Hem      Aktuellt      Referat/artiklar etc      Länkar / Andra media     Zitzerrepubliken    

Referat från våra arrangemang

Medlemskap i NATO – säkerhet eller säkerhetsrisk - Ingela Mårtensson 9 sep 2023

I osäkerhetens tid - Konsekvenserna av en alltmer militariserad säkerhetssyn - Gudrun Schyman 8 mars 2023

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Tal av Ingela Mårtensson

Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente 2022 - Årets pristagare Karin Utas-Carlsson

Kalla kriget mot Kina måste upphöra - Docent Jan Öberg föreläste 24 mars 2022

Kvinnorna, klimatet och militärens ansvar - Internationella kvinnodagen 8 mars 2022 - Agneta Norberg

Aniara vårt blågröna rymdskepp Jorden - Stefan Edman och Tomas von Brömssen 16 nov 2021

Fred på jorden och fred med jorden - Gudrun Schyman 4 nov 2021

Efter Coronan fortsatt hot mot klimatet - Jörgen Johansen 21 okt 2021

Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet? - Hans Linderholm 7 okt 2021

Planetärt nödläge och militära illusioner - Jan Öberg 14 okt 2020

OMSTÄLLNING I KLIMATKRISENS SKUGGA - Gunilla Almered Olsson 30 sept 2020

DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling - Agneta Stark 5 mars 2020

Klimatmanifestation vid kommunhuset i Henån - den 25 september 2020

Hur ser framtidens fred ut? - Jan Öberg den 30 maj 2020

Den representativa demokratins kris - Hans Abrahamsson 27 februari 2020

The New World Rises in the East and... - Jan Öberg 17 maj 2020

Stellan Vinthagen - FOLKRÖRELSER FÖR EN NY HUMANISM 29 jan 2020

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare Jörgen Johansen 30 nov 2019

Stefan Edman - KLIMATKAMPEN – en rättvisefråga? -13 nov. 2019

Pella Thiel - Naturens rättigheter - en ny relation med jorden - 31 okt 2019

Jörgen Johansen - VEM SKA STYRA VÄRLDENS UTVECKLING? - Lokalt självstyre för en trygg framtid. 16 okt 2019

Gudrun Schyman - Jorden vi ärvde och lunden den gröna - 3 okt 2019

Jan Hjärpe - DEMOKRATI ELLER ETNOKRATI? - Ägs folkmakt av alla eller bara av några få? 4 april 2019

Birger Schlaug - GLOBALISERING – struptag eller näring för demokratin? 21 mars 2019

Maj Britt Theorin - KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet. 6 mars 2019

Kenneth Hermele - SOCIAL HÅLLBARHET I KLIMATKRISEN - Om demokrati, klyftor och samhällskontraktets sönderfall. 21 feb 2019

Klimatuppropet fredagen den 15 mars 2019

Bengt Berg - JAG GÅR DÄR JAG GICK - om demokratins stigar i det poetiska landskapet 6 feb 2019

FOLKETS FREDSPRIS - Årets pristagare AGNETA NORBERG 1 december 2018

Ett fritt Palestina - med ickevåldets två händer - Anna Karin Hammar 1 november 2018

Hur farligt är det i afghanistan? - Kajsa Johansson 14 november 2018

SIDENVÄGEN IGÅR OCH IDAG - politiskt, ekonomiskt, kulturellt - Elisabeth Mühlhäuser 18 okt 2018

Kvinnliga journalister ger hopp i föränderligt medialandskap - Marika Griehsel 22 nov 2018

Libyen förstört med svensk hjälp - Jørgen Johansen den 4 oktober 2018

Samtal med de politiska partierna om flyktingar, extremism & konstruktiv planering - Den 3 maj 2018

Fredsrörelsen på Orust 35 år - Den 11 april 2018

Inför Internationella kvinnodagen: FREDSBERÄTTELSER I ORD OCH TON, den 7 mars 2018

Bygg broar - inte murar - Jørgen Johansen den 22 mars 2018

Varför vi alltid måste kämpa mot kärnvapnen - Ingela Mårtensson och Gunnar Westberg den 22/2 2018

Från militarism till fredskultur - Alternativ till militarism som civil grundidé och den förbisedda sårbarheten i ett högteknologiskt samhälle - Jan Öberg den 7/3 2018

Den legendariske norske fredsforskaren Johan Galtung fick Folkets Fredspris, utdelat av Fredsrörelsen på Orust den 2/12 2017

DÄRFÖR BEHÖVER VI KONSTEN för motståndet - för överlevnaden - Stina Oscarson den 23 november 2017

Gudrun Schyman - FEMINISTISK FOLKBILDNING Ett svar på nationalistisk desinformation, den 8 november 2017

VI SKULLE HA SPELAT LYSISTRATE av Stina Oscarson, framförd den 27 oktober 2017

MOTSTÅND OCH ÖVERLEVNAD - litterär och musikalisk föreställning av JAN HALLDIN OCH STEN LÖFMAN, den 19 oktober 2017

DET ÄR NOG NU - TANKAR EFTER AURORA 17 - Sören Sommelius - Den 5 oktober 2017

ALEPPO - SYRIEN, en bredare sanning - Jan Öberg som var där - Den 19 april 2017

Birger Schlaug föreläste om Klimathot, konflikthot, upprustning – Vad ska vi göra? - Den 5 april 2017

Från sabotör till fredspristagare: Mandelas väg från våld till ickevåld - Marika Griehsel den 16 mars 2017

Kvinnor på jorden - strävan och hopp - Inger Dejke, Britt Ling, Moa Brynnel - Den 8 mars, 2017

Kärnvapenpolitiken förvärras - men kärnvapnen kan avskaffas - Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen den 16/2 2017

Stellan Vinthagen talade om Konstruktivt Motstånd den 2/2 2017

Folkets Nobelpris för Fred 2016 utdelades under festliga och föredragsfulla former till Maj-Britt Theorin den 3/12 2016

Tre religioner - tre kärleks- och fredsbudskap - Anna Karin Hammar, Jan Hjärpe, Benjamin Gerber den 17/11 2016

Fred Taikon och Ingrid Schiöler föreläste om Romer - Ett fredligt folk - den 3/11 2016

Jan Öberg föreläste om Återuppliva FN som fredskraft - och Sverige tillbaka till stadgans förpliktelser... - den 20/10 2016

Jan Öberg talade om Fredliga epoker i världshistorien - Allt var inte som i vårt sekel - den 6/10 2016

Maud Eduards föreläste om SÄKERHET - HUR OCH FÖR VEM? - Om grundläggande villkor för en fredskultur - den 7/4 2016

Referat av filmen JOJK av samekonstnären Maj Lis Skaltje - den 17/3 2016

Vi firarde INTERNATIONELLA KVINNODAGEN med Agneta Norberg som talade om En feministisk fredskultur - från västlig statsterrorism till hållbar konfliktlösning - den 8/3 2016

NED MED VAPNEN! För en fredskultur utan Nato, värdlandsavtal och propagandakontor - Stina Oscarson föreläste den 17/2 2016

Föredrag av Karl-Erik Edris med titeln - På väg mot en ny civilisation: Från gårdagens visioner till framtidens - den 4/2 2016

Utdelning av Folkets Fredspris med seminarium och festbankett den 5/12 2015. Priset gick till M K Gandhi, postumt.
Sissela Kyle läste Gandhi och Bubu Munshi Eklund från Calcutta spelade och sjöng Tagore - den 19/11 2015

Jan Hjärpe föreläste om RELIGIONER FÖR FRED? - om bruk och missbruk av religioner - den 5/11 2015

Föreläsning och bildvisning med Martin Smedjeback om ICKE-VÅLD: EN KRAFT SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN? - den 22/10 2015

Jan Öberg föreläste och debatterade under rubriken FRED SKAPAS MED FREDLIGA MEDEL - Om FN-stadgan och Gandhis betydelse i nutiden - den 7/10 2015

Irene Andersson föreläste under rubriken FREDSFOSTRAN FÖR KOMMANDE GENERATIONER. Kan den byggas på 1900-talets förebilder? - den 6/5 2015

Föreläsning med Gudrun Schyman under rubriken INFORMATION OCH OPINION. Om makt, våldsindoktrinering och försvar - den 16/4 2015

Karin Utas Carlsson talade på temat VINNA ÖVER - INTE VINNA ÖVER. Om att bygga Fredens Hus - den 19/3 2015

Yvonne Hirdman föreläste om MÄNS KRIG OCH KVINNORS FRED - Om konfliktlösning och genus - den 5/3 2015

ATT OMVÄRDERA VÄRLDSBILDEN - Synvända om västerlandets attityd till Islam - var ämnet för Ingmar Karlssons föreläsning den 19/2 2015

Jörgen Johansen talade den 5/2 2015 om PERSPEKTIV PÅ TERROR OCH VÄGAR FRAMÅT - Hur kan vi förstå IS och stödet till dem?

Folkets Nobelpris för Fred 2014 till Åke Sandin
Maj-Britt Theorin berättade den 26/11 2014 under rubriken "MÄNS FRED OCH KVINNORS FRED" om kvinnornas kamp för fred genom årtiondena.

Den 20/11 2014 fick Fredsrörelsen på Orust besök av Stefan Edman som föreläste om "FRED UTÅT - OFRED INÅT, om hanteringen av Sveriges jord, skog, vatten och fjäll i utvecklingens tjänst och vad framtiden kräver"

Maria-Pia Boëthius föreläste den 6/11 2014 under rubriken Aktiv fredlighet eller passiv anpassning? Åt vilket håll drar sverige? -Om nutidens blandade erfarenheter av makten och folkrörelserna ute och hemma.

Pierre Schori talade den 23/10 2014 om traditionen av fredlig konfliktlösning, FN-samarbete, gemensam säkerhet och nedrustning, kontrasterad mot dagens politik.

Fredsforskaren Jörgen Johansen föreläste den 9/10 2014 om hur starka folkrörelser lyckades avstyra väpnad konflikt mellan Norge och Sverige vid unionsupplösningen 1905.

Fredsrörelsen samtalade med politiker på Orust den 12/5 2014

Birger Schlaug föreläste och diskuterade temat "Försvara samhällsmiljön - försvara allt levande" den 24/4 2014

"Han lämnade över till oss" Artikel i Bohusläningen om föreläsningen med Marika Griehsel den 9/4 2014

Elisabeth Olsson, 100 år, uppvaktas av Fredsrörelsen på Orust den 16/3 2014

Marika Griehsel föreläste om Nelson Mandelas gärning och arv den 9/4 2014

Mänskliga rättigheter, kunskap, etik, moral och makt - Agneta Pleijel samtals-föreläste den 20/3 2014

Ned med vapnen! - Bertha von Suttner den 6/3 2014

Stellan Vinthagen föreläste och diskuterade under rubriken "Fredligt motstånd som konfliktlösning och befrielse" den 20/2 2014

Jörgen Johansen föreläste den 6/2 2014 om rörelser för folkbildning, ideologi och samhällsutveckling och medförde färska intryck från konflikternas Georgien

Festen - Folkets Nobelpris För Fred på Orust den 7/12 2013

Prismotivering - Jan Öberg mottar Folkets Nobelpris För Fred genom Fredsrörelsen på Orust den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Fredrik Heffermehl med rubriken: "Nobelpris på avvägar" den 7/12 2013

Nobelseminariet på Orust - Tal av Tomas Magnusson: "Maktens medlöpare föraktar fredens förkämpar" den 7/12 2013

Jan Öberg - mottagare av FPO's Fredspris 2013 - talade under rubriken "40 års arbete för fred – Världen har blivit bättre!" den 7/12 2013

Ännu en intressant och engagerande kväll när Göran Greider föreläste och diskuterade på temat "VÅLDETS SPRÅK OCH FREDENS Om makten och media, indoktrinering och sanning" den 4/12 2013

Anne Sjögren berättade om människor på flykt från våldets språk den 21/11 2013

Författaren och politikern Bengt Berg reflekterade och läste dikter under rubriken "Demokrati bygger på ansvar" den 7/11 2013

Thomas Hammarberg - diplomat, fredsaktivist och FN-rådgivare berättade och diskuterade den 23/10 2013 på temat "Hur talar FN och vem lyssnar?"

