|
||
Referat från våra arrangemang
Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023
I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023
Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson
Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson
Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022
Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg
Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021
Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021
Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021
Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021
Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020
OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020
DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020
Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020
Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020
Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020
The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020
Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020
FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019
Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019
Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019
Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019
Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019
Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019
Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019
Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019
Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019
Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019
Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019
FOLKETS FREDSPRIS -
Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018
Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018
Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018
SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018
Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018
Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018
Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018
Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018
Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018
Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018
Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018
Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018
Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017
DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017
Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017
VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017
MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017
DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017
ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017
Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017
Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017
Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017
Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017
Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017
Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016
Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016
Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016
Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016
Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016
Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016
Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016
Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016
NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016
Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016
Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015
Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015
Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015
Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015
Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015
Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015
Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015
Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015
ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015
Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?
Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.
Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"
Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.
Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.
Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.
Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014
Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014
"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014
Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014
Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014
Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014
Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014
Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014
Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien
Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013
Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013
Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013
Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013
Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013
Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013
Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013
Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013
Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"
Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"
Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013
Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"
Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013
Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"
"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke
Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013
Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"
Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"
Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.
Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"
Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012
Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.
Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011
|
Fredsrörelsen på Orust 35 årDen 11 april 2018, Kulturhuset Kajutan, Henån
Ola Friholt inleder mötet med att berätta att föreningen Fredsrörelsen på Orust just haft årsmöte och att han blivit omvald till ordförande. Han presenterar också styrelsen. 
Så inleds firandet med sång och musik av De soliga tanterna Evert Taubes "HÄR ÄR HAVET" klingar vackert tvåstämmigt, följt av Lasse Berghagens "En enkel sång om frihet" Hur det började för 35 år sedan Annika Göthberg, en av grundarna till Fredsrörelsen på Orust berättar: 
Det var en orolig tid i världen. Kalla Kriget. Upprustningar av kärnvapnen. USAs kärnvapenbestyckade missiler utplacerades i Västtyskland. Det var risk för kärnvapenkrig och väldigt många gick samman för att opponera sig mot rustningarna. 1983 hade vi vårt första möte på Orust. På hösten 1983 bildades Fredsrörelsen på Orust, en förening med stadgar. Ingen fred utan rättvisa. Fred byggs med fredliga medel, inte vapenmakt. Kulturen har stor betydelse för att skapa fred, samarbete och förståelse. Vi hade studiecirklar och vi bestämde oss för att spela teater med fredstema för att engagera så många som möjligt. Vi ville förmå de styrande tänka på ett fredligare sätt och vi ville ge inspiration och kunskaper för att människor skulle arbeta för fred. Vårt teaterprojekt kom igång 1984. Sång och dans var viktigt. Vi byggde teatern utomhus på en stor, vacker plats med utsikt mot Gullholmen. Vi åkte runt och informerade om projektet. Artister var med oss i det. Mycket material spreds. Det var före datorernas tid och innebar mycket arbete med klippa och klistra. Fredsspelet hade premiär den 26 juni 1985. Vi gav 10 föreställningar, den sista den 7 juli. Vädret var blandat, soligt men också kallare. Vi hade bidrag från Göteborgs- och Bohusläns landsting, Orust kommun och många fler. Regissör, producent och en journalist skrev manus tillsammans med oss. Vi var 300-400 personer som deltog i spelet och i alla studiecirklar. Vi hade tänkt oss att det skulle bli ett ekonomiskt överskott som skulle ge hjälp till människor i u-länderna men det blev ett underskott. Många tidningar skrev. Radio och TV gav program om spelet. 
Föreläsningar och fredspris Ola Friholt Vi har anordnat massor av föreläsningar. Här i salen hänger på klädstrecket fullt av affischer. Det finns lika många till som vi hade kunnat hänga upp här. Föreläsningarna har varit en grundläggande verksamhet. Det är få som anstränger sig att hitta fakta. Vi ger mer och annat än vad man hittar i tidningarna. Det är ett uppdrag för folkbildning, och folkbildning ska vara gratis. Därför tar vi inte inträde. Första lördagen i december de senaste fem åren har vi delat ut ett fredspris i enlighet med Nobels testamente till den som verkat för folkens förbrödrande, nedrustning eller anordnande av fredskongresser. Inte många av dem som fått Nobels fredspris i Norge passar in i de här kategorierna även om många gjort andra bra saker. Norge är ju med i NATO och har svårt att utse pristagare i enlighet med testamentet. (Fredrik Heffermehl har skrivit om detta.) De tre första pristagarna här på Orust finns beskrivna i den lilla boken EN FREDLIG VÄG TILL FRED med Fredsrörelsen på Orust som delas ut gratis här. Sedan vi började med föreläsningarna i mitten eller slutet av -80-talet har vi blivit fler och fler. När Göran Greider talade hade vi 90 personer i publiken. Gudrun Schyman har talat för 120 och dagens föreläsare, Jan Hjärpe har också dragit folk så det varit fullsatt här. Nu ger vi ordet till Tomas Magnusson, tidigare ordförande i Svenska freds- och Skiljedomsföreningen och president i Internationella Fredsbyrån, IPB. Han är nu aktiv i Göteborg i Fredsam, där ett tjugotal organisationer samarbetar. Vad händer idag? Tomas Magnusson 
För 35 år sedan polisanmälde Svenska Freds Bofors för att ha smugglat vapen till Bahrein och Dubai. Bofors´ chefer fälldes. Idag exporteras fortfarande vapen till de här länderna. Trots en ny lag om vapenexport ser det inte ut att ha blivit någon förändring. Svenska flygledningstjänstemän i Förenade Arabemiraten har bidragit till krigshandlingarna i Jemen, som är utsatt för en oerhörd svältkatastrof. En opinionsundersökning visar att en stark majoritet av svenskarna är emot att Sverige ska gå med i NATO. Ändå avslås motioner som syftar till att Sverige ska hålla sig utanför militäralliansen. 86% av svenska folket vill att Sverige ska skriva på FNs konvention om förbud mot kärnvapen. Regeringen, som i FN röstade för förbudet tillsammans med 121 andra stater, har inte signerat avtalet och fört det till riksdagen för ratificering, utan har tillsatt en utredning som ska vara klar efter valet. Det gäller konsekvenserna av ratificering. (Natochefen och USAs utrikesminister har varnat Sverige...) För en fredsrörelse är 35 år ingen ålder. Det finns så mycket kvar att göra. .... 
Därefter sjunger och spelar De soliga tanterna om fredsduvan: "Oh, den lilla vita duvan..." och återigen om havet: "Havet, vinden och stjärnorna" 
Fredsrörelsens solidariska åtaganden i andra länder Erni Friholt Zitzerrepubliken. På väggen här ser ni delar av en utställning. På en av skärmarna kan ni läsa om Zitzerrepubliken (det kan man också göra på http://www.fredsrorelsen-pa-orust). Under kriget i det forna Jugoslavien hände det. Det var i det nordöstra hörnet av Serbien, i Vojvodina, i byn Tresnjevac. Tvåhundra män hade fått inkallelseorder. Det betydde att de skulle gå i krig mot sina vänner och tidigare landsmän som var kroater. Tre sjuksköterskor beslutade sig för att göra motstånd och gick till rektorn som var gandhian. Han organiserade en marsch genom byn till krigsmonumentet, där han vädjade om vapenvägran. De samlades sedan i pizzerian, som hette Zitzer. Det blev ett högkvarter för motståndet. För att undvika att hämtas nattetid övernattade männen där, kvinnorna gick hem och lagade mat. Ett fredsläger med många bybor organiserades i pizzerian och dess trädgård. Det blev en symbol för det organiserade motståndet och undan för undan öppnades konsulat i Tyskland, Österrike, i Budapest och New York ambassader för Zitzerrepubliken. Idén spreds från vän till vän med mun-mot öra metoden. Vi var i Österrike då vi fick höra talas om det. År 1995 öppnade vi ett konsulat på Stocken. Zitzerrepubliken har inget territorium och inga gränser. Vi fick 200 medborgare här. Helt underbart. Kriget tog ju slut och det blev inte som de och vi hade hoppats, men idén med Zitzerrepubliken spreds ut i världen. Så kan en rörelse börja och bli stor. Zitzerrepubliken fyllde 25 år 2017. Fredsrörelsen på Orust har fått en jättefin utmärkelse med tack för hjälpen. Vi har kontakt. Vi skickar ännu pengar dit, och även till till fattigpensionärer i Serbien. Vi i Fredsrörelsen på Orust har också stött två grupper i Indien, numera en, nämligen Jagriti Vihara i nordöstra Indien i delstaten Jarkhand. Det är mest urbefolkning som bor där. Vi stödjer skolor för kvinnor och flickor. Dessförinnan stödde vi under många år en grupp i Madras, numera Chennai. Den gruppen har upphört. Vi vill vara solidariska på ett riktigt sätt. Förändring kan vi bara åstadkomma tillsammans och inte bara i Sverige, i världen också. 
Fredsrörelsen på Orust, hur vi kan hålla den rullande ekonomiskt Håkan Håkansson Föreläsningsverksamhet kostar, resor kostar. Här på Orust finns en gammal ICA-butik - Tavlebord nära Tegneby kyrka - som blivit en marknad för närproducerat. Där är det öppet för försäljning av närproducerat varje lördag kl. 10-14. Vi ansvarar för caféverksamheten där 4-5 gånger per termin, vår och höst. Vi erbjuder cafégästerna hembakat. 
Ett antal personer bakar och andra står för arbetet i kaféet. Det här är också en kontaktpunkt där vi har möjlighet att prata med folk och dela ut skrifter. I samband med föredragen på kulturhuset i Henån har vi alltid en uppskattad kaffepaus med hembakt och solidariskt kaffe/te. "Korgen" fylls med frivilliga bidrag till 'fikat'. Det är också en del av inkomsterna till föreningen. Så har vi bidrag från Orust kommun och från studieförbundet Sensus. Det är mycket jobb bakom det här, jobb som inte syns. 
Flyktingar och asylsökande Britt-Marie Landin Normand Vi har en intensiv verksamhet för flyktingar och asylsökande. Vi hade i kommunen en flyktingförläggning för familjer och ensamkommande flyktingbarn, och HVB-hem i Ellös. Vi var några stycken som ville göra något, speciellt för de asylboende på Sjögården. De fick där inte undervisning i svenska eftersom de var asylsökande. Det ville vi hjälpa till med. Vi ville också bilda en akutgrupp för den händelse något skulle inträffa. Det hade då brunnit på asylboende vid Tjörnbron. Nu hände inget men vi startade en grupp för språkundervisning i svenska. Vi startade också ett odlingsprojekt där de asylsökande fick mark att odla för grönsaker, frukt och bär. Sedan skördade vi och kokade sylt och saft. Kommunikationerna här på Orust är inte så bra så vi har också hjälpt till med transporter. Vi började med att köra folk till Näl-sjukhuset i Trollhättan. Vi har kört till läkare, till Migrationsverket, barnhälsovården, till BB och ambassader. En stor uppgift var att hjälpa de asylsökande att flytta från Sjögården. Det var till Vänersborg men också till andra platser. Vi har fortfarande kontakt med en del. En del bor kvar. Vi har bidragit till att ordna boende. Det har även hänt att vi hjälpt till med att hitta arbete. Länsstyrelsen har ett projekt för att ordna olika aktiviteter, t ex en midsommarfest. Vi har bjudits till flyktingarnas fester. Den glädje vi möter är alldeles fantastisk trots allt de fått gå igenom. Vi har träffat några politiker och "Framtidsgruppen" i kommunen. Vi flyktingstödjare träffas en gång per månad för att dela information om vad som händer och för att stötta varandra. Vi samarbetar med Agape som ordnar boende åt ensamkommande ungdomar som studerar på gymnasieskolan. Detta för att dessa inte ska behöva flytta när de har fyllt 18 år. I måndags skulle en grupp ungdomar utvisas till Afghanistan. Vi hjälpte till med att författa en ansökan om uppehållstillstånd för att få gå ut gymnasieskolan. Det blev avslag direkt - i fredags- men överklagningstiden är 3 veckor, och under tiden får de inte utvisas. Detta kunde ske p g a att de har kontakter och vänner. Så får de advokathjälp. Några åkte frivilligt men det var väldigt många som ej kom med i utvisningen i måndags. Vi kan tillsammans stödja och hjälpa de här ungdomarna. Om ni har en säng hemma upplåt den till den som behöver den. Hälsningar och gratulationer Erni läser upp hälsningar, gratulationer och lyckönskningar med anledning av firandet av 35 årsjubiléet. Det är från FN-föreningen i Partille och från den religiösa gruppen Bahai. Celanders förlag har också skickat en hälsning: "Stort grattis för ert fantastiska och outtröttliga arbete för fred". Johan Galtung gratulerar med att påpeka att föreningen har lyft den svenska debatten till en högre nivå. "Små orter kan tänka stora tankar." Andra fredsforskare bland gratulanterna var Peter Wallensteen från Uppsala och Jan Öberg från Lund. Poeten Bengt Berg från Värmland skaldade och gamla vänner och medarbetare i fredsrörelsen har skickat sina hälsningar. Fredssam i Göteborg gratulerar och lämnar över gåvor. 
De soliga tanterna sjunger "En sång om frihet: Du är det finaste jag vet...." av Björn Afzelius och inför kaffepausen: "Kaffe och bullar gör mig glad" av Tage Danielsson. PAUS 
Tid har nu kommit för gästföreläsaren Jan Hjärpe, prof. emeritus i islamologi. Hans manus får här ta plats oavkortat. Fredsrörelse nedifrån - Om mänskliga rättigheter som krav på politik och politikerFredsrörelsen på Orust kan fira 35 år av verksamhet och se tillbaka på en lång serie av begivenheter som engagerat ett stort antal kulturpersonligheter och tänkare.Låt oss nu dubblera antalet år att se tillbaka. Då får vi 70 år och kan fira men framför allt erinra oss tillkomsten av Förenta Nationernas allmänna (universal) förklaring om de mänskliga rättigheterna. FN-deklarationen med dess 30 artiklar. Bakgrunden var erfarenheterna av 1900-talets gigantiska mänskliga katastrofer, världskrig, etniska rensningar och folkmord, religionsförföljelse, nationalismer och rasism, de många miljonerna döda, de många fysiskt och mentalt skadade. Sambanden hade visat sig mellan kriget och våldet och de rasistiska, etnicistiska och kulturförstörande idévärldarna och förföljelserna av minoriteter som klassades som "främmande" element ("di fremmede" säger man i Danmark; det är en fast ingrediens i den danska etniskt-nationalistiska diskursen). Mot alla dessa skiljande "identiteter" och grupptillhörigheter som människor tillskrev sig och andra kunde man 1948 sätta en enda identitet: Egenskapen att vara människa, överordnad all annan tillhörighet. FN-deklarationens 30 artiklar och de rättigheter (och skyldigheter) som nämns där gäller enligt preambeln, inledningen, alla medlemmar av människosläktet oberoende av varje som helst bestämning, för alla lika. Dessa rättigheter karakteriseras i preambeln med ett viktigt ord: De är oförytterliga (inalienable). Vad betyder det? Oförytterliga betyder att de inte kan avskaffas eller förklaras ogiltiga. Varken en diktator eller ett parlament, varken ett fåtal makthavande eller en väldig majoritet kan avskaffa eller upphäva dem. Inte ens om majoriteten skulle vara bortåt 100 %. Detta är viktigt och intressant. Det innebär att Deklarationen - som Sverige enligt sin grundlag av 1976 bekänner sig till - avvisar den rättspositivism som kännetecknat idén om lagstiftning i Sverige; föreställningen att en majoritet i riksdag, länsstyrelse eller kommunstyrelse kan lagstifta eller utfärda regler fritt; lagar eller förordningar som strider mot de mänskliga rättigheterna (så som de uttrycks i FN-deklarationen) är ogiltiga likafullt. Något som våra politiker i stor utsträckning inte verkar ha klart för sig. De ska alltså inte lydas. Här har begreppet "civil disobedience " relevans. I det valår vi nu befinner oss ser vi hur partierna för fram idéer, förslag, program som skaver alltmer mot de mänskliga rättigheterna och som man avser att genomföra under åberopande av att det är "demokratiskt" och har majoritet bakom sig. Men det är skillnad mellan en demokrati (som respekterar minoriteternas rätt) och en "demokrati" som är majoritetsdiktatur (eller demokratur). Vi har ju just nu ett nästan övertydligt exempel: Det gäller Ungern, där vi ser en majoritetsdiktatur som riktar sig mot medmänniskor vars mänskliga rättigheter man absolut vägrar erkänna. Sådant behöver vi inte och kan inte acceptera. Individens och minoriteternas rättigheter skyddas - eller skulle skyddas - av Deklarationens artiklar och av det som uttryckts i senare konventioner. Den 30:e och sista artikeln lyder: "Intet i denna förklaring må tolkas såsom innebärande rättighet för någon stat, grupp eller person att ägna sig åt verksamhet eller utföra handling, som syftar till att omintetgöra någon av häri uttalade fri- och rättigheter." Detta är reciprocitetsprincipen (Gyllene Regeln alltså). Häri ligger en inskränkning som finns uttryckt i artikel 29:2: Utövandet av fri- och rättigheterna ska ske med respekt för andras fri- och rättigheter. I preambeln, inledningen, framförs tesen att dessa oförytterliga (unalienable) rättigheter är grunden för frihet, rättvisa och fred i världen. Skyddet för minoriteternas rätt även mot aldrig så stora majoriteters vilja har en poäng. Om de rättigheterna sätts i fråga så kommer fler och fler att drabbas, den ena gruppen efter den andra elimineras, förklaras vara utanför, "fremmede". Till sist drabbas majoriteten eftersom det den består av kan beskrivas som ett stort antal minoriteter. Ni har väl hört talas om kanariefågeln i gruvan? I kolgruvorna i England förr i världen var man medveten om risken att det kunde bildas dödlig gruvgas. Därför hade man med sig en kanariefågel i bur nere i gruvan. Om kanariefågeln plötsligt dog gällde det att snabbt ta sig därifrån - annars dog arbetarna själva. Minoriteterna i samhället, de som stämplas som "främmande", de är just kanariefågeln i gruvan. Vill den politiska ledningen och folk i gemen klämma åt dem är det en allvarlig varning: Det här kommer att sluta illa för alla, en varning för kommande strukturellt och aktuellt våld. Det gäller sådant som yttrandefrihet (inklusive böneutrop), trosfrihet, frihet från fruktan och nöd. Detta ska skyddas i lag, och skandal om så inte sker. Lagar som innebär att människan berövas dessa rättigheter är olagliga även om de grundas på formellt demokratiska beslut. Preambeln stadgar också att mänskliga rättigheter ska ingå i undervisning och folkupplysning. Här brister det mycket i Sverige. De flesta vet inte innehållet i FN-deklarationens 30 artiklar. De borde läsas och begrundas också som en del i fredsarbetet. Brott mot dem bör påpekas, i synnerhet i den politiska debatt med många underligheter som vi ser under detta valår. Det gäller inte minst lokalpolitiken. Vi i Skåne har ju en del skräckexempel i kommunerna, som i det beryktade Staffanstorp, men även i Åstorp och Vellinge med flera. Kanske borde man särskilt begrunda artiklarna 2 (om att rättigheterna gäller alla, utan åtskillnad), 7 (likheten inför lagen och med lika skydd i lag för alla), 13 (Rätten att fritt få välja sin vistelseort i en stat). Vi noterar i 14:1 att envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse. I artikel 18 finns stadgat tros-, åsikts- och religionsfrihet som även innefattar rätten till det offentliga rummet, understruket genom artikel 19 om åsikts- och yttrandefriheten genom "varje slags uttrycksmedel" (således även böneutrop). I artikel 25 framhålls att "envar har rätt till en levnadsstandard som är tillräcklig för hans egen och hans familjs hälsa och välbefinnande, däri inbegripet föda, kläder, bostad, hälsovård" osv. Observera att detta gäller envar, alltså även flyktingar som inte fått uppehållstillstånd. Och i 25:2 påpekas att "Alla barn... skola åtnjuta samma sociala skydd". Artikel 26: "Envar har rätt till undervisning". Det gäller alltså även ensamkommande barn och barn till föräldrar som inte har uppehållstillstånd. Jag tror att det är en bra idé att försöka memorera de 30 artiklarnas innehåll och så kunna anföra dem när det behövs (och det gör det!) mot valårets flod av politiska utspel riktade mot dem som på ena eller andra sättet rubriceras som "de andra", "de främmande", de oönskade. De som ska "få signaler" att de är oönskade. Fred förutsätter att människor och deras rättigheter respekteras, och FN-deklarationen ger oss ett verktyg att se och uttrycka vad det innebär. Det är angeläget särskilt idag då respekten för de mänskliga rättigheterna bytts ut mot etnicistiska, extremnationalistiska, rasistiska, religionsfientliga och minoritetsföraktande folkliga stämningar och aktioner som i sin tur utnyttjas av politiker här och på så många håll i världen, de som nu fiskar röster i grumliga vatten av det slaget. Det finns ett ord som upprepas gång på gång i deklarationen: Envar. Rättigheterna gäller alla "utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt" (art. 2). Pröva de olika partierna och partiledarna och deras utspel, i Sverige och i andra delar av världen, och se vem eller vilka som står upp till försvar för rättigheter och friheter för envar och vilka som inte gör det. Det är en prövosten som dessvärre visar väldigt nedslående resultat: Danmark, Polen, Ungern, Italien, Indien, USA. Och Sverige är inget undantag om än kanariefågeln kanske får leva ett tag till. Jan Hjärpe FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna på engelska http://www.un.org/en/universal-declaration-human-rights/ på svenska: https://www.unric.org/sv/maenskliga-raettigheter/25689 Det finns också länk från regeringens hemsida "Lättläst": De mänskliga rättigheterna - Lättläst SAMTAL OCH FRÅGOR Erni: På Strandgården, nära Sjögården, gjorde vi en studiecirkel där vi tillsammans med flyktingarna läste Den allmänna deklarationen om mänskliga rättigheter. Flyktingarnas ögon blev större och större: "Gäller det här också oss?" Britt-Marie: De var förvånade att det också gällde i deras egna länder. Vi kunde visa vilket år olika länder hade ratificerat deklarationen. Vi gick också vidare till andra lagar Erni: Diskussionen om tiggeriförbud. Har man hållhakar? Jan Hj: Rätten till liv, hälsa, bostad och mat gäller. Om man inför förbud mot tiggeri måste man se till att människorna får det de behöver på annat sätt Ola: Våra politiker hänvisar till regeringarnas ansvar i Rumänien och Bulgarien Jan Hj: Skyldigheten och ansvaret gäller för alla som vistas i landet Ola: Till hösten borde vi följa upp lagförslaget om tiggeriförbud Jan Hj: Det finns ett stort material i Europakommissionen, men det är bättre att koncentrera sig på FN-deklarationen. Politiker säger att de bekänner sig till den, men gör de verkligen det? Publ: Vad säger du om de omdiskuterade böneutropen? Jan Hj: Religionen är privat men här finns i deklarationen rätt att i offentliga rummet utöva sin religion Erni: Och om nu FN är försvagat? Jan Hj: Detta finns nämnt i grundlagen, och den gäller även om FN skulle avskaffas Oa: Det finns starkt stöd för FN i Generalförsamlingen Jan Hj: Blanda inte ihop FNs medlemsstater med Deklarationen. Ola: FN-stadgan är lika viktig. Den förbjuder anfallskrig. Jan Hj (ironiskt): Därför är alla krig försvarskrig. Text: Karin Utas Carlsson Foto: Erni Friholt |
Folkets Fredspristagare - lista
Aktuellt 2025
PELLA THIEL Fred Med Jorden - På Vems Villkor? För mångfald mot enfald Välkommen till Ellösparken torsdagen den 6 mars kl 19 Aktuellt 2024 Denna skrift, VAD ÄR SANNING?, av Ola Friholt kan nu beställas mot enbart postokostnad. För ett ex blir det 44 kr, för tre ex 66 kr. Beställ via ernifriholt@gmail.com eller 073-9072717. 
Torsdag 28 november talar fredsforskaren och världsaktivisten Jörgen Johansen under rubriken - PALESTINA hösten 2024 Finns det ett ljus i mörkret? - Välkommen kl 19 i Ellös Folkets Park! 
Tors 31 okt talar fredsforskaren och konstfotografen Jan Öberg, nyligen hemkommen från ännu en resa till Kina: KINA TUR OCH RETUR Intryck under 40 år PÅMINNELSE OM ÅRSMÖTE Fredsrörelsen på Orust håller årsmöte den 18 april kl 19 i Ellösparken. Välkomna! Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3. Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola. 
Häften i nytryck att beställa 1) Om vapen vore lösningen... 2) Maktens Irrvägar  
Läs mer och beställ på förstasidan Vårens program:
Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen Jan Öberg: NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED? Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris Lokal: Ellösparkens entréhall fri entré och start kl 19
Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten Jörgen Johansen: KLIMATKATASTROF - HOT OCH MÖJLIGHET. Lokal: Ellösparkens entréhall fri entré och start kl 19 Till minnet av Fredrik Heffermehl Aktuellt 2023Debatt - Ett eko från 1985 Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur Debatt - Elfte september som led i en strategi Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023) Hej Medlem! april 2023 Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap! Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel Program Våren 2023 Aktuellt 2022SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022 Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas! Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr! 
FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022 Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022 Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET - ett bidrag till fredsundervisning 
Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research. För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022. Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas! Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr! Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022 Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad? Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato? Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato? Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta! Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt! Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred Debatt mars 2022: Demoniseringens makt Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91 Debatt januari 2022: Kampen står om världsön Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland? Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen? Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina Debatt november 2021: Kapprustning till döds Debatt november 2021: Demokrati och historia Årsberättelse för 2020 (pdf) Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan! Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck Aktuellt 2020Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER 
I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90! Dikt till Johan finns här. Upprop till alla världens ledare oktober 2020 Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta. Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen! Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020  Folkets fredspristagare 
Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019 
Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019 Brev till regering, riksdag o media
Admin |
|
Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken |
||
