Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023

I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson

Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022

Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg

Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021

Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021

Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021

Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021

Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020

OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020

DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020

Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020

Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020

Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020

The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020

Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019

Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019

Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

Naturens rättigheter - en ny relation med jorden

Referat av föreläsning i Henåns kulturhus den 31 oktober 2019 med Pella Thiel

Pella är ekolog och utsedd till Årets miljöhjälte.

 

Pella Thiel:

Jag fick motta pris från Kungens hand. Greta fick också pris, men hon var inte där. Magnus Carlson i Weeping Willows fick också pris. Det smäller högt men ännu högre att vara här hos Fredsrörelsen på Orust. Jag känner mig ödmjuk. Det finns människor som har hållit på med miljö- och klimatfrågan i decennier. Jag har också hållit på länge men inte så länge.

 

Jag är i ekolog och jag bor på en liten gård på Ingarö öster om Stockholm. Mormor köpte den en gång. Igår slaktade jag lamm. Men det finns viktigare saker att göra. Jag var med och startade Omställningsnätverket, omställning.net, den svenska delen av en internationell rörelse i 50 länder. På hemsidan lyfter man på första sidan följande frågor för att visa sin inriktning: ”Hur kan vi ta hand om varandra och samtidigt minska resurskonsumtionen? Vad ger välbefinnande och mening? Vilken framtid kan vi skapa tillsammans där vi bor? Vi ställer om till ett samhälle som respekterar planetens gränser. Vi börjar lokalt, vi ger varandra stöd, uppmuntran och inspiration…”!

 

Jag var ordförande i Omställningsnätverket till för någon månad sedan.

Det är viktigt att för att förändra ska vi komma samman där vi bor. Vi behöver förändra livsstilen som blivit en följd av industriell tillväxt. Planeten är begränsad. Vi har inte fyra jordklot. Folkmord kallas genocid. I analogi med det talar vi nu om ekocid, förstörelse av naturen. Liksom genocid är ett allvarligt brott bör ekocid vara det. Som det är nu finns det inga sätt att hålla någon ansvarig för skadorna på miljön och klimatet. Det är en cowboyekonomi utan klara begränsningar.

Företaget Chevron dumpade giftigt avfall från oljeindustrin i regnskogen i Amazonas och orsakade enorma skador på människor, skog och arter. Urfolken i Equador försöker ställa någon till ansvar i ett jättestort rättsfall ”Cevron vs Amazonas”. Våra AP-fonder investerar i Chevron, 4 miljarder kronor!

Vi måste ställa om brett och djupt. Nikolas Berg, Ingrid Berg och Martin Hultman har skrivit ”Naturens rättigheter. När lagen ger fred med jorden”. Den rekommenderar jag. Nikolas kan föreläsa här.

”Världen brinner!” Vi borde börja alla våra möten med naturens rättigheter. I orden ekologi och ekonomi betyder eko ”hus”. Nu brinner vårt hus. Hur ska vi göra? Vi kan inte bara låtsas som ingenting. Vi lever på ett sätt som gör att skogarna brinner och många varelser inte överlever. Bränderna i Amazonas påverkar hela världen. Vi har länge vetat om det men vi vet det nu på en annan nivå. Vi ser i tidningsartiklar som varnar för klimatkrisen och framtida hot. Det nya är att vetskapen är allmän. Alla vet, och ingen vill ha det som pågår.

Hur blev det så? IPCC är FN:s klimatpanel. Det finns en motsvarande för naturen IPBES, FN:s expertpanel för biologisk mångfald. Den kom med en stor rapport i våras. En miljon arter är på väg att utrotas, många inom några decennier. Vi kan inte hantera detta utan en transformation, en total omställning.

13 000 rapporter har samlats i en metastudie: Vi behöver inte veta mer. Det vi behöver är politisk handling. Systemet gynnar mänsklig aktivitet på bekostnad av naturen.

Nyaste hoppfulla steg tas av Kyrkornas Världsråd. Alla är med utom katolska kyrkan. Kyrkornas Världsråd har bakom sig en halv miljard människor. Rådet samlas vart 7:e år, nästa gång 2021. I juni i år var det ett förberedande möte i Wuppertal. Hoppfullt är att man där kom överens om följande förslag till Kyrkornas Världsråd. Att utropa ”en Dekad för Helandet av Skapelsen med följande mål: – att främja FN-processer för att skapa ett juridiskt ramverk för en bindande Deklaration för Moder Jords rättigheter… och undersöka förutsättningarna för ett FN-råd för Naturens rättigheter samt erkännandet av ekocid som straffbar handling i Internationella domstolen (ICJ).”

Varför är det så här?

  1. Fossila bränslen har använts för att bygga upp vårt samhälle. Det har varit en enorm ökning sedan år 1900 och särskilt sedan år 1950. 85% av all energi är fossil. Världsekonomin vilar på den. Om vi ska byta ut de fossila bränslena talar vi om ett något helt nytt. En transfomation av samhället. Se bara på utvecklingen av skogsbruket. Från handsåg gick man till motorsåg och nu till stora skogsskördare som snabbt tar ner skogsområden.

  2. Antagandet om separation mellan människa och natur, och mänsklig dominans. Det är det antropocentriska antagandet att separera människan från naturen och ge människan rätt att kontrollera allt annat. Människan som skapelsens krona, (Första Mosebok).Världen är levande men vi byggde vår utveckling på att den inte är det. Vi byggde vår civilisation på att det inte finns behov, intressen eller rättigheter utanför människans behov av resurser vi kan köpa, sälja och förbruka. Vi kallar det utveckling. Alla lagar och regelverk gynnar den här processen. Vi mäter t ex utveckling i form av BNP. bruttonationalprodukt.

Som fiskarna i vattnet inte ser något annat än vatten där de alltid levt är det för oss också. Vi ser det som självklart att vi tänker att människan står i centrum. Det finns två dominerande krafter: religion och naturvetenskap. I Första Mosebok står det: ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden.”

En av de tongivande filosoferna, Francis Bacon, sa om vetenskap och teknik att den ”hjälper oss att tänka på hemligheterna som fortfarande finns gömda i naturens barm… De utövar inte, som tidigare, en mjuk ledning av naturens riktning; de har makten att erövra och underkasta henne, skaka henne i hennes grundvalar”.

Elin Wägner, feminist och engagerad i frågor om kvinnlig rösträtt och fred, var en föregångare till ekofeminismen som visar på att dominansen över kvinnan och naturen har samma rötter.

Annorlunda var det med Johannes Kepler som såg världen som ett urverk: ”Mitt syfte är att visa att den himmelska maskinen är att likna, inte med en gudomlig organism, utan vid ett urverk.” Bakom ligger idén om kontroll. Människan ska kontrollera och ta resurser som naturen erbjuder.

Världen brinner! Svaret är ännu mer kontroll, mer effektivitet. Hela hållbarhetsidén bygger på det. Om problemet ligger i kontroll och högre krav på effektivitet kanske det inte är det bästa sättet att tänka att skapa ännu mer kontroll på människans villkor och utifrån det här gamla tänkandet.

Aristoteles, som levde för 2 500 år sedan, visade en hierarkisk modell med mannen överst på pyramiden, under honom kvinnan och valen [eller är det en delfin på bilden?], under dem husdjuren, under dem fiskarna, fåglarna och råttan, under dem fler fiskar, ormar, sniglar och under dem maneter, svampar, blommor och träd. Fortfarande bygger vi vår kultur enligt den här modellen. Det har lett till en kultur av kolonisation. Det är en följd av att se på världen på det här sättet.

Holocen var den geologiska perioden efter istiden. Vi hör nu till Antropocen: Människan och hennes husdjur har koloniserat världen så att vilda landdäggdjur är väldigt mycket färre. Vi håller på att göra slut på jorden och då talar man om att åka till Mars! Det går ju inte! Det är inte konstigt att det blev så här, för vi har en tvåtusenårig historia av att tänka att människan dominerar och att naturen är till för vår skull, som ett objekt för oss att ta resurser ifrån. Det behövs en STOR omställning. Den hierarkiska ordningen måste ersättas av en cirkulär.

En professor i USA, Christoffer D. Stone, kom med en idé, ny i västerländskt tänkande: Urfolken hade levt i en annan relation till naturen. Han skrev 1972 artikeln ”Should Trees have Standing?” ”Standing in court” är en juridisk term. Han menade: Skulle naturen kunna bli ett juridiskt subjekt? Hur skulle det vara om det juridiska systemet gav naturen rättigheter? och skrev: The fact is, that each time there is a movement to confer rights onto some new ”entity”, the proposal is bound to sound odd or frightening or laughable.” Ja, varje gång det kommer en rörelse för att ge någon ny art rättigheter verkar det egendomligt, skrämmande eller löjligt.”

Fram till 1919 var kvinnor, barn och slavar ägodelar. Men 1919 beslutades i Sverige att kvinnor skulle få rösträtt, det Elin Wägner och många andra kämpat för. Kamp har lönat sig. Det talades på torgen, som fredsrörelsen gör idag.

Ett annat exempel är kampen mot slavskeppen och för frigörelsen av slavar i USA. Abolitionisterna sa att det inte handlar om att vi ska behandla slavarna litet bättre, såsom att ge dem halm att sova på. ”Det här är FEL! Vi måste ändra synsättet.” Så är det idag också när det gäller hur vi ser på vår plats i naturen. Det måste ändras helt och hållet. Man har sett och ser naturen som objekt. Det är helt logiskt i vårt system. Det är svårt att ha en relation till ett objekt. Relationer ska vara till subjekt.

Ett subjekt har rättigheter i vårt rättssystem. Företag har rättigheter men inte floder och skogar. Vilka rättigheter för naturen handlar det om? Coloradofloden når inte alltid till havet. Vattnet är intecknat till över 100% för mänskliga ändamål. Floden har inte rätt till sitt eget vatten och därför upphör den. Hur många av er kände till idén om naturens rättigheter innan ni kom hit idag? Bra! Det är över hälften.

Det finns goda exempel:

Redan 2008 skrevs i Equador en ny konstitution där naturens rättigheter skrevs in i kap. 7:

  • Artikel 71: Naturen eller Pachamama, där liv reproduceras och existerar, har rätt att existera, fortleva, underhålla och förnya sina vitala cykler, strukturer, funktioner och evolutionära processer.

  • Varje person, folk, samhälle eller nationalitet ska kunna kräva att naturens rättigheter erkänns i offentliga institutioner. …

  • Staten skall uppmuntra fysiska och juridiska personer samt kollektiv att skydda naturen; den skall verka för respekt gentemot alla element som utgör ett ekosystem.

Det finns i Equador en stark urfolkskultur som bygger på urfolkens tänkande.

I Nya Zealand äger en rättsprocess rum sedan över ett hundra år(!). Whanganuifolket ser sig själva som en del av floden och deras uppgift är att värna flodens rättigheter. Domstolarna behandlar frågan som något om äganderätt. Whanganuifolket svarar: Vi förstår inte vad ni pratar om. En flod är inte en ägodel. Den är en del av det levande sammanhanget. Ko au te Awa, ko te Awa ko au: Jag är floden, floden är jag. Resultatet är en juridisk deklaration om floden som en juridisk person: Te Awa Tupua (Whanganui River Claims Settlement) Act 2017 No 7.).

Bolivia har en lag om Moder Jords rättigheter.

En domare i Högsta Domstolen i Colombia sa i april 2018: ”För att skydda Amazonas skog måste jag göra Amazonas till en juridisk person”.

Högsta domstolen i delstaterna Uttarakhand och Jharkhand i Indien har 2017 givit Ganges och Yamunafloderna juridiska rättigheter.

I USA prövas nu i domstolar, t ex i Pittsburgh, miljöns rättigheter över företagens. Ännu kan dock lokalsamhällena överallt övertrumfas om gruvdrift av en högre instans.

I Ohio har ändå sjön Erie fått rättigheter. 2016 kunde flera hundratusen människor inte använda vattnet p.g.a. förgiftning genom jordbruksgifter och algblomning orsakad av gödning. När våra grundläggande behov hotas då händer något. Industrin vaknade för sent, och vid folkomröstningen 2019 röstade över 70% för att sjön Erie skulle bli ett juridiskt subjekt: Lake Erie Bill of Rights recognizes rights for Lake Erie to “exist, flourish, and naturally evolve” and rights to a “clean and healthy Lake Erie and Lake Erie ecosystem” for residents of Toledo. Accepted in a ballot (val) Feb 26, 2019.

I England och Wales talade Det Gröna partiet 2016 för att naturen skulle få rättigheter. Det händer saker runt om i världen.

I Sverige har vi börjat organisera oss för två år sedan. Nätverket för naturens rättigheter bildades och har hållit tre konferenser. Den senaste var i maj i år. Rebecka Le Moine (MP) har motionerat i riksdagen för ett tillägg till regeringsformen: Naturens rättigheter:


§26. Naturen, inklusive ekosystem, populationer och arter, skall garanteras följande fri- och rättigheter:
1. Rätt att existera, blomstra, regenerera, utvecklas och restaureras; samt
2. Frihet att utöva, hävda och försvara dessa fri- och rättigheter. 

Sametinget stödjer deklarationen om Moder Jords rättigheter, som första folkgrupp i Europa.

Vad skulle det betyda om en sjö som Vättern blev juridisk person? Försvaret har ansökt om tillstånd att öka antalet skjutningarna 69 gånger. Ni får till kaffet följande att tänka på: Vad blir möjligt om naturen har rättigheter?

PAUS

P Th: Vad är möjligt? Ge exempel.

Publ.: Du tog själv Vätternexemplet. Civilsamhället skulle få starkare position under den juridiska processen.

Publ.: Varför har inte Vättern möjligheter enligt miljöbalken?

P Th: Att Vättern inte har rättigheter enligt miljöbalken vilar på samma kulturella idé. Vi har en massa andra lagar som ges företräde, t ex minerallagstiftningen. Lagarna kan bara reglera hur mycket skada vi får göra, inte skydda.

Det är konflikt utifrån mänskliga intressen, vinster för vapenindustrin…. Det beror på att vi ser på utveckling utifrån föreställningen att människan är separat från naturen. Vi borde lägga ner vapenindustrin, men motsatsen är invand. Vi är fastlåsta i ett sätt att se världen, och det håller på att kollapsa. Det behövs ett paradigmskifte.

EF: Människan är en del av naturen, Det hade varit bättre om vi hade insett detta tidigare.

P Th: Ja, problemet är att det är bara vi som har rättigheter. Resultatet blir rovdrift. Minsta barn förstår det, men Systemet vet det inte. ”You must unlearn what you have learnt.” Det svåraste är att göra det man lärt in oinlärt, att avlära. Det är så oerhört gamla tänkesätt, så det är inte konstigt att det gått så här långt.

EF: Ja, vad är vi överlägsna i?

P Th: Vi är inte överlägsna, men vi är unika. Människan har förmågan att se sig själv och välja. Det är dags att välja. Tills nu har vi valt döden.

Det var i våra samtal en filosof som sa: ”Hur kan man veta vad skogen vill?” Vår fantasi kan göra att vi kan föreställa oss det, öppna oss och reagera. När vi ser världen utifrån mätande vetenskap finns inga inneboende värden.

Det finns ändå okränkbara värden. Vi har Deklarationen om Mänskliga rättigheter. Man kan inte göra hur man vill med människor. Vi har under 2 000 år glömt att världen är helig. Vi måste tänka om i allt vad vi gör. Vi är en värld av relationer. Urfolken fortsätter att komma ihåg det.

Publ.: Jag läste en bok om hur träd och växter kan kommunicera efter att de blivit nedhuggna, växter också.

P Th: Peter Wohlleben har skrivit en bok med titeln ”Trädens hemliga liv”. Filosofen René Descartes som dog på Stockholms slott 1650 dissekerade levande djur. Man såg inte djur som annat än maskiner. De hade inga känslor. Idag tycker vi det är fruktansvärt.

OF: Hur ska man angripa dessa idéer? Det finns åtminstone konkreta infallsvinklar när man ser vad storskaligheten lyckats förstöra inom lokala näringar överallt till förmån för omänsklig behandling av både människor och djur.

P Th: Omställningsrörelsen verkar för att vi ska jobba lokalt med livskraftiga och hälsosamma ekonomier. Hur kan vi bygga en ekonomi av det vi har här och behöver? Man kan googla och öva. Kunskapen finns överallt. Vi har en idé om ekonomisk och teknisk rationalitet. Därför gör vi inte det som måste göras. När man odlar förstår man att man ingår i ett ekosystem. www.naturensrattigheter.se

Författaren Ursula K LeGuin skriver om nödvändigheten att subjektifiera: Kanske det jag försöker göra är att subjektifiera världen, för att se vart objektifieringen har tagit oss.

Det finns nio resolutioner i FN:s Generalförsamling för Jordens juridik.

Since 2009, the aim of the General Assembly, in adopting its nine resolutions on Harmony with Nature, has been to define (a) relationship based on a non-anthropocentric relationship with Nature. The resolutions contain different perspectives regarding the construction of a new, non-anthropocentric paradigm in which the fundamental basis for right and wrong action concerning the environment is grounded not solely in human concerns.



Referat av Karin Utas och Ola Friholt
Foto: Erni Friholt

Upp
Folkets Fredspristagare - lista

Aktuellt 2024

Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3.

Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola.


Häften i nytryck att beställa
1) Om vapen vore lösningen...
2) Maktens Irrvägar

Läs mer och beställ på förstasidan

Vårens program:

Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg:
NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED?
Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19


Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten
Jörgen Johansen:
KLIMATKATASTROF – HOT OCH MÖJLIGHET.
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19

Till minnet av Fredrik Heffermehl

Aktuellt 2023


Debatt - Ett eko från 1985

Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur

Debatt - Elfte september som led i en strategi

Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023)

Hej Medlem! april 2023

Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning

Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap!

Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel



Program Våren 2023

Aktuellt 2022

Debatt december 2022: Befria de fria media!

SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022

Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr!


FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET – ett bidrag till fredsundervisning




Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.


För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022.
Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr!

Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022

Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap

Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad?

Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato?

Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato?

Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta!

Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt!

Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet

Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen

Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred

Debatt mars 2022: Demoniseringens makt

Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91

Debatt januari 2022: Kampen står om världsön

Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland?

Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus

Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen?

Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt

Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser

Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina

Debatt november 2021: Kapprustning till döds

Debatt november 2021: Demokrati och historia

Årsberättelse för 2020 (pdf)

Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan!

Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck

Aktuellt 2020

Debattartikel december 2020 - Riksdagsdebatt på natos villkor

Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG

Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER


I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.


Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020



Folkets fredspristagare




Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

webbdesign: www.krylla.com