Kerstin Schultz föreläste den 10/10 2013 på temat "Kvinnliga fredsröster från inbördeskrig och våld i Afrika"

Seminarium "FRED MED FREDLIGA MEDEL" med Johan Galtung och Jan Öberg 25/5 2013

Jan Hjärpe föreläste den 11/4 2013 under rubriken "Kvinnorna I Den Arabiska Våren"

Fredsrörelsen på Orust firade 30-års jubileum på temat "Fred med Fredliga Medel" - den 20 mars 2013

Ingrid Holmquist föreläste inför kvinnodagen 2013 under rubriken "Elin Wägner - en väckarklocka om fred med människor och fred med jorden"

"Välkommen till Indien - om en kontinent av hopp och hopplöshet" var rubriken för föreläsningen den 21 feb 2013 med Ola Friholt och Erni Friholt och kommenterad bildvisning av Inger Dejke och Anders Dejke

Jan Öberg föreläste om "Ett fredsperspektiv på Iran" den 7/2 2013

Sigrid Kahle och Carl-Göran Ekerwald samtalade den 28/11 på temat "FRED OCH POESI - Att leva vid toleransens gränser"

Egon Andersson resonerade den 22/11 kring "Visionen som drivkraft" med utgångspunkt från Harry Martinssons "Vägen till Klockrike"

Bengt Berg och Lennart Kjörling samtalade om "Sverige - världen tur och retur. Om att ge människan värdigheten åter" den 1/11 2012.

Irka Cederberg och Björn Kumm berättade den 18/10 om "Fredens och motståndets kulturer"

Ingrid Elam och Kenneth Hermele föreläste på temat "Vad lär oss kriget?" den 11/10 2012

Nätverket Ofog belönas av Stödfonden för Civil Olydnad vid ett möte i Henån den 29 februari 2012.

Förre kulturministern Bengt Göransson föreläste i Henån 14/4 2011

KRISEN PÅGÅR – VAD GÖR VI?

2018 sände Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) en broschyr till Sveriges invånare. Den heter ”Om krisen eller kriget kommer”, och inleds med rubriken ”Vad skulle du göra om din vardag vändes upp och ner?”

På nio punkter visas akut vattenbrist, el-brist, matbrist, drivmedelsbrist, icke-fungerande data, betalkort, transporter och slutligen brist på medicinsk behandling. Och svaret på denna utmålade kris är att hamstra viktiga livsmedel, kontanter, vatten och energi.

Dessutom manas vi vara vaksamma mot falsk information och terrorattentat. Och om kriget kommer manas vi att inte ge upp.

Detta är de förberedelser som rekommenderas av Sveriges högsta myndighet för vårt skydd.

Vi får anta att detta skydd kompletteras av och inordnas i det militära försvaret.

ALLT ÄR SOM FÖRUT

Det är inte fel att vara förberedd för hårdare tider. Men det har stor betydelse hur de befarade tiderna kan förväntas se ut och vilka åtgärder som är viktiga att vidta. Myndigheten gör uppenbarligen ett underliggande antagande att vårt samhälle ska se ut och fungera och utvecklas just som hittills. En broschyrmässig skiss för att möta den sannolika, verkliga framtiden saknas. Detta är förståeligt, eftersom det inte heller finns någon antydan om det som fört fram till dagens situation, då denna broschyr blivit angelägen och nödvändig att satsa ett antal miljoner att framställa och distribuera.

Allt i broschyren syftar till att bekämpa eller åtminstone uthärda symptomen på effekten av en icke beskriven kris som kan förväntas. Detta är helt enkelt otillräckligt. Framtidskrisen kan inte lösas med hamstring av några grundläggande förnödenheter och allmän vaksamhet.

Det tycks oss angeläget att ta ställning till ett fåtal grundläggande frågor:

VILKET SAMHÄLLE HAR VI BYGGT?

VILKET SAMHÄLLE BEHÖVER VI UTVECKLA?

VILKA POLITISKA BESLUT MÅSTE FATTAS?

Här nedan vill vi kortfattat kommentera dessa frågeställningar.

DET SAMHÄLLE VI BYGGT

Efter andra världskriget byggdes det mesta av dagens samhälle. Det byggdes på rationalisering av gamla näringar, inflyttning till städerna, industrialisering, stort beroende av utrikeshandel, transporter och avveckling av jordbrukssamhället under utveckling av storskaligt kemijordbruk. De av omsorg och lönsamhetskrav utvecklade kärnkraft- och oljedrivna processerna ledde till profithunger med skövling och plantageodling av skog, förorening av mark, luft, vatten och alla de varelser som lever där. Resultatet, som under några inledande decennier blev ett unikt välfärdssamhälle, förbyttes efterhand i en skenande kris med försurning, utfiskning, bottendöd, förlust av biologisk mångfald, utdöende djurarter, nya sjukdomar, försämrad välfärd, högre kostnader och baklängesreformer för kompensation av krisens olika symptom. Den mångbesjungna valfriheten blev ett val till ojämlikhet och ofrihet. Ekonomisk, kulturell och social ojämlikhet återkom. Valuta- och aktiespekulation ledde t o m de statliga pensionsfonderna att investera i olje- och vapenföretag. Profithungern ledde till misstänkliggörande av konkurrenter, demonisering av grannstater, påhittade krigsrisker och stigande rustningskostnader. Denna fixering vid krigsförberedelser tog fokus ifrån klimat- och miljöhoten med katastrofala föroreningar och osäkerhet under besvärjelser om militär säkerhet och trygghet. Politiken lever idag sitt eget liv med till stor del endast ytlig kontakt i ord med de avgörande frågorna. Beroendet av storskaliga näringar och därav följande exportbehov av bl a högteknologiska produkter i olika former är allmänt erkänt. Detta befäster i västländerna tanken att de invanda fria marknadskrafterna och ännu ej sedda tekniska forskningsresultat ska lösa krisen. Enligt en överväldigande majoritet av klimatforskare har vi tio år på oss fram till 2030 att göra detta om vi börjar genast. Inom denna internationella tankevärld är svängrummet begränsat för både kritiker och anhängare av status quo.

Det stora svenska beroendet av utrikeshandel betraktas som ett axiom, alltså ett faktum vars giltighet inte behöver bevisas. Därav följer att stat, företag och flertalet medborgare anser att vi alla har både laglig och moralisk rättighet att tillägna oss råvaror, jordbruks- och industriprodukter till billigaste pris från länder som saknar makt att påverka systemet i sitt eget intresse. Där får omsorgen om de egna medborgarnas behov stå tillbaka för teserna om att frihandel ger största möjliga fördel för alla parter. Detta kan dock komma att ifrågasättas den dag klimatkrisen försämrar de lokala efterkoloniala försörjningsmöjligheterna och leder till lokala konflikter med bl a flyktingströmmar. I sammanhanget förträngs sanningen att fri handel inte alls är fri om den sker på ojämlika villkor.

Till de hot som våra officiella nyhetskanaler talar öppet om hör också hotet mot datasystemen som styr samhällsfunktionerna. Vi måste bli smartare i att skydda datasystemen. Cybersmarthet är dagens lösen. Konsekvensen är att den underförstådda militära osäkerheten är det enda hot som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap lyckas identifiera och självständigt planera för. Däremot råder uppgivenhet för det miljö- och klimatsammanbrott som miljoner människor starkt bekymrar sig för. Varje opposition tystas med att det skapade samhällssystemet har givit oss ett historiskt välstånd. För hur länge?

DET SAMHÄLLE VI BEHÖVER UTVECKLA

För många människor i Sverige är det uppenbart att fortsatt tillväxt på jordens bekostnad är en oframkomlig väg. Tron på en framtida mirakelteknologi omfattas tyvärr ännu av de ledande kretsarna i industri och politik. Men vårt framtida samhälle, om det alls kommer att finnas, måste grundligt förändras. Det måste ställas under fullständig demokratisk kontroll och inte styras av stora kapitalintressen och teknokrater. Det måste tillerkänna andra folk samma rättigheter och basbehov av luft, vatten, mat, hälsa och utbildning.

Vi känner alla till kampen mellan förnybar sol- vatten- och vindkraft och den förgörande icke förnybara kol-, olje- och kärnkraften. På modet idag står kärnkraften, ett utsläppsdrivande projekt där inte ens slutförvarsmetoderna är klara. För transporterna drömmer man om biodrivmedel i mängder som skulle kräva flera jordklot. Och visionen om eldrift bortser från att den materiella teknologin fortsätter att vara miljöförstörande. Tills det förnybara är tillräckligt utbyggt kan endast energiransonering hjälpa.

När vi talar om energi glömmer vi oftast den energi vi stoppar i munnen – maten, kopplad till matproduktionen. Denna produktion är införlivad i föreställningen att kemisk-tekniska insatser ska ge större skördar, med tonvikt på större. Den tanken är på sikt lika förödande som kol, olja och kärnkraft. Det etablerade konstgödsel- och giftspridningssystemet tas även av jordbruksforskare för givet. De tycks ha glömt att det finns ett uråldrigt ekosystem av mikrober, insekter (bin!) och maskar som skapar och upprätthåller jordens och växternas produktivitet och näringskvalitet. Därav lever också djur och människor. Beskrivningen ovan av det samhälle vi byggt antyder bara den problembilden. Och det handlar inte bara om de materiella förhållandena utan också om en fördjupad kunskap om den svåra praktiken. Våra skolor måste inkludera t ex självhushåll i läroplanen.

JORDBRUKET OCH MATEN

Av konventionell jordbruks- och skogsforskning kan vi inte vänta oss någon avgörande förändring. Det kommer an på oss själva att som konsumenter vägra konsumera den mat av lägre kvalitet som tillhandahålls och efterfråga biologiskt försvarbara produkter. Som odlare får vi ta smällen från den oförstående vetenskapliga och politiska sfären och följa vår övertygelse till priset av mindre stöd och uppmuntran. Biologiska och biodynamiska odlare har länge kämpat oförstådda och har samlat dyrköpta erfarenheter.

Det gäller inte bara kvalitén utan lika mycket kvantiteten av odlade matvaror. Importen av okontrollerat odlade grödor, frukter och bär liksom av kött måste minskas till ett minimum och delvis helt upphöra. Största delen av de växt- och fruktprodukter och energigrödor som vi importerar till fördelaktiga priser framställs under former som är ovärdiga ur mänsklig synpunkt. Förtryck, exploatering, kemisk förgiftning och skogsskövling drabbar människorna och ekosystemen förstörs, direkt och via grundvattnet. Export/importinriktningen tar andras mark i anspråk för att ge oss fördelar. Enligt FN-organet UNCCD har världen två miljarder hektar skadad eller förstörd möjlig jordbruksmark, en yta som två Kina. Redan förstörda åkrar omfattar 500 miljoner hektar. Och den årliga ytterligare förstöringen är 12 miljoner hektar. Återigen: Vi måste lita på vår förmåga att välja som konsumenter, vad än propagandamakarna säger. Vi kan i dagsläget åtminstone efterfråga produkter av rättvis handel (rättvisemärkt) och hemmaodlat.

Stora delar av Sveriges åkerjord ligger i träda och växer delvis igen med sly och återgår till skog. Fläckvis hålls landskapet öppet av betande köttdjur, vilka idag utmålas som ett miljöproblem. Visst, vi kan och bör äta mycket mindre kött, men djur hör ihop med natur och kan inte avskaffas. Vegetarianerna visar oss en realistisk och möjlig väg.

Till framtidens hållbara samhälle hör också återvunnen småskalighet som bas för lokal självförsörjning med både energi och mat. Ödegårdarna kan och måste återupplivas, kanske med hjälp av insiktsfulla ungdomar med stöd av kommunerna och staten. Här finns också möjlighet för en del av dem som invandrat från jordbrukskulturer att etablera sig. Men det kommer att kosta och måste få kosta. Det handlar dock om självförsörjningsmöjligheter för ett stort antal människor och för Sverige. Den drömlika utvecklingen från 1950 till 1980 var just en dröm.

Om importhandeln kan minskas minskar också trycket på att exportera. Detta kan rädda resterna av den svenska skogen. Den lilla naturliga blandskog som ännu finns är idag ständigt hotad av exploatering för att anlägga artfattig trädodling av mest gran i söder och tall i norr. Monokulturer av trädodling ger en ödesdiger utarmning av mångfalden i naturen, liksom storskalig spannmålsodling m m ger en ensidig och utarmad biotop. Detta kan modifieras genom politiska beslut och passas ihop med återupplivning av mindre ödegårdar.

Tolkningen av ovanstående resonemang kan göras hårddragen eller besinningsfull. Vilket hänger på läsaren. Så även frågan om röjning, nyodling, statssubventioner, omfördelning av köpkraft m m. Efter ett tioårigt initialskede kommer behovet av understöd till samhällets mindre bemedlade sannolikt att minska. Här underförstås en långtgående utjämning av inkomster och förmögenheter. Troligen krävs en tillspetsad social situation för att politiskt genomföra detta. Den situationen står för dörren, och den kommer inte att kunna förklaras med kostsam invandring…

ENERGIN

Den energipolitik de flesta redan önskar sig borde lätt kunna genomföras och utan att ge kravaller som resultat. Lokal självförsörjning med el från sol och vind är redan på väg. Men de industriella intressena kring olja, kol och kärnkraft och därtill hörande plast- och kemikomplex har enorma resurser för att bevara traditionella synsätt och konsumtion för allt från transporter till odling, insekts- och ogräsbekämpning, matkonservering och matkosmetik och vidare till brandsläckning, tandkräm och kosmetika. Till och med datorer och elektroniska apparater impregneras med farliga kemikalier.

Ytterst är allt detta beroende av oljeraffinering och raffinaderier, vilkas koldioxidutsläpp är astronomiska. Den lovordade kärnkraften är skapad av betongindustrin, stålverken och andra koldioxidgiganter, bortsett från uranbrytning, uppgradering, kylning och slutförvaring i tusentals år. Oöverblickbara konsekvenser.

Även olje-, raffinerings-, kemi- och kärnkraftkomplexets styrelser och ägare borde ha lite omsorg om sin egen avkomma och eftervärlden. Men så tycks mestadels inte vara fallet. Stora och snabba vinster, makt och lyxliv styr. Och i illusionernas värld anser de sig vara föremål för beundran och avund, och ha självklar rätt att tycka och bli respekterade.

Utöver energiutbyggnad med förnybara energikällor kommer energisparprogram att krävas och därtill emellanåt ransonering. Självvärmande hus, lokal självförsörjning med el och alternativa biodrivmedel kan garantera viktiga transporter, men landsvägstransporter måste sannolikt ransoneras och ersättas med kollektiv- och järnvägstransporter. Jorden kan inte tillhandahålla den mängd biobränslen som man ännu drömmer om. Den likaså illusoriska drömmen om snabbtåg måste ersättas av handfast återuppbyggnad av lokaltågbanor, kanske till nivån 1960, och kraftig upprustning av det befintliga riksnätet.

Olika anläggningsarbeten bör få prioriterad tillgång till den ransonerade energin.

Inrikesflyget bör prioritera ambulansflyg, sjöräddning, brandbekämpning och besläktade allmänintressen. En utopi om alternativa flygbränslen och eldrift finns dock som ett varaktigt hinder.

Dessa antydningar må räcka som en kursinriktning för morgondagens energipolitik. Alltså bokstavligen morgondagens. De nya metoderna att producera energi är ännu endast små tillägg till traditionella dominerande energislag. De materiella jordiska naturresurserna är redan överutnyttjade och det gäller att kraftigt minska konsumtionen av både varor och energi, vilket kommer att förändra prisnivåerna och ställa stora krav på fördelningspolitiken.

FÖRSVARET

Av texten under föregående rubriker torde det framgå att Sverige är ett högteknologiskt land och extremt sårbart för störningar. Den myndighetsbroschyr som föranlett denna skrift utgår ju från detta faktum. Men den bild som där tecknas av säkerhet och försvar är inte försvarbar.

Istället för att fråga sig hur olika risker skulle kunna minskas och upphävas genom förändringar i samhällets funktioner och försvarspolitiken antar myndigheten MSB att allt ska bli som förut, vår livsstil, vår mat- och energiförsörjning, vår utrikeshandel, vår säkerhets- och försvarspolitik, det vill säga allt det som gör oss extremt sårbara. Därför blir försök till militärt försvar ett självmordsprojekt, sårbart inte bara via cyberattacker utan via enkla sabotage mot kraftledningar och deras knutpunkter, vilket allt gör landet hjälplöst.

Det är lätt att måla upp bilden av det nersläckta samhället, och detta görs redan av olika intressenter, men slutsatser om omöjligheten av militärt försvar dras inte.

Vi som skriver denna text har insett att den rådande synen på de samhälleliga framtidsförutsättningarna är helt omöjlig och egentligen naiv och ansvarslös. Ändå ifrågasätts inte det militära systemet för ett enda ögonblick av de ledande politiska, ekonomiska och akademiska skikten. Tvärtom byggs det meningslösa och miljöförstörande militära försvaret ut med miljarder.

VEM DIKTERAR VILLKOREN?

Sveriges säkerhetspolitik utgår ifrån en världsbild och maktposition som formuleras av världens supermakt USA. Alltsedan 1890-talet har USAs ledarskikt uttryckt insikten att dess industri- och jordbruksproduktion inte kan konsumeras och utvecklas på de nationella förutsättningarna. Utrikeshandeln måste ge såväl exportmöjligheter som tillgång till utländska råvaror. Tesen om den öppna dörrens politik hör ihop med detta. Den har en vacker klang men kombineras med en önskan att ha kontroll över såväl marknader som råvarutillgångar, isynnerhet olja, fodergrödor, malmer och strategiska mineraler – och ytterst territorier.

För detta ändamål har USA utvecklat ett system av militära baser, 883 stycken i 183 länder.

Vapenindustrin har byggt upp enorma storföretag inom landet, vilka också levererar militära komponenter till andra länder, som därigenom blir beroende av goda relationer med USA.

För att på demokratisk grund övertyga folket om nödvändigheten av en extrem militärbudget på bekostnad av gemensam välfärd har USAs ekonomiska och militära elit utpekat vissa länder som farliga rivaler och hotfulla motståndare. Länge var Sovjetunionen huvudfiende. Idag är det huvudsakligen Ryssland och Kina som motiverar rustningar, militärallianser och militärövningar.

Dessa övningar har sedan 1999 visat sig vara förberedelser till militära överfall på vissa länder. Under 1990-talet underminerades Jugoslavien och framkallades ett inbördeskrig, som 1999 ledde fram till att Kosovo bröts ut under framgångsrik propagandistisk förevändning av folkmord på dess minoritet albanerna. (Det verkliga skeendet har klargjorts av Professor Michel Choussodowsky vid universitetet i Ottawa, av den svenske översten Bo Pellnäs och av fredsforskaren Jan Öberg) I Kosovo anlade USA/Nato Europas största militärbas Camp Bondsteel, och få betvivlar att det handlar om makt och kontroll.

1999 ändrades också Natos program från att vara defensivt inom Europa till att vara offensivt i världen. På USAs initiativ anfölls Afghanistan 2001 under förevändning att de styrande talibanerna vägrade utlämna Usama bin Ladin utan bevis på skuld för händelserna den 11 september. Alla känner till fortsättningen i Irak, Libyen, Syrien m fl länder. Och Sverige är med militärt, i krig.

Redan under andra världskriget skötte Sverige signalspaning och dechiffrering av tyska koder åt USA och Storbritannien. Den rollen blev permanent och pågår än idag med nedladdning av övervakningsdata från satelliter på stationer i Lerkil, på Lovön och i Esrange. Satelliter leder alla dagens krig. Svensk flygspaning mot Ryssland i östra delen av Östersjön pågår ständigt och upplevs där som provocerande närgången.

Sveriges bundenhet till USA och Nato med dess kärnvapenstrategi, som inkluderar första användning av kärnvapen i en konflikt, ledde 2016 fram till Värdlandsavtalet, som ger Nato rätt att placera styrkor och vapen i Sverige och ansvarsfrihet för lagöverträdelser. Sverige blir därmed tänkbart mål för andras kärnvapen. De årliga manövrarna med Natostater visar tydligt Sveriges delaktighet i krigsförberedelserna mot Ryssland. USAs hittillsvarande meriter är 200 militära ingripanden under 1900-talet och idag förstöring av Afghanistan, Irak och Libyen och medverkan i Jemen- och Syrienkriget.

Denna lista kunde göras tio gånger längre men indikerar tillräckligt den återvändsgränd Sverige har hamnat i med våra bidrag till hundratusentals människors död. Lydnaden mot USA är total. Sverige kan inte ens underteckna den FN-konvention om kärnvapenförbud som vi själva tagit initiativ till.

ATT BYGGA ELLER FÖREBYGGA KONFLIKTER

Summan av all vapenanskaffning och medverkan i manövrar och krig stjäl stora resurser från välfärdsstaten och bidrar kraftigt till miljöförstöring och klimatpåverkan. Det är betecknande att inga siffror eller överväganden offentliggörs angående dessa skador. Istället diskuteras hur mycket ytterligare resurser ska ges till denna verksamhet. Donald Trump har manat sina vapenbröder att anslå minst 2 procent av nationalprodukten till krigsförberedelser. I nutid, 2019, skulle detta betyda nära fördubblade militärutgifter upp emot 90 miljarder kronor per år, en siffra som ökar med BNP-tillväxten.

På sidorna 12 till 18 i ”Om krisen eller kriget kommer” ges de urgamla tipsen till medborgarna om deras medverkan i kriget och hur vi alla ska få det som kallas ”information”. Sedan Sverige anslutit sig till Natos propagandacentrum Stratcom i Riga kan vi lätt inse vilken typ av ”information” vi får både nu och sedan.

Medborgarna antas bli aktiva. Men hur man blir aktiv antyds inte. Vilken strategi ska tillämpas? Utdelning av vapen? Ohörsamhet utan våld? Allmän ordervägran? Sabotage mot ockupant? Nej, ockupation kommer inte ifråga… Fientlig avskräckning är doktrinen.

Inte ett ord finns i denna broschyr om att att förebygga eller minimera risken för konflikt. Där sägs endast: ”I takt med en förändrad omvärld har regeringen beslutat att stärka totalförsvaret”. (sid 9) Hur omvärlden förändras föreskrivs av Stratcom. Ryssland utmålas som fienden och hotet. Kontakt, förståelse och samarbete skall upphöra och sanktioner införas. Detta är tvärtemot allt förnuft och all kunskap. USAs/Natos rustningar och resurser är femton till tjugo gånger överlägsna Rysslands. Det s k förändrade säkerhetsläget är en konstruktion i vissas intresse.

Alternativet till myndighetens broschyr vore en skrift om hur avspänning ska framkallas i dagens situation, hur konflikter kan undvikas och hur man med fredliga medel kan lösa de konflikter som alltid uppkommer i mänskliga sammanhang. Alfred Nobel har i sitt testamente föreskrivit tre villkor som ska uppfyllas för att en person ska kunna tilldelas Fredspriset. Pristagaren ska ha verkat för folkförbrödring, anordnande av fredskongresser och minskning av stående arméer. Det sista uttrycket innebär ”nedrustning”. Denna process inser man kommer att ta tid och måste genomföras stegvis i takt med förbrödring, fredskongresser och ökat förtroende.

FOLKFÖRBRÖDRING MED FÖRHINDER

Med folkförbrödring kan man förstå kontakter och relationer som skapar ömsesidig förståelse och förtroende. Vägarna dit är många. I boken ”Grannlaga – kontakter med ryssar och Ryssland” (2017) kartlägger professor Lars Ingelstam myndigheters kontakter för att underlätta handelsutbyte, multilateralt miljöarbete, forskningssamarbete, miljöorganisationers samarbete och utbyte, studentutbyte, kulturutbyte, filmutbyte, gemensamma festivaler m m.

På det personliga planet kan turism uppmuntras, liksom freds- och miljöorganisationers seminarier, kurser och gemensamma aktioner, kritik av misstro som sprids av militära intressenter, vidare vänortsutbyten, kommunala partnerskap, vänlänssamarbete, skola till skola, politiska och fackliga organisationer m m. Mediaområdet med journalistutbildning, seminarier om desinformation och cyberhot, dokumentärer, intervjuer, musik m m

Kulturella skillnader och olikheter kan ses som utmaningar och utmynna i djupare förståelse.

Skillnader i politiskt system likaså. En svensk behöver förstå att Ryssland aldrig haft västliga demokratiska system och processer före 1990-talet och att det dåtida katastrofläget efter Sovjetunionens fredliga upplösning utnyttjades av väst till dess egen fördel, bl a genom direkt inblandning i valen till duman (parlamentet). Detta var ingen tillfällighet, vilket visas av att USA ingripit och påverkat val över 80 gånger i mer än 40 länder efter andra världskriget. (Oprecisa siffror, eftersom antalet hela tiden växer.)

Att skapa goda medmänskliga relationer och god förståelse mellan Sverige och Ryssland hindras av att sådana förhållanden döljs bakom en mur av propaganda beträffande ryska oegentligheter på alla plan. Ryssland är väl varken bättre eller sämre än andra länder, men västpropagandan omfattar hela vår mediavärld i Sverige och är mycket svår att ta sig förbi.

Bilden av väst tecknas oförtjänt i ljusa färger med ständiga referenser till vår utmärkta demokrati. Är den så utmärkt? Svaret blir att den är svårt urholkad och ger våra politiska val en stark slagsida.

Förbrödring förblir därför en komplicerad process, ständigt utsatt för fördömanden och förtal av den som vill följa denna väg till avspänning, fred och nedrustning. Det krävs mod och uthållighet.

Samtidigt med fredsrörelsens strävanden att påtala pågående demonisering av ledarna i vissa länder, som Nordkorea, Ryssland och Iran i likhet med framlidna ledare av Serbien, Irak och Libyen pågår en infiltration av flera länder av CIAs förlängda arm National Endowment for Democracy, som t ex arbetar i Ryssland och Ukraina under sken av humanitära insatser.

Det USA-baserade propagandanätverket Atlantic Council har anknytning till Nato, svenska Utrikespolitiska Institutet och självaste UD och samverkar med brittiska Integrity Initiative och Institute for Statecraft som aktiva bekämpare och förtalare av folkliga fredsrörelser.

Dessa exempel är långtifrån heltäckande. Många fler finns. Frågan är vad fredsrörelsen kan sätta emot. Försök med artiklar i pressen refuseras. Internet är ett getingbo av aggressivitet. Det som återstår är seriöst gräsrotsarbete med folkbildning, seminarier, stora demonstrationer och ständig bearbetning av regering och riksdag för att skapa nödvändig osäkerhet kring den självförgörande militariserade inriktningen. Den inriktningen underminerar ju samtidigt det klimaträddningsarbete som nu överskuggas av Natopropagandan om ryska, nordkoreanska och iranska hot, som redan börjat utvidgas med påstådda kinesiska hot.

Drivkrafterna bakom den etablerade hållningen i EU växte med avkoloniseringen på 1950- och 60-talen. Europas minskade möjlighet att utsuga världen omformades till utlåning och nytt beroende i skuldfällan. Trots detta växte nya stater med ny konkurrenskraft och Europas ställning som världsmakt är ständigt utmanad, idag av Kina, men inte av Ryssland. Det påstådda ryska hotet ingår istället i USAs önskan att föra sina krig på andras territorier långt från USA. Andra länder ska riskera förstöring. Under olika förevändningar ska nya kärnvapen placeras i Europas Natostater. En förevändning är ökad säkerhet, medan det i verkligheten handlar om ökad risk, som måltavlor i ett kallt krig som övergår i hett, kanske av missförstånd.

FREDEN OCH KLIMATET

Fredsrörelsens uppgifter kan te sig oöverstigliga. Det gäller att känna till och förstå läget men inte låta sig nedslås. Fredsrörelsen har en mäktig bundsförvant i klimatförändringen, som obönhörligen drar till sig resurser och avslöjar den militära blindheten. Det hade varit skönt att slippa den bundsförvanten, men ingen kan längre välja, oavsett vad vi tror om drivkrafterna bakom katastrofhoten.

Det kan tyckas att det gäller att finna snabbaste vägen till fredsrörelsens mål. Finns en sådan genväg? Knappast. Lovande samtidstecken är skolungdomens begynnande uppror. Detta kommer att leda till utveckling av tänkandet. Snart kommer den militära galenskapen att på allvar ifrågasättas. Och detta är fredsrörelsens chans.

Fredsrörelsens samlade erfarenheter och kunskaper kommer att behövas. Varje artikel vi skriver kommer att läsas med ökat intresse av folk som tidigare inte ägnat frågorna en tanke utan låtit sig ledas av medias, de etablerade opinionsbildarnas och politikernas propagandafraser. Fredsrörelsens arrangemang kommer att uppmärksammas med nytt intresse.

Därmed kommer hela den mångfacetterade fredsskapande processen att hamna i fokus, ofta i form av krav på omprioritering av resurser. Även krigshetsare åldras och pensioneras, och nya krafter med ny insikt träder fram. Det finns alltid möjlighet att ingripa med ickevåldets medel. Den indiska befrielsekampen inspirerades av Mahatma Gandhi och bedrevs huvudsakligen med ickevåldsmetoder: protester, undandraget samarbete, strejker, övertalning och problemlösande konstruktiva initiativ som småskalig självförsörjning. Kärnan var och är att hålla fast vid sanningen (satyágraha). Fenomenet Greta Thunberg ger en försmak av vad som ska komma.

Men fredsrörelsen får inte luta sig tillbaka. Tiden är kort. Vi växer också, och kunskapen och handlingskraften växer. Och marken är förberedd. Redan på 1970- och 80-talen togs initiativ i syfte att hejda det kalla kriget. I Marks kommun lyckades fredsgruppen ledd av läraren Ingemar Gustavsson få med sig kommunledningen på att inbjuda sovjetiska ungdomar till sommarläger och kontakter med svenska ungdomar. På Orust lyckades läraren Britt Marie Landin sammanföra katolska och protestantiska ungdomar under det irländska kriget. Och under Libanonkriget sammanförde hon katolska och protestantiska ungdomar, likaledes på sommarläger. Ekonomiskt stöd beviljades från Ungdomsstyrelsen, Olof Palmes Minnesfond, UDs fredsmiljon, Röda Korset och Folke Bernadotteakademin. Under 1980-talet fanns fortfarande en välvilja mot folkliga initiativ, som oreserverat backades upp med då ännu flödande resurser. Idag kännetecknas möjligheten för folkrörelser att få sådana bidrag av kritisk formalism och ifrågasättande av minsta detalj.

På läns- och kommunplanet ser det bättre ut, kanske på grund av lokalkännedom. I Västerbotten skapades vänlänssamarbete med ryska Karelen. I Örebro återupplivades vänortsrelationen med Novgorod. I dess regi grundades i Novgorod en folkhögskola av skandinavisk typ, Novgorod Folkuniversity, med fortsatt samarbete med Folkhögskolan i Fellingsbro.

Kring Östersjöns miljö bildades av Skolverket ett system av Life Link Friendship Schools samordnat med Sigtuna läroverk och deltagande ryska skolor. Inom teater, musik och annan kultur finns också samarbeten. Ett exempel är den årliga Östersjöfestivalen alltifrån 2003. Musik kombineras med seminarier och föredrag. Exemplen kan mångfaldigas. Det gäller att låta sig inspireras. Allt kommer inte att gå som en dans. Hinder finns och måste envetet övervinnas. Kontakter och folkförbrödring skapar det förtroende som behövs för att börja nedrusta. Författarna av denna skrift deltog 1982 i en fredsmarsch till Sovjets Hiroshima, Minsk. Och i tjugoett år drev vi ett ekologiskt/solidariskt sommarcafé, där bakverken benämnts efter våra politiska förebilder, som presenterades på en lapp till varje servering.

Det enda målet får inte bli att samla konserver, vattenflaskor och batterier i källaren. Mänskligheten har större mål. Krisen är redan här, men den nära till hands liggande risken för krigets förstörelse kan avstyras. Ett sårbart land som Sverige kan inte försvaras militärt. Nuvarande försvarstänkande är en självmordspolitik. Rustningar avleder resurser, bygger misstänksamhet, osäkerhet och krigsrisk. Omställningen av Sverige i riktning mot självförsörjning och positiv kraft i världssamhället kräver all vår smarthet. Läs den insiktslösa broschyren från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) , tänd till och agera!

Ett nyckelord är konstruktivt motstånd. De politiska besluten kommer att följa.

OLA FRIHOLT & ERNI FRIHOLT Våren 2019

Nedanstående dikt är hämtad ur Ola Friholts diktsamling ”SYNVÄNDA. Rytmiska texter med omvänt perspektiv”.

MOTSTÅND

 

”Varje meddelande

att motståndet skall uppges

är falskt.”

 

Visst är det så!

Även en regering

kan ha rätt.

 

Ickevåldet - ahímsa -

och sanningskravet – satyágraha -

känner ingen gräns

och inget nederlag

men inte heller

någon seger.

 

Seger är någons förödmjukelse

och förnedring.

Ur förnedring och förödmjukelse

kommer ingen fred.

Och motståndets mål

är fred.

 

Varje annat meddelande

är falskt.



Upp
Folkets Fredspristagare - lista

Aktuellt 2024

Remissvar angående det s k DCA-avtalet. Från Erni & Ola Friholt för Fredsrörelsen på Orust 10/3.

Vår gode vän, lärofader och pristagare Johan Galtung avled i Oslo i fredags, den 16/2. 93 år och länge bräcklig. Han fick vårt Folkets Fredspris år 2017 och mottog då denna dikt av Ola.


Häften i nytryck att beställa
1) Om vapen vore lösningen...
2) Maktens Irrvägar

Läs mer och beställ på förstasidan

Vårens program:

Tors 14 mars Fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg:
NÄR FÅR VI EN VÄRLD I FRED?
Omtänkande, rustningskollaps, klimatkris
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19


Tors 11 april Fredsforskaren och aktivisten
Jörgen Johansen:
KLIMATKATASTROF – HOT OCH MÖJLIGHET.
Lokal: Ellösparkens entréhall
fri entré och start kl 19

Till minnet av Fredrik Heffermehl

Aktuellt 2023


Debatt - Ett eko från 1985

Debatt - Kolonialism - demokrati - diktatur

Debatt - Elfte september som led i en strategi

Debatt - Kampen står om världsön (reviderad okt 2023)

Hej Medlem! april 2023

Debatt april 2023 - Svepande historieskrivning

Öppet brev mars 2023 - Återkalla ansökan om natomedlemskap!

Debatt mars 2023 - Natos löften och Sundvalls tvivel



Program Våren 2023

Aktuellt 2022

Debatt december 2022: Befria de fria media!

SANKTA LUCIA - Text av Ola Friholt 2022

Öppet brev december 2022: Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022: Utvisa ingen till fängelse och tortyr!


FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET – ett bidrag till fredsundervisning




Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.


För övrig kör vi Fredscafé på lokala marknaden i Tavlebord, som vanligt. Två gånger kvar i höst 2022.
Öppet brev december 2022 - Lagar är till för att följas!

Öppet brev december 2022 - Utvisa ingen till fängelse och tortyr!

Remissvar om regeringens och riksdagens projekt för anslutning till Nato. November 2022

Debatt juli 2022: Priset för Natomedlemskap

Tal för Lysekil 21 maj 2022: Är sveriges Natoanslutning korrekt motiverad?

Tal i Lysekil 14 maj 2022: Kan vi lita på Nato?

Debatt maj 2022: Vad vet våra politiker om Nato?

Öppet brev april 2022: Pröva Nato-frågan mot fakta!

Debatt april 2022: Ja visst är det allvar, överallt!

Debatt mars 2022: Propaganda och verklighet

Debatt mars 2022: Krigets första offer är sanningen

Debatt mars 2022: Demonisering leder inte till fred

Debatt mars 2022: Demoniseringens makt

Debatt januari 2022: NATOs löften till Gorbatjov 1989-91

Debatt januari 2022: Kampen står om världsön

Debatt januari 2022: Varför förvrängs och förtigs fakta om ryssland?

Debatt januari 2022: Krim i nytt ljus

Debatt januari 2022: Varför finns fedsrörelsen?

Debatt januari 2022: Fred kräver ömsesidig respekt

Debatt december 2021: Maktspel vid Rysslands gränser

Debatt november 2021: Svårsmält fakta om Ukraina

Debatt november 2021: Kapprustning till döds

Debatt november 2021: Demokrati och historia

Årsberättelse för 2020 (pdf)

Öppet brev, sep 2021: Revidera budgeten! Omfördela anslagen! Studera FN-stadgan!

Debattartikel, jan 2021: Om västlig självbild och rysskräck

Aktuellt 2020

Debattartikel december 2020 - Riksdagsdebatt på natos villkor

Debattartikel december 2020 - NOBELS FREDSPRIS ÄN EN GÅNG

Debattartikel, okt 2020: MÄNSKLIGA PANDEMIER


I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.


Upprop till alla världens ledare oktober 2020
Fredsforskaren Jan Öberg, Lund, har lanserat ett upprop till alla världens ledare med krav på att 50% av alla militärutgifter ska gå till klimatarbetet. Han skriver så här om uppropet: It proposes that the world's governments immediately cut military expenditures by 50% and transfer the saved funds (about US$ 1000 billion!) to solve the main problems humankind faces - such as climate change, war and militarism, the UN goals of development for all and, of course, the Corona crisis. Skicka ett mail till oberg@transnational.org och skriv ordet Endorse i mailet, följt av ditt namn så är du med och stödjer detta.
Vi har skrivit under. Gör det NI också. Droppen urholkar stenen!
Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020



Folkets fredspristagare




Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019



Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

Brev till regering, riksdag o media



Valid HTML 4.01 Transitional

Admin
Upp

Hem | Aktuellt | Artikelarkiv | Länkar | Zitzerrepubliken  

webbdesign: www.krylla.com