![]() |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Referat från våra arrangemang![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]()
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]()
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Sammanfattning av föredrag i kulturhuset Kajutan, Henån, den 19 mars 2015.
Läkaren och pedagogen Karin Utas Carlsson talar utifrån temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens HusFöreläsningen sker inom ramen för vårterminens tema "Hur fostra till fred i en splittrad tid?"Arrangör: Fredsrörelsen på Orust med stöd av Orust kommun och studieförbundet SENSUS. ![]() Karin Utas Carlsson hälsas välkommen av Erni Friholt Karin Utas Carlsson (KC) inleder sitt föredrag med orden "vi måste tänka på ett nytt sätt för att vinna freden, särskilt i dessa hårda tider". KCs stora sociala engagemang, intresse för fredsfrågor och för orättvisor i världen medförde, att hon i slutet av 80-talet sade upp sig från sitt arbete som barnläkare i öppenvård för att istället ägna sig åt ideellt fredsarbete. Hon fick mycket stöd av sin familj i detta beslut. I samband med den nya inriktningen av arbetet började KC också på Lärarhögskolan i Malmö. Under professor Åke Bjerstedt på Pedagogiska institutionen studerade hon ämnet freds- och konfliktforskning. "Då kom jag i kontakt med Resolving Conflict Creatively Program (RCCP)", säger KC, ", vilket var en mycket konstruktiv och metodisk lärarhandledning för fredsarbete med barn i åldrarna 5-12 år". Häri fanns beskrivet ett förhållnings- och undervisningssätt, användbart på alla nivåer, lokalt och globalt. I Malmö genomförde KC egna intervjuer med en stor grupp barn i 10-årsåldern rörande freds- och framtidsfrågor. Hon slogs av de insikter, som även yngre barn har, om samband mellan miljöförstöring, fattigdom och krig och också om samband mellan det som händer på global och lokal nivå. ![]() KC insåg efter hand, hur hon skulle kunna kombinera sina livserfarenheter med sin fredsforskning. Forskningen visade, att konflikter kan hantera konstruktivt genom bättre förståelse av både dess grundorsaker och skälen till upptrappning. Samma mekanismer råder på mikro- och makronivån, ifråga om "den lilla freden" och "den stora freden". Konfliktlösningen, som KC förespråkar, grundar sig på ett alternativt förhållningssätt i kommunikationen med en motståndare. Detta synsätt tar avstånd från svart-vitt-tänkandet och fiendebilder. Det tar hänsyn till, hur påverkan sker mellan människor och därigenom kan medföra byte av onda spiraler mot goda. Verktygen i KCs arbete utgjordes således av både forskningen på lärarhögskolan och hennes tidigare professionella erfarenheter av medicinskt och psykologiskt-socialt arbete,"allt föll på plats", säger KC. Kvällens föredrag utgör en presentation dels av KCs vision av en fredskultur och dels av den teori, som hon formulerade i sin doktorsavhandling om konflikthantering,"Violence Prevention and Conflict Resolution: A Study of Peace Education in Grades 4-6". Boken "Lära leva samman" utgör en bearbetning av avhandlingen och KC hänvisar, inför kvällens tema, till sidorna 106-108 i denna bok. Där finns den teoretiska modellen redovisad i tabellform under rubrikerna "maktparadigmet"och "det alternativa samarbetsparadigmet". Materialet finns tillgängligt även på nätet (några kapitel här: http://tradet.org/bok1.html). KCs modell återges i sin fullständiga form längre ned i denna sammanfattning. Drivkraften för sitt ideella arbete med fredsfrågor formulerar KC på följande sätt: Jag har en vision av en bättre värld - en fredskultur.![]() "Vi måste komma till rätta med maktlöshetskänslorna och hitta vår kraft", understryker KC och hänvisar till det kraftinspirerande begreppet "empowerment". Innebörden är just att återta den egna, rättmätiga makten och personliga kraften för att användas till förändringar, i det privata livet och i omvärlden. Med denna återerövrade "power" kan man t.ex. motverka våldskrafter och verka för freden. Det viktiga är, att freden utvecklas i andan av begreppet: det alternativa samarbetsparadigmet, inte utifrån maktparadigmet. Samarbetsparadigmet skall fyllas med empowerment! Våld och fred står i motsatsställning till varandra. Våld representeras, enligt KC, av fenomen som "mammon, girighet, skada på människor och natur, orättvis fördelning av jordens resurser". "Detta våld måste minska", fortsätter KC, "för att ge plats för tillit och kärlek". Visionen av en bättre värld medför, att människor söker redskap för att gynna de goda krafterna. Pedagogiken och läromedlen måste bistå människor med förslag till goda verktyg. KCs avhandling och böcker utgör ett sådant verktyg. Maktlösheten minskar efterhand, som människor får goda erfarenheter av den konstruktiva konflikthanteringen. Denna hantering benämns av fredsforskningen också transformering av konflikten. En innebörd av transformering är t.ex."spiralen från det onda till det goda", att förflytta sig från tänkandet om motsättningar i svart-vitt-termer till jämbördighetstermer, från fiendskap till samverkan. Detta tänkesätt är tillämpligt, understryker KC, på alla nivåer, mikro- och makronivån, på lokalt likaväl som globalt plan, det handlar om en attityd gentemot kommunikationspartnern. Denna partner kan utgöras av en "traditionell" fiende i politiskt hänseende eller en åsiktsmotståndare i den egna ideella föreningen, inom den egna familjen inte att förglömma. Ifråga om empowermentbegreppet, säger KC, att "maktlöshet kan föreligga i frågor, som gäller världskrig och flyktingströmmar". Då är känslan av möjligheter till påverkan, på det lokala planet, särskilt viktigt att tillvarata "Gräv där du står", säger KC. Denna påverkan, "den lilla freden", ger ringar på vattnet. Detta utgör således en del av att återerövra sin "empowerment", upprepar hon. Lär vi oss detta samarbetsperspektiv slipper vi tänka i hämndtermer. En talande vinjett beskriver våldets uttryck i form av just hämnd och visar maktparadigmets allmänna förekomst. Händelsen utspelade sig vid en VM-match i fotboll 2006. En känd spelare, Zidane, nockar våldsamt en annan spelare i bröstet, så lagvidrigt att han avstängs från fortsatt bollspel. Han redogör i TV för situationen. Förklaringen till våldet var motspelarens förolämpande kommentarer om Zidanes mor och syster. "Om jag inte ger igen får den andre rätt". Han beklagar men ångrar inte det inträffade. "Vi hörde samma sak av Bush den 11 september", säger KC, "rätten till hämnd är accepterad". "Våld föder våld och kan leda till vår egen undergång", säger KC, "jag behöver bara hänvisa till kärnvapenhot, miljöförstöring, ojämlik resursfördelning, flyktingströmmar". FN:s Generalförsamling kallade det första årtiondet under 2000-talet det internationella årtiondet för en freds- och ickevåldskultur för världens barn. "Det är vårt ansvar att verka för världens barn". En av teoretikerna bakom KCs alternativa samarbetsparadigm är John W. Burton, professor på ett konfliktlösningscenter i London. John W Burton uttryckte sina teorier dels i det kända verket "Conflict: Resolution and Provention", 1990 och dels formulerades de i samband med en konferens 1978 som "Human Needs Theory". Provention är, enligt Burton själv, en sammansmältning av substantiveringen av promote och "prevent" , alltså promotion and prevention. Promote betyder be-främja och prevent förebygga. Dvs man löser konflikter, främjar den goda konflikthanteringen och förebygger negativ utveckling. Det är idén med titeln. Hans slutsatser var: "avskräckning fungerar inte då grundläggande mänskliga behov hotas", "deep-rooted conflicts" och "stora likheter föreligger mellan konflikter globalt och lokalt". De grundläggande mänskliga behoven, human needs, utgörs av: Kroppsliga behov (mat, dryck, sömn, vila, lagom temperatur, rörelse), säkerhet och trygghet, kärlek och tillgivenhet, känsla av eget värde, identitet, tillhörighet till gruppen, mening, förståelse, delaktighet, glädje, rättvisa, kontroll. ![]() En viktig publikfråga ställs rörande t.ex. Israel-Palestina-konflikten och teorin att "avskräckning inte fungerar, då basala behov är hotade". Hur kan ett samarbetsparadigm fungera, då målet hos den ena parten konsekvent är att erövra mer mark. I detta fall, som gäller asymmetriska konflikter, krävs ingripande av tredje part. Det finns inget förlösande svar men jag skulle vilja uttrycka mig på följande sätt, säger KC: "Israel-Palestina är ett bra exempel på hur man kan använda samarbetsparadigmet (alternativt det sätt att tänka som jag förespråkar). Givetvis handlar det här om en svår konflikt om ett stycke land men underliggande behov är för båda sidor behov av säkerhet=trygghet (inte vara rädd), eget värde, möjlighet att försörja sig, utbilda sig, mening med livet, frihet, rättvisa, där behovet av rättvisa säkert är större på palestiniernas sida, eftersom det här handlar om en asymmetrisk konflikt, dvs ena sidan har väldigt mycket mer makt än den andra. Det handlar alltså om att minska rädslor, öka tillit och förtroende, visa respekt och ge utrymme för det som är väsentligt i människornas liv, således inte bara på den ena sidan i konflikten utan på båda. Med hot, våld och förtryck minskar man möjligheten att nå fred som alla önskar. Således kan även palestinierna göra något, framför allt låta bli att kasta sten eller skjuta raketer, uttala sig hotfullt. Allt detta ökar skräcken och fiendekänslor på den andra sidan. Den israeliska politiken behöver naturligtvis totalt förändras (bosättningspolitiken, muren, de ständiga trakasserierna, checkpoints, militarismen) för att se till allas behov. Men även palestinierna, den svaga parten, kan göra något. Vart det leder vet man inte, men det skulle kunna bli början till något nytt, skapade av goda spiraler." Det handlar om oerhört långsamma och långsiktiga processer. Det förhärskande makt-synsättet skall förändras, från att t.ex. motvåld anses leda till säkerhet över till synsättet, att säkerhet uppstår genom samarbete. KC återvänder flera gånger till denna felaktiga uppfattning, att säkerhet bevaras med upprustning och hot. Människans basala behov av säkerhet missbrukas av makten. En fråga från publiken anknyter till Sveriges konflikt med Saudiarabien om ländernas vapenavtal. Samarbetsparadigmet tycks inte ha tillämpats, men hade det alls varit möjligt? Kunde ett annat språkbruk ha använts från Margot Wallströms sida? Godtar manliga saudiska politisker att samtala med en kvinna? Någon påpekar att det finns vissa "sanningar" att stå upp för, som man inte kan förhandla om, att man t.ex. inte får döda en annan människa och att vår ofta relativiserande kultur inte gärna medger att det finns absoluta sanningar, vilket man gör i t.ex. Indien. Återigen, det finns inget enkelt svar! Ömsesidighet och respekt måste råda. Undvik begreppsparet "vi och dom". Sammanfattande schema för den nya konflikthanteringsmodellen ![]()
Dialogen med publiken fortsätter under hela föreläsningen med reflexioner rörande det komplexa sambandet mellan konfliktteorin och dagspolitiken. "Arabvärlden" t.ex. är sammansatt av många olika länder med olika uttolkning av Koranen. Dock styrs inom islam både politik, juridik, moral och trossatser av Gudomens överhöghet. I väst definieras detta oftast som religiöst grundad diktatur, som motverkar jämlikhet och rättvisa. "Piskrapp" istället för yttrandefrihet är inget, som "vi" kan godta. KC poängterar ändå, att en konfliktlösare måste tänka i "både-och"-termer. "Detta har hjälpt mig själv i många sammanhang", säger hon. En annorlunda rättsuppfattning än den, som demokratier i väst hyllar, kan vara både bra och dålig. Västerlandets egna idéer är både bra och dåliga. Respekten måste gå i ömsesidighetens tecken. KC hänvisar till Gandhi och Galtung, som omfattar samma synsätt. Vi måste ge akt på olika begrepp, t.ex. militärt grundad "realpolitik" och "säkerhet", vilka fått en förledande innebörd av positiv sanning, såsom nämnts ovan. Följderna av t.ex. det "strukturella våldet", fattigdom och brist på rättvis resursfördelning, måste uppmärksammas. Begreppet analys i samarbetsmodellen exemplifieras med Ukraina-Ryssland-väst-konflikten. Vems uttolkning av skuldfrågan är den sanna? Vid analys av Palestina-Israelkonflikten menar KC, enligt modellen, att individerna lämnas därhän. "Det är, som om palestinierna som människor inte finns till". ![]() I KCs modell ingår också "Konflikttrappan: att göra det värre - att göra det bättre", en dansk arbetsmetod presenterad i boken "Grib konflikten, konstruktiv konflikthantering i skolan", av Lotte Christy, Kriminalpreventiva rådet i Köpenhamn. Verktyget avses hantera sju steg i en upptrappad konflikt, som följer skalan "oenighet", "personifiering", "problemet växer", "man slutar tala med varandra", "fiendebilder", "öppen fientlighet", "polarisering". Lägsta grad av åtgärd är att "hålla sig till saken", en mer omfattande insats är "medling" eller "treparts-samverkan". Ifråga om medling tydliggör KC skillnaden mellan detta begrepp och gränssättning. Det senare innebär stopp för dåligt beteende, medling innebär hjälp till egen insikt hos parterna, enligt samarbetsparadigmet. Sammanfattning av det nya paradigmets färdigheter och hantering av konflikter: Enligt maktparadigmet dominerar synsättet, att var och en vill vinna slaget. Makt användes för att betona det egna perspektivet och det är fullt tillåtet att låta motparten "förlora ansiktet". Målen blandas samman med medlen och personer med problemet. Metoderna är domstolsutslag: Positioner och ståndpunkter deklareras redan från starten. Förhandling betyder att köpslå. Kortsiktiga lösningar tillåts. Medlare lägger förslag på kompromiss och försoning. Skiljedomen skall respekteras. Samarbetsparadigmet ersätter ensidigt deklarerade positioner med en gemensam analys som fokuserar underliggande behov och möjliga lösningar. Vinna-vinna-lösningar och båda parters perspektiv och självkänsla är viktigast. Medlare skapar förtroende, framkallar och underlättar parternas konstruktiva samarbete. Långsiktiga lösningar är målet. Färdigheter utgörs av t.ex. ett "inkännande lyssnande", s.k." jag-budskap utan skuldbeläggning av motparten", "hantering av egna känslor" samt attityden "hard on the problem, soft on the person". Försök att uppnå, både i arbete med barn och vuxna, en "definiering av problemet" och en "empatisk invitering till lösning av detta problem". Presentationen av de två olika tänkesätten tydliggör långsamheten i förändringsprocessen. Införande av ett omvänt perspektiv eftersträvas medan ännu maktparadigmet gäller i hela världen med dess påstått nödvändiga "real- och säkerhetspolitik". Väsentliga frågor från publiken berör också denna komplicerade situation. En person med egen erfarenhet som militär i konfliktsituationer, bl.a. från FN-tjänst på Balkan, ställer frågan hur man skall förhålla sig, om motparten inte accepterar att försöka lösa konflikten enligt "nya paradigmet"." För man hinner sannolikt bli skjuten, innan man kommit till tals". Ett exempel ur verkligheten beskriver denna situation från en övning tillsammans med rysk militär. En ansats till att försöka "snacka sig ur konflikten" resulterade i att frågeställaren blev (övningsmässigt) skjuten på fläcken. Frågeställaren påpekar att i svensk militärutbildning ingår även andra metoder för konfliktlösning än den rent militära. "Men man måste även skydda sin trupp från att bli dödad". "Det måste finnas en plan B", menar frågeställaren, "att ta till om plan A fallerar". Svaret från KC och andra i publiken blir, att "det inte är enkelt att införa ett nytt tänkesätt" och att omfattande läroprocesser måste fortgå. Fredens Hus i Göteborg Fredsam, som är en samarbetsorganisation för ett 20-tal fredsorganisationer i Göteborg, arbetar med att skapa ett Fredens hus i Göteborg. Syftet med ett Fredens hus är att ge ökad kunskap om och träning i konstruktiv hantering av konflikter på lokal och global nivå med särskild inriktning på unga i skolor och fritidsverksamhet. Huset skall innehålla ett stort rum för utställningar, där också undervisning kan bedrivas och seminarier hållas. Här kan även finnas plats för ett litet bibliotek och man hoppas kunna ha ett bokkafé i anslutning till detta. Man tänker sig att, liksom i Uppsala, bedriva mycket utbildning av barn och vuxna ute i skolorna. En förebild är det Fredens Hus som finns i Uppsala sedan några år. Det startade med ett litet fredsmuseum i källarplanet år 2005. När man 2011 fick större lokaler på första våningen i slottet kunde man kraftigt utöka sin verksamhet, som nu drivs som en ideell förening. Man disponerar nu rymliga lokaler för såväl utställningar som föredrag och lektioner. Tre ständiga utställningar berättar om Dag Hammarskjöld, Folke Bernadotte och Raoul Wallenberg. En lång rad tillfälliga utställningar har visats, bl.a. från "Forum för Levande Historia". Under 2013 besöktes Fredens Hus av 41 000 personer. I Göteborg har Fredsam lokaler i Viktoriahuset på Linnégatan, samma hus som Haga-biografen, men mer ändamålsenliga lokaler behövs för att föreningens syfte skall uppnås. Lokalen bör vara centralt placerad. Kontakter har tagits med kulturförvaltningen och samarbete skall även sökas med regionen, kommunalförbundet och med företag och andra föreningar. Som en start till ett bibliotek har en värdefull donation av böcker och rapporter om fredsundervisning erhållits. Det är dödsboet efter KC:s handledare på Lärarhögskolan i Malmö, professor Åke Bjerstedt, vars hustru och barn lovat att överlämna hela samlingen till Fredens Hus i Göteborg. Från publiken kom förslaget att även söka samverkan med FN-föreningen i Göteborg. Där finns mycket kompetens och upparbetade kontaktvägar. Man saknar dock engagerade volontärer. KC noterar tacksamt förslaget. Den intensiva debattnivån är välkommen. Den visar också, hur komplex och djupgående frågan är, då det gäller utvecklingen av ett samarbetsparadigm i en ofredlig och splittrad värld. Det är bara dialogen, frågorna, som kan föra reflexionerna och utvecklingen framåt. Under alla omständigheter har militär upprustning aldrig lett till bestående fred. Det vittnar historien om alltsedan faraonernas tid. En varm applåd. Vid anteckningarna Birgitta Edvinson Foto: Erni Friholt |
