Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023

I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson

Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022

Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg

Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021

Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021

Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021

Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021

Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020

OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020

DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020

Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020

Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020

Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020

The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020

Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019

Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019

Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011
Höstens tema: Gandhi som vägvisare i vår tid Föreläsning nr 3, Henåns kulturhus

Jan Hjärpe - 5 november 2015
Religioner för fred?

Jan Hjärpe, professor emeritus, talar om bruk och missbruk av religioner med utgångspunkt i Nathan Söderblom, islamologen Massignon och MK Gandhi.

Jan Hjärpe började med något som var både ett tema och en sammanfattning av hans föredrag:

Religionen har två ansikten, nämligen
  1. Läror, doktriner, regler, teologier. Religionen som erkänd sanning, bekräftad av institutioner. Legal ordning för en stat, lydnad för auktoriteter.
  2. Religionen som personlig upplevelse, av "det andra", vänlighet, kärlek, mystik, gudsnjutande. Det kan leda till passivitet inför världen.
I praktiken möter vi blandformer. Vi ser funktion som fredligt samförstånd och dysfunktion då våld och krig legitimeras.



Den 23 mars skrev i Sydsvenskan en ung muslima, Nour Edriss, Hon hade upptäckt och bejakat sin religion. Godhet, vänlighet, hopp. Om man bara läste Koranen skulle man förstå. Men hon vet att folk ser hennes religion som skrämmande och farlig. Hon förstår varför. Det är för att de menar att hennes religion tillämpas av IS, Boko Haram och andra terrorister. Men vad dessa gör stämmer inte med hennes upplevelse av religionen. Hon vet att de använder orden från hennes religion men hon kan inte acceptera det. Hon ser inte samma sak i Boken och i Profetens liv. Hon ser en förklaring i att de inte menar vad de säger. De är hycklare.

J Hj: Detta är en vanlig förklaring. Men de hycklar faktiskt inte. De tror på vad de säger. De befinner sig vid den ena polen i traditionen. De har valt annat i den väldiga mängden material. De tolkar texterna och traditionen annorlunda. Religioner är inte enhetliga, koherenta. Det finns ingen religion i singularis.

Berättelser, ritualer, observationer... Man kan alltid hitta det man vill ha. Man behöver förstå de här olika sätten att tolka och hantera religionen för att hantera världen.

Sektmentalitet: Det är ett slutet system. Det representeras av terroristen som ser läran som objekt. Den ska tillämpas även om folk inte vill. Enhetlighet förutsätts och det leder till ett stort tryck. Det blir som ett slutet hus med stängda dörrar och fönster. Man kan likna det vid en ekokammare. Man får alltid samma svar på det man säger. Det blir ett Vi – Dom. De som inte är för oss är emot oss. Det är en dualistisk världsbild. Även de neutrala blir fiender, kättare. Den muslim som bekämpar IS är en avfälling. Den som inte är med på saken bortdefinieras och kan bli utsatt för våld. Otro ("Fitna") godtas inte utan elimineras. Gemenskap på nätet befäster detta.

Till IS ansluts särskilt unga 15-25 år. De tror på detta bokstavligt och får en gemenskap, en karta, en världsbild. Tvivel och motsägelser och längtan trycks ned till det undermedvetna. Den projiceras på motståndaren, vilket löser motsägelsen. Alla är överens. Det är ingen oenighet. Jihadisterna har ingen anledning att respektera den folkliga fromheten och dess yttringar som tenderar åt den andra polen. De frommas ritualer och seder blir ofta karakteriserade som kätteri. De sederna fanns inte hos "fäderna". Aktioner mot shiitiska imamgravar och sufiska kultplatser blir följden. Den stora majoriteten av offren för IS och liknande rörelsers attentat och militära aktioner är muslimer.

Terrorister använder religionens språk, som då korrumperas. Det religiösa språket fungerar sämre för att uttrycka känslor. Vi ser idag en mental sekularisering och även radikal religionskritik som var ytterst sällsynt förr. Vi ser krav på reformer, på muslimsk feministideologi, krav på en annan tolkning av religionens källor. Och vi möter på nätet och i personliga samtal även en medveten ateism och kritik av religion över huvud taget. Samarbete med kristna förekommer.

På 1800-talet började man studera och jämföra religioner i syfte att bättre förstå kristen tro och man sökte en teologi som inkluderade ickekristna religiösa erfarenheter. Det som särskilt intresserade var den religiösa personligheten. Studiet vidgades till liberalteologi. Här finner vi representanter som Nathan Söderblom (1866-1931), Albert Schweitzer (1875-1965) och islamologen och arabisten katoliken Louis Massignon (1883-1962). För både Söderblom och Massignon var det religionshistoriska studiet relaterat till engagemanget för social rättvisa och för fred. "Etisk mystik" är en term som används, också av Dag Hammarskjöld som han framträder i sina Vägmärken.

För både Söderblom och Massignon var första världskriget av avgörande betydelse. Massignon var underrättelseofficer i Mellanöstern och Söderblom, som upplevde krigets fasor och mänskliga lidande, försökte engagera religiösa människor och samfund för fred. Albert Schweitzer var elsassare, ett område som var ömsom franskt, ömsom tyskt, och präglat av båda.

Nathan Söderblom: Efter studier vid Sorbonne och en kort tids professur i Leipzig blev han år 1914 ärkebiskop i Uppsala. Som religionshistoriker var han intresserad av upplevelsereligionen. Den religiösa personligheten var viktig! Han studerade Jesus som person. Individens religiösa upplevelse gav upphov till religionsgrundare såsom t ex Zarathustra, Buddha, Muhammed. Söderbloms doktorsavhandling behandlade iransk mazdareligion. Hans syn på fenomenet religion kommer fram under hans föreläsningar i Edinburgh 1931, strax före hans död. Föreläsningarna har sammanställts på svenska 1932 som "Den levande Guden: grundformer av personlig religion". I föreläsningarna ger han en typologi av religionsformer där ingen typ är identisk med någon specifik religion, även om en "typ" av religiositet kan dominera i en religiös tradition, utan de finns gränsöverskridande i alla i större eller mindre omfattning.

Söderblom uppfattar fromhetens fenomen som en allmänmänsklig företeelse och ser detta som en gudomlig uppenbarelse. Den främsta uppenbarelsen är Jesu personlighet men han utesluter inte andra. Han räknade också in kulturpersonligheter, vetenskapsmän och "snillen". Jesus har inte kommit för att stifta en speciell religion utan för att uppenbara gudsriket. Han ska upphäva religionerna till en enda upplevelse. Alla religiösa traditioner är ett provisorium. Det arabiska synsättet är att gud upplevs med hjälp av religionen. Den ekumeniska aktivitet Söderblom drev gällde världsfred, socialt ansvar, hela mänskligheten och gudsriket i världen. Det handlade om "Life and Work", inte så mycket "Faith and Order".

Religionen kan vara farlig, objektivismens, extremismens farlighet. Faran ligger "i de riktningar som sätter det opersonliga över personligheten och är färdiga att offra allt, sig själva och mänskligheten för ett system, en institution, en lära."

En central punkt för Söderblom är lidandet, tillvarons skriande orättvisor. Helgonen hjälper oss att uppleva att Gud lever. Det Söderblom hänvisar till är helgonens personlighet av redlighet och kärlek. Kärleken manifesterar sig i aktivitet, kärlekens gärningar. Tjänande aktivitet. Jesus är kärlekens inkarnation. Hans läras samfund är organiserat i kärlek, inte i kyrkor.

Under första Världskriget gjorde Söderblom insatser för krigsfångar och lidande civilbefolkningar men han gjorde också enorma ansträngningar för att få samman religiösa personligheter och samfund från de olika krigförande länderna för att därigenom få slut på kriget. Han misslyckades. Först 1925 kom ett möte till stånd, det stora ekumeniska mötet i Stockholm. Uppsala. Ett mål för mötet var att bidra till skapande av "Nationernas samvälde" ett organ för internationell rätt där tvister kunde avgöras med fredliga medel. Nationernas Förbund, som kom att bildas, fick inte den position som Söderblom hoppats. En central tes var att fred och rätt hör samman. Hans nobeltal bekräftar detta. Via arbetarrörelsen swlrof han i arbetet för social rättvisa i Sverige. ans nobeltal bekräftar detta. ViaHan

I Dag Hammarskjölds (Vägmärken, 1963) finner man påverkan från Söderblom: personlig mystik, lidandets betydelse och det internationella fredsarbetet.

Louis Massignon: Det finns en likhet med Söderblom. Han var en mystiker och han var politiskt och socialt engagerad. Han var katolik men kom att engagera sig för gravar och minnesplatser för muslimska helgon. 1908 kom han till Bagdad. Han skrev en väldig avhandling om Husayn ibn Mansur al-Hallaj, som hade torterats och korsfästs anklagad för kätteri 922. Åter i Frankrike uppsökte han Charles de Foucauld, ett av de stora namnen bland mystiker. Eremit. Massignon spred Foucaulds tankar och verk. Han försökte inte omvända muslimer utan understödja dem att möta Gud i sin egen tro. Han kritiserade fransk imperialism. Ändå assisterade han den franske utrikesministern Picot vid den koloniala delningen av Mellanöstern, och kritiserade sedan de brutna löftena till araberna.

Han undervisade vid College de France och hade där åhörare som var kristna, muslimer och ateister. Lärjungar till honom kom att påverka katolicismen, judendom och islam. Han var en beundrare av och efterföljare till Mahatma Gandhi men hann aldrig möta honom innan Gandhi mördades. Han spred dock Gandhis tankar i arabvärlden, där den arabiska våren delvis inspirerades av Gandhis tankar och agerande. Som också spreds via Gene Sharps bok om aktionsformer via tiotusentals nedladdningar från nätet.

an spred dock Gandhis tankar i arabvärlden, där den arabiska vrenMassignon hade ett stort socialt engagemang, så t ex hjälpte han flyktingar, migranter och utstötta från Nordafrika. Han protesterade mot den franska politiken och kriget i Algeriet under 50- och 60-talen.

Han gjorde ständiga pilgrimsresor till platser som förbands med Marialegender, som också kopplades ihop med Fatima i Portugal. Fatima var Muhammeds dotter. I likhet med Söderblom gav han det personliga ställföreträdande lidandet stor betydelse för världen..

Koransura 18 om de sju sovarna är en folkligt uppskattad legend. Gud räddade de sju unga männen från förföljelse genom att de fick sova i 300 år. Den 27 juli var i den tidigare kalendern ägnad de sju sovarna. Många ryska ikoner visar dem. Massignon gjorde pilgrimsresor till platser som förknippades med dem. Han såg i de sju sovarna en symbol för kampen för de utstötta och flyktingarna. De förebådade den utlovade uppståndelsen.



J Hj avslutade med att åter ta upp urvalet i den religiösa traditionen. Man kan välja försoning i stället för vedergällning. Man kan välja andra termer från den religiösa begreppsvärlden: gottgörelse, barmhärtighet, förlåtelse och kärlek. Ordet jihad "strävan" kan i stället för krig tolkas som fredlig strävan efter utveckling och välfärd. Bestämmelser om rådslag som finns i sura 42 i Koranen kan stå för demokrati. Det finns där som ett alternativ.

Folk röstar idag med fötterna, de migrerar till länder med fred och demokrati.

FRÅGESTUND

Fråga om sharialagarna. Frågeställaren räknade upp en mängd mycket negativa exempel. J Hj: Det finns i de islamska länderna en föreställning om en gudomlig lag med en rättstradition. Men det finns flera olika tolkningar och olika rättssystem. Det finns fem islamska rättsordningar fördelade över världen. Tillämpningen diskuteras. Ingen enda är odiskutabel. Således är inget av de här nämnda exemplen på sharia odiskutabelt. Att svepande tala om de hemska sharialagarna är helt felaktigt. Deras främsta tillskyndare är små våldsamma sekter. De flesta bryr sig väldigt lite om de här lagarna. Upplevelsereligionen dominerar.

Här hänvisar J Hj till sin bok Sharia: gudomlig religion i en värld i förändring. (Studentlitteratur 2014).

Det är uttryckligen förbjudet att döda egna och andras barn. Ritualreglerna är de näst viktigaste i sharia. Den allmänna tillämpningen av sharia handlar om att följa regler för att utföra ritualer. Det finns fem moskéer i Malmö, alla med olika ritualregler.

Det kontroversiella är straffbestämmelserna. T ex stöld som straffas med att tjuvens ena hand huggs av tillämpas av IS.

Sura 42 handlar om rådslag. Här åberopar många likheter med demokrati. Andra hävdar motsatsen. En del lagstiftning, framför allt inom familjerätten är baserad på shariatraditionen. Sverige har en sekulär familjerätt. I många länder tar man hänsyn till de religiösa regelsystemen. För några år sedan kom en avhandling om islamsk rätt. Den äktenskapliga garantisumman mellan mannen och kvinnan ger upphov till problem vid skilsmässa. Detta faller under kontraktsrätten och har betydelse för muslimer i Sverige.

Fråga om brottmål. J Hj: Koranen innehåller mycket litet om straffrätt, familjerätten är det huvudsakliga.

I Sverige hade lärare och föräldrar länge domsrätt över barnen. Barnaga förbjöds först 1979. På 1920-talet hade arbetsgivarna rätt att aga sina minderåriga arbetare.

Tillämpningen av lagen är beroende av hur stark staten är. Då den är svag tar sedvanerätten över. Retaliationsrätt blir resultatet när samhället upplöses. Mord blir då en fråga om familjerätt. Detta inträffade t ex när Saddam Hussein hängdes. Maffians rättssystem är ett annat exempel på privat rättsutövning.

Fråga om Nathan Söderbloms syn på utvecklingen i Tyskland. Förutsåg han den? J Hj: Söderblom avled 1931 och nazisterna tog makten 1933. Söderblom kritiserade de starka nationalistiska rörelserna före Första Världskriget. (T ex krävde han att få flytta när han som professor i Leipzig fick en bostad vid en gata uppkallad efter en tysk general).

Fråga om Luthers katekes och förklaringar. Här fanns lagar som påminner om de s k sharialagarna som togs upp i början av frågestunden. Konfessionstillhörigheten var det som var gemensamt för alla som hade olika språk. I Delaware t ex, finns Luthers lilla katekes översatt till indianspråk. Där finns en del praktisk etik om könsrollerna och samhällets nivåer i över- och underordning. Ryssarna fick vara grekiskortodoxa men de skulle ha lilla katekesen. Det var som en medborgarhandbok. Karl XI och Karl XII hade absolut kungamakt. Det var en diktatur. Lydnad för kungen som Guds representant gällde. 1809 blev det frivilligt att gå i kyrkan. När Skåne, Blekinge, Halland, Härjedalen och Jämtland erövrats skulle ALLA lära sig svenska.

1842 års folkskolelag som gjorde skolgång obligatorisk gjorde att folket lärde sig läsa, skriva och de fyra räknesätten förutom katekesen. Arbetarrörelsen hade varit omöjlig utan läskunnigheten.

1951 blev det tillåtet att vara religionslös. Före detta måste alla tillhöra något religionssamfund. (Man behövde dock inte tro). Det religiösa trosbegreppet byttes till trons.

Från 1960 övertar välfärdssystemet religionstillhörighetens plats som sammanhållande kraft i samhället.

I upplösta stater krackelerar utbildningssystemet och det är katastrofalt. Bildningsnivån sjunker.

Vad har hänt i Iran? När mullorna tog makten islamiserades utbildningsväsendet. Men folk läser andra saker. Majoriteten på universiteten är kvinnor. Män kvoteras in. Folk börjar tänka på sig själva när de kan läsa och skriva. I patriarkala samhällen är analfabetismen på sina håll stor. Det finns dock TV och paraboler. TV:n får enorm betydelse. Propaganda och starkt vinklade nyheter är problem.

Fråga om koranskolorna. Varför viktiga? J Hj: De religiösa ledarnas bekymmer är sekularisering. Katolska kyrkan har gjort en del statistik. 80% av barnen har ingen kontakt med katolska kyrkan. Mitt intryck är att det är ungefär likadant i islam. Man reciterar ur Koranen utan att behöva förstå . (Jfr svenska konfirmationen förr). Genom recitationen upplevs sakramentet.



Fråga om Massignon, vad fäste han sig vid hos Gandhi? J Hj: Ickevåldsmetoden, protester, manifestationer som leder till förändring. Protestritualer fanns hos Gandhi. Kampens metoder var viktiga för Massignon. Gandhi inkorporerade traditioner från flera religioner. Massignon predikade gandhismen efter Gandhis död.

Det finns mänskliga rättigheter i islamsk rättstradition. En del säger att FN-deklarationen egentligen är islamsk.

Religiösa ledare är inte representativa. Religioner förändras hela tiden. De är alls oföränderliga och ändras åt olika håll på olika platser. Den religiösa tillhörigheten bestämmer ej vad folk tror på. Vår viktigaste tillhörighet i Sverige är yrkestillhörigheten. Det är därför det är så svårt att bli arbetslös. Svaret på frågan "Vad är du?" är beroende av situationen, var man befinner sig.

Religiösa ledare är aldrig representativa. Man predikar för att folk ska ändra sig, ett uttryck för hur de tycker att det borde vara. Se vad som faktiskt äger rum.

På väggarna hos människor finns det som är viktigt. Korancitaten handlar om trygghet. Bibelspråk på väggarna likaså.

Vid pennan

Karin Utas Carlsson



Upp
Folkets Fredspristagare - lista

Aktuellt 2024

Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3.

Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola.


Häften i nytryck att beställa
1) Om vapen vore lösningen...
2) Maktens Irrvägar

Läs mer och beställ på förstasidan

Vårens program:

Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg:
NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED?
Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19


Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten
Jörgen Johansen:
KLIMATKATASTROF – HOT OCH MÖJLIGHET.
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19

Till minnet av Fredrik Heffermehl

Aktuellt 2023


Debatt - Ett eko från 1985

Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur

Debatt - Elfte september som led i en strategi

Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023)

Hej Medlem! april 2023

Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning

Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap!

Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel



Program Våren 2023

Aktuellt 2022

Debatt december 2022: Befria de fria media!

SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022

Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr!


FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET – ett bidrag till fredsundervisning




Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.


För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022.
Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr!

Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022

Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap

Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad?

Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato?

Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato?

Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta!

Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt!

Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet

Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen

Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred

Debatt mars 2022: Demoniseringens makt

Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91

Debatt januari 2022: Kampen står om världsön

Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland?

Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus

Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen?

Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt

Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser

Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina

Debatt november 2021: Kapprustning till döds

Debatt november 2021: Demokrati och historia

Årsberättelse för 2020 (pdf)

Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan!

Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck

Aktuellt 2020

Debattartikel december 2020 - Riksdagsdebatt på natos villkor

Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG

Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER


I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.


Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020



Folkets fredspristagare




Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

webbdesign: www.krylla.com