Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023

I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson

Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022

Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg

Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021

Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021

Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021

Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021

Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020

OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020

DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020

Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020

Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020

Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020

The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020

Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019

Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019

Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011
Referat från

Samtal mellan politiker och Fredsrörelsen på Orust måndagen den 12 maj 2014 i Kajutan i Henån


Ola i talarstolen

Ordföranden i Fredsrörelsen på Orust Ola Friholt inledde med en kort presentation av denna 30-åriga fredsrörelse som självständig idérörelse i positivt växande. Han betonade att fredsrörelsen strävar efter att fred ska skapas med fredliga medel. Kommuner och riksdag kan lätt informera sig genom att läsa några av den världsledande fredsforskaren Johan Galtungs böcker. Han höll upp en volym "Peace by Peaceful Means" (en av runt 150 böcker som JG har skrivit) och påpekade att Galtung ofta anlitats på Orust.

Ola lämnade därefter ordet till Evert Svensson, känd f.d. riksdagspolitiker från Kungälv, vilken påtagit sig rollen som moderator.

Evert hälsade alla ca 50 närvarande välkomna och bad de åtta politikerna i panelen att kort presentera sig.

Anders Tenghede, V hade fått hoppa in med kort varsel och var något oförberedd.
Viktor Simensen, Folkviljan hade också hoppat in med kort varsel.
Kenneth G. Forslund, S: Riksdagsman från Kungälv, sitter bl.a. i Utrikesutskottet. Har sina rötter i SSU och kampen mot kärnvapen.
Kajsa-Karin Andersson, Kd: Tackade för inbjudan. Ny i politiken men redan lokal ordförande. Röstade en gång nej till kärnkraft.
Ulf Sjölinder, Fp: Aktiv i Miljörörelsen. Anser att miljökamp inte kan föras utan arbete i politiska församlingar. Erfarenhet av Sovjetsamhällets privilegier och ojämlikhet i Litauen.
Kia Nordqvist, Mp: Miljöpartiet är en freds- och miljörörelse. Hon deltog i fredsmarschen till Paris 1981. Glad att vara europé när Melodifestivalen utsett en tydlig hbt-person till vinnare. Visar på tolerans som är viktigt för fredsarbetet.
Fredrik Christensson, C: Riksdagskandidat från Lysekil. För ung för att få delta i Kärnkrafts- omröstningen 1980, men skulle ha röstat nej.
Ingrid Cassel, M: 30 år i politiken och har i olika roller sett militären inifrån. Arbetat bl.a. med system för minröjning.


Fr v: Kenneth G. Forslund, S, Kajsa-Karin Andersson, Kd, Anders Tenghede, V, Viktor Simensen, Folkviljan, moderatorn Evert Svensson, Fredrik Christensson, C, Ingrid Cassel, M, Kia Nordqvist, Mp, Ulf Sjölinder, Fp, Ola i talarstolen

Efter den inledande presentationen redogjorde Evert Svensson i enlighet med inbjudningsbrevet för agendans två första punkter:
  1. I likhet med alla andra utvecklade stater har vårt lands medborgare, företag, förvaltningar och institutioner länge aningslöst fört ett krig mot naturen, som överexploaterats såväl inom som utom landet. Som alla idag vet, har vi ett delansvar för pågående klimatförändringar. Man kan därför tala om ett krig mot miljön och ansluta sig till kravet att sluta fred med naturen.
  2. Sverige påverkas idag också av flyktingströmmar orsakade av klimatsvängningarna. I Syrien ledde fem års torka till missväxt och bondeuppror och flykt undan nöd. Olika politiska intressen tog tillfället i akt att skapa ett inbördeskrig som hitintills krävt långt över hundratusen offer och över två miljoner flyktingar. Sverige berörs av detta. Hur bemöter vi detta? Hur svarar vi på miljökatastrofen?


Varje parti tilldelades fem minuters anförande för att beskriva partiets syn på frågorna.

Anders Tenghede, V, anser att klimatfrågan är den viktigaste. Utan en lösning på den har vi ingen jord att leva på. Poängterade att tillgång på vatten är en viktig delfråga.


Anders T, V, talar om klimatet

Viktor Simensen, Folkv: Konsumtionen ökar i snabb takt. Resurserna kommer inte att räcka till alla. Kommunen måste se över sin upphandling, så att man stöder närproducerat. Sverige borde t.ex. sluta importera kött. Varje kommun bör ta ställning. Importen förödande för självförsörjningen.

Kenneth G. Forslund, S: Klimathotet är alla medvetna om, men vad gör vi? FN:s nya milleniemål tar åter upp fattigdomsbekämpningen 2015. Den fattiga delen av jordens befolkning måste få öka sin konsumtion till en rimlig nivå. Detta måste ske genom en omfördelning av konsumtionen. Hur skall detta finansieras? Den fattiga delen av jordens befolkning måste få resurser att skydda sig, t. ex. med skyddsvallar mot översvämning, mot den klimatpåverkan som vi åstadkommer. Flyktingar av miljöskäl ökar, och vi måste få bättre system för att klara av detta. Sverige är f.n. det enda land som ger flyktingar från Syrien permanent uppehållstillstånd. Fler länder måste förmås hjälpa till. Länderna i Sydeuropa, t. ex. Grekland, Italien, Spanien, drar ett stort lass. Det är viktigt med en generös politik.


Kenneth G. F, S lägger ut texten

Kajsa-Karin Andersson, Kd, instämmer i det som sagts tidigare, men tillägger att värdegrunden om allas lika värde måste tas på allvar. Skulle alla konsumera som vi gör skulle jordens resurser bara räcka till 1/2 miljard människor. Grundproblemet är, att vi måste dela med oss, vatten t.ex. Girigheten måste elimineras och vi alla bli världsmedborgare. Förändringen måste börja i oss själva, i våra personliga liv. Hon refererade till Tage Danielssons sketch efter Harrisburg-olyckan om sannolikheten att något inträffar. Viktigt att vara engagerad, envetet från hjärtat. Vilken framtid har våra barn och ungdomar om vi inte agerar?

Ulf Sjölinder, Fp, konstaterar att samsyn råder om klimat och miljö men att en mer samordnad EU-politik måste utvecklas. Syrienkrisen visar hur farligt det är, när stora grupper med starka ledare, t.ex. präster och kyrkor uppviglar människor. Han anser att kollektiva religioner och ideologier, fascism, nazism, kommunism, skördar flest offer.


Ulf Sjölinder, Fp, talar om kollektiva ideologier

Kia Nordqvist, Mp: Sverige har haft en sorts fred i 200 år men ingen kvinnofrid, och vi visar en stor hänsynslöshet när det gäller hur vi utnyttjar vår planet. MP vill bilda en förtrupp för fred med vår planet. Flyktingpolitiken måste skapa lagliga vägar till Europa. EUs insatsstyrka bör omvandlas till en civil fredskår för att förebygga och förhindra konflikter. Vi kan skapa förändring här på Orust genom att ha med miljöhänsyn i alla beslut vi tar.


Kia N, Mp, talar om flyktingar

Fredrik Christensson, C: Frågeställningarna har en internationell aspekt, men även en lokal och hemma som individ. Utsläpp måste begränsas med rätt pris på utsläppen. Förnybar energi och mat skall produceras lokalt och miljövänligt. Exploatering av jordbruksmark ska förhindras. Vi kommer att klara oss i de rika länderna, men vi måste visa solidaritet. Flyktingar måste erbjudas lagliga vägar till Europa. Klimatbiståndet måste hjälpa de fattiga länderna att ställa om. Man måste först ha mat i magen innan man kan förändra.


Fredrik Christenson, C, talar om invandringens positiva följder

Ingrid Cassel, M, tycker att många goda saker har sagts. Klimatfrågan är både lokal och internationell. Vi köper mat från alla delar av jorden, den fraktas långa vägar, men sedan slängs mycket. Lokalt måste vi komma tillrätta med matsvinnet. Orust måste planera för otroliga 2 meters höjning av havsytan. I Afrika söder om Sahara sker en positiv utveckling med mycket hög tillväxt baserad på modern teknik. Tillväxten är större än i Kina, men många företag köper in sig i Afrikas naturresurser. Tyvärr har polio tagit fart igen. Inom EU borde vi skämmas. Vi sköter inte det sociala. Vi måste få en ny folkrörelse för detta.

Moderatorn Evert Svensson påpekade att flyktingar är en stor tillgång för att balansera den topptunga befolkningspyramiden i Europa. Och han utlyste ännu en kort runda av politikerpanelen.

Viktor Simensen, Folkv, har kört buss för integrationsverket och träffat många flyktingar och slagits av hur kompetenta många är. Problemet är att kunna ta hand om dem, skaffa bostäder och jobb. Ute i periferin finns plats, t ex i Åmål, men inga jobb. Ofta blir det reservat på grund av att flyktingarna vill flytta till områden där man kan använda sitt eget språk.

Kajsa-Karin Andersson, Kd: Vi måste se flyktingarna som medmänniskor. Invandrarna är ofta nödställda men möter fördomar. Hon skäms över inställningen att de är annorlunda. Nära kontakter ger en bild av fina människor med stor kapacitet. De tar de jobb vi inte vill ha, och utan att klaga. Kan vi inte erbjuda dem bostad på samma sätt som vi gjort med sommargäster? Anekdot: " Färgad? Nej, jag har alltid varit svart".


Kajsa-Karin Andersson, Kd, har en ljus syn på flyktingar som våra medmänniskor

Kenneth G. Forslund, S, säger att allt bli enklare om alla hjälps åt. Det finns kommuner som vägrar delta. Kommuner som har jobb, t.ex. Gnosjö, tar emot många. Södertälje tog under Irakkriget emot fler flyktingar från det landet än vad hela USA gjorde. Man har också samarbetat med andra kommuner, t.ex. med Gnosjö, för att skaffa arbete. Undervisningen i Svenska för Invandrare måste förbättras. Den ger nu kompetens motsvarande åk 6. Det räcker inte. Han har sett många exempel från Kungälv, hur flyktingar etablerar sig i samhället och flyttar vidare. Den demografiska utvecklingen gör att vi snart är tillbaka i den tid då vi sökte efter arbetskraft. I slutet på 60-talet bussade Volvo hit arbetare från Balkan. Det kommer igen, men i annan form. Med fotfäste går man snabbt vidare. Segregationen måste hävas.

Ingrid Cassel, M: Vi har inte så många flyktingar på Orust, men vi umgås inte. Här skulle alla kunna hjälpa till. I Norrköping har en positiv utveckling skett med bostäder och jobb och nystartade företag. Det känns inte bra att vi säger att vi här på Orust saknar bostäder. Det borde kunna ordnas. I en förort ledde två inflyttade flyktingfamiljer till att en nedlagd skola kunde öppnas igen.


Ingrid Cassel, M, talar om flyktingar på Orust

Fredrik Christensson, C: Invandrarna är viktiga även ur aspekten att de skickar bidrag till sina hemländer, bidrag som är större än det samlade svenska biståndet. Språkundervisning bör integreras med yrkesutbildning. Kommunerna måste planera för bostäder och arbete. Han såg problem med att flyktingar hänvisades till miljonprogrammets bostäder. Och han ville att språkundervisningen skulle individuellt inriktas på den eftersträvade yrkesinriktningen.

Här gjordes avbrott för fika med solidariskt kaffe och te och hembakt. Därefter var det fritt för inlägg från publiken


Solidarisk fikapaus

Ulf Sjölinder, Fp: Vi måste se möjligheter, inte bara problem. Han gjorde en återblick på ett medeltida samhälle i Östeuropa präglat av stor tolerans. Minoriteter fick automatiskt rätt att bli medlemmar i parlament och fick rätt att starta företag. Som exempel på dagens inställning nämnde han att en väninna till hans fru, hjärnkirurg från St. Petersburg, kunde erbjudas plats på Sahlgrenska - som städerska!

Kia Nordqvist, Mp, tyckte att mycket bra blivit sagt om miljö och flyktingpolitik. MP vill komplettera den lagstadgade principen om barn- och jämställdhetsperspektiv i alla beslut med ett flyktingperspektiv.

Eftersom Erni och Ola Friholt särskilt harangerats i Fredsrörelsen på Orust presenterade Ola också andra aktiva och närvarande styrelsemedlemmar. Han berättade att Orust kommun gått med i Mayors for Peace, en rörelse där över 6000 städer och kommuner i världen ingår, varav 26 i Sverige, i grannskapet också Munkedal.

Lotta Husberg: Bostadsfrågan är viktig, olika lösningar för familjer och ensamkommande barn. Hela kedjan måste vara ordnad: bostad, skola och omsorg. Flyktingar lever idag ofta under förhållanden som liknar misär. Vi skulle inte vilja att våra egna barn bodde så, och då skall vi inte låta flyktingbarn göra det. Hon nämner ett exempel från Tjörnbro Park.

