Referat från våra arrangemang

• Radha Bhatt - DEN VÄRLD GANDHI DRÖMDE OM
• Mr S,'Jaya' Upadhyay - Arbete för byutveckling bland Indiens ursprungsfolk
• Jörgen Johansen - Gandhi och Sanningen - utvecklingen fram till konstruktivt motstånd
• I Mahatma Gandhis efterföljd - Seminarium i serien Vägar till fred - Föredrag av Radha Bhatt den 8 dec 2015
• Radha Bhatt på Kvinnofolkhögskolan, 9 december 2015
• Uttalande vid Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente den 5/12 2015

• Prismotivering i diktform
• Fredspristagaren Åke Sandin FÖRBANNADE PACIFIST
• Agneta Norberg NATO SÅ IN I NORDEN
• Fredrik Heffermehl NOBELS FREDSPRIS
• Anders Dejke ATT INGRIPA FÖR FRED
• Inger Dejke FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER I JHARKHAND
• Uttalandet om Nato och Nobels fredspris som här publicerats i Bohusläningen
• Uttalande av mötet: BEVARA SVERIGE ALLIANSFRITT!

DEN EVIGA KRISEN – om ekonomi och genus i förvandling

Agneta Stark, ekonom, författare och samhällsdebattör.

Fredsrörelsen på Orust. Henån, den 5 mars 2020, inför Den internationella kvinnodagen.

Vad har pensioner och kvinnolöner med fred att göra? Dagens föreläsning ger bilden av en medvetet orättvis politik, även under sken av välfärd och samhällsansvar. Detta är exempel på det i samhället inbyggda strukturella våldet, som i sina olika ofredliga former först beskrevs av Johan Galtung, 90 år på FN-dagen, 24 oktober, i år.

När kvinnor kommer in i ekonomiska sammanhang är det för att lösa en kris eller ha orsakat den. Efter många år kom pensionskommittén med följande förslag: De som har 17 000 i pension, för dem kommer pensionerna att höjas med högst 600 kr per månad. När det nya pensionssystemet kom sa man att varje människa skulle få pension efter egen prestation (endast arbetsinkomsten avsågs). Nu har vi sett hur systemet verkat. De som jobbat hela livet med låg lön får låg pension. Den relativa fattigdomsnivån är 60% av medianinkomsten.

Garantipension. En tredjedel av kvinnorna och 17% av männen får garantipension som ges till den som inte når upp till den lägsta pensionsnivån. Problemet är att pensionssystemet är sådant att så många får ihop så litet att det inte går att leva på. Dilemmat: Ett helt liv med låg lön hamnar i samma nivå som de socialfall som får garantipension. Varför då alls arbeta? De som är 30 år jobbar för att få det  bättre just då. Problemet är olösligt. Men folk fortsätter  jobba av olika skäl. Problemen kunde enkelt lösas genom att höja de lägsta kvinnolönerna. Men marknaden i privata sektorn kan inte styras av politiken. Svenska män och kvinnor hör till de i Europa som lönearbetar mest. De lågavlönade kvinnorna kan inte leva på pensionen trots sitt livslånga förvärvsarbete. Det är inte enkelt för man kan inte gå in i avtalen. För de flesta jobb i offentlig sektor behöver man litet mer utbildning. Föräldrapenning är kopplad till inkomst. Den ger inte hela lönen man haft utan bara en del. Därför skjuter många kvinnor upp sitt barnafödande... 

I Storbritannien är det tvärtom en belöning att föda barn. Därför finns massor av tonårsmammor. Där får ensamstående mammor en bostad, och där finns den högsta andelen tonårsmammor. I Sverige är det färre. Att få hjälp med bostad är ett incitament för ungdomar att skaffa barn. I Sverige är det gammal tradition att kvinnor ska kunna försörja sig och till viss del också barnen. Så har det varit i cirka 100 år. Då utomäktenskapliga barn föddes i storstäderna av ensamma mammor ålades papporna att betala underhåll. Vem ska gynnas? Vem ska bestraffas?

