Jorden vi ärvde och lunden den gröna - Gudrun Schyman
Referat av föredrag av Gudrun Schyman i Kulturhuset i Henån, den 3 oktober 2019.
Erni: Idag är det 30 år sedan Berlinmuren föll. Den 2 oktober fyllde Gandhi 150 år. Hans insatser ledde till att Indien blev självständigt med hjälp av ickevåld.
Tvärtemot all logik förstärker vår regering försvaret med mer våldsapparater.
Ola visade vår fredsbanderoll och påminde om kampanjen Gretas gamlingar varje fredag kl 12 vid Göksäter.
Soliga Tanter spelade och sjöng och inledde med Evert Taubes Änglamark, som givit oss rubriken till dagens anförande.
Gudrun Schyman påpekade att
klimatkrisen blir mer och mer uppmärksammad, inte minst tack vare ungdomar som går ut på gatorna. Det gör vi äldre också. Miljoner går ut. Men det råder en stumhet i politiken, inte minst den ekonomiska politiken. Man fortsätter som förut, och det är inte hållbart på något sätt. ”Kalla det änglamarken eller himlajorden om du vill…” Vi är uppfostrade med att jorden är en tillgång, öppen för oss att exploatera. Det är den patriarkala idén att vi är herrar över jorden. Det lever i språket. Vi talar om ”tillgångar”, djuren kallas ”köttdjur”, ”mjölkkor”, ”värphöns” efter funktionen för oss. Språket avslöjar den rådande attityden. Det går igenom alla våra relationer från de nära relationerna till de globala. Vi försöker göra oss till herrar, skaffa kontroll genom hot om våld och utlöst våld. Det är det mönstret vi ser i samhället. – Det är våld under olika föregivna anledningar i avsikt att befästa makten.
Se hur man ser på ”heder”, med våld och kontroll över kvinnors kroppar, kontroll över territorier stora som små. I kvarter är det gängskjutningar med hot om våld och utlösning i våld. Och våldet mot kvinnor är ett gigantiskt problem, större än gängvåldet. Många fler kvinnor dödas. Av gängvåldet dödas män. Det är samma tanke om tillgångar vid hot om våld och våld. Det handlar om kontroll och makt. Så även i utrikespolitikens spel. Stormakterna utövar makt och kontroll. Militarismen leder till försvar av territorier med vapen i hand. Den nationalistiska politiken främjar den entusiasm som behövs för att upprätthålla den militaristiska politiken och börja krig.
I Sverige idag sker en enorm militarisering av säkerhetspolitiken. Försvarsminister Hultqvist talar dalmål om Krim och Ukraina och säger: ”Det är oroligt i vårt närområde”. Vi ska försvara oss genom satsningar på militären. 5 nya miljarder kronor per år i extra kostnader under en 5-årsperiod. Det är vapenindustrins manipulation som bifalles av alla riksdagspartier. Det leder till 2% av BNP, något som är enligt NATO:s påbud. Det är enormt starka ekonomiska intressen inom försvarspolitiken. Det finns idag i Sverige starkt politiskt stöd för militarismen. Ingen riktig opposition finns i Sveriges riksdag. Ingen ifrågasätter att vi för att det är ”oroligt i vårt närområde” ska upprusta med extra 5 miljarder kronor per år! Därför inte heller någon underskrift på FN-konventionen om förbud mot kärnvapen.
Vi räknade till 97 åhörare
Vi samarbetar med NATO och EU och där utvecklas samarbetet med försvarsindustrin. Vi kan inte lita på Trump och inte på Ryssland. Europa förbereder sig för att föra krig utan USA. Men det akuta säkerhetspolitiska problemet vi har är att vi inte får ned utsläppen som förstör klimatet. Det talar man mindre om. Utvecklingen är i bästa fall status quo. Inte heller Sverige lever upp till Parisavtalet. Ett gigantiskt arbete måste sättas igång i varje kommun. Vi bor vid havet, Simrishamn där jag bor också. Vad kommer att hända med vattennivåerna? Det är många frågor. Man måste synliggöra undersökningar, planera för omställning. Det kostar pengar. Men militärens utsläpp är inte med när vi räknar utsläpp globalt. De får hela tiden undantag i förhandlingar. Men undantagen för militären togs bort i Paris-avtalet 2015. Då drog sig USA avtalet därför att det automatiska undantaget togs bort. Också andra länder underlåter att rapportera militärens utsläpp, vilka pågår även i fredstid, via manövrar m m.
Här på Orust har ni skrivit en motskrift till ”Om krisen eller kriget kommer”. Den heter ”Krisen pågår – Vad gör vi?” och kostar 20 kr. (Den kan beställas av Fredsrörelsen på Orust).
Vad har vi de militära rustningarna till? Vad ska de göra? Hur svarar de emot de verkliga hoten? Vi måste uthålligt begära uppgifter från försvarsmakten hur mycket den släpper ut.
Publ.: Det är hemligt. IKFF och Kvinnor för Fred i Gbg har efter frågor bl a till försvarsmakten skrivit en broschyr ”Militarismen och klimatet” och även tillverkat ett flygblad. Se fredsam.weebly.com/ under menyn Debatt, Artiklar/Övrigt.
Gudrun S: Jag förstår att det är hemligt.
Vi ingår alla i det planetära systemet, vilket vi måste respektera.
Moder Jord skulle behöva en samtyckeslag!
I Österlen finns allt möjligt, också alunskiffer. På 1970-talet protesterade
vi mot uranbrytning. Vi protesterade också mot kärnkraften. Nu är den
eran snart slut. Det finns mycket attraktiva mineraler i alunskiffer, t ex
vanadin som behövs för batterier som vi kommer att behöva. Det finns ett
företag från Nya Zeeland som ansöker om att få bryta alunskiffer. De har
fått tillstånd av Mark- och miljödomstolen, i enlighet med minerallagstiftningen. Kommunen är ägare bara till ett visst djup i jorden! Staten har rätt
att expropriera. Men vanadin finns redan tillgängligt i gamla slagghögar
vid nedlagda gruvor. Det kan utvinnas. Det blir dyrare, men det får man ta.
Utvinner man alunskiffer blir det nya slagghögar med uran och annat.
Skåningarna säger nej till att provborra efter vanadin. Om tio år kommer
vi fortfarande att sitta där i protest. Det behövs akut en samtyckeslag
för Moder Jord. Vi vill ha kommunalt veto. Vi behöver ta oss an juridiken.
Den 31 oktober kommer ekologen Pella Thiel hit till Henån och ska
tala kring ”NATURENS RÄTTIGHETER – EN NY RELATION MED
JORDEN”].
En grupp elever från Billströmska folkhögskolan kom och var 'tagna' av Gudruns föredrag
Positiva saker händer. Gretarörelsen har lämnat in en stämningsansökan
mot regeringen för brott mot barnkonventionen genom att beröva barn
deras framtid. Man kan använda juridiken för att driva processer och
kräva rättigheter för Jorden. Det har gjorts av organisationer globalt.
Floder, jord och berg och djur får rättigheter. Urfolk har det här
tänkandet. Det finns organiserat arbete för att ställa beslutsfattare till
svars enligt lag om ”ecocide”, dvs om naturen förstörs. Detta ses
som jämförbart med Folkmord.
Också i Sverige drivs den här frågan. Den har funnits länge men har
tystats ned och nu återkommit som ett positivt och konstruktivt motdtånd.
Det behövs konkreta förslag om hur man kan motarbeta oviljan att ställa om samhället. Det gäller att samtidigt öka medvetenheten t ex med hjälp av stora demonstrationer och protester. Många av oss har varit med länge. Vi har vunnit striden för att Sveriges kuster inte ska bli nedsmutsade. Inför kärnkraftsomröstningen var det studiecirklar i varenda buske. Vi tog in hela cykeln från nedbrytning till avfall. Vi lärde oss och visste så mycket.
Sedan gick det över i fredsrörelsen och kampen mot utplacering av kärnvapen på -80-talet. Vi krävde en kärnvapenfri zon i Norden och det var en jättemarsch till Nya Ullevi 1981 och marscherna till Paris, Minsk och Washington. Det var demonstrationer samma tid på många platser. En enorm aktivitet. Det spelar roll att det finns alternativrörelser, att vi hörs hela tiden. Det spelar roll för kommande generationer att vi finns. Ungdomarnas engagemang visar en enorm klyfta till vad politiker gör. Det kan inte fortsätta likadant. Jag minns på -80-talet att en journalist frågade ett barn. ”Är du rädd för kriget” och barnet svarade: ”Nej, det skulle min mamma aldrig tillåta.”
Det spelar roll för de ungas tillit att vi fortsätter. Vi 40- och 50-talister har anledning att fråga oss: ”Hur hamnade vi här?” Mamma sa när vi var mindre: ”Du ska få det bättre.” Sannolikt har den äldre generationen fortsatt att säga likadant. Under vår generation reste sig Sverige ur fattigdomen oerhört fort. Vi som kom efter kriget skulle fortsätta samhällsbygget: alla skulle få rinnande vatten och elektricitet, alla skulle gå i skolan. Jag har varit med i klassresan. Jag bär i min kropp hela utvecklingen också som kvinna. Det blev materialism och konsumtion i en utsträckning som våra föräldrar inte kunnat drömma om. Jag åt till och med middag med kungaparet!
Idag kan vi inte säga till våra barn och barnbarn: ”Du ska få det bättre.” Om jag sa det, vad skulle det betyda? Nu handlar det om helt andra saker. Hur kan vi på bästa sätt få ordning på det elände vi har ställt till med? Vi i Sverige hör till de värsta miljöbovarna. Vi konsumerar som om vi hade 4,2 jordklot. Vad gör vi nu? Hur kan vi på bästa sätt medverka till att få den omställning som är nödvändigt? Det behövs politiska beslut och vi måste ta dem på alla nivåer. Ni här som går på folkhögskolan, vad ska ni göra så att era barn ska säga: ”Det skulle min mamma aldrig tillåta”?
Här spelar de Soliga Tanterna Hasse och Tages: ”…. samla på livets glädjekällor”…”krig och översvämning tycker inte jag är bra. Men kaffe och bullar gör mig glad.” Så, helt följdriktigt
PAUS med kaffe och bullar m m.
Gudrun S: Vad gör vi då? Ingen här tvivlar på de fakta som kommer i rapport efter rapport. Det finns ingen här som säger att det är överdrivet. Nu finns så många belägg. Vad är det för stora förändringar som behövs? Det ekonomiska systemet bygger på idén om tillväxt. Men det går ju över de planetära gränserna så det är inte hållbart, går inte. Vi måste tänka om, och fler och fler gör det. De stora, gigantiska globala företagen står i vägen MEN de har ägare. En lista på de 100 största bolagen står för 71% av alla utsläpp. Vem är det som äger dem? Jo, i väldigt hög grad är det pensionsfonderna. Våra egna pensionsfonder är ägare till de största företagen.
Greenpeace försökte nyligen få politiska beslut om regler för de stora pensionsfonderna, AP-fonderna 1–4 och för oss som inte vill välja, 7:an. Det betyder otroligt mycket vad de här företagen gör. Vi måste påverka pensionsfondernas investeringar. Låt pensionspengarna få fötter! Vi sitter på ett verktyg som inte använts i någon organiserad form. Vi pensionärer är lika fria som Greta och de unga på gatorna. Vi måste använda oss av de verktyg vi kan.
Den 6 april 2018 demonstrerade vi pensionärer partipolitiskt obundet i Kungsträdgården till stöd för Greta och hennes vänner. Vi måste kroka arm och hjälpas åt och visa solidaritet med de unga och sätta fötter på pensionspengarna. Sasja Beslik, chef för hållbara finanser på Nordea, är engagerad i de här frågorna. Han och Karim Sayyad har skrivit boken ”GULD OCH GRÖNA SKOGAR. Investera klimatsmart och bli rik”.
Sasja och jag har haft möten tillsammans i Simrishamn. Vi kommer att ha ett möte i Göteborg i Folkets Hus den 29 oktober kl. 18.00. Vi kommer att ha möten i Malmö i november och Stockholm i december. Ge pensionspengarna fötter! Det är inte alltid fonderna köper direkt. De går in i stora konsortier och redovisar inte öppet. 2:a AP-fonden i Göteborg investerade 1,4 miljarder kronor i 32 företag som släppte ut mest koldioxid. Era pensionspengar används på ett sätt som ni inte vill när de bidrar till den pågående klimatförstöringen. De stora förvaltningsbolagen har krav på avkastning, och tillväxt går före allt annat. Ni kan ringa till banken och diskutera era pensionspengar, var de är placerade och säga att ni vill ha dem i garanterat fossilfri verksamhet. Vi har alla möjlighet att få pappren på bordet. Var ligger pengarna? PPM-systemet utgör 8% av fonderna. Där kan man själv välja investering.
De här kapitalfonderna har 27 gånger mer påverkan än vår påverkan med vår konsumtion. Bank- och finansieringssektorn har tillsammans de stora pensionsfonderna. Det är de som påverkar mest. Jag rekommenderar den här gröna boken: ”Guld och Gröna skogar.” Svenska pensionsfonder bidrar till att sätta folk på gatan. Nedslitna lägenheter i områden görs om till nyrenoverade enbart som investeringsobjekt. De boende kan inte betala hyreshöjningarna och sätts på gatan. FN:s ”rapportör för Housing” har berättat om detta. Boken ger sammanhang och visar på storleken i detta. Gå tillsammans till banken! Vi måste ändra på det här. Köp boken och gå till Folkets Hus den 29 oktober!
Publ.: Tror du vi kan lösa klimatkrisen inom det rådande ekonomiska systemet?
GS: Det går inte att ha det system vi har. Det kapitalistiska systemet bygger på med idén om tillväxt och kan inte fortsätta. Det blir spännande att se hur det nya systemet ska se ut.
Publ.: Varför sägs det så litet i debatten om den hejdlösa befolkningsutvecklingen. Varför vågar man inte prata om det? Vad ska jag säga till barn- och barnbarnen?
GS: Du får säga till dem vad du anser. Men vi pratar inte så mycket om befolkningstillväxten. Sambandet med konsumtion är svagt. Barnafödandet har gått ned väldigt mycket i vissa länder. I de länder där befolkningsökningen p g a standardhöjningen har gått ned sker större utsläpp, och ett större ekonomiskt förtryck. Och i de rika länder där folkökningen avstannat sker de största utsläppen. Problemen kommer att öka ju mindre vi gör för att hindra klimatförändringen: Uttorkning, översvämningar m m kommer att leda till stora flyktingströmmar.
Nästa dag åter som Gretas gamlingar utanför Göksäter
Vid pennan Karin Utas Carlsson och Ola Friholt
Foto: Erni Friholt
Upp
|