|
||
Referat från våra arrangemang
Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023
I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023
Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson
Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson
Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022
Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg
Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021
Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021
Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021
Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021
Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020
OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020
DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020
Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020
Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020
Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020
The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020
Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020
FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019
Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019
Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019
Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019
Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019
Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019
Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019
Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019
Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019
Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019
Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019
FOLKETS FREDSPRIS -
Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018
Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018
Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018
SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018
Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018
Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018
Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018
Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018
Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018
Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018
Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018
Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018
Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017
DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017
Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017
VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017
MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017
DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017
ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017
Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017
Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017
Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017
Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017
Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017
Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016
Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016
Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016
Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016
Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016
Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016
Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016
Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016
NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016
Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016
Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015
Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015
Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015
Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015
Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015
Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015
Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015
Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015
ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015
Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?
Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.
Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"
Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.
Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.
Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.
Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014
Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014
"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014
Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014
Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014
Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014
Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014
Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014
Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien
Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013
Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013
Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013
Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013
Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013
Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013
Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013
Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013
Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"
Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"
Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013
Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"
Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013
Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"
"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke
Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013
Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"
Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"
Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.
Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"
Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012
Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.
Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011
|
Anteckningar från föredrag i kulturhuset Kajutan, Henån, torsdagen den 20 februari 2014.
Arrangör: Fredsrörelsen på Orust Fredsforskaren och aktivisten Stellan Vinthagen: "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse"Vinthagen kommer med färska intryck från rörelser i USA, Indien, Kambodja och Burma, där han varit på forskningsuppdrag för Högskolan Väst i Trollhättan och School of Global Studies vid Göteborgs Universitet.
Stellan Vinthagen (SV) välkomnas av Ola Friholt, som samtidigt påminner åhörarna om, att SVs doktorsavhandling, "Ickevåldsaktion", om 500 sidor, nu ska ges ut i populariserad kortform. Han har bl a också (tillsammans med Pelle Strindlund) skrivit om sina erfarenheter som aktivist i blockeringen av en u-båtsbas i Skottland i en bok med titeln "Motståndets väg". Denna kväll redogör Stellan för de möten, som han haft de senaste månaderna med människor i Kambodja, Burma och Indien. Han har gjort ett stort antal intervjuer, i Indien 50 stycken. Han understryker privilegiet att, som forskare med inriktning på människors motstånd för förändring, få intervjua personer, som trots ett oerhört förtryck kunnat fortsätta sin kamp för frigörelse med fredliga metoder. Föreläsningen har tre delar. SV vill börja med några grundläggande påståenden, därefter återge berättelser, som människor delat med sig av under intervjuerna, och slutligen, efter analys av dessa beskrivningar, formulera en teori om motståndskamp med fredliga medel. 
Mahatma Gandhis filosofi om ickevåld för att bekämpa det onda utgör basen för SVs forskning och hans syn på fredligt motstånd. "Men hur kan man definiera fredligt motstånd?" frågar SV, "på vad sätt skiljer sig detta från all annan typ av motstånd? Vad är målet med fredligt motstånd? Är det freden som är målet, eller befrielsen, eller välfärd åt alla, ett bra samhälle för alla medborgare?" Gandhi menade, att målet främst var att återupprätta de samhällsgrupper som har det svårast. Och forskaren SV ansluter sig till det målet. Men först vill han skissera de många hindren på vägen dit:
Dominansrelationer förekommer, även subtilt, i ett oändligt antal situationer, mellan könen, mellan etniska grupperingar, ifråga om ekonomiskt, politiskt och socialt inflytande, etc. En vanlig uppfattning är att makten består av resurser eller individer t ex chefer. Intressantare är att se makt som en relation, en interaktion, ett samspel. Vi kan stelna i en föreställning att några är överordnade och andra är underordnade, även i värde. Men grunder för makten är att den underordnade har givit sitt samtycke, har överlåtit makten. Underordnade anställda bidrar själva till föreställningen att en fabriksägare har (rätt till) mer makt. "Eller att alla underordnar sig Obama", säger SV. Därmed konsolideras den förstelnade föreställningen om, att alla INTE har lika värde. "Vi inbillar oss att vi är maktlösa". Men vi kan ändra relationerna och därmed makten. Den underordnade kan dra tillbaka sitt samtycke, förhandla om relationen och ändra makten. Det är samtycket som gör USA mäktigt. Här finns ingen mystik. Det är bara en fråga om frivillig underordning. Ganhi insåg detta. Förändring blev därmed möjlig. Den processen kan göra ont och till och med bli blodig. I linje med detta resonemang uppmuntrar SV oss alla, att kreativt pröva nya lösningar på gamla föreställningar: "Experimentera", säger han, "i er vanliga vardag!" Förändringsarbetet måste ske på många plan samtidigt och är en mycket tidskrävande process. Nivåerna sträcker sig från den egna, personliga medvetenheten, det egna självet, via attitydförändringar i den egna familjen, i det egna lokalsamhället och vidare till internationella spelscener. "Det som sker på lilla Orust är samma processer, som sker i mellanstatliga sammanhang", säger SV, därom övertygad av sin forskning. För att få autenticitet måste förändringen ske inifrån. Det är autenticitet, som SV tillskriver sina intervjupersoner, äkthet. Slutsatsen är, att en förändring av stelnade maktrelations-föreställningar, vare sig det gäller kultur, politik eller ekonomi, bidrar till att förändra maktbalansen i ett samhälle mot ökad jämlikhet. Alla gör sina val, även i diktaturer, och bidrar på så sätt personligen till ett samhälles utformning. Det är valet av reaktion och interaktion som avgör. Det andra påståendet, den andra tesen, som SV formulerar, kan enkelt sammanfattas med orden "upprepa de goda handlingarna så blir de till slut verklighet". "Detta har de flesta av de människor, som jag intervjuat, förstått,"säger SV Han analyserar detta utifrån intervjuerna, som ännu inte blivit helt bearbetade. SV känner ett stort ansvar för att förvalta det förtroende som visats honom i de samtalen. Det finns en forskningsplan, för hur detta ska presenteras med hänsyn till att det handlar om kvalitativ forskning med krav på respekt för integritetsaspekten. Men enskilda medborgares insikt om falskheten i många politiska tal och löften bör leda till att falskheten inte upprepas utan påtalas. (Jämför med Jörgen Johansens tes om eskalation, tydliggörande, av en konflikt, antecknarens kommentar.) Om inte fredligt motstånd uppvisas, institutionaliseras istället det falska spelet, och våra sanna demokratiska värden om solidaritet, jämlikhet och mänskliga rättigheter töms på sitt humanistiska innehåll. Så sker till exempel när USAs militära interventioner godtas under tystnad. Återigen: Maktens centrala problem, förstelnade interaktionsmönster... "Rättvisan" måste upprepas, annars tynar den bort. Upprepas de önskade värdena påverkas verkligheten och därmed till slut även storpolitiken. 
De personliga berättelserna från Burma inleder SV med att säga, "Det är tankeväckande hur människor, som levt och lever i vidriga samhällen, ändå kan upprepa de goda handlingarna". Vi får lyssna på dem och efterkomma dem. Burma är egentligen en militärdiktatur med blott en demokratisk fasad, säger SV, och det är även svårt att komma in i landet. 1990 slog militären till mot en demokratiskt vald ledare och befolkningen förstår att militären kommer att finnas med i bakgrunden även vid ett kommande val. I detta land intervjuade SV bl.a. en poet, som levt 50 år under diktatoriskt styre och har valt, som motstånd, att utveckla sitt poetiska språk till fulländad dubbeltydighet. Därmed kunde en kommunikation ske med läsarna om både Burmas historia och nutid utan att myndigheterna förstod att beslagta dikter och skrifter, trots att kritiken fanns nedskriven att uttyda. Poeten kunde bara alltför tydligt beskriva för SV behovet att vara mycket försiktig i sina uttalanden. Denna berättelse kontrasteras mot en studentledare som 1988 krävde maktförändring med resultatet att tusentals människor slaktades. Han valde sedan att bli guerillaledare i djungeln och fick till slut gå i landsflykt. Efter hand förändrades hans syn på motstånd mot diktaturen, och åter i Burma vill han nu bilda ett parti och verka inom demokratiska ramar i det pågående tövädret. I studentupproret 2007 gick buddistmunkarna i procession. Militären slog till igen och mördade muknar i klostren. En ung studentska som var med då, berättar om sin egen fängelsevistelse och hur rättegången blev en parodi. På frågan om domen på tre år inte kändes mycket svår, svarade hon nej, "min pappa satt 12 år". Motståndsmän och -kvinnor är fostrade in i en kultur av motstånd mot diktaturer, som skändar mänskliga rättigheter. De finner kampen naturlig. Intervjuerna gjordes i ett konstgalleri i Rangun. Efter hand blev SV medveten om betydelsen och innebörden av denna plats, "en organisk plats, ett motståndscenter", säger han. "En munk läste en dagstidning, några män diskuterade litterära verk och empowerment-frågor, forskare och studenter lämnade över sina visitkort. Det var en plats med ett flöde, för ny inspiration och nätverkande, en plats att våga säga något annat, att våga bryta stela mönster". En åhörare frågar om Aung San Suu Kyi men SV avstår från att ge något tydligt svar om denna motståndskvinna, och han har inte intervjuat henne. Intervjupersonerna i Kambodja lever med en helt annan bakgrundshistoria än den i Burma. Kulturen är starkt repressiv med ett lydande folk, som fortfarande präglas av minnen från skräckväldet under de Röda Khmererna och dessas tvångskommendering av hela befolkningen till jordbruksarbete och till slut mord på hundratusentals kambodjaner. Hur ser den personliga kraften ut för att våga "säga något annat", "att våga bryta mönster"? Arvet är en repressiv kultur där bara svagt motstånd pågår. Kambodjanerna blev även utsatta för "en påtvingad liberal satsning från västerlandet, representerat av FN", säger SV, "ett projekt som gick överstyr med både korruption och interna falanger i opposition mot varandra". En falang av khmererna styr och en annan åtalas för brutalitet. Kapitalet har kommit till Phnom Penh och allt har blivit dyrt. Kambodjanerna har således en skepsis mot västerlandets definition av begreppet demokrati. SV ger i sammanhanget ett exempel på envist, fredligt motstånd från människor i ett litet bostadsområde, intill en centralt belägen sjö. En privat byggfirma planerade att fylla sjön med sand och bygga höghus där. Befolkningen lovades nya bostäder och bättre levnadsvillkor. Människor började dock samråda med varandra. En grupp kvinnor kunde medvetandegöra invånarna i grannskapet: I namn av liberal demokrati utövades samma metoder som under Pol Pots socialism. Men vad skulle ske med fiskevatten? Höghus, hur skall man då kunna bedriva sin lilla affärsverksamhet, i gatuplan. Nej, innehöll verkligen västerländska ideologier demokratiska värden värt namnet? Det folkliga upproret, på enig grund, skedde i fredliga demonstrationer, demonstranter med kedjor runt handlederna, som uppmuntrade myndigheten att fängsla dem så att de fick någonstans att bo. Kvinnor med bara bröst drog till sig utrikesjournalister. Kvinnor främst i ledet för att hejda brutala motattacker från militären. SV säger, att i en av de små samlingslokalerna, som också var en motståndsmans hem, invid sjön, upplevde han samma känsla som i konstgalleriet i Rangun: en plats för formulerandet av fredligt motstånd utifrån nya tankar och inspiration att återupprepa sin tro på något gott, en beredskap att ta risker för detta mål". Indien är nästa land, från vilket SV berättar. I detta land finns ett oändligt antal uttryck för orättfärdig, stelnad maktordning, bl.a. i form av ett kastsystem, som gäller sedan årtusenden. Det är en hinduisk, religiös världsåskådning, som befäster människor i ett hierarkiskt system av över- och underordning, där daliterna befinner sig lägst, och det i alla former av sociala sammanhang. Man föds in i sin kast och kan inte växa vidare. Även inom kasten finns en rangordning. I en av intervjuerna berättar en man i 60-årsåldern om det stora dramatiska steg, som han nyligen vågade ta genom att, som lågkastig, sätta sig på samma parksoffa som en person av högre kast. Nu vågar han upprepa sin rättighet, som är given av konstitutionen. Kanske blir han därmed också en förebild, goda handlingar tar sig plats. Det är viktigt, att människor, som levt hela livet i en demokrati, verkligen sätter sig in i vidden av sådana motståndshandlingar. Indiens konstitution från 1950 upphäver teoretiskt kastsystemet. Men att bryta förstelnade mönster tar tid. Ytterligare en aktiv, fredlig motståndshandling utfördes av en renhållningsarbetare, som arbetade tillsammans med en kvinna av högre kast, i en motståndsgrupp. När han hämtade sopor i hennes kvarter, hälsade hon inte på honom. Vid nästa aktivistmöte vågade han fråga henne varför, och då klargjordes hela problematiken kring att vara kastförrädare, hur svårt det är att våga bryta mönster. Om denna kvinna hälsat på mannen, i hennes egen kulturella hemmiljö, hade hon kanske blivit utfryst av de sina. Men kvinnan bad om ursäkt, och hon "vågade även bryta ett mönster och började hälsa på sin motståndsvän, den lågkastige sopgubben. Ett stort steg", säger SV. En gammal adivasikvinna (adivasis är namnet på Indiens ursprungsfolk) boende i närheten av Mumbai berättar att hon har en liten jordplätt, som hon saknar papper på. Plötsligt fick hon veta att någon tänkte sälja hennes jordbit. Hon protesterade och blev hotad. Den man som kom dit möttes då av kvinnor som virade in honom i rep och lämnade av honom på polisstationen. I Mumbai bor 70% av befolkningen i slumområden. De lever under ständigt hot från kapitalet, som vill exploatera marken de bor på. Bulldozers river deras plåtskjul gång på gång. De hemmavarande kvinnorna misshandlas och arresteras. Och när de kommer hem efter sina protestaktioner blir de misshandlade av sina män för att de försummat hemmet. Den kvinna som berättar detta har sin man bredvid sig. Av de äldre kvinnorna hade han fått veta att de hjälpt många andra utsatta. De hade också varnat honom för vad han kunde råka ut för om han fortsatte slå sin fru. Nu var han med! Men ännu är indiska män alltför ofta vana att slå sina kvinnor. Det återkommande intrycket är att det är kvinnor som alltid organiserar motstånd. Kvinnor från medelklassen är ofta aktiva med de fattiga. Det är arkitekter, advokater, läkare och andra. Många professionella hjälpare. Flera hade valt att flytta ut i en adivasiby i 15 år för att lära och också ge något tillbaka. Visst! De var Gandhianer... Det finns självhjälpsgrupper och olika kooperativ. Många adivasis har ännu kvar en ekologisk livsstil i harmoni med naturen, vilket idag borde kunna vara ett föredöme för det moderna samhället. Detta kollektiva samboende uttrycker på ett konkret plan jämbördighet, avsaknad av maktordning. SV understryker, att det inte får bli en romantiserad bild av detta arbete, som är mycket långsiktigt. Åhörarna får ännu ett exempel på motstånd mot byggbolag. En fattig, outbildad man gjorde med sin urmodiga dator powerpointbilder som motbilder för varje förförande bild på vackra nya lägenheter, som byggbolaget spred till alla i området inför ett husbygge. På sjunde våningen skulle man ju förlora kontakten med markplanet och t ex möjligheten att ha butik. Han samlade ihop 200 personer och sa att de borde kräva byggbolaget på en annan lösning. Då de frågade: "Vad kan vi göra mot ett stort bolag?" pekade han på en husvägg och frågade om de kunde träffa den med en boll. Visst! Det var lätt. Han pekade på en liten sten och frågade hur lätt det var att träffa den. Inte så lätt förstås. Då sa han: "Företaget är lika stort som husväggen. Lätt att träffa. Men vi är små och svåra att träffa." De fattade galoppen. Den mannen återupprepade tron på människovärdet, det som krävs för att förverkliga det. SV påpekade att dessa människor i hans intervjuer inte är direkt vanliga men autentiska människor. De försöker ta sitt ansvar. Och alla sorters problem finns även inom dessa kämpande grupper. Allt mänskligt är sig i grunden likt överallt. Sammanfattningsvis och teorianknutet, den tredje delen av föreläsningen, säger SV, skiljer sig kampen för fred, med fredliga medel, från den traditionella på så sätt, att den vilar på tre ben och att den också bygger på Gandhis teorier. Denna trebenta pall består av ett JA, ja till uppbyggnad av nya alternativ, till experimentella modeller, till visioner, av ett NEJ till att acceptera och gå med på falskhet och brott mot de mänskliga rättigheterna. Då behövs civil olydnad, vägran att delta i rangordningar, stopp av blockeringar och hinder för utveckling av fredstänkandet. Pallens tredje ben fokuserar oss själva, personen, människan, att varje individ bör rannsaka på vilket sätt man själv, på alla nivåer, fullföljer de goda handlingarna eller inte, inom sig, i familjen, i lokalsamhället. I vilka sammanhang vill man själv få rätt mot den andre, vinna en maktkamp, eller avstå. Maktkamperna, fördomarna, finns i alla kontexter, betonar SV. Vi människor är både en del av lösningen på kriget och samtidigt en del av problemet, att krig och maktkamp pågår kontinuerligt. Både våldet och människovärdet existerar samtidigt inom oss själva. SV ger uppslag till att tänka "annorlunda", till att bryta gamla tankemönster: Tänk ut vad som är att ta ansvar, hur man påverkas av de miljöer, där man vuxit upp. Försök lära känna dig själv och erkänn dolda delar, träna på nya vanor. "Pallen är tricket" säger han, "att kombinera alla tre benen, i familjen, kollektivet, rörelsen, samhället". (I detta sammanhang påminner SV om Paulo Freires modell för alfabetisering av lantarbetarna i Brasilien, en stark folkrörelse.) 
Efter den korta pausen vidtar en dialog mellan auditoriet och föreläsaren, som innehåller så många frågeställningar och reflexioner, att det utgör material för en ytterligare föreläsning. Här nedan görs ett försök att sammanfatta detta: Flera frågor kretsar kring bästa tillvaratagande av de personliga berättelsernas genuina kunskap och erfarenhet. SV känner starkt sitt ansvar att förvalta och vidarebefordra dessa redovisade djupa insikter om, att våld sällan leder till stabil fred. Historien visar att snabba, revolutionära avsättningar av diktatorer ofta banar väg för en ny diktator. "Makt korrumperar", känd tes, påtalas av några åhörare, just fenomenet, att en revolutionär ledare ofta omvandlas till diktator. Folkupproret i Ukraina nu är exempel på en sådan våldssituation med osäker utgång. Det är inte känt om någon alternativ lösning finns för en ny statsledning. SV säger, att vetenskapliga rapporter är ett sätt att förvalta och åskådliggöra kunskap från fältet men att den vetenskapliga formen har lågt läsvärde för allmänheten. Viktiga vetenskapliga slutsatser och insikter måste därför presenteras på ett mer ändamålsenligt sätt. Någon påpekar, att bibeln inte utgör en lättläst text men att denna bok stått sig genom århundranden och har stort läsvärde för många människor. Större och djupare andlighet behövs i vårt tidevarv, säger samme talare. En fråga ställs,om någon forskning stöder olika följder av fredligt förändringsarbete jämfört med mer kampbetonat. SV bekräftar bevis, att ju mindre våld och ju bredare sociala allianser, som föregått en omstrukturering, desto större sannolikhet för en humaniserad fortsättning. Problemen inom en stat finns ändå ofta kvar, och de måste bearbetas ytterligare, säger SV och nämner situationen i Zimbabwe med Mugabe kvar vid makten. Människor måste lära sig det fredliga motståndets metoder och principer, påpekar någon, och Ola F påminner om att den kände aktivisten Per Herngren gick i fredsrörelsens träning i ickevåldsmetoder på 70-talet. Och dessa är fortsatt aktuella. En person ger ett drastiskt exempel från en egen upplevelse med Teater Uno, då publiken dragits in i själva handlingen på en teaterscen. Pjäsens tema gällde att demonstrera för mänskliga rättigheter och som publik fick man själv uppleva att bli tagen av poliser för förhör. Åhöraren omvittnar en stark upplevelse och vunnen insikt. Någon frågar och får svaret, att det finns studier, som tyder på, att människor idag är mer fredliga än tidigare och att det är belagt att färre krig förs mellan stater. Däremot förekommer inbördeskrig i stor skala. I diskussionen görs många inlägg, som berör motsägelsefulla beteenden hos människan, att t.ex. motståndet mot invasionen i det muslimska Irak var stort bland icke-muslimer, vilket väckte många muslimer till insikt om deras egen brist på aktioner. Detta medförde att muslimer ifrågasatte sitt eget fördömande av västliga människors synsätt. De förkättrade västerlänningarna demonstrerade ju till förmån för muslimer!? Påtalas också av åhörarna innebörden av samhällsstrukturer, som kan stödja respektive sabotera goda krafter. Det fanns inte tillräcklig samhällsstruktur i Tyskland för att stoppa Hitler. Det finns här och där inom det militära t o m fraktioner som skulle vilja stödja frisinnade strömningar, men samtidigt medges det inte i en diktatur att uppmärksamhet riktas mot dessa positiva motkrafter. Från åhörarna kom också inlägg om den mänskliga naturens benägenhet att lockas med i aggressivitet, våld och krig. Det kända Milgram-experimentet visade att lydnad inför auktoriteter kan gå alltför långt. Motmedlet är att vi alla övar oss att sätta stopp för de onda krafterna och stärka vårt civilkurage. SV svarar på frågan om Ship to Gaza-projektet, att detta skall ersättas av Ship from Gaza för att stödja den exportindustri, som finns inom Gaza. Föregivande säkerhetsrisker har Israel satt upp transporthinder även för export ut från Gaza! Den nya uppläggningen eliminerar alla argument för Israels rätt att skydda sitt territorium från insmuggling av vapen eller yttre angrepp, vilket ett fåtal israeliska jurister hävdar gav Israel rätt att angripa Ship to Gaza. Vid anteckningarna Birgitta Edvinson,som vill uppmana till att lyssna på P1, UR-programmet Barnaministeriet, den 21/2 och 23/2, en dokumentär om slaveriet i Mauretanien. Det är ett program med personliga frigörelseberättelser i samma anda som redovisades vid dagens föreläsning. |
Folkets Fredspristagare - lista
Aktuellt 2024PÅMINNELSE OM ÅRSMÖTE Fredsrörelsen på Orust håller årsmöte den 18 april kl 19 i Ellösparken. Välkomna! Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3. Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola. 
Häften i nytryck att beställa 1) Om vapen vore lösningen... 2) Maktens Irrvägar  
Läs mer och beställ på förstasidan Vårens program:
Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen Jan Öberg: NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED? Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris Lokal: Ellösparkens entréhall fri entré och start kl 19
Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten Jörgen Johansen: KLIMATKATASTROF - HOT OCH MÖJLIGHET. Lokal: Ellösparkens entréhall fri entré och start kl 19 Till minnet av Fredrik Heffermehl Aktuellt 2023Debatt - Ett eko från 1985 Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur Debatt - Elfte september som led i en strategi Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023) Hej Medlem! april 2023 Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap! Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel Program Våren 2023 Aktuellt 2022SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022 Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas! Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr! 
FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022 Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022 Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET - ett bidrag till fredsundervisning 
Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research. För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022. Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas! Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr! Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022 Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad? Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato? Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato? Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta! Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt! Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred Debatt mars 2022: Demoniseringens makt Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91 Debatt januari 2022: Kampen står om världsön Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland? Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen? Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina Debatt november 2021: Kapprustning till döds Debatt november 2021: Demokrati och historia Årsberättelse för 2020 (pdf) Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan! Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck Aktuellt 2020Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER 
I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90! Dikt till Johan finns här. Upprop till alla världens ledare oktober 2020 Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta. Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen! Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020  Folkets fredspristagare 
Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019 
Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019 Brev till regering, riksdag o media
Admin |
|
Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken |
||