Johan Söderpalm: Vi bör sluta exportera vapen. De föder krig. Vad säger panelen om vapenexporten till krigförande länder?

Ulla Wikström påpekar att Vattenfalls brunkolsbrytning innebär en direkt motsägelse mot önskad energipolitik.

Ingrid Cassel, M: Lotta H tar upp ett allvarligt problem. Men Tjörns kommun blev tagen på sängen. Det solidariska ansvaret ligger inte hos kommunen utan hos migrationsverket som anlitat ett privat företag som placerat flyktingarna där, och kommunen fick veta först dagen innan att de skulle komma. Men vi måste ta emot och ta ansvar kommunalt. Det räcker in te med frivillighet som idag.

Kia Nordqvist, Mp, betonar att Mp vill förändra reglerna för vapenexporten och hindra vapenexport till diktaturer. Vi bör avveckla EU:s militära kapacitet. Det kommande handelsavtalet (TTIP) mellan EU och USA måste bevakas. Kan leda till att vi måste ta emot varor, som vi anser icke önskvärda. EU-regler hindrar oss från att stoppa dåliga varor genom regeringsbeslut, men handlare och kunder kan... Och det finns alternativ till de stora elproducerande jättebolagen. De enskilda solcellsanläggningarnas överskott kan samlas upp av små icke vinstdrivande företag.

Erni Friholt frågar hur är det på Orust? Hur många flyktingar finns här, och finns det en flyktingsamordnare? Varför inte ta hjälp av ideella organisationer, t.ex fredsrörelsen, i arbetet?

Kenneth G. Forslund, S: Tänk över hur mottagningen kan arrangeras. Jämför 1940-talet med de finska krigsbarnen. Varför bor ensamkommande flyktingbarn på institution vars värdar tjänar grova pengar. Varför inte i familjehem? Den största gruppen invandrare till Sverige nu är återvändande utlandssvenskar! När det gäller vapenexporten pågår en översyn av lagstiftningen. S vill att det skall vara förbud mot export till diktaturer genom ett demokratikriterium. Kenneth påpekar att det dåliga rykte som miljonbostadsprogrammet fått som segregerade flyktingområden är oförtjänt. Det programmet omfattade 1/3 höghus, 1/3 villor och 1/3 radhus. Låt inte den dåliga delen av programmet svärta ner det som blev bra av 1,020.000 bostäder. Det räddade min egen familj 1967. Vattenfrågan följde med. Vattenfrågan är viktig, liksom avloppsvattnet och reningen.

Kajsa-Karin Andersson, Kd, manar till att inte ställa för höga krav för då blir inget av. Orust måste mobilisera för ett vettigt mottagande. Vi måste hjälpa människor. Barnen dör medan vi diskuterar "standard". Vi är bortskämda.

Kia Nordqvist, Mp, har egna positiva erfarenheter från arbete med flyktingar i miljonprogrammet i Trollhättan med parhus och radhus. Där bor folk med utländsk härkomst. För mig var det ett innanförskap. Vi bör besöka skolorna och bekämpa främlingsfientlighet.

Fredrik Christensson, C: I Lysekil har vi segregationsproblem. När invandrarna får arbete flyttar de från invandrartäta områden som då utarmas. Det blir inga goda förebilder kvar i de områdena. Kanada är ett lysande exempel på hur man får integration att fungera och att skapa arbete. Där är civilsamhället mycket engagerat. Men bland Sveriges 289 kommuner finns också bra exempel.

Ulf Sjölinder, Fp, anser att Vattenfalls användning av brunkolsfrågan lätt löses med att ändra priset på utsläppsrätter. Fp anser att Vattenfall skall säljas ut. När det gäller vapenexporten måste vi först besluta om vi skall ha något militärt försvar. Skall vi ha det har vi två val: tillverka själva eller köpa utifrån. För övrigt har Kanada stor invandring och effektiv integration, men man kvoterar och tar bara emot dem som har goda förutsättningar att integreras, yngre med språkkunskaper.

Ulla Wikström vill aktualisera frågan om statens ägaransvar för Vattenfalls agerande: Sälja ut vattenfall??? Ge det till norrlänningarna! Eftersom vapenindustrin inte är i svensk ägo kan vi inte styra den och påverka exporten.

Johan Söderpalm anknöt till inledningens begrepp "Fred med fredliga medel" som ett eftersträvansvärt ideal.

Bi-Ma Andén: Det talas idag för lite om människan. Hon är inte bara kropp utan också kultur. Lever inte bara för att tjäna pengar. Se på flyktingarna! De talar med varann. Vi kan fråga de krigsskadade vad de upplevt. Vi bör uppskatta den kultur som invandrare för med sig, icke minst familjesamhörigheten. Vi och våra barn är kulturfattiga, vi är flyktingar i vårt eget land. Hon hade varit på en konferens om Vattenfall och hoppades att Sverige skulle gå i täten mot Vattenfalls kolbrytning.


En av åhörarna Bi-Ma Andén anser att vi är kulturfattiga i Sverige

Kia Nordqvist, Mp, hade skickat ett sms under pågående möte till en partikamrat med kännedom om integrationen på Orust: Sammanfattningsvis fungerar det bra på Orust. Asylsökande ensamkommande barn bor på Andromeda i Mollösund och får god man. De får familjeplacering när uppehållstillstånd beviljats. Omyndiga får tillförordnad vårdnadshavare som utses av Länsstyrelsen. Skolan jobbar mycket professionellt. Yngre barn börjar direkt i klass och de äldre i Internationella Gruppen.

Kenneth G. Forslund håller inte med om att svenska barn saknar kultur. Hans erfarenhet är att barnen är mycket kunniga inom t.ex. religion och sedvänjor. Frågan om Vattenfall löses inte genom utförsäljning utan genom ägarnas styrning. Utsläppsrätterna måste minskas.

Erni Friholt tycker att Kia Nordqvists rapport låter bra. Kan vi ta emot fler flyktingar på ön? Sverige är den tredje största vapenexportören per capita räknat! Inte kan väl det få fortgå? Vi har ju lagar som ska följas!

Kenneth G. Forslund, S: När det gäller vapenexporten är det lite tveeggat att prata om exportvärdet per invånare, vilket placerar Sverige bland de största i världen. Sverige är ju ett högteknologiskt industriland. Förbjuder vi export flyttas tillverkningen utomlands. Vi skall dock ha en tuff lagstiftning och vara en förebild för andra länder. Vapenindustrin ger en del civila produkter som bieffekt, t ex mikrovågsugnen...

Karl-Inge Åhäll anser att det är viktigt att få industrin med sig. När Svenska Naturskyddsföreningen ville införa Bra Miljöval gick det av det skälet på 1 1/2 månad. När det gäller brunkolet har systemet med utsläppsrätter havererat. Som det är nu får de största förorenarna i praktiken pengar av oss för att bryta kol.

Peter Norrthon har jobbat inom försvaret, och då var alla överens om att vi skulle ha en försvarsindustri. Nu är företagen utsålda. Ubåtsfrågan är ett exempel. Den tyske ägaren av den tidigare ubåtsindustrin sätter käppar i hjulet för utveckling av nästa generation ubåtar.

Erni Friholt: Kommunen är ju medlem av Mayors For Peace, efter en motion från en av mötesdeltagarna, Bengt Thorstensson. Vi är också med i EU, och två EU-stater har kärnvapen. Erni föreslår att Orust förklarar sig som en kärnvapenfri zon. Orust kan också ansluta sig till Mayors for Peace´ kampanj "Vision 2020", då kärnvapnen ska vara avskaffade... I Sverige finns en samordnare för detta. Och Orust kan samarbeta med de övriga 25 anslutna kommunerna. Många andra länder bedriver liknande kampanjer. Sveriges 200 år av fred måste firas på något sätt. Förslag att en Fredsmusikfest arrangeras till hösten, där Fredsrörelsen gör jobbet och kommunen tar en del av ansvaret.

Ola Friholt sa apropå att militären åstadkommit en del nyttiga produkter: Av USAs mångmiljardprogram för rymdfart fick vi teflonpannan. Den kanske hade kunnat utvecklas billigare... Med EU-valet i åtanke kan det vara lämpligt att fundera över att det i EU:s grundlag inte står ett ord om att två kärnvapenmakter är medlemmar och inte heller ett ord om fredlig konfliktlösning. Vad gäller försvaret av Sveriges säkerhet och territorium hävdade han fredsrörelsens uppfattning att en utvecklad stat är extremt sårbar och därför inte kan förvaras med militära medel som istället blir en självmordsstrategi.

Avslutningsrunda:

Ingrid Cassel, m, säger att det är viktigt med långsiktiga överenskommelser. Det är ovanligt att man tar upp säkerhetspolitik och miljöfrågor i en valrörelse. Att dessa frågor kommit in i årets valrörelse beror nog på den senaste tidens händelser.

Fredrik Christensson, C, konstaterar att människors fri- och rättigheter är en basförutsättning. Inom en generation skall fossila bränslen och kärnkraft vara utfasade. Systemet med utsläppsratter måste ändras. Rösta i EU-valet!

Kia Nordqvist, Mp, betonar att klimatförhandlingarna har kört fast, och Sverige måste ta på sig ledartröjan. En global överenskommelse är nödvändig. Priset på utsläppsrätter måste modifieras. Flygtrafiken måste betala för sina enorma utsläpp.

Ulf Sjölinder, Fp: Säkerhetspolitiken är viktig. Costa Rica har varit en förebild genom att inte ha någon militär försvarsmakt. Men efter Ukraina är det kanske inte så bra?? Frågan är vad vi tror om våra omgivande länder.

Kajsa-Karin Andersson, Kd, påminner om att Kd:s principprogram finns på nätet. Där står faktiskt att Kd vill gå med i NATO. Kd lokalt vill att Orust hittar lösningar på flyktingfrågorna. Tyvärr styr rädsla vårt agerande.

Kenneth G. Forslund, S, tackade för intressant samtal och Fredsrörelsens engagemang. Han vill lägga pengarna för utsläppsrätter i FN:s gröna fond. Lissabonfördraget försöker tillgodose alla olika intressen och säger förstås också att man skall ta särskild hänsyn till små länder som inte är med i någon försvarsallians. EU:s insatsstyrka borde avvecklas. Den har aldrig använts, vilket den borde i Afrika bl.a., och den kostar bara pengar. Världen blir dock i någon mening bättre: Det finns väsentligt färre kärnvapen nu, men det är ändå för många. Många fattiga får det bättre, vissa har tagit sig upp till en medelklass och en del av de allra sämst ställa har fått det lite mindre dåligt. Det går på en övergripande nivå framåt, men det är viktigt att vi inte blir likgiltiga.Det är färre väpnade konflikter på gång i världen men med vidrigare vapen. Tror på att fred på jorden är möjligt.

Viktor Simensen, Folkv: tackar för att han blivit inbjuden. Viktigt att frågorna om miljö, konsumtion och lantbruk bryts ner på lokal nivå.

Anders Tenghede, V, säger att det är glädjande att alla är så positiva till flyktingar. Han hoppas på att kunna utveckla mottagandet i kommunen.

Evert Svensson avslutade med att hänvisa till den fredskonferens om förtroendeskapande åtgärder han på Palmes tid deltog i. Det går att åstadkomma resultat med fredliga medel.


Det har mörknat utanför fönstret, Evert Svensson tackar för ett välbesökt och intressant möte

Sammafattade gjorde Bo Edvinson och Britt-Marie Landin
Fotograferade gjorde Rolf Larsson

Folkets Fredspristagare - lista

Aktuellt 2024

Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3.

Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola.


Häften i nytryck att beställa
1) Om vapen vore lösningen...
2) Maktens Irrvägar

Läs mer och beställ på förstasidan

Vårens program:

Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg:
NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED?
Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19


Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten
Jörgen Johansen:
KLIMATKATASTROF – HOT OCH MÖJLIGHET.
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19

Till minnet av Fredrik Heffermehl

Aktuellt 2023


Debatt - Ett eko från 1985

Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur

Debatt - Elfte september som led i en strategi

Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023)

Hej Medlem! april 2023

Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning

Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap!

Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel



Program Våren 2023

Aktuellt 2022

Debatt december 2022: Befria de fria media!

SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022

Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr!


FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET – ett bidrag till fredsundervisning




Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.


För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022.
Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr!

Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022

Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap

Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad?

Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato?

Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato?

Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta!

Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt!

Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet

Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen

Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred

Debatt mars 2022: Demoniseringens makt

Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91

Debatt januari 2022: Kampen står om världsön

Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland?

Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus

Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen?

Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt

Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser

Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina

Debatt november 2021: Kapprustning till döds

Debatt november 2021: Demokrati och historia

Årsberättelse för 2020 (pdf)

Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan!

Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck

Aktuellt 2020

Debattartikel december 2020 - Riksdagsdebatt på natos villkor

Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG

Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER


I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.


Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020



Folkets fredspristagare




Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

webbdesign: www.krylla.com