Pensioner

Premiepension sparar man in själv efter att ha valt. Pensionsbolaget Allra lurade folk på miljoner. Kvinnor är inte så benägna att välja premiepension. Det blir ändå bara nålpengar. Studier spelar väldigt liten roll. Man kan spara motsvarande pengar genom att byta tandkräm eller tvättmedel. Det är alltså rationellt att strunta i premiepensionen. ESO, finansdepartementets utredningsgrupp, gjorde en studie över pensionerna. Det är helt centralt vem kvinnan är gift med. Make/maka med hög lön kan försörja en oavlönad eller lågavlönad partner. Men de flesta kvinnor avslutar sina liv ensamma som skilda eller änkor och går sen miste om pensionsförmåner. Änkepensionen är borta, så nu spelar det mindre roll vem man varit gift med. 

De kvinnor som ligger på miniminivån har inget att betala kommande pension med. När man analyserar pensionsnivåer måste man skilja mellan män och kvinnor. Det bästa för kvinnan, ekonomiskt sett, är att dela sina liv med män som är 4 år yngre. De flesta kvinnor gifter sig dock med män som är äldre än de själva. Skulle skoltjejer raggar 4 år yngre killar? Knappast! Det första och andra äktenskapet är olika: I det andra äktenskapet är det större åldersskillnad. 

Låt oss titta på de kvinnor som gått i pension från 1953. På den tiden var det i Sverige sambeskattning. När par sedan bildades hade sambeskattningen avskaffats. Barnomsorgen var helt utbyggd i landet. Vid 50 år har 88% av kvinnorna 1-3 barn och 79% av männen har barn. Män blir över i det här. Numera har många fler råd att sätta barn till världen. Barn är efterlängtade. Nu väljer män och kvinnor om de vill ha barn eller inte. Jag hör väldigt litet om ansvaret att skaffa barn. I Finland och södra Europa föds färre barn. I Island och på Irland är barnafödandet högre. I Frankrike är födelsetalet högt men i sjunkande. Det går att förena barn och förvärvsarbete. I de länder det inte går har man mycket färre barn. Men länge trodde man att kvinnorna hellre väljer barn än arbete. De verkliga villkoren för hemmafruar är inte förmånliga. Runtom i världen är familjebeskattning eller barnavdrag på skatten vanligt.

Löneskillnader

Varför tjänar kvinnor mindre än män? Låt oss se på den historiska utvecklingen. Lärarna i Sverige blev en yrkeskår 1847. Då var enbart män lärare, men redan 1858 släpptes kvinnorna in till lika lön. Men 1908 höjdes lönen för män, på fördomsfulla villkor. Man såg det som att läraryrket feminiserades och i enlighet med ett riksdagsbeslut skulle männen få litet högre lön. Riksdagsledamoten och skolministern Fridtjuv-Berg pläderade för högre manslöner “av naturliga skäl”. Man menade att männen behövde mer pengar som familjeförsörjare. Kvinnorna kunde klara sig utan hushållerska, sa man. Mannen var till sin natur mer värd. Om man jämför löner för lärare i textilslöjd (kvinnliga) och trä/metallslöjd (manliga)ser man löneskillnader. Kvinnliga lärare bildade senare en egen intresseförening. 

Man ser i löneförhandlingar från 1930 och framåt hur arbeten har värderats olika. Smutsiga och tunga arbeten skulle vara mer betalda men det gällde bara grafitspån.Omvårdnadsyrken som sysslade med kräk och bajs gällde det inte för. Man har aldrig diskuterat äckeltillägg. De som arbetade med människor fick mindre lön än de som arbetade med saker. Ansvarsfulla arbeten skulle ge mer lön. Ansvar för saker ger mer lön än ansvar för människor. De som är nära människor som i sjukvården får mindre än de som arbetar i industrin. De som arbetar i farliga verksamheter får tillägg och avdrag. Tunga yrken följde samma mall, men för rätt slags tyngd, i industrin. 

