Referat från våra arrangemang

• Radha Bhatt - DEN VÄRLD GANDHI DRÖMDE OM
• Mr S,'Jaya' Upadhyay - Arbete för byutveckling bland Indiens ursprungsfolk
• Jörgen Johansen - Gandhi och Sanningen - utvecklingen fram till konstruktivt motstånd
• I Mahatma Gandhis efterföljd - Seminarium i serien Vägar till fred - Föredrag av Radha Bhatt den 8 dec 2015
• Radha Bhatt på Kvinnofolkhögskolan, 9 december 2015
• Uttalande vid Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente den 5/12 2015

• Prismotivering i diktform
• Fredspristagaren Åke Sandin FÖRBANNADE PACIFIST
• Agneta Norberg NATO SÅ IN I NORDEN
• Fredrik Heffermehl NOBELS FREDSPRIS
• Anders Dejke ATT INGRIPA FÖR FRED
• Inger Dejke FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER I JHARKHAND
• Uttalandet om Nato och Nobels fredspris som här publicerats i Bohusläningen
• Uttalande av mötet: BEVARA SVERIGE ALLIANSFRITT!

KVINNOR OCH KONFLIKTER - Om kampen för demokrati och jämlikhet

Maj Britt Theorin

Henån, den 6 mars 2019.

Erni Friholt hälsade välkomna: Mötet är i anslutning till den Internationella Kvinnodagen som firades för första gången den 8 mars 1912. Fredsrörelsen på Orust har till kommunfullmäktige lämnat in ett medborgarförslag att fira den Internationella Kvinnodagen som en helgdag.

1995 var det en stor kvinnokonferens i Beijing. Jag var där, kanske flera av er också. Och Maj Britt. Där slogs det fast att mänskliga rättigheter också är kvinnors rättigheter. De första åren av 1980-talet placerades Pershing II-robotarna ut bl.a. i Italien och Västtyskland. Fredsrörelsen växte och i Göteborg firade vi Lucia för Fred i många år (Natos beslut att placera ut nya kärnvapenbärande missiler fattades den 12 dec. 1979.) INF-avtalet mellan USA och Sovjetunionen att avskaffa medel- och kortdistansrobotar slöts 1987 som en följd av fredsrörelsens påtryckningar. I sammanhanget genomfördes fredsspelet på Orust 1985.

Nu är det aktuellt med Lars-Erik Lundins utredning av konsekvenserna för Sverige av ett internationellt förbud mot kärnvapen. Vi i Sverige är utsatta för starka påtryckningar från USA att inte skriva under. Jag vill också påminna om fredsmarschen till Minsk 1981.

Nu hälsar jag Maj Britt Theorin välkommen.

Maj Britt Theorin:

Det är skönt att vara här. Det är bra med en sådan enveten fredsförening som er. Sådana behövs. Alva Myrdal sa: ”Det är inte människovärdigt att ge upp.” Pugwashrörelsen verkar för en värld fri från kärnvapen och andra massförstörelsevapen. Där ingår vetenskapsmän som försöker överbrygga klyftan mellan öst och väst genom att ta fram det gemensamma. Man ställde där frågan: ”Är en kärnvapenfri värld önskvärd, är den ens möjlig?”  Svaret blev Ja!

Och jag svarar: Den är möjlig och hänvisar till att Canberrakommissionen, en oberoende expertgrupp tillsatt av Australiens regering. Jag var enda kvinnan med 16 män. Rolf Ekéus var också med. 1996 presenterade vi en rapport med en realistisk plan för att bli av med alla kärnvapen i världen. Denna plan presenterades på NPT-konferensen (NPT: Icke-spridningsavtalet) år 2000 och antogs enhälligt både av kärnvapenländerna och av dem som inte hade kärnvapen. I 13 punkter beskrev vi hur avrustning kan ske, men ingen tidsplan angavs. Vi hade haft nio månader på oss.

I NPT-avtalets artikel nr VI förbinder sig kärnvapenmakterna att seriöst förhandla fram en kärnvapenfri värld mot att vi andra som inte har kärnvapen förbinder oss att inte skaffa kärnvapen.

Kärnvapenstaterna har minskat antalet kärnvapen men satsar på utveckling av nya, mindre och modernare som ska kunna användas för direkt krigföring. Det finns 15 000 kärnvapen i världen. Ett antal på båda sidor, öst och väst, är “on alert” d v s ska kunna utlösas med några knapptryckningar.

Fem kärnvapenmakter är mer eller mindre tillåtna att ha kärnvapen. Sedan har det tillkommit fyra ytterligare: Israel, Indien, Pakistan och Nordkorea. Dessa 9 stater håller alla andra som gisslan. De förbehåller sig rätten att ha dem och de vill inte tillåta oss att säga Nej.

Fredsrörelsen initierade på 2010-talet arbetet för att nå fram till ett internationellt avtal om förbud mot kärnvapen på humanitära grunder. I mars till juli 2017 arbetade man inom FN-systemet på ett sådant avtal. 121 stater förutom Sverige röstade Ja till det den 7 juli 2017. 

Sverige deltog i det arbetet. Vi har i Sverige under många år varit aktiva i nedrustningsarbetet. På 1950-talet handlade det om huruvida Sverige skulle skaffa egna kärnvapen. Tage Erlander tillsatte en kommitté där Inga Thorsson som ordförande för det socialdemokratiska kvinnoförbundet deltog. Det blev beslutat att Sverige inte ska ha kärnvapen. Sedan har Sverige drivit kampen mot kärnvapen.

USA:s försvarsminister har skrivit till den svenska regeringen och sagt åt oss att inte skriva under FN:s konvention för ett förbud av kärnvapen. (50 stater måste ratificera det för att det ska bli lag.) Det blev en kamp mellan försvarsdepartementet och utrikesdepartementet. Så tillsattes en enmansutredare, Lars- Erik Lundin, att utreda konsekvenserna utrikespolitiskt av avtalet. Aldrig tidigare har vi i Sverige böjt oss för en stormakt på det sättet.

Lars-Erik Lundin har ingått i min stab inom utrikesdepartementet och han har även varit med i Inga Thorssons. Hans utredning är på 215 sidor. Bara en halv sida använder han till att ge fördelarna med avtalet och även där finns det en negativ mening. Han har inte presenterat vad som vore bra med ett kärnvapenförbud. En rad organisationer anges som remissinstanser men även andra, också individer, kan ge remissvar, skriva och tala om vad de tycker om Lundins utredning. Vi har rätt till det! Nu pågår ett jättearbete bland vetenskapsmän och forskare. Det gäller att smula sönder hans argument. Hos www.pugwash.se kan man plocka upp dess ordförande Thomas Jonters m fl:s utmärkta förslag. Det kan vara en idé att se vad de som har fackkunskap skriver.

Greta Thunberg strejkade ENSAM för klimatet. Hon har väckt ungdomar i hela världen så att de ser vad som händer med klimatet. De måste få hjälp från oss. De behöver få argumenten från oss att ta upp även den andra ödesfrågan, kärnvapnen. Det finns ingen rättighet att hålla oss alla som gisslan.

Kärnvapnen och nedrustningen är också en kvinnofråga, som det alltid varit i Sverige. Tre kvinnor: Alva Myrdal, Inga Thorsson och jag själv har haft framträdande positioner. Kvinnor har i alla tider kämpat för sig och sina barn. Som 12-åring förstod jag efter kriget att detta får aldrig hända igen. Jag har varit fredsaktivist sedan ungdomen, politiker, socialdemokrat och nedrustningsambassadör i nio år. Alla vägar måste kunna användas för att nå kärnvapenfrihet.

År 1994 ombads jag av FN:s enhet för kvinnors rättigheter inför kvinnokonferensen i Peking följande år leda en 9 kvinnor stor expertgrupp kring temat jämställdhet och fredsagendan. Betty Reardon var sekreterare. Vi hade till vårt förfogande ett 50-tal observatörer från FN-organen, civila samhället och forskarsamhället.

Under fem dagar arbetade vi fram ett dokument som inte bara beskrev verkligheten utan också gav klara rekommendationer om hur kvinnors erfarenhet kan föras in i hela fredsarbetet: Gender and the agenda for peace, GAP/1994/1. Jämställdheten och fredsagendan.

Kvinnokonferensen i Nairobi 1990 hade i sina rekommendationer krävt att kvinnors deltagande vid beslutsfattade om konfliktlösning vid internationella överenskommelser och i hela fredsprocessen skulle öka. Det kunde vi falla tillbaka på och vi utvidgade det och sökte forma en strategi att omfatta också fredsbevarande och fredsbyggande och att formulera vägar att skapa en fredskultur och ta tillvara kvinnors unika erfarenhet om hur fred byggs. En fredsprocess kunde inte bli legitim och trovärdig förrän en jämställd balans mellan kvinnor och män uppstår, ansåg vi.

Användande av våld är ett misslyckande och kan inte utgöra grunden för fred. Därför är det viktigt att aktioner omgående tas för att inkludera kvinnor på alla nivåer av beslutsfattade och det av två skäl: dels jämställdhet och icke-diskriminering, dels de särskilda erfarenheter och perspektiv kvinnor visar för att lösa problem i fråga om internationell fred och säkerhet.

Det är viktigt att säkerhet för människor prioriteras före säkerhet för stater som traditionellt försvaras med militära metoder. Vapen är inte adekvata för att skapa mänsklig säkerhet och utgör i verkligheten det största hotet för att uppnå den. Mänsklig säkerhet kan bäst uppnås genom en förändring av den krigskultur som nu gäller till en fredskultur.

Det centrala problemet är våld och brott mot mänskliga rättigheter. Det kan vara våld mot kvinnor i deras hem, övergrepp mot barn, våld av ekonomisk eller politisk art, förstörelse av miljön, vapenhandel, kärnvapen och våldsamma konflikter; alla exempel på en krigskultur.

Men fred består också av olika komponenter som förebyggande diplomati och förebyggande metoder, fredsskapande, fredsbevarande och fredsbyggande. Viktigast i fredsprocessen är nedrustning och av-militarisering och uppbyggandet av alternativ till våldsamma konflikter.

Att röra sig från en krigskultur till en fredskultur kräver en omfattande, väl planerad och ordentligt kontrollerad process. Medan generalsekreterarens ”Dagordning för fred” var organiserad utifrån kapitel 7 i FN-stadgan (där våld är tillåtet) ville vi lägga betoningen mer på kapitel 6. Vi kritiserade den pågående utvecklingen från kapitel 6, med betoning på fredsbevarande, mot kapitel 7 med fredsframtvingande åtgärder.

Våra rekommendationer omfattade särskilda aktioner, vem som skulle genomföra dem och, inte minst viktigt, tidsplanen för dem.

Områdena var:

Kvinnors deltagande på beslutsnivå

Alternativ till makt och militära aktiviteter,

Principer för ursprungsbefolkningar,

Stopp för sexuella övergrepp och diskriminering,

Jämställdhet i forskning och träning och

Krav på agerande.

I FN-systemet är majoriteten kvinnor men så är det inte där besluten tas. Vi krävde att FN:s generalsekreterare alltid skulle begära två kvalificerade kandidater, en kvinna och en man, och att generalsekreteraren och alla enheter i FN-systemet skulle sätta upp en lista på kvalificerade kvinnor för olika poster i FN-systemet.

Dåvarande generalsekreteraren Boutros Boutros Gali var inte intresserad. Han sa: ”Jag har varit chef på Kairos universitet. Jag kan nog klara detta!” Han hann avgå innan en förändring skedde. Jag begärde sedan att vi skulle ta upp detta krav igen och även att generalsekreterarämbetet skulle alternera mellan en kvinna och en man.

Tjugo år senare, 2016, såg detta äntligen ut att bli verklighet. En serie kvalificerade kvinnor framträdde och hördes av Säkerhetsrådet. Bland dem fanns Helen Clark från Nya Zeeland; en kunnig och kvalificerad kvinna. Men inte heller 2016 var tiden mogen för en kvinna på FN:s högsta post.

Ett annat viktigt krav från oss var att det skulle finnas minst 40% kvinnor inom alla nivåer  av beslutsfattare, utrikespolitik och försvar där frågor kring krig och fred avgörs.

Finns det då alternativ till makt och militära metoder? Javisst. Demilitarisering måste ske, menade vi, genom en variation av olika strategier och aktioner, inklusive minskning av militära utgifter och nedrustning och ökning av olika metoder för ickevåld och konfliktlösande. Den obalans som finns mellan militära och icke-militära metoder och mellan användande av kapitel 6 och kapitel 7 i FN-stadgan bör ändras genom en ökad budget för konfliktlösande och en särskild enhet för tredjeparts-aktiviteter.

Vi krävde att både staternas och FN:s militära utgifter skulle minska med 5% av BP varje år i fem år. Resurserna som frigjorts skulle användas för fredsaktiviteter bl a genom jämställdhetsträning, träning i konfliktlösning och för mänskliga behov. Inget land skulle använda mer än 1% av BNP på militären och inget land skulle ha mer än 0,5% av sin befolkning inom militären.

Vapenutveckling, produktion, utplacering och försäljning skulle registreras och slutligen avskaffas. Som ett första steg skulle FN:s register över vapenhandel utvidgas till att omfatta också produktion, göras obligatorisk och omfatta alla vapen.

I vår uppgift ingick också att se till ursprungsbefolkningen. Vi ansåg att ursprungsbefolkningens analys av problem och deras förslag till lösningar skulle utgöra starten och basen för fredsskapande och fredsbyggande processer.

Konfliktlösande och fredsförhandlingar måste planeras och genomföras tillsammans med dem det berör. På samma sätt måste försoningsprocessen efter en konflikt vara genuin om freden ska bestå. Kreativa vägar för att bryta våldsspiralen kan inkludera krigsbrottstribunaler, användning av sanningskommission, en nationell fredskommission och anornande av val.

Vi behandlade också sexuella övergrepp i krig och konflikter. Då det i krig inte sågs tillräckligt allvarligt på våldtäkter krävde vi att de skulle definieras som seriösa krigsförbrytelser helt jämförbara med terrorism och tortyr och att ett tillägg skulle göras till artikel 75 i det fjärde Genèveprotokollet. All personal i freds- och säkerhetsarbete skall genomgå jämställdhetsträning menade vi, inte minst personal inom FN:s fredsbevarande operationer. Utbildning i fred och konfliktlösning är lika viktiga som att lära sig läsa, skriva och räkna. Det ska in i läroplanerna på alla nivåer. Vi krävde också stöd för införande av en världsomfattande kvinnornas TV-kanal och radio för att fungera som ett tidigt förvarningssystem och förebyggande av våld.

I vårt direkta förslag till Pekingkonferensen återkom våra konkreta förslag. Med vetskap on att principiella beslut kan ta tid att genomföra föreslog vi en tidsplan. Det är viktigt med tidsplaner. I NPT finns ingