Referat från våra arrangemang

• Radha Bhatt - DEN VÄRLD GANDHI DRÖMDE OM
• Mr S,'Jaya' Upadhyay - Arbete för byutveckling bland Indiens ursprungsfolk
• Jörgen Johansen - Gandhi och Sanningen - utvecklingen fram till konstruktivt motstånd
• I Mahatma Gandhis efterföljd - Seminarium i serien Vägar till fred - Föredrag av Radha Bhatt den 8 dec 2015
• Radha Bhatt på Kvinnofolkhögskolan, 9 december 2015
• Uttalande vid Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente den 5/12 2015

• Prismotivering i diktform
• Fredspristagaren Åke Sandin FÖRBANNADE PACIFIST
• Agneta Norberg NATO SÅ IN I NORDEN
• Fredrik Heffermehl NOBELS FREDSPRIS
• Anders Dejke ATT INGRIPA FÖR FRED
• Inger Dejke FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER I JHARKHAND
• Uttalandet om Nato och Nobels fredspris som här publicerats i Bohusläningen
• Uttalande av mötet: BEVARA SVERIGE ALLIANSFRITT!

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel

Kulturhuset, Henån, Orust, den 16 mars, 2017.

"För 3-4 år sedan var jag senast här hos Fredsrörelsen på Orust. Jag talade även då om Mandela och det tycker jag är roligt att få göra. Vi behöver massor av Mandelas. De finns men de kommer inte fram. Det finns andra krafter som förhindrar det. Jag kommer att göra en krokig resa om Mandela men också visa en bildsekvens från en film som får premiär nästa måndag ”Kákuma – Om du kommer härifrån”. Filmen är från besök i ett flyktingläger i norra Kenya från 2013 till 2015. Den kommer att visas på TV. Den gjordes ½ år före den så kallade flyktingkrisen i Europa. Jag kommer att hoppa fram och tillbaka. Sedan blir det frågor och så kaffe".

Marika berättar genom bilder för att bygga broar och förmedla andra människors berättelser, sådana som är universella.

Hon kom år 1990 till Sydafrika. Mandela släpptes fri när hon var där och hon har följt hela processen.

Via Marikas bildvisning får vi några glimtar: Hon inleder med att visa Mandela i samtal med en av världens mäktiga, den franske presidenten Jacques Chirac.

Hon fortsätter med en gammal tradition i Sydafrika att som initiationsrit omskära de unga pojkarna. Då samlas de äldre männen och slår den unge med käppar på ben och huvud(!) för att denne ska lära sig tåla smärta. Sådant ger ärr.

En scen med Desmond Tutu som talar om Nelson Mandela: Med låtsat allvar säger han att Mandela hade sina brister, t ex dålig smak i skjortor och fortsätter: " Vi levde i ett ruttet rättssystem. Ett sådant kan göra en person hård och bitter. Lidande kan göra en bitter men mycket oftare förädlad".

Av totalt 25 år i fängelse var Nelson Mandela 18 år på Robben Island. Han sa om det att han gillade det när han såg tillbaka på det. Det är något annat än vad man vanligen får uppleva.

Dagens rubrik nämner Mandela som sabotör. För honom var det nödvändigt att i den rådande situation tillgripa våld för att få igenom sina krav.

Bristen på ledarskap är enorm i världen idag. Kvaliteten på förändringen i vårt samhälle är beroende av det ledarskap som utvecklas. Demokrater måste välja väg med omsorg. Mandela har hävdat att duktiga ledare måste offra allt för att folket ska få frihet. Mandela gifte sig på sin 80-årsdag med Graça Machel, änka efter Moçambiques tidigare president Samora Machel som skjutits ned i ett attentat. De hade mycket gemensamt och stödde varandra.

Marika visar en skämtteckning av Zapiro. Bilden har rubriken ”Ubuntu 10 maj 1994”. Utomjordingar tittar på vår planet som formats som Mandelas ansikte. De reflekterar: ”Vad det än är har det transformerat deras planet”. Ordet Ubuntu är ett uttryck för en gammal livsfilosofi i Södra Afrika. Det betyder ungefär: Jag är människa genom andra människor.

"Apartheid är borta, det som personifierade ondskan", sades det. "Minns ni? Vi trodde det var borta. Fortfarande finns ett hopp, men det går för långsamt", säger Marika.

Mandela sa: ”Vrede och våld kan aldrig bygga en nation" - inte heller en värld. Vi måste förändra världen. Nästa år skulle han ha fyllt 100 år. Han var född 18 juli 1918 i en liten by i Transkei. Mugabe, Walter Sisulu m fl gick på samma universitet som Mandela. Han ville inte ha med det traditionella stamsystemet att göra och lämnade ett påtvingat äktenskap 1958.

Den Sydafrikanska unionen bildades 1910 då två boerstater [Oranjefristaten och Transvaal] slogs samman med två engelska besittningar [Natal och Kapprovinsen]. African National Congress, ANC, bildades 1912 när de svarta hade förlorat de rättigheter de hade haft. Så t ex fick inte ens de svarta som ägde mark rösträtt längre. År 1944 startade bland andra Nelson Mandela, Oliver Tambo och Walter Sisulu en ungdomsgren inom ANC.

Till en början var ANC reformistiskt och använde inte våld. Kampen skärptes när apartheidsystemet infördes 1948. Det året blev Mandela invald i ANC:s verkställande utskott i Transvaal. Och 1952 blev han vice ordförande i ANC. Med Oliver Tambo startade han den första svarta juristbyrån. En första svart terroristgrupp bildades, och 1953 gick kamporganisationen under jorden. År 1955 antogs Freedom Charter: Rasistpassen brändes i protest. Män och kvinnor skulle i det framtida Sydafrika ha samma rättigheter. Detta är grunden för dagens författning i Sydafrika. 1956 greps Mandela för högförräderi.

Här en utvikning: I slutet av 1880-talet hittade man guld i Sydafrika, något som drog människor från jordens alla hörn till området. Vi får se en bild från en diamantgruva i Sierra Leone för tio år sedan. Vakter står med gevär riktade mot arbetarna för att de ej ska kunna stjäla något, allt till skydd för dem som tjänar på sådana här system. I detta fall vaktar rebeller och ser till att kampen finansieras. Kontroll av rikedomar ger fortfarande anledning till krig i de här områdena. Citat från Nelson Mandela: ”Slaveri och apartheid är skapade av människor. Fattigdom är inte naturlig. Den är man made och kan stoppas av människor". Oxfam Report 2014 påpekar att Hans Rosling med sin statstik visar att det blivit bättre på många ställen i världen, men han nämner inte vissa områden där tillväxten gynnar bara några få. Ojämlikheten växer de senaste åren.

Vi måste prata om att det finns platser som inte hängt med. Fördelningspolitik finns inte.

Hälften av världens tillgångar ägs av den rikaste procenten (1%) av jordens befolkning. Fragile States New Deal säger att den fattigskapande trenden måste brytas. Det är ett fantastiskt samarbete mellan länderna, bland andra deltar Sverige och Finland: “Action is needed”. Klimatförändringen drabbar främst fattiga länder. Konflikten i Sudan orsakas av torka och hinder för nomader att röra sig fritt.Vi ser problematiken i Sudan, Kenya, Somalia…

Satirikern Zapiro har tecknat på temat ”Tillväxt eller plundring?”

Biståndet är mindre än affärsverksamheten med Kina. Kina finns överallt på den afrikanska kontinenten, på gott och på ont. Skuldbördan är nu lika stor som vid mitten av 90-talet då skulderna avskrevs. Stora containerhamnar byggs av Kina.

Marika visar en bild av fru Justitia på väg att våldtas. Vapenhandeln. Vapenaffären Jas Gripen 1999 med Sydafrika var en katastrof för landet. Landet hade varit korrumperat förut också, men detta var något extra: 28 plan såldes från Sverige till Sydafrika som inte behövde dem.

Åter till berättelsen om Mandela: Efter Sharpvillemassakern 1960, då 69 demonstranter dödades av polisens gevärseld, radikaliserades ANC och den väpnade grenen bildades.1961 gick Mandela under jorden. Sveriges stöd till ANC började ta fart. Oliver Tambo gick i exil. 1962 fick Mandela hemlig militärutbildning i 12 afrikanska länder. Samma år greps han och dömdes till 5 års fängelse.

Dag Hammarskjöld, FNs generalsekreterare, hade dödats i en flygkrasch i september 1961, genom olycka eller mord. Det är inte helt utrett. Han hade inneburit ett hopp att ej gå i de stora nationernas ledband.

1963 dömdes Mandela till livstids fängelse för sabotage och förräderi. Det var den s k Rivoniarättegången. Även andra ANC - ledare döms och förs till Robben Island.

1969. Mandela skriver regelbundet till regimen och uppmanar den: ”Öppna ert förstånd”. “Government violence can only do one thing and that is to breed counterviolence.” Våld föder motvåld...

Marika frågar: "Vad tänker ni om våldet i världen?"

Karin Utas: Konstigt att det inte är mer. När man tänker på tiggarna på gatorna. De griper aldrig till våld.

Marika: Vi är inte skapta till att kriga med varandra utan till samvaro. I östra Kongo har det varit krig sedan 1996. Det handlar om sällsynta jordartsmetaller som finns där och behövs för våra mobiltelefoner... Men människor har stor kraft att komma tillbaka. Mandela förlät sina fiender och gick in för att bygga ett nytt samhälle.

Marika berättar om Kákuma, ett enormt flyktingläger som ligger i Kenyas nordvästra hörn mot Sydsudan och Uganda. Där finns människor från över 10 nationer. Man lever där sida vid sida. Marikas och makens film följer människoöden. Ett sådant är Klementine med sina fem barn, Ett annat är Jackson, 16 år, också han från östra Kongo. Hans mor och far hade dött i malaria. Han hade bott i lägret i över ett år då filmen gjordes. De följde också Deequa som tog hand om sin förlamade mamma Hawa, som skottskadats vid en attack i flyktinglägret. Marika hoppas kunna följa dem vart de än kommer i världen.

I Sydsudan finns det ingen skola. Det är människor i flyktinglägret som får undervisning. Fundament är FN-stadgan, Deklarationen om de mänskliga rättigheterna från 1948 och ett antal FN-resolutioner. Det är helt otroligt hur man kämpar för sin överlevnad!

Här ser vi ett avsnitt av filmen. Det är augusti 2013. Jackson vill plugga för sin examen men han har småsyskon att ta hand om. En väg från flyktinglägret är att bli uttagen som kvotflykting. 500 flyktingar av de 200 000 får komma ut varje år. Det är en ständig väntan…. Filmteamet har rört sig bland människorna, har följt dem och de har fått godkänna allt filmat och sagt. De är uppkopplade på Facebook och Marika har fortsatt kontakt med dem. Flyktinglägret styrs av Lutherska Världsförbundet och Svenska Kyrkan, ett samarbete mellan olika samfund. "Teamet som sköter lägret består av 4 personer. Vi har jobbat flera år tillsammans med dessa fyra lokalanställda kenyaner och flyktingarna, som alla är våra hjältar".

Åter till Mandela. Han skriver och studerar på Robben Island. Det blir ”de svartas universitet”. Många unga killar kunde inte läsa och skriva när de kom dit.

Mandela börjar skriva sin biografi 1975.

1985 avvisar Mandela president Bothas erbjudande om frihet mot att den väpnade kampen uppgavs. "Den väpnade kampen i SA ges inte upp förrän allt är klart", sade Mandela.

1988 ger man upp den väpnade kampen. Den 11 februari 1990 släpps Mandela fri utan villkor.

1993 får han Nobels fredspris tillsammans med F W de Klerk, som var Sydafrikas president då.

1994 Fria val.

1996 antas den nya författningen.

Sannings- och försoningskommissionen inleder tidigt sitt arbete. Det krävs erkännande för straffeftergift. Ordförande är Desmond Tutu.

1999 lämnar Mandela efter 5 år presidentposten.

2013 avlider Mandela den 5 december.

Röst ur publiken: Varför lämnade han ”redan” då?

Marika: "Jag tror att han ville föregå med gott exempel. Det fanns redan då en maktkamp inom ANC."

Mandela sa att ANC inte har något särskilt intresse av våld. Våld är bara ett nödvändigt ont. “The truth is that we are not yet free”. Sanningen är att vi ännu inte är fria. Frihet är inte bara frihet från bojor - det krävs jämlikhet, rättvisa, m m. Vi har bara fått rätten att inte bli förtryckta.

Sydafrika är idag ett mikrokosmos och ett mirakel. Man har här hittat förhandlingslösningar på problem man trodde inte skulle kunna lösas. Och det var tack vare Mandela och många andra.

Vad står på spel idag och i framtiden?

Kapstaden med 4 miljoner invånare har snart – om 50 dagar? – inget vatten. Det är en av många utmaningar. Medelklassen och vi besökare slösar bort vattnet. Av de 28 Jas Gripenplanen är bara två flygdugliga. Det är för dyrt att flyga dem och service fattas.

Marika: "Jag rekommenderar er som inte varit på Robben Island att besöka fängelset. Ännu finns det före detta fångar som är kvar som guider där. De berättar dagligen sina upplevelser. Det är en enorm upplevelse att möta dem".

Mandela sa till den församlade världspressen när han släpptes ur fängelset den 12 februari 1990: ”Tack för att ni aldrig slutade rapportera om missförhållanden i Sydafrika.” Han sa ofta ”Tack, Sverige, tack!”

Medias roll är stor i en demokrati men också i en ickedemokrati. Vi vårdar pressfriheten. Det är något att komma ihåg under den nuvarande debatten om falska nyheter. Jag vill försvara journalistens roll. Det är mycket vi idag inte kan ta för givet. Det är viktigt med nyfikenheten vi har på varandra.

Krig, konflikter, hunger och fattigdom leder till migration. Vi glömmer lätt bort vår egen historia. Under utvandringarna 1880 – 1920 lämnade en tredjedel av Sveriges befolkning landet på grund av fattigdom. Det var över en miljon människor. Läs Ola Larsmos senaste bok, “Swede Hollow”. Vid sekelskiftet 1900 bodde mer än tusen svenskar i Minnesota i en förfärlig slum. Vi får inte glömma de svenskar som det inte gick så bra för.

PAUS

Marika visar filmen Gränser. "Vi var i Haparanda, den gränslösa gränsen mellan Sverige och Finland. Vi visste inte då vi gjorde filmen att man senare skulle komma att stänga gränsen på grund av de många flyktingarna".

Röst ur publiken: I Karesunado är gränsen fortfarande öppen. Det är bara att gå över bron.

Filmen Gränser:

Det är en samtalsfilm, gjord före den stora flyktingströmmen hösten 2015. Där intervjuas Stefan Einhorn, Margot Wallström, Antje Jackelén, m fl. Den handlar om gränser mellan folk, behov av att höra till. Problemet ligger i förakt för andra, som man ser som mindre värda. Det grundar sig i rädsla. "Fredens fönster” är ett projekt. Det är vi människor som tar beslut. Murarna byggs inte av sig själva. Kapitalet rör sig fritt men människorna stöter på gränser. Det finns en grundläggande ojämlikhet i att vi svenskar kan röra oss över många fler gränser än en afrikan. Filmen visar den öppna gränsen mellan Sveriges Haparanda och Finland, en öppen bro, där man senare demonstrerade för fortsatt öppenhet.

Några spridda citat ur filmen:

Antje Jackelén: När man vet var man har sin grund kan man släppa litet på bevakningen av sin gräns. Det gäller nationer också.

Stefan Einhorn: Palme talade om ödesgemenskap. Mänskligheten balanserar idag på en knivsegg mellan fantastiska möjligheter och att förstöra alltihop.

Margot Wallström: Utjämning är ett sätt att garantera fred.

Människan kan förändras. Det kanske avspeglar sig i att krig och konflikter gått ned under de senaste decennierna.

Einhorn: Gränser kan vara passiviserande. Men de kan också ge upphov till handling: Inom de här gränserna kan jag åstadkomma något. Det hänger på synsättet. Det finns bara en jord och ett folk, och det är mänskligheten.

Marika fortsätter: Över gränsen mellan Sydsudan och Uganda strömmar människor in på grund av krig och konflikter. I Sydafrika finns det 10 miljoner människor som är där mer eller mindre legalt. De arbetar för 50 rand per dag. (1 rand motsvarar ungefär 1 svensk krona.) Unga män slår mot somaliska butiksägare och mot dem som är svagare. Presidenten Jacob Zuma utnyttjar konflikter. Etnicitet är något som egentligen inte intresserar folk men han utnyttjar skillnaden i etnicitet.

Erni: Det är intressant med filmen att så många olika slags gränser behandlas. Den 5 april kommer Birger Schlaug hit och då handlar det om miljön. Hur förhåller vi oss till det att miljön inte känner några gränser?

Marika: Det fanns en syn inom västvärlden att ANC var ett kommunistiskt eller socialistiskt parti. Långt in på 1990-talet var man i USA t o m rädd att stödja UNITA i Angola. (UNITA kämpade mot revolutionsregeringen). ANC tog en annan väg än socialismen: privatiseringar. ANC har en svart medelklass med en del ekonomisk och politisk makt i sina händer. Det är idag en större ekonomisk klyfta mellan rika och fattiga än det var för 20 år sedan. Av Sydafrikas 50 miljoner är en tredjedel väldigt fattiga, en tredjedel mittemellan och en tredjedel rik. Det finns, som nämnts, 10 miljoner mer eller mindre illegala invandrare. Om staten inte hade ingripit hade det blivit ännu större social oro. 20 miljoner får någon form av bistånd från staten, arbetslöshetsunderstöd, pension eller något annat. Många har bara det att leva på. Man kan där inte fördela jordbruksmarken i småplättar. Det behövs stora arealer för att kunna leva på jorden. I Uganda är det annorlunda. Där går det att hålla hungern borta då man har en liten plätt jord. Från Zimbabwe kommer stadsbor som fått nog av Mugabe. Halva befolkningen har lämnat landet och många har kommit till Sydafrika. Sydafrikas president Zuma har de senaste 8 åren inneburit en katastrof. Han har beställt åtta kärnkraftverk från Ryssland. I Sydafrika där man har så mycket sol! Zuma har också skott sig själv. "Jag kan inte se att det är någon ideologi bakom" säger Marika.

Röst ur publiken: Har nykolonialismen sugit ut Sydafrika?

Marika: Man har där inte låtit sig domineras av Kina så som i Angola och Zambia.

Ola: Det talas ofta om konflikter. Men det är egentligen något annat än en konflikt när imperialismen leder till angrepp – på Irak, till exempel. Man anger svepskäl för attackera och lägga under sig andras resurser. Hur löser vi det? Mandela har givit oss svaret när han tackat för att vi fortsatte att rapportera.

Ja, säger Marika, vi hoppas att avslöjandena ska leda till förändring, till ett annat sätt att lösa problemen.

Vid pennan

Karin Utas Carlsson och Ola Friholt

PELLA THIEL Fred Med Jorden - På Vems Villkor?
För mångfald mot enfald
Välkommen till Ellösparken torsdagen den 6 mars kl 19

Torsdag 28 november talar fredsforskaren och världsaktivisten Jörgen Johansen under rubriken - PALESTINA hösten 2024 Finns det ett ljus i mörkret? - Välkommen kl 19 i Ellös Folkets Park!

Tors 31 okt talar fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg, nyligen hemkommen från ännu en resa till Kina:
KINA TUR OCH RETUR
Intryck under 40 år

mottog då denna dikt av Ola.

FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET - ett bidrag till fredsundervisning

Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.

I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.

Folkets fredspristagare

Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019

Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

• Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020
• Debattartikel: SVERIGE KAN FÖRSVARAS UTAN VÅLD sommaren 2020
• Debattartikel: ATT FRAMKALLA DEMONER sommaren 2020
• Debattartikel: ILFART MOT FRAMTIDEN sommaren 2020
• Debattartikel: HAR VI EN CHANS? sommaren 2020
• Debattartikel: KLIMATKOMPENSERA TILL DÖDS 13/3 2020
• Debattartikel: VAD HOTAR VÅRA INTRESSEN? juni 2019
• FN-KONVENTIONEN MOT KÄRNVAPEN - Remissvar om ambassadör Lars-Erik Lundins utredning 10/4 2019
• Krisbroschyren påtalad: Krisen pågår – vad gör vi? 25/3 2019
• Debattartikel: Farligt säkerhetstänkande 31/3 2019
  
• Debatt om ekologiskt jordbruk 31/1 2019
  
• Misslyckade klimatförhandlingar per design? Debattartikel av hemsidesredaktören 12/12 2018
• Debattartikel - Vem behöver lugnas? ETC-Göteborg 22/10 2018
• Debattartikel - Avklädda krigshetsare
• Debattartikel - Var noga med fakta. SyreGlobal nr 54 2018
• Debattartikel - Militärmanövrer förstör miljön. ETC-Göteborg 11/10 2018
• Öppet brev - Avbryt Nato-samröre 1/12 2018
• Brev till Agenda om Syrien-inslaget 15/4 2018
• Uttalande - Bygg broar - inte murar 11/4 2018
• Debattartikel - Konserver mot krig? 14/2 2018
• Uttalande - Förbud mot kärnvapen 2/12 2017
• Insändare - Är Sverige fredligt? 18/7 2017
• Uttalande - Är terrorismen förvirrad? 19/4 2017
• Uttalande - Återuppliva Sverige som fredskraft! 3/12 2016
• Öppet brev - Hejda de skändliga! 28/11 2016
• Öppet brev - Widmans fasta övertygelser 21/12 2016
• STOPPA KOLONIALISMEN! Öppet brev den 17/3 2016
• EN FREDLIG VÄG TILL FRED - Uttalande vid Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente den 5/12 2015
• Uttalande: Vänd Nato ryggen! - Låt oss stärka FN genom att vara ett starkt fredsförbund! 19/10 2015
• Öppet brev: HUR STOPPAR VI VÄRDLANDSAVTALET? 13/10 2015
• Yttrande om promemorian om Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd - 28/9 2015
• Öppet brev: PRAKTISK REGERINGSFEMINISM 21/4 2015
• Öppet brev: FÖR EN FEMINISTISK POLITIK 5/3 2015
• Öppet brev: VAD ÄR NATO? 22/1 2015
• Öppet brev: BEVARA SVERIGE ALLIANSFRITT! 6/12 2014
• GRÄNSPOLIS MOT FLYKTINGAR I SJÖNÖD 6/11 2014
• FREDSPRIS PÅ AVVÄGAR! 12/10 2014
• Världens folk och regeringar, besinna er! 23/4 2014
• Nobels fredspris får ej missbrukas! 7/12 2013
• Är krig en bra affärsidé? 16/4 2013
• Stoppa drönarna! 16/4 2013
• JÄMSTÄLLDHET UTAN ILLUSIONER! 7/3 2013
• Det evinnerliga skumrasket kring handeln med vapen - 8/3 2012
• FLYKTINGAR FÖRTJÄNAR HÄNSYN - 12/4 2011
• INGEN SVENSK MILITÄR TILL LIBYEN mars 2011
• Främlingsfientligheten - öppet brev till sveriges regering och riksdag 21/9 2010
• ISRAEL VILL DÖDA SOLIDARITETEN - Uttalande 31/5 2010
• Återupprätta Sveriges Alliansfrihet! - uttalande om Afghanistan 10/4 2010
• Afghanistan nov 2009
• EU och rasismen - 26/11 2007
• VI VILL HA EN KONSTITUTION FÖR VÅR TID! - 12/4 2006
• Svensk militär i Afghanistan - 6/12 2005
• Flyktingbarnen - 16/4 2005
• Fredsprojektet Europa - 16/4 2005
• Om kvinnofridsdomstolar - ERNI & OLA FRIHOLT - 24/1 2005

Admin