Folkets Fredspristagare - lista
Aktuellt 2025![]() För mångfald mot enfald Välkommen till Ellösparken torsdagen den 6 mars kl 19 Aktuellt 2024![]() Denna skrift, VAD ÄR SANNING?, av Ola Friholt kan nu beställas mot enbart postokostnad. För ett ex blir det 44 kr, för tre ex 66 kr. Beställ via ernifriholt@gmail.com eller 073-9072717. ![]() Torsdag 28 november talar fredsforskaren och världsaktivisten Jörgen Johansen under rubriken - PALESTINA hösten 2024 Finns det ett ljus i mörkret? - Välkommen kl 19 i Ellös Folkets Park! ![]() Tors 31 okt talar fredsforskaren och konstfotografen Jan Öberg, nyligen hemkommen från ännu en resa till Kina: KINA TUR OCH RETUR Intryck under 40 år PÅMINNELSE OM ÅRSMÖTE Fredsrörelsen på Orust håller årsmöte den 18 april kl 19 i Ellösparken. Välkomna! Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3. Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola. ![]() Häften i nytryck att beställa 1) Om vapen vore lösningen... 2) Maktens Irrvägar ![]() ![]() Läs mer och beställ på förstasidan Vårens program: ![]() Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen Jan Öberg: NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED? Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris Lokal: Ellösparkens entréhall fri entré och start kl 19 ![]() Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten Jörgen Johansen: KLIMATKATASTROF - HOT OCH MÖJLIGHET. Lokal: Ellösparkens entréhall fri entré och start kl 19 Till minnet av Fredrik Heffermehl Aktuellt 2023Debatt - Ett eko från 1985 Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur Debatt - Elfte september som led i en strategi Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023) Hej Medlem! april 2023 Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap! Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel Program Våren 2023 Aktuellt 2022SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022 Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas! Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr! ![]() FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022 Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022 Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET - ett bidrag till fredsundervisning ![]() Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research. För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022. Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas! Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr! Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022 Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad? Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato? Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato? Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta! Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt! Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred Debatt mars 2022: Demoniseringens makt Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91 Debatt januari 2022: Kampen står om världsön Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland? Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen? Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina Debatt november 2021: Kapprustning till döds Debatt november 2021: Demokrati och historia Årsberättelse för 2020 (pdf) Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan! Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck Aktuellt 2020Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER ![]() I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90! Dikt till Johan finns här. Upprop till alla världens ledare oktober 2020 Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta. Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen! Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020 ![]() Folkets fredspristagare ![]() Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019 ![]() Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019 Brev till regering, riksdag o media
Admin |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken |