Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023

I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson

Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022

Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg

Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021

Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021

Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021

Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021

Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020

OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020

DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020

Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020

Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020

Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020

The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020

Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019

Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019

Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

Sammanfattning av föredrag i kulturhuset Kajutan, Henån, den 20 mars 2014.

Författaren, dramatikern, poeten och kulturskribenten Agneta Pleijel talar om:

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt

Arrangör: Fredsrörelsen på Orust med stöd av Orust kommun och SENSUS.

Agneta Pleijel hälsas välkommen av Erni Friholt

Agneta Pleijel (AP) inleder sitt anförande med förtydligandet, att hon vill ge liv åt dessa freds-begrepp ovan genom att förbinda dem med den roll, som de spelat i hennes eget liv och författarskap. En författare gestaltar värden, vänder och vrider på begrepp, ifrågasätter dem. Presentationen sker då inte i form av ”abstrakt sociologi” utan i form av verklighetsanknutna upplevelser. AP levandegör sin framställning med uppläsningar ur flera av sina böcker. Hon hänvisar också åhörarna till en intervju på nätet, genomförd 2013 av kulturjournalisten Anneli Dufva, om AP:s författarskap och syn på frågor i anslutning till dagens tema.

AP berättar sedan kronologiskt om sin uppväxt. Hon framhåller vissa, särskilt viktiga situationer, som utgjort vägval och likaså fördjupat förståelsen av dessa val. Fadern var professor i matematik och efter Stockholm och Lund bodde familjen, med tre döttrar, i USA i två år. Vid återvändandet till Stockholm 1952 upplevde AP en stor diskrepans mellan den amerikanska attityden av öppenhet och det svenska klimatet av mer främlingsmotstånd, och hon utsattes för mobbning i skolan i Årsta. Ett uppbrott från livet som professorsdotter skedde 1960 efter prövande tonår, då föräldrarna skildes. AP flyttade till Göteborg och närmare verkligheten, i ett Haga ”med dass på gården”. Hagas sanering och renovering har varit en omvälvande upplevelse för AP. Inställningen ”aldrig till universitetet” förändrades med tiden, och efter planer på att bli keramiker, blev studier i filosofi avgörande. Filosofi läste hon i Lund, och ämnet svarade upp mot AP:s ökade reflexioner kring begreppen ont och gott samt denna ”splittring” i vid bemärkelse, inom människans väsen. Hur, frågade hon sig, hur skall man få ett sammanhang i livet, ”när man vill vara god men känner sig ond”? Flera viktiga läromästare omnämnes, t.ex. professorn i teoretisk filosofi, Gunnar Aspelin. AP citerar honom, som svar på hennes egen fråga ”hur mognar man som människa?”: ”Läs fler humanistiska ämnen, som litteraturhistoria”. Detta medförde studier i litteraturhistoria och etnografi i Göteborg, bland annat för Gunnar Aspelins son Kurt Aspelin. En grund lades för AP:s författarskap. Hennes första bok, ”Vindspejare” (1987), skrevs när hon slutat efter flera års kritikerverksamhet på Aftonbladets kulturredaktion, och är en djup och bred släkthistoria, med spännvidd från mormoderns och moderns ursprung i Indonesien. AP förmedlar, att hon efterhand integrerar inhämtade kunskaper. Hon fick med tiden en djupare förståelse för hur viktig en människas bakgrund, rötter och relationer är, liksom sambanden mellan då och nu. Historiska skeenden och kunskap om t.ex. kolonialismen vävs samman med individuella berättelser, t.ex. om att modern, som återvände till Europa som 12-åring och fick utstå mobbning, såsom AP själv, vid krocken mellan kulturer. Intresset för studier i jämförande etnografi har här sitt ursprung genom familjehistorien i dåvarande Nederländska Ostindien. Den första boken skrevs också efter hennes resor i Indonesien. Kunskaper stärker författarskap. Frågan om dualismen mellan vetenskap och konstnärskap återkommer senare under föreläsningen.

AP:s kritikerverksamhet tog sin början genom recensioner i Handelstidningen i Göteborg och följdes 1968 av en inbjudan, av Karl Vennberg, till Stockholm och Aftonbladet som kulturskribent, sedermera kulturchef. Hon var redaktör för Ord och Bild 1972-75. Detta kultur- och bildningsarbete skedde i ett radikalt politiskt klimat under den nya vänsterns period. AP lämnade sin fasta kritikersyssla och tjänsten på Aftonbladet 1980. En ”ordkris” uppstod hos henne genom längtan efter ett mer mångdimensionellt språk, som poesin och skönlitteraturen. Hon hade tidigare skrivit dramatik, och bl. a. samarbetat med Ronny Ambjörnsson i dramat ”Ordning härskar i Berlin” (om Rosa Luxemburg). 1977 satte Alf Sjöberg upp hennes drama ”Kolllontaj”,(om Rysslands ambassadör i Stockholm, som tvangs till underkastelse under Stalin). Efter tiden på Aftonbladet ägnade hon sig helt åt eget skrivande.

I AP:s författarskap har frågorna om mänskliga rättigheter, ansvar, etik och maktförhållanden en avgörande betydelse. Som åhörare förstår man efter hand, hur målmedvetet, kunskapssökande och självanalyserande AP arbetat vidare med sambanden mellan etik, moral och mänskliga rättigheter. Hon belyser detta med en beskrivning av hur hennes första poesibok växte fram efter det, att hon lämnat de inskränkande villkoren på Aftonbladet. Hon hänvisar till egna, undermedvetna krafter, som hon ville tillvarata, vilka drev på hennes spontana uttryckssätt, insikter och förståelse av vad som skedde i omvärlden. Hon började helt enkelt skriva ner ord, som inte hade någon som helst innebörd, för att därmed befria sig från reducerande och förutbestämda regler om hur man ”måste” uttrycka sig. Hon ville ”baxa upp material ur det omedvetna” för att öka det kreativa tänkandet och förståelsen för människans väsen, och för hur vi väljer våra liv. När AP på det sättet skrivit ett manuskript var hon, fast erfaren kritiker, osäker på vad hon skrivit. Var det poesi, var det prosa? Hon skickade manuset till sin vän PO Enquist för utlåtande. Han visste inte heller vad genren skulle kallas, men fann boken bra och sände den till Norstedts, som gav ut den. ”Änglar, dvärgar” kom ut 1981 och var AP:s lyriska debut.

Vad är impulser och slump? Vad gör oss till den vi är? Hur växer vår moral och etik fram? Vilka ställningstaganden gör vi? Vi styrs inte bara av förnuftet utan också av känslor, affekter och fördomar. Att skriva skönlitteratur blev för AP ett sätt att kunna tänka fritt och förhindra dogmatism.

Ett återkommande begrepp under föreläsningen är ”splittring”, ett fenomen som berör etik och moral, splittringen mellan vad man får och inte får säga, ifråga om politik, ifråga om ekonomiska villkor i samhället, ifråga om jämställdhet. Och inte minst om splittringen i människan själv, som är en följd av själva medvetandet. I detta sammanhang diskuterar AP Polens frigörelseprocess under 70-och 80-talen och Solidaritet som en stark rörelse för frihet i ord och tanke. Solidaritet tvingades till reträtt 1981 av kommunistpartiets ledare och generalen W. Jaruzelski. Polens utveckling från diktatur till demokrati har av många skäl kommit att uppta AP. Hon har rest mycket i Polen och skrivit därifrån, och är gift med den polskfödde journalisten och författaren Maciej Zaremba. Hennes andra diktsamling,Ögon ur en dröm”, kom 1984 och har ett motto av den katolske prästen Jozef Tischner, som skrev boken om ”Solidaritetens etik”. Han länkar ”hoppet” och ”trohetens väsen” till vår möjlighet att kunna ”tro på framtiden”. AP berättar en anekdot om Tischners avspända relation till dogmer; när han sov över på ett nunnekloster meddelade han, att han inte ville bli väckt – bara ifall ”celibatet hade upphävts under natten”. Särskilt betydelsefull för AP har poeten Zbigniew Herbert varit, (som hon varit med om att översätta till svenska). Herberts hållning var viktig för polackerna under kriget och under kalla krigets epok genom hans övertygelse om, att människan måste ha vissa värden, som sanning, rätt och kunskap. Vi lever nu i en epok, fastslår AP, där dessa värden för det mesta får vika för ekonomiska och kommersiella intressen. Vårt innevarande tidevarv, ”fritt från värden”, behöver budbärare från t.ex. krigets och det kalla krigets dagar. Äldre polska poeter, inte minst Wislawa Szymborska, är viktiga för henne.

Åttio-och nittiotalet var en ”skarp tid”. Det pågick en strid mellan ”vänster´” och ”höger”. Men också mellan kristendom och islam. Fatwan mot Salman Rushdie upprörde henne. Liksom Jugoslavien-krigets fasor och övergrepp i form av ”etnisk rensning”. Sovjetväldet upplöstes under denna tid. AP var i tio år medlem av den svenska Penklubbens styrelse och var under några viktiga år, 1988 -1991, dess ordförande. Hon tar också upp vardagliga brott mot mänskliga rättigheter i ett demokratiskt land som Sverige. I skiftet mellan 80-och 90-tal skrev hon om den maktfullkomlighet, som svenska institutioner kan uppvisa, bland annat i tv- serien ”Guldburen”. Sen tjugo år har AP varit engagerad i migration och flyktingskap. Efter att ha hört flyktinghjälparen, den tidigare invandrarläraren Anita Dorazio, i radio tala om sitt arbete, inleddes en bekantskap med henne, som ledde till en guidning genom flyktingsverige. Det medförde många artiklar av AP, bland annat om de apatiska flyktingbarnen. Med Anita Dorazio och andra var hon 2009 med om att grunda närverket ”Etikkommissionen” för krav på mänskliga rättigheter i asylprocessen, stöd för asylsökande, flyktingar och papperslösa och upplysning om deras situation. Att se till mänskliga rättigheter för de svagaste och mest utsatta grupperna i ett samhälle är ständigt påkallat, konstaterar hon. Det är där, som en avhumanisering lättast äger rum. I stället för övertygelsen om vars och ens lika värde syns en upprörande diskriminering.

Att vilja omsätta sitt engagemang i praktisk handling är nödvändigt, men medför en kluven situation för en författare, säger AP. Debatt och åsikter behövs, men kan hamna i plågsam diskrepans till ett gestaltande, eftertänksamt och djupare språk. Poesin är ofta ”värnlös” mot politiska och ekonomiska dogmer i sin lågmälda opposition mot ojämlikhet. Det ”värnlösa” språket är trots det viktigt i samhällsdebatten om mänskliga rättigheter. För att åskådliggöra sökande efter språket läser AP upp avsnitt ur böckerna ”En vinter i Stockholm” och ”Lord Nevermore”, den senare nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2001. Båda böckerna är komplexa och rika kärlekstriangeldramer med ett, hela tiden pågående, reflekterande tilltal och analys av livets innehåll, relationers innebörd och hur man förändras och utvecklas som människa. I ”En vinter i Stockholm” gör ”hon” i romanen en association till en roman av Erich Maria Remarque: ”vid ett smärtsamt avsked mellan två människor som älskar varandra väljer de att gå på museum, tysta vid dammiga montrar, i stället för att älska, liksom för att hejda och förlänga tiden”. Litteraturen väcker, fördjupar, läker, skapar insikter, kanske försoning. I ”Lord Nevermore” gestaltas kvinnlig självständighetskamp, stark manlig vänskap, dualismen mellan konst och vetenskap, sjukdom och död, frågan om vad lycka är. Att reflexioner i flera dimensioner ger insikter och mognad ligger nära till hands att tänka.

AP återknyter till begreppen etik och makt. Makt förknippas ofta med en destruktiv hierarki och förtryck, men makt kan tjäna goda likaväl som onda syften, det är alltid de underliggande värderingarna som styr. Som poetiska exemplifieringar läser AP ur sin senaste diktsamling ”Mostrarna” dikten ”In memoriam”, tillägnad en uppskattad svärmor. Denna polska judinna var läkare med civilkurage, som vägrade ange sina judiska patienter. Hon tvangs därefter själv att lämna landet. Hennes liv utgör ett stort stycke historia. AP reflekterar vidare över civilsamhällets brister i fråga om civilkurage och samvete, ifråga om goda hierarkier och kvalitet, och hon riktar frågor till åhörarna. Religionen hade en gång en normerande inverkan i människors liv. Nu lever vi i ett sekulärt samhälle. Var kan vi finna fästen för våra värderingar. Vad betyder sammanflätningen av stats- och religiös makt i vissa samhällen? Hur utvecklas våra samveten? Hur relaterar begreppen individualism och egoism till varandra? Vad innebär datoriseringen? Hur ser dualismen mellan produktion och reproduktion ut, och var befinner sig feminismen?

En åhörare hänvisar till Maria Bergom Larssons bok ”Människan i det vertikala samhället”. Barn försummas, varför? Hur ser relationen mellan makt och ansvar ut? Måste inte ”mänskliga rättigheter” inkludera både djur och natur? Varför sker den arketypiska utvecklingen från ett altruistiskt synsätt över till en egoistisk och maktfullkomlig position? AP - som uppskattande har talat om Andrej Wajdas senaste film, ”Lech Walesa, hoppets man” - citerar Lech Walesas hustru om vad maken gör just nu: ”han sitter mest och googlar om sig själv”. Publiken ger olika infallsvinklar på de ställda frågorna. Erni Friholt tar upp den på ett vänsterpartimöte diskuterade idén att byta ut begreppet ”solidaritet” mot ”omtanke”. Dock, ”solidaritet” definieras av åhörarna som uttryck för ett mer jämlikt förhållande. Sven- Eric Liedman har skrivit boken ”Att se sig själv i andra. Om solidaritet”. Boken ”Emotionell kapacitet” av Carl-Gerhard Gottfries föreslås för förståelsen av samhällets utveckling mot ökad girighet, känslomässig omognad på ledarnivå och generell brist på emotionell inlevelse med den andre. ”Ge alla elever en ärlig chans till läsupplevelser”, säger en slöjdlärare. ”Ett sätt att utvecklas vidare uppstår ur önskan att läsa och tillägna sig kunskap”. Sådant breddar perspektiv, motverkar fascism och främlingsfientlighet. Åhörarna lämnade många fler intressanta reflexioner än vad som här redovisas.

För att stärka begreppen mänskliga rättigheter, kunskap, etik och moral, summerar AP, att det är nödvändigt att också granska sig själv och att reflektera över vars och ens medverkan i den maktutövning, som sker i vardagen. Problemet finns inte blott i höga positioner. Även i goda i organisationer kan ond maktutövning förekomma. ”Vad sänder jag själv ut för signaler, som påverkar min omgivning, på ont eller gott”? Läs, lär, begrunda, lyssna och samtala! Med Kerstin Ekmans formulering: ”Samtal är viktigt, annars hamnar man i sin egen övertygelses våld”.

Moa Brynnel sjunger en sång som avslutning och tack till Agneta Pleijel för en uppskattad samtals-föreläsning.

Vid anteckningarna

Birgitta Edvinsson

Folkets Fredspristagare - lista

Aktuellt 2024

Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3.

Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola.


Häften i nytryck att beställa
1) Om vapen vore lösningen...
2) Maktens Irrvägar

Läs mer och beställ på förstasidan

Vårens program:

Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg:
NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED?
Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19


Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten
Jörgen Johansen:
KLIMATKATASTROF – HOT OCH MÖJLIGHET.
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19

Till minnet av Fredrik Heffermehl

Aktuellt 2023


Debatt - Ett eko från 1985

Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur

Debatt - Elfte september som led i en strategi

Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023)

Hej Medlem! april 2023

Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning

Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap!

Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel



Program Våren 2023

Aktuellt 2022

Debatt december 2022: Befria de fria media!

SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022

Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr!


FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET – ett bidrag till fredsundervisning




Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.


För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022.
Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr!

Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022

Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap

Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad?

Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato?

Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato?

Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta!

Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt!

Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet

Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen

Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred

Debatt mars 2022: Demoniseringens makt

Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91

Debatt januari 2022: Kampen står om världsön

Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland?

Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus

Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen?

Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt

Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser

Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina

Debatt november 2021: Kapprustning till döds

Debatt november 2021: Demokrati och historia

Årsberättelse för 2020 (pdf)

Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan!

Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck

Aktuellt 2020

Debattartikel december 2020 - Riksdagsdebatt på natos villkor

Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG

Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER


I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.


Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020



Folkets fredspristagare




Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

webbdesign: www.krylla.com