en belastning för landet. Finns det motkrafter?" 
Elisabeth: "Tyvärr måste jag göra dig besviken. Urbaniseringen i Kina går inte att stoppa. Kina är kanske det land i världen som har minst resurser per capita. Det handlar om vatten och jord. Att bygga resursmässigt balanserade hållbara städer är en överlevnadsfråga för dem. Marken har förorenats mycket (under "det stora språnget"...) och jord och skogar måste återställas." Röst ur publiken: "Jag reste genom Kina. Stora städer byggs. Industrierna ligger i städerna. Verksamhet ute på landsbygden går bara inte." Elisabeth: "Vi har lite olika problembild i Sverige och Kina. Här har vi större valmöjligheter idag. 1870 hade Sverige 70 % jordbrukare av hela arbetsstyrkan. 1970 hade vi 2 % jordbrukare." Röst ur publiken: "Det är vad som gäller nu. Men den siffran kan komma att ändras." Elisabeth: "Jag har varit mycket i gröna skolor. I Sverige har vi grönytor. Kineserna har ofta inte de utrymmena, men de odlar ofta på taken i så kallad stadsodling. De nya städerna avser att minska jordbruksbefolkningen, ge bättre sjukvård, jobb m m. Sverige är ju idag inte ens självförsörjande med mat. Vi har större valmöjligheter nu, men hur blir det sen?" Ola: Det är lite beklämmande och misstänkt med de etablerade ensidigt negativa åsikterna om Ryssland och Kina. Vi tackar dig för att du står upp emot dem och anlägger flera intresseväckande perspektiv. Referat av Karin Utas Carlsson och Ola Friholt Foto: Erni Friholt |
Folkets Fredspristagare - lista
Aktuellt 2025
PELLA THIEL Fred Med Jorden - På Vems Villkor? För mångfald mot enfald Välkommen till Ellösparken torsdagen den 6 mars kl 19 Aktuellt 2024 Denna skrift, VAD ÄR SANNING?, av Ola Friholt kan nu beställas mot enbart postokostnad. För ett ex blir det 44 kr, för tre ex 66 kr. Beställ via ernifriholt@gmail.com eller 073-9072717. 
Torsdag 28 november talar fredsforskaren och världsaktivisten Jörgen Johansen under rubriken - PALESTINA hösten 2024 Finns det ett ljus i mörkret? - Välkommen kl 19 i Ellös Folkets Park! 
Tors 31 okt talar fredsforskaren och konstfotografen Jan Öberg, nyligen hemkommen från ännu en resa till Kina: KINA TUR OCH RETUR Intryck under 40 år PÅMINNELSE OM ÅRSMÖTE Fredsrörelsen på Orust håller årsmöte den 18 april kl 19 i Ellösparken. Välkomna! Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3. Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola. 
Häften i nytryck att beställa 1) Om vapen vore lösningen... 2) Maktens Irrvägar  
Läs mer och beställ på förstasidan Vårens program:
Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen Jan Öberg: NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED? Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris Lokal: Ellösparkens entréhall fri entré och start kl 19
Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten Jörgen Johansen: KLIMATKATASTROF - HOT OCH MÖJLIGHET. Lokal: Ellösparkens entréhall fri entré och start kl 19 Till minnet av Fredrik Heffermehl Aktuellt 2023Debatt - Ett eko från 1985 Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur Debatt - Elfte september som led i en strategi Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023) Hej Medlem! april 2023 Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap! Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel Program Våren 2023 Aktuellt 2022SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022 Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas! Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr! 
FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022 Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022 Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET - ett bidrag till fredsundervisning 
Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research. För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022. Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas! Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr! Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022 Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad? Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato? Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato? Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta! Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt! Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred Debatt mars 2022: Demoniseringens makt Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91 Debatt januari 2022: Kampen står om världsön Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland? Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen? Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina Debatt november 2021: Kapprustning till döds Debatt november 2021: Demokrati och historia Årsberättelse för 2020 (pdf) Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan! Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck Aktuellt 2020Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER 
I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90! Dikt till Johan finns här. Upprop till alla världens ledare oktober 2020 Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta. Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen! Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020  Folkets fredspristagare 
Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019 
Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019 Brev till regering, riksdag o media
Admin |
|
Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken |
||
