|
||
Referat från våra arrangemang
Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023
I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023
Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson
Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson
Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022
Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg
Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021
Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021
Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021
Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021
Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020
OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020
DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020
Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020
Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020
Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020
The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020
Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020
FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019
Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019
Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019
Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019
Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019
Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019
Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019
Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019
Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019
Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019
Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019
FOLKETS FREDSPRIS -
Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018
Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018
Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018
SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018
Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018
Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018
Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018
Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018
Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018
Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018
Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018
Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018
Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017
DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017
Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017
VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017
MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017
DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017
ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017
Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017
Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017
Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017
Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017
Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017
Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016
Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016
Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016
Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016
Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016
Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016
Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016
Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016
NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016
Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016
Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015
Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015
Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015
Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015
Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015
Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015
Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015
Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015
ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015
Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?
Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.
Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"
Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.
Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.
Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.
Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014
Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014
"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014
Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014
Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014
Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014
Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014
Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014
Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien
Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013
Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013
Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013
Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013
Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013
Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013
Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013
Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013
Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"
Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"
Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013
Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"
Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013
Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"
"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke
Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013
Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"
Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"
Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.
Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"
Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012
Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.
Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011
|
SÄKERHET – HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskulturAv Maud Eduards, prof. emerita i statsvetenskap.Henåns kulturhus Kajutan, den 7 april 2016. Annordnat av Fredsrörelsen på Orust. Vice ordföranden i Fredsrörelsen på Orust, Britt-Marie Landin- Normand, hälsade välkommen och höll i den sedvanliga frågestunden efter föredraget. Maud Eduards (ME) presenterade sig som intresserad av militarism, krig, våld, säkerhet och kön, svensk plitik och kvinnors organisering. Hon har en färdig bok som handlar om Feministiskt initiativ i Simrishamn under fyra år, särskilt för hur demokratin fungerar. 
Maud ger litet dyster information för att peka på vikten av en vision om fred. Hon vill avslöja krigskulturen och ta upp svensk feministisk utrikespolitik, militarism, de fredsbevarande trupperna inom FN-systemet och sist sin vision om fred och säkerhet. Hon har mött mycket kritik för sin inställning att kvinnor inte ska med i militären. Vi lever i en krigskultur. Man måste fundera över det tänkande som ligger bakom krig och våld. Våld, kön och säkerhet. Kvinnors kroppsliga integritet är en central fråga. Hur kvinnokroppen hanteras är en värdemätare på militarismens framfart, på ofred. Vi lever i en svår tid. Man ser det på språket, hur man pratar om det militära. Vapenhandeln i världen har ökat med 14% (SIPRI) mellan perioderna 2005-2010 och 2011-2015. Sedan ett knappt decennium dör allt fler människor i världen i krig och mord (Global Peace Index 2014). Ökningen i vår tid är oroväckande. Det finns en ambivalens i den svenska utrikespolitiken. Man talar om mänskliga rättigheter i utrikespolitiken men stöder en våldsam försvarspolitik bland annat genom vapenexport och samarbete med Nato. Statsminister Stefan Löfven talar om jämställdhet som "smart politik". Utrikesminister Margot Wallström menar att den feministiska utrikespolitiken innefattar att de fredsbevarande instrumenten måste stärkas. "Vi gör det genom att bidra med svensk trupp", "Vi gör det genom att driva frågan om att förhindra sexuellt våld i konflikt" och "Vi gör det genom att aktivt verka för att stärka kvinnors engagemang och deltagande i frågor rörande fred och säkerhet" (DN 27 jan 2015). Detta anknyter till Robert Egnell, professor vid Försvarshögskolan och redaktör för nätmagasinet Mänsklig säkerhet (www.manskligsakerhet.se). Han talar om kvinnlig jämställdhet och ökat kvinnligt deltagande i militären som bra för effektiviteten, som ett instrument för fred och säkerhet. Kvinnor ska vara till nytta inom ramen för nuvarande ordning. Detta att kvinnor ska vara till nytta för de här processerna är något Maud tar kraftigt avstånd ifrån. Man har förändrat synen på krig genom att tala om mänsklig säkerhet. Feminism handlar om att peka på maktstrukturer, kvinnors villkor och intressen, hur dessa kan förändras och möjliggöra för kvinnor att själva forma samhället och ta kontroll över sina liv. Det handlar om omfördelning och handlingsutrymme. Krig och militarism bygger på andra premisser: alliera sig med vänner, hota och förgöra fiender, hierarki, seger och nederlag, våld som legitimt instrument. Feminism och militarism har två olika logiker. I svensk och internationell politik blandas de ihop. Gör inte jämställdhet till ett medel i ett militaristiskt system! Man diskuterar inte den maskulinitet och aggressivitet som finns i de militära institutionerna. Man legitimerar systemet med att kvinnor bjuds in och tas med. Det är inte acceptabelt att beslagta kvinnorepresentation och kvinnors speciella kompetens för att legitimera att vita, goda västerländska värden anses förmer än andras. S.k. "Humanitära interventioner" görs i jämställdhetens namn, exempelvis kriget i Afghanistan. Kvinnors situation görs till en huvudfråga som legitimerar militära "lösningar". Maud har varit i kontakt med kvinnliga officerare som verkat inom den svenska militären i Afghanistan. De har talat med afghanska kvinnor om det svenska systemet för föräldraförsäkring. Här används kvinnor för att upprätthålla den militära ordningen. De ska medverka till att lyfta den svenska självbilden. På det sättet återberättas bilden av det förment rättfärdiga kriget. Vi (i väst) ser oss som representanter för goda krafter och rättfärdighet. I själva verket ska fred och demokrati påtvingas med militära medel och villkorade ekonomiska bidrag. Men man kan inte bortse från postkoloniala strukturer. En feministisk politik för säkerhet måste börja med att identifiera de grundläggande orsakerna till krig och våld, fattigdom, kolonialism, kapitalistisk exploatering. Den analysen som innefattar hur kön, klass och rasism exkluderar människor från att delta i det internationella samtalet om fred och rättvisa. Vem får tala säkerhet – och hur? Man säger att Sverige har haft fred i 200 år. Det finns glipor i fredsfasaden, till exempel vad gäller Afghanistankriget. Försvarsmakten har deltagit i militära operationer sedan 1990. Man har fred som mål och krig som medel. Jämför namnet på SVTs dokumentärserie "Krig för fred", som handlar om Afghanistan. All utrikespolitik måste ha en legitimerande berättelse. Margot Wallström beskriver den svenska i utrikesdeklarationen 2016: "Sveriges mångåriga erfarenheter av fred, jämställdhet och internationell solidaritet har skapat en nyfikenhet kring vårt land och det vi står för. Den svenska modellen väcker intresse världen över. " Det finns ett stort gap mellan fredsretorik och militär handling. I politiken talas det så mycket om fred att militären inte kan säga att de befinner sig i krigssituationer. Man får inte säga att man i praktiken dödar på uppdrag av medborgarna. Fredsfasaden måste hållas. Här hemma är det fred – där borta är det krig. Fred som mål, krig som medel. När politikerna talar fred kan krigsmakten inte tala krig. Vad gör krig med människor? Vad gör militarisering med samhällen? Tillståndet i världen är militarism. Vi har ett normsystem som ser militärmakt som given för att skapa fred. Ett förgivettagande. Även feminister säger att det är självklart att vi måste ingripa militärt. Också i fredsarbete tas militära insatser för givna. Det här genomsyrar samhället. I ett militärt tänkande finns hela tiden en öppenhet för militära insatser i tanke och i handlingsberedskap. Mänsklig säkerhet. Man måste se till människornas säkerhet. Men baksidan är att det militära systemet utvidgas. Gränslandet blir mycket problematiskt. Man gör militären till den som skapar säkerhet. Den militära interventionen görs till något naturligt i vårt tänkande. Hur görs krig till ett legitimt sätt att skapa säkerhet? Cynthia Enloe talar i sin bok Globalization & Militarism (2007) om tre begrepp som står helt emot demokratiskt tänkande: militarisering, hierarki och lydnad som leder till användande av våld. Vi kommer inte undan effekten av militariseringen. Det hävdas att män ska skydda kvinnor och barn och skaffa sig legitimitet som beskyddare, militär legitimitet som beskyddare. Det är viktigt hur man tänker kring militarism och våld mot kvinnor. Säkerheten i världen har blivit sämre för kvinnor. Till undantagen hör skillnader i utbildning och arbetsliv, där kvinnor avancerar. Däremot har våldet mot kvinnor ökat. Krigsinsatser kräver ständig legitimering: Det talas om goda krig till skillnad från situationer där det är legitimt att ingripa militärt. Retoriken i väst säger att militära interventioner och demokratisering av samhällen går hand i hand. Det gäller att få fienden att förstå och tro att man är god, att det inte handlar om antagonism och våld. Man ska skaffa sig fiendens förtroende. Vi ser en ny soldat ta form, en garant för mänskliga rättigheter och demokrati. Kvinnor riskerar att bli nyttiga verktyg i denna säkerhetspolitik. Kvinnor behövs både för effektiviteten i krig och för att möjliggöra freden, är tanken. Såväl fredstanken som jämställdhetspolitiken hakas på i säkerhetspolitikens strävan efter legitimitet. Kriget består, men sminkat med ett mer humanitärt och rättfärdigt ansikte. I Sverige är det svårt att rekrytera kvinnor till militären, eftersom det förekommer mycket våld inom det militära systemet: sextrakasserier och diskriminering. I den amerikanska militären våldtogs 2010 en kvinna var tredje timme! Anders Kompass´ historia känner vi till. Han blev visselblåsaren inom FN-systemet när han anmälde FN-soldaters sexövergrepp mot barn i utbyte mot mat, avstängdes från sitt jobb och smutskastades för att slutligen få upprättelse av FNs oberoende utredning. Soldater i de fredsbevarande trupperna inom FN är ansvariga för våld mot kvinnor (och uppenbarligen också mot barn, åtminstone i det fall Anders Kompass drog fram i ljuset). Krig betyder sexuellt våld mot kvinnor. Det smittar av sig på det civila där konflikter tenderar att lösas med våld. Vi måste se på helheten av det våld som begås. Det handlar om att avslöja idén om män som beskyddare. Vi måste göra oss av med den tankefiguren. Det finns ett hierarkiskt tänkande här. Vita män ska beskydda bruna kvinnor. Och numera ska även vita kvinnor beskydda bruna kvinnor. Det är en oerhört komplicerad uppgift – som i Afghanistan. Vi inges en idé om kriget som fredsvilja, jämställdhet och goda västerländska värden. Detta ger en normalisering av militären. Med den här kopplingen rättfärdigar man det militära våldet.  I FNs fredsarbete finns en serie resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet vilka år 2000 startade med resolution 1325. Kvinnor ska vara med vid förhandlingar om fred och säkerhet på olika nivåer, och de ska beskyddas från sexuellt våld. Kvinnor som aktörer – och som offer, också offer för det sexualiserade våldet. Kvinnogrupper har drivit fram resolutionerna. Skrivningarna ser naturligtvis inte ut som idéerna var från början. Man ska öka representationen av kvinnor. Budskapet är att kvinnor är annorlunda och ska vara solidariska med andra kvinnor. En tolkning är att det bara är intressant att åtgärda kvinnors sårbarhet om det legitimerar kriget, får det att verka humant. Säkerhet i de här resolutionerna – hur får vi den säkerheten och vem får den? Fred får man genom våld, i första hand genom den manliga soldaten. Kriget ska ej göras mer kvinnligt. Kriget ska elimineras. Det är nödvändigt med visioner. Politiken har för litet av detta. Maud prövar tre tankar på deltagarna: 1. Man måste ha ett etiskt förhållningssätt, se den andre som subjekt. 2. Anti-militarism och anti-sexism. Tänk bort maskulinitet som beskydd. Ingen ska behöva sälja ut sina demokratiska rättigheter för beskydd. Anti-kapitalism (kapitalism, vapenindustri, skatteparadis). 3. Säkerhetspolitik som ytterst värnar det politiska. Samvaro-i-olikhet. Mångfald, öppenhet för olika intressen och uppfattningar. Detta förhållningssätt undergräver militarismen och möjliggör politiska lösningar av konflikter. FRÅGESTUND IH: Vad har du för förväntningar på kyrkan? Många religioner har ju budskapet att inte döda. De borde vara ett bålverk mot militarismen. ME: Jag är inte säker på att man kan lita på att kyrkan motverkar militarismen. Vad tycker du själv? IH: Generellt tycker jag kyrkor är rädda för att vara politiska och ta ställning även om det finns bra personer där. PN: Jag är förvånad att du sa att kvinnor inte ska vara med i det militära. Jag har erfarenhet av att de ställde till (nyttig) oreda. Själv tycker jag att vare sig män eller kvinnor ska vara med i det militära. ME: Det var inte kvinnorna som drev på att de skulle vara med i militären. Publ.: Karen Armstrong har jämfört de stora religionerna. Den Gyllene Regeln, medkänslan, att föreställa sig den andre förekommer i alla. Harald Ofstad talade i tio punkter om vad som förändrar världen och han nämnde bristen på känslomässig mognad. Vår civilisation har satsat alltför mycket på IQ på bekostnad av EQ, emotionell intelligens. IM: Det är problematiskt med Margot Wallström och den feministiska utrikespolitiken. Det är verkligen schizofrent: skillnaden mellan hur man talar och hur man gör. Hur ser du på det här? ME: I ett upprop i Dagens ETC hyllades Margot Wallström när hon tillträdde. Arbetet för medborgerliga rättigheter var redan förankrat. Man beslagtar feminismen och det finns ett problem här. Publ.: Vilken forskning stödjer att FN-insatser ökar våldet? ME: Det är våldet mot kvinnor som ökar. Möjligen har man i Mali fått grepp om islamistiska grupper. FNs egna rapporter talar om ökat våld mot kvinnor. KU. Man talar mycket om mänskliga rättigheter men egentligen handlar det goda samhället om att tillgodose alla människors grundläggande behov. Jag tänker på Burton som visade på varför avskräckning inte fungerar. Han sa att när människors djupt rotade mänskliga behov blir hotade tar människan till våld och då fungerar inte avskräckning. Vi ser ju i dag att det inte fungerar. Alla dessa makter som för krig bygger upp sin militär – som de kallar försvar – utifrån avskräckningsteorin. Och det vi ser är krig och militärt våld. ME: Behov är intressant, men koppla det till politik. Vem ska se till att behoven tillgodoses och hur ska vi göra tillsammans? Publ.: Hur ska man komma till rätta t ex med IS? ME: Även när det gäller IS måste man se de större sammanhangen. Till följd av det koloniala arvet har man brutit ned kulturer. Sorgligt att USA inte har bättre rådgivare. Man måste se vad kriget får för konsekvenser. Publ. T o m Gudrun Schyman tyckte att man akut måste stoppa IS med våld. ME: Man kan stoppa så man får tillbaka områden men det ideologiska projektet kan bli större. Flera ansluter sig till IS. E: Jag tror inte heller på militär hantering av problemet. Det handlar om alla människors lika värde. Kurdiska kvinnor slåss mot IS men turkarna slåss mot kurderna. ME: Forskningen visar att kvinnor kan uppleva att de som soldater gjort något, upplevt en slags frigörelse. Publ.: Det är viktigt att fördela på ett rättvist sätt. ME: Det här är en jättesvår diskussion. Hur man ska hantera IS-problematiken i det akuta skedet. Publ.: Jag har ofta mötts av män som behandlar mig som litet rörande. De säger: "Det är jättebra att det finns sådana som du." Vi har ett systemfel. Det är samma med nationalekonomin. De ser sitt system som naturligt. Man glömmer att det är subjekt som beslutar. Nationalekonomin låter som en vetenskaplig sanning. Den vetenskapliga forskningen förlorar i legitimitet gentemot den militära (här tänker jag som skriver detta att nu talar hen inte längre om nationalekonomin utan snarare om kunskaper i konstruktiv konflikthantering.) Vi behöver synliggöra våra argument. ME: Man har naturliggjort det militära systemet. Publ.: Det är oerhört svårt att nå utanför en liten grupp (med tänkande som strider mot det gängse, det som naturliggjorts.) ME: Militären är tydlig med att fredsrörelsen utgör ett jätteproblem. Publ.: Det är viktigt hur man använder orden. Man bör säga krigsmakten, inte försvarsmakten. ME: Du har helt rätt. Jag ska säga krigsmakten. Publ.: Vi borde lyssna på varandra och använda fredliga medel. Hyckleriet är utbrett. Vi i väst bär skulden att det ser ut som det gör i Mellanöstern. De fredsbevarande styrkorna i Kongo satte igång 50 år av krig. IM: Man säger att kriget är det normala sättet att lösa konflikter. Och samtidigt säger man, t o m Bildt, att krig inte löser problemen! Det går inte ihop. OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) är bättre. ME Jag håller med om det. Det är ingen debatt om OSSE. Nato överflyglar debatten. Publ.: Man talar om desinformation. Det är den andra sidan som desinformerar, inte man själv. Luften är full av desinformation, lika mycket från väst som från Ryssland. ME: Nationalismen är ett fruktansvärt problem. Nationerna definierar sig i sina specifika termer. Konflikterna ökar. Publ.: Frihandelsavtalet mellan EU och USA (TTIP – Transatlantic Trade and Investment Partnership), vad säger du om det? ME: Jag är mycket misstänksam mot TTIP, hela det nyliberala projektet. Företagen kan sätta tumskruvar på staterna, dra dem inför rätta och stoppa miljöförbättringar. KU: OSSE hörde man om i början av Ukrainakriget, förhandlingar i Minsk. Där förekom medling. Sedan har det blivit tyst. Media är oerhört partiskt i konflikten mellan väst och Ryssland. Det är ett jätteproblem. När jag är ute på stan och samlar namn mot värdlandsavtalet och delar flygblad hör jag samma argument: Ryssland är aggressivt och Nato behövs för att skydda oss. Det sitter djupt, även om motsatta ståndpunkter också finns. Vi ser en polarisering. ME: Jag håller med om medias roll i militariseringen. Bilden är att det militära är viktig och även journalister tänker i termer av säkerhet genom militärt försvar. Vid pennan Karin Utas Carlsson |
Folkets Fredspristagare - lista
Aktuellt 2025
PELLA THIEL Fred Med Jorden - På Vems Villkor? För mångfald mot enfald Välkommen till Ellösparken torsdagen den 6 mars kl 19 Aktuellt 2024 Denna skrift, VAD ÄR SANNING?, av Ola Friholt kan nu beställas mot enbart postokostnad. För ett ex blir det 44 kr, för tre ex 66 kr. Beställ via ernifriholt@gmail.com eller 073-9072717. 
Torsdag 28 november talar fredsforskaren och världsaktivisten Jörgen Johansen under rubriken - PALESTINA hösten 2024 Finns det ett ljus i mörkret? - Välkommen kl 19 i Ellös Folkets Park! 
Tors 31 okt talar fredsforskaren och konstfotografen Jan Öberg, nyligen hemkommen från ännu en resa till Kina: KINA TUR OCH RETUR Intryck under 40 år PÅMINNELSE OM ÅRSMÖTE Fredsrörelsen på Orust håller årsmöte den 18 april kl 19 i Ellösparken. Välkomna! Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3. Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola. 
Häften i nytryck att beställa 1) Om vapen vore lösningen... 2) Maktens Irrvägar  
Läs mer och beställ på förstasidan Vårens program:
Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen Jan Öberg: NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED? Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris Lokal: Ellösparkens entréhall fri entré och start kl 19
Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten Jörgen Johansen: KLIMATKATASTROF - HOT OCH MÖJLIGHET. Lokal: Ellösparkens entréhall fri entré och start kl 19 Till minnet av Fredrik Heffermehl Aktuellt 2023Debatt - Ett eko från 1985 Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur Debatt - Elfte september som led i en strategi Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023) Hej Medlem! april 2023 Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap! Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel Program Våren 2023 Aktuellt 2022SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022 Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas! Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr! 
FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022 Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022 Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET - ett bidrag till fredsundervisning 
Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research. För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022. Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas! Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr! Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022 Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad? Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato? Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato? Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta! Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt! Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred Debatt mars 2022: Demoniseringens makt Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91 Debatt januari 2022: Kampen står om världsön Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland? Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen? Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina Debatt november 2021: Kapprustning till döds Debatt november 2021: Demokrati och historia Årsberättelse för 2020 (pdf) Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan! Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck Aktuellt 2020Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER 
I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90! Dikt till Johan finns här. Upprop till alla världens ledare oktober 2020 Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta. Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen! Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020  Folkets fredspristagare 
Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019 
Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019 Brev till regering, riksdag o media
Admin |
|
Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken |
||
