Har vi råd att tvivla på hotet mot klimatet?
Om klimatvariationernas samhällseffekter i ett långsiktigt perspektiv
Referat av föreläsning den 7 oktober 2021 av
Hans Linderholm, professor i geovetenskap, forskare med inriktning på Europas, Asiens och havens klimatförhållanden.
Den första bilden visar en samling personer varav en håller en skylt ”KLIMATNÖDLÄGE”.
Jag försöker beskriva hur klimatsystemet fungerar. Mycket händer som är positivt och jag försöker få mina studenter att tänka att det inte är försent än. De är unga och kan få nya idéer.
Effekterna av klimatförändringen oroar alla men det är inte kört ännu. Se det som ett problem som ska lösas.
Upplägget är klimatet allmänt. Därpå vill jag presentera några viktiga resultat från senaste IPCC-rapporten. Därefter klimat och konflikter, pre-industriellt klimat och slutligen klimat och samhälle i ett historiskt perspektiv.
Klimat och väder
Vad blir det för väder? Jag vet inte, för jag är inte meteorolog.
Väder är atmosfärens tillstånd vid en viss tidpunkt och plats (temperatur, nederbörd, vind, etc).
Klimat visar på de meteorologiska förhållanden som råder på en viss plats eller i ett område under en lång tid, en bild av långsiktiga medelvärden på en plats. Det studeras på olika geografiska skalor. I arktis förändras klimatet snabbast. Det definieras under 30-års perioder, t ex 1991-2020. Vad är normalt? Normalperiod 1960-90 eller 91-2020, kan variera mycket. Det långsiktiga mönstret är mer homogent.
Klimat beskrivs med statistik: medelvärden, variabilitet, dvs stora och små variationer, extremer. Utveckling beskrivs med scenarier: temperatur, nederbörd för platser eller områden (jfr väder – där talar man om kortsiktiga prognoser). 1760 finns en sådan tidig beskrivning i Stockholm.
Men hur förändras klimatet i framtiden? För detta behövs en djup förståelse.
Solen driver klimatet på jorden
Solen ger energi i form av strålning. Klimatet påverkas av instrålning och graden av reflektering från jorden. Jorden tar emot och skickar tillbaka strålning. En del energi absorberas av jordytan (land och vatten), en del reflekteras tillbaka. En naturlig växthuseffekt bildas. När utstrålningen hejdas ökar temperaturen. Mer och mer stannar kvar, mindre reflekteras. Jorden suger åt sig energi. Vid polerna är infallsvinkeln från solen liten och vid ekvatorn stor. Vid polerna blir det underskott av solenergi och i tropiska områden överskott.
Värmen sprider sig över klotet. I de tropiska områdena stiger luften. Vid polerna kyls den av och sjunker ner. När den avkyls regnar eller snöar det. Luften cirkulerar. Varm luft från Afrika möter kall polarluft. När jorden snurrar uppstår vindar. Likaså när varm luft möter kall luft i norr. Vindar omfördelar energin. På 10 000 meters höjd blåser starka jetvindar. Flyger man åt öster går det snabbare än om man flyger åt väster. Gränsen mellan kall luft över polerna och varmare vidmakthålls av jetströmmen. När temperaturskillnaden minskar kan vädret stå still under en ganska lång period. Jetströmmen blir svag och vågig. Varm luft kan parkera norrut och kall luft kan utbreda sig söderut i olika avsnitt. Extremväder med kyla eller värme, torka och skogsbränder uppstår.
Några viktiga slutsatser från den senaste IPCC-rapporten i augusti i år
Det var den sjätte. Professor Deliang Chen var huvudförfattare. Han är en världsberömd kinesisk-svensk klimatolog som verkar här i Göteborg (Märkligt att han inte är mer känd i Sverige). Det finns en kort rapport för politiker och en lång främst för forskare. Så här står det i rapporten:
”Recent changes in the climate are widespread, rapid and intensifying, and unprecedented in thousands of years”. Alltså: Förändringarna är utan motstycke i ett flertusenårigt perspektiv.
Förändringarna är tydliga i hela klimatsystemet. Havet värms upp. Det är ganska stora skillnader mot för 100 år sedan. Havsnivån stiger och glaciärerna minskar. Det finns otroligt många och starka belägg för att det här är kopplat till de ökade koldioxidhalterna i atmosfären. Det finns ingen tvekan om att människan åstadkommit förändringarna. Nu är forskarna väldigt tydliga och säkra på detta.
Ur IPCC-rapporten: ”It is indisputable that human activities are causing climate change, making extreme climate events, including heat waves, heavy rainfalls and droughts, more frequent and severe.”
Värmeböljor, regn- och torrperioder är mycket allvarligare än förut. Koldioxiden håller sig kvar längre i atmosfären och påverkan sker under lång tid även efter det att vi stoppat de pågående utsläppen. Det är ändå betydelsefullt vad vi gör, vad vi konsumerar.
Människans påverkan på klimatsystemet har orsakat en uppvärmning som är oöverträffad under åtminstone de senaste 2 000 åren. Från år 1850 till nu har medeltemperaturen ökat med 1,2 grader och det beror på mänsklig aktivitet.
Hur stor temperaturökningen blir beror på hur vi agerar NU!
Klimat och konflikter
Klimatrelaterade katastrofer ökar risken för väpnad konflikt. Kopplingen är till stor del beroende på kontexten, där länder med stor befolkning, politisk korruption, exkludering av etniska grupper och låg utvecklingsgrad är speciellt sårbara. Mellan 1995 och 2015 syns tydliga mönster: Torra områden i Afrika, Mellanöstern, Centralamerika och Indien är mer utsatta och har drabbats av en större andel konflikter på alla nivåer än övriga länder. Globala syd har mer problem med hantering av extrema väder än globala nord.
Risken för klimatdriven väpnad konflikt ökar alltså med katastrofer, då stora väderhändelser sätter folk i rörelse. Migrationen går först till städer, sen över gränser och idag oftast från syd till nord. I Centralasien i riktningen öst till väst. I Latinamerika går migrationen norrut.
Cykloner är en orsak till migration från landsbygd till städerna. Under 2012 flyttade under ett år pga klimathändelser över 30 miljoner människor. De kan sedan ha flyttat tillbaka, det vet vi inte. Tillgången på vatten är avgörande. I en varmare framtid kommer man att migrera ännu mer. Världsbanken anser att vattenbrist inom en snar framtid kommer att sätta 216 miljoner människor i rörelse. Ju extremare det blir desto större blir effekten.
Etiopien, Eritrea och Afrikas horn är sedan gammalt stora konfliktområden där människor flyttat. Klimatförändring innebär en säkerhetsrisk. Vattenbrist betyder att det i framtiden inte alls kommer gå att leva i vissa områden.
Pre-industriellt klimat
Kan vi lära oss någonting av historien? Pågående skeenden väcker intresse för det förflutna. Hur kan vi då få kunskap? Från 1722 har vi i Sverige vissa observationer. Man började mätningar av temperatur och nederbörd runtom i världen efter 1850.
Kan man projicera effekter utan data och observationer? Statistik bakåt finns ju inte. Men det finns historiska dokument från samhällen och t ex biologiska fenomen. De historiska dokumenten finns i form av iskärnor, laminerade sediment, speleothem (geologiska formationer av mineraler i naturliga grottor), koraller, trädringar och pollen.
Trädringar
Träd är mycket spridda och ger mycket information.
Vilka träd passar bäst? I torra och kalla områden ger träden bäst information. Man borrar ut en kärna. I Sverige har vi levande träd som är 600 till 700 år gamla. Döda träd kan föra oss bakåt ytterligare 250-300 år i tiden. I andra delar av världen kan man nå 1 000 år. Gamla byggnader kan bestå av trä som kommer från 400 år gamla träd. Till det läggs byggnadens ålder. Träd som ligger på backen, t ex i fjällen, är av intresse, likaså trädstumpar som ligger under glaciärer. Om de varit ensamma på plats har de fått ligga kvar. I mossar hittar man trädstubbar som ligger ovanpå varandra. De understa kan vara 1 000 år gamla. De ger sammantaget ett tiotusenårigt perspektiv. Man har hittat träd i Svalbard. I fjällsjöar har träd sjunkit ned i sediment och är 7 000 år gamla, i t ex Jämtland 7 500 år.
Man tittar på trädens årsringar med datering. Ett känt utgångsår ger möjlighet att räkna tillbaka. Många trädprover tas för att få ett genomsnitt. Varmare tider har givit bättre tillväxt och bredare ringar. Man räknar år tillbaka i tiden och man jämför träd. 1816 var ett bra år i Sverige men hade ett stort vulkanutbrott i världen. Man kan se hur träden vuxit bra eller dåligt genom att ringarna varit breda eller smala. Man får genom jämförelse av träd från olika håll ett tillväxtmönster, och ser bakåt i tiden. Tillsammans ger träden information om klimatsituationen som den var, eftersom trädringarna säger något om sommartemperaturen långt tillbaka i tiden. Man gör klimatkartor som visar klimat på olika platser både för enskilda år, såsom år 1315, 1540 och 1616, och för perioder 1000-1200, 1550-1750 och 1850-2012. I bildframställning representerar brun färg torka och grön färg att det varit fuktigt (växt bra). År 1315 var det riktigt blött i Europa och 1616 riktigt torrt. 1540 var det torrt i Europa (blött på Irland).
Trädstudier över hela norra Europa ger kartbilder över torra/varma och kalla perioder och t o m enskilda årsvariationer. Plötsligt har vi material/data från historiska perioder som kan jämföras med historiska dokumenterade händelser.
Klimat och samhälle i historiskt perspektiv
Klimatförändringarna påverkar civilisationer såsom mongolernas på 1200-talet. Khmerriket i Sydostasien var stort och mäktigt under flera århundraden från 800-talet. Som störst omfattade det under 1300-talet nuvarande Kambodja, Thailand, Laos och Vietnam. Huvudstaden var Angkor i Kambodja. Kring år 1400 minskade rikets inflytande stadigt för att till slut falla samman. Man odlade ris och var beroende av vatten. Där fanns monsunregn, och man hade ett avancerat reservoarsystem med kontroll av vattenflöden. Man sparade vatten för torrperioder. Det blev en stor befolkning, och man högg ned skogen för att odla upp mark. Markförhållandena ändrades och resultatet blev erosion. Torra perioder följdes av blöta, och jord spolades bort. Det fanns någon miljon invånare i Khmerriket. Resurserna överutnyttjades och människorna tvingades flytta.
Mongolerna invaderade på 1200-talet snabbt stora delar av Eurasien. Det imperiet var mycket större än Romarriket. Man har hittat gamla träd som visar att det var mycket blött runt år 1220. Sedan blev det torrt. Man tror inte mongolerna var tvungna att ge sig av. I stället ledde goda år med mycket gräs åt hästarna till goda livsbetingelser. Tillgången på hästar gav emellertid möjlighet till expansion. Mongolerna nådde långt in i Syrien och nuvarande Israel. År 1256 inträffade ett väldigt stort vulkanutbrott och då växte träden dåligt. Det blev kallt och blött. Efter förlust i ett stort slag 1260 i Ayn Jalut drog sig den härskande stammen tillbaka österut.
I Centraleuropa pågick en stor migration på 400-talet på grund av stora vulkanutbrott och långt senare av utbrotten av pest.
På 500-talet var det flera vulkanutbrott som påverkade Europa och Asien.
På 1600-talet under 30-åriga kriget var det ganska kallt och blött. Det var storskaliga svängningar i klimatet. Det hade kopplingar till hur folk betedde sig, men det är svårt att hitta information om klimatet under alla konflikter. I torra områden i Asien korrelerar krig med extrem torka, då behovet av resurser för samhället ökat. I övrigt har det i allmänhet varit kallt när det blivit konflikter.
I framtiden är det inte kylan som potentiellt kan ge konflikter utan värme och torka som kommer att leda till migration, som i sin tur kan orsaka krig.
Sammanfattning
- Människan har påverkat klimatet till onaturlig uppvärmning så att det nu är
varmare än på många tusen år. Detta har bland annat lett till en ökning av
extrema väderhändelser. Nu har klimatet ändrats mycket på kort tid vilket
inte har setts tidigare under tusentals år. Det blir suddigare i ännu längre
tidsperspektiv, men man kan ändå göra iakttagelser. Att det blir varmare
överallt på jorden samtidigt har aldrig setts förut. För att finna något liknande
räcker inte 2000 års perspektiv. Dagens väderhändelser är utan paralleller.
Och om medeltemperaturen skulle bli 3-4 grader varmare måste man gå
100-tals miljoner år tillbaka i tiden för en jämförelse. Det extrema väder vi
upplever är kopplat till klimatförändringarna.
- För att sätta dagens uppvärmning i ett längre (pre-industriellt) sammanhang
används olika indikatorer för att rekonstruera klimatet bakåt i tiden. Naturliga
klimatsvängningar har varit mycket långsiktiga och gradvisa.
- Historien visar på upprepade tillfällen då stora svängningar i klimatet har
påverkat kulturer och orsakat konflikter. I de flesta fall har dessa inträffat i
marginella miljöer där resurserna överutnyttjats och inte i global skala.
- Historiskt och idag kan konflikter kopplas till klimatförändringar, men även
ekonomiska, politiska och sociala förutsättningar är viktiga: de största riskerna
finns i globala syd. Klimatflyktingar på stor bredd kan nu förutses.
IPCC-rapporten säger att det är ”inget tvivel” att det är mänsklig påverkan som ändrat klimatet. Den här rapporten skrivs först som ett utkast av forskare. Det offentliggörs och sänds ut för reaktioner. Svar tas in. Det har tagit många år att sammanställa rapporten.
Som slutbild fick vi se en ensam isbjörn på flytande isflak, en sorglig syn. Hans Linderholm hade själv tagit bilden under en av sina resor.
Vid pennan
Karin Utas Carlsson och Ola Friholt
Upp
|