Länge hävdades att kraven i yrket skulle höja lönen. Matematik ansågs svårare att lära sig än språk. Men för sju år sedan bestämdes tvärtom! Nu anses vissa språk svåra, men inte arabiska och kinesiska – särskilt inte om man är född i Sverige. Man får meritpoäng för spanska och franska men inte arabiska och kinesiska, de riktigt stora språken. Man skulle ha pluggat sig till det, inte ha fört med sig det som modersmål. 

Utbildningsnivån

Mer utbildning skulle ge högre lön. Nu ligger kvinnornas utbildningsnivå högre än männens men nu har argumenteringen förändrats. Slutsatsen är densamma: Kvinnor ska ha litet mindre lön, vård- och omsorgsyrken minst, särskilt sjuksköterskorna. Sverige har lägst antal vårdplatser i Europa per 1000 invånare, 3 stycken och inom Europa 6. Dessutom färre sjuksköterskor och undersköterskor. Det är sjuksköterskebrist i Sverige och det har lett till höjning av lönerna. Det är nytt och annorlunda. Kanske blir undersköterskorna de som kommer härnäst. Då kanske argumentationen ändrar sig. Förut har yrken som utgör ett kall fått lägre lön. Ska det nu bli så att de här yrkesgrupperna ska få obehagstillägg? Kvinnor hade 78% av mäns inkomster. 2017 hade många kvinnor bytt till mer attraktiva jobb, men fortfarande fick de 78% av manslönerna. Så ser den ekonomiska samhällsanalysen ut!

Skattesystemet

Skattesystemet har ändrats ganska mycket. Det ska löna sig att satsa på vissa bristyrken. Jobbskatteavdrag har införts för att få fler att lönearbeta. Kvinnorna har gjort det man sa var positivt, men männens löner ligger fortfarande över kvinnornas som i medeltal har under 80% lägre lön än männen. Männen flyttar sig mindre ofta mellan yrken. 

Nu diskuteras ny skattereform. 1990 var den senaste. Det finns vissa saker man vill komma åt, annat man inte vill ändra på. 

Nu har vi ökad digitalisering och internationell konkurrens. Kapital flyttas. Här i Sverige har kapitalskatt och fastighetsskatt tagits bort (fastighetsavgift finns) men människor gillar inte fastighetsskatt. Ska man öka skatten på förvärvsarbete? En fördel med momsen är att man inte kan skatteplanera bort den. Man kan öka momsen, kanske på vissa produkter, t ex hyror. Men de fattiga betalar högst moms i förhållande till köpkraften.  Underlaget har utretts. En nackdel är att då blir det mer statliga utgifter för skatteavdrag. Om man sänker skatten mer för dem som tjänar mest ökar könsskillnaderna vad gäller lönerna (nettolönerna). Garantipensionärerna kommer att behöva ännu mer. Det beror på hur man definierar problemet. “Hoppsan! Kvinnorna missgynnas. Då får vi hitta på något!” 

Då kan man behöva höja kvinnolönerna. Men då sägs det att höginkomsttagare missgynnas…

Bidrag till höginkomsttagarna kallas för avdrag, t ex ROT och RUT. Man ser det ur arbetsgivarens synpunkt (avdrag från fakturan). Om det kallas för avdrag eller bidrag beror på analysen, inte på sakförhållandena. Kvinnor behöver bidrag och extrastöd. Kvinnor är omsorgsgivare och anhörigarbetande dygnet runt och genom omsorgsyrkena. Jag skulle vilja vrida på analysen. Är det unikt för Sverige? 

Forskning har undersökt kvinnors migration särskilt från Afrika och Asien. I UK är Nigeria och Indien leverantörer av vårdarbetare, som är billiga, trots att de sänder hem en del av lönen. När t ex sjuksköterskor från Nigeria kastas ut, vad händer då i Storbritannien? Man har hemarbetande kvinnor från Filippinerna, läkare från Hongkong och Malaysia. Det är många kvinnor. Barnen är kvar hemma i ursprungslandet. Kvinnor skickar hem stora belopp. Hur påverkas Filippinernas och Malaysias ekonomi av det? I avsändarländerna sker brist på utveckling. Barn blir kvar och kostar pengar – och sedan emigrerar de. 

I Sverige har vi inte sett mycket av detta. 

Världsbanken och Internationella Valutafonden börjar äntligen se vad kvinnorna skickar hem och att det räddar en del inkompetenta regeringar. 

I Sverige var under Medeltiden stereotypen fyra stånd och yrkena givna av Gud. Så skapades ordning och reda. Systemet vittrade sönder och föll ihop under 1500-talet och därefter. Det blev en teknisk utveckling. I Columbus’ fotspår togs silver från Latinamerika. Höjdpunkten kom under upplysningstiden och industrialiseringen. Avståndet från kyrkan ökade. Man sa att människan och hennes förnuft ska avgöra. Så kom lönearbetet, speciellt i industrierna, att spela en roll. En ny tanke var att man skulle kunna leva på sin lön. Hur mycket är arbetet värt i förhållande till det man levererar? Man lät lönerna för kvinnor stanna kvar i det gamla systemet medan männens löner påverkades av vad de tillverkade. I Tyskland fick arbetarna små täppor för självförsörjning - och sänkt lön! Man såg det som att samhällssystemet krävde det. 

De anställdas levnadsförhållanden avvisas till förmån för bedömning av vad man gör, tillverkar. Där gynnas de manliga yrkena. När kvinnor går in i de yrkena skapas en ny ekonomisk teori som ursäkt för det bestående. Från 1880 till 1900 ägde förändring rum men endast för halva befolkningen. Man använde den teori som passade för det man ville uppnå; det bestående eller det annorlunda man önskade. 

Andra hävdade att man ska ha samma teori för alla. Det var revolutionärt! Stora förändringar kan starta från det som först ser oskyldigt ut. Detta har sjuksköterskorna upptäckt. 

Ett exempel på olika måttstockar: Kirurgerna måste ha betalt för att de står så länge, men operationssjuksköterskorna står ännu längre. Logiken är en bra utgångspunkt för att analysera förhållanden och förändring. Världsbanken och Internationella Valutafonden har börjat analysera utifrån kön. Om flickor går kvar i skolan kommer man ifrån barnäktenskap. Kvinnors utbildning är nyckeln till födelsekontroll och mycket annat som förändrar världen. Fortfarande styrs 9 av 10 människor i världen av uråldriga föreställningar. 

En undersökning i 75 länder visar att en tredjedel av de tillfrågade anser att männen har rätt att slå sina hustrur. I Sverige regredieras attityderna i fråga om könsstereotypa uppfattningar,  trots att utbildningsnivåerna ökar. Det är nu fler än tidigare som har kvar föråldrade föreställningar vad gäller förhållandet mellan kvinnor och män. I många länder är det mycket mer jämställt än i Sverige. Läskunnigheten för kvinnor har ökat, likaså utbildningsnivåerna för kvinnor. Annat har inte rubbats alls.

PAUS

Erni: Vad gör vi?

AS: Vi fortsätter fråga kring de här sakerna. Tage Erlander fick vid ett tillfälle uppmaning att välja fler kvinnor till ministerposter. Då svarade han: ”Vi har redan en.” Det var Ulla Lindström som var den första. Stödstrumporna verkade mellan 1991 och 1994 för att få in kvinnor i riksdagsvalslistorna ”Varannan damernas”. 

Kvinnorna har högre utbildning än männen. Men männen hade i en undersökning högre lön än kvinnorna med motsvarande eller högre utbildning. Män är ofta underutbildade i förhållande till sin arbetsuppgift. Ju högre utbildning desto lägre risk för arbetslöshet. Undantag finns inom de konstnärliga utbildningarna. Utbildningsdepartementet ville kombinera ekonomiutbildning och konstnärlig utbildning, men konstnärerna hade redan kunskaperna. De hade lärt sig själva det de behövde. Klasskillnader spelar mycket stor roll för vem som tjänar vad. Klasskillnader kombinerade med könsskillnader är svårt att bryta. Ett stort antal unga invandrade män arbetar inom äldreomsorgen. De ses inte som pionjärer fastän de är det. Man ser inte invandrarungdomar som förebilder. Man säger i stället att de hemifrån har med sig att se på äldre med respekt.

Erni: Vilken kontakt har du med toppolitiker?

AS: Jag har talat med finansministern och pekat på 78%s kvinnolöner, m m, men hon blev  bara störd.

Fråga om pensionerna igen: Vilka är det som är problemen?

AS: Kvinnor anses behöva tuffa metoder. Nu räknas pensionen genom att ta bort de 15 bästa åren, vilket bidrog till utjämningen. Man sa: “Raka rör: varje krona i livstiden ska räknas”. Men detta försämrade ändå för flertalet kvinnor. Ingen ambition finns att upphäva skillnaderna. Kvinnor behöver högre lön för att det ska räcka till en rimlig pension. Så har det inte blivit. Man ger i stället bidrag till kvinnorna. Det gör mig arg.

Arbetsgivarna säger att coronapandemin leder till mindre vinst och därför behövs lägre löneökningar.

Anders: Om vi tar lärarna som exempel så fanns det förut olika fasta lönegrade,  så att man fick meriter av att ha jobbat längre tid. I och med den individuella lönesättningen ökade skillnaderna mellan män och kvinnor. 

AS: Lönerna har ökat ganska mycket. Förstelärare får extra 5 000 kr/månad i statligt bidrag. Det ökade mer för män än för kvinnor. Situationen förändrades då det blev brist på språklärare. I de fristående och vinstdrivande skolorna är lönen litet lägre än i de kommunala. Hur det är med könsskillnaden vet jag inte. Det finns konkurrens om lärarna i hela skolsystemet. I yrkeslärargruppen är könsskillnaderna ganska stora. Inom industrin fanns fram till 1960 olika lönelistor för kvinnor och män. Sedan avskaffades det. 

Britt-Marie: Orust hade olika arbetsvärderingsinstrument. Lärare och ingenjörer var ok. Men sköterskorna är ju så många att det kan bli dyrt att höja dem till nivå med männen. Man säger sig inte har råd att satsa på undersköterskorna. Stora grupper av kvinnor klumpas ihop i en låglönesektor efter låtsade krav på ansvar, prestation, etc.

AS: Man ser dem samlade som stora grupper, och därför ter det sig dyrt att höja lönerna. Men inom industrin är detta inte ett argument, för där finns kategorier med fingradering. Då blir grupperna mindre. Även inom kommunala yrken skulle man kunna ändra konstruktionen. Det ter sig dyrt att höja lönerna för många och billigt att höja för några få.

Erni: Ni som Stödstrumpor, hotade ni inte med att bilda ett nytt parti för jämlik lönesättning? Finns det något annat att göra nu?

AS: Varje tid har sina möjligheter. På vår tid i Stödstrumporna låg det lika mellan blocken och så Ny Demokrati. Vi sa ”Halva makten, hela lönen! Stopp för våldet!” Det funkade då. Men idag är ett annat läge. Det är inte min sak nu att hitta vägar. Jag har gjort mitt. Jag deltog i EU-debatten. Vi ville använda hotet om nytt parti bara om det behövdes.Men det är faktiskt lätt att bilda politiska partier. Ett antal underskrifter plus finansiering av valsedlar. Så blev det varannan man, varannan kvinna på riksdagslistorna.

Publ.: Det har inte gått så väldigt bra för FI.

AS: Fi har problem. Partiet är malt mellan de andra blocken. Det är svårt att stå utanför riksdagen. Jag är själv aktiv.

Karin: Nu kommer partiet Vändpunkt från missnöjda miljöpartister. Vilka utsikter har de?

AS: Många partier splittras. Kärnfrågor och enighet är ett problem. KD till exempel där de med religiös inriktning blir en del. Miljöpartiet också, Vänsterpartiet. Centerpartiet har splittrats kring miljö och småskalighet. De här splittrande tendenserna finns alltid. Vad ska man göra då?  Det behövs folk till alla utskott. Men enstaka personer kan ha bra taktik och söka stöd över partigränserna, speciellt i EU-parlamentet. Mp med en passionerad fiskeintresserad går till den konservativa partigruppen i EU och så förändras fiskereglerna. Nationellt i Sverige är det svårare. Här fungerar partipiskan. 

Erni: var står SD? 

AS: Ingen aning. De ändrar sig nog. Jag tror att det bara är i några frågor de har en stark ideologisk inriktning.

Publ.: Det är svårt att mäta tyst kunskap t ex i vården. Där borde kravet enligt ”arbetslinjen” kunna utökas med kravet ”Du ska inte behöva bli sjuk av ditt arbete.” Nu får de jobba för två personer. Är det mer jämställt nu för tiden? Kvinnor får också arbetsskador. Kan de få gehör för detta?

AS: Ibland är det mer jämställt. Inom några områden har männens lönenivå sänkts till kvinnornas. Det har varit lättare för männen att få arbetsskador kopplade till arbetsuppgifterna. För kvinnor har det blivit svårare.  När kvinnor med nackskador sökte få sitt arbete klassat som orsak fick de veta att skadan kunde vara orsakad av golfspel eller att lyfta barnen. Det råder bortförklaringar och ansvar förlagt till det egna agerandet.

Erni: Det är viktigt för samhället att det finns ideella grupper av människor. Hur orka med ideellt arbete, yrkesarbete och hemarbete där jag vill vara jämställd? Många medelålders kvinnor har inte orkat med mycket mer än jobb och familj. Hur få tid till ideellt arbete?

AS: Vi har det gamla kravet på 6 timmars arbetsdag. Vi har olika faser i livet. Jag tror inte man kan vara yrkesarbetande med små barn och samtidigt vara väldigt aktiv ideellt. Små barn har man under en viss tid. Kanske som pensionär? Så har vi äldreomsorgen… Det finns dock eldsjälar som klarar det...

Publ.: Det finns rätt mycket positiva saker som händer överallt i världen. Unga människor tar tag i frågorna. Mycket händer, inte minst Gretaeffekten. 

AS: Unga människor får med sig äldre. Sociala medier kan användas. Det skedde i arbetet mot minor, och minförbudet kom ganska snabbt.

Vid pennan Karin Utas Carlsson och Ola Friholt

PELLA THIEL Fred Med Jorden - På Vems Villkor?
För mångfald mot enfald
Välkommen till Ellösparken torsdagen den 6 mars kl 19

Torsdag 28 november talar fredsforskaren och världsaktivisten Jörgen Johansen under rubriken - PALESTINA hösten 2024 Finns det ett ljus i mörkret? - Välkommen kl 19 i Ellös Folkets Park!

Tors 31 okt talar fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg, nyligen hemkommen från ännu en resa till Kina:
KINA TUR OCH RETUR
Intryck under 40 år

mottog då denna dikt av Ola.

FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET - ett bidrag till fredsundervisning

Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.

I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.

Folkets fredspristagare

Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019

Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

• Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020
• Debattartikel: SVERIGE KAN FÖRSVARAS UTAN VÅLD sommaren 2020
• Debattartikel: ATT FRAMKALLA DEMONER sommaren 2020
• Debattartikel: ILFART MOT FRAMTIDEN sommaren 2020
• Debattartikel: HAR VI EN CHANS? sommaren 2020
• Debattartikel: KLIMATKOMPENSERA TILL DÖDS 13/3 2020
• Debattartikel: VAD HOTAR VÅRA INTRESSEN? juni 2019
• FN-KONVENTIONEN MOT KÄRNVAPEN - Remissvar om ambassadör Lars-Erik Lundins utredning 10/4 2019
• Krisbroschyren påtalad: Krisen pågår – vad gör vi? 25/3 2019
• Debattartikel: Farligt säkerhetstänkande 31/3 2019
  
• Debatt om ekologiskt jordbruk 31/1 2019
  
• Misslyckade klimatförhandlingar per design? Debattartikel av hemsidesredaktören 12/12 2018
• Debattartikel - Vem behöver lugnas? ETC-Göteborg 22/10 2018
• Debattartikel - Avklädda krigshetsare
• Debattartikel - Var noga med fakta. SyreGlobal nr 54 2018
• Debattartikel - Militärmanövrer förstör miljön. ETC-Göteborg 11/10 2018
• Öppet brev - Avbryt Nato-samröre 1/12 2018
• Brev till Agenda om Syrien-inslaget 15/4 2018
• Uttalande - Bygg broar - inte murar 11/4 2018
• Debattartikel - Konserver mot krig? 14/2 2018
• Uttalande - Förbud mot kärnvapen 2/12 2017
• Insändare - Är Sverige fredligt? 18/7 2017
• Uttalande - Är terrorismen förvirrad? 19/4 2017
• Uttalande - Återuppliva Sverige som fredskraft! 3/12 2016
• Öppet brev - Hejda de skändliga! 28/11 2016
• Öppet brev - Widmans fasta övertygelser 21/12 2016
• STOPPA KOLONIALISMEN! Öppet brev den 17/3 2016
• EN FREDLIG VÄG TILL FRED - Uttalande vid Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente den 5/12 2015
• Uttalande: Vänd Nato ryggen! - Låt oss stärka FN genom att vara ett starkt fredsförbund! 19/10 2015
• Öppet brev: HUR STOPPAR VI VÄRDLANDSAVTALET? 13/10 2015
• Yttrande om promemorian om Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd - 28/9 2015
• Öppet brev: PRAKTISK REGERINGSFEMINISM 21/4 2015
• Öppet brev: FÖR EN FEMINISTISK POLITIK 5/3 2015
• Öppet brev: VAD ÄR NATO? 22/1 2015
• Öppet brev: BEVARA SVERIGE ALLIANSFRITT! 6/12 2014
• GRÄNSPOLIS MOT FLYKTINGAR I SJÖNÖD 6/11 2014
• FREDSPRIS PÅ AVVÄGAR! 12/10 2014
• Världens folk och regeringar, besinna er! 23/4 2014
• Nobels fredspris får ej missbrukas! 7/12 2013
• Är krig en bra affärsidé? 16/4 2013
• Stoppa drönarna! 16/4 2013
• JÄMSTÄLLDHET UTAN ILLUSIONER! 7/3 2013
• Det evinnerliga skumrasket kring handeln med vapen - 8/3 2012
• FLYKTINGAR FÖRTJÄNAR HÄNSYN - 12/4 2011
• INGEN SVENSK MILITÄR TILL LIBYEN mars 2011
• Främlingsfientligheten - öppet brev till sveriges regering och riksdag 21/9 2010
• ISRAEL VILL DÖDA SOLIDARITETEN - Uttalande 31/5 2010
• Återupprätta Sveriges Alliansfrihet! - uttalande om Afghanistan 10/4 2010
• Afghanistan nov 2009
• EU och rasismen - 26/11 2007
• VI VILL HA EN KONSTITUTION FÖR VÅR TID! - 12/4 2006
• Svensk militär i Afghanistan - 6/12 2005
• Flyktingbarnen - 16/4 2005
• Fredsprojektet Europa - 16/4 2005
• Om kvinnofridsdomstolar - ERNI & OLA FRIHOLT - 24/1 2005

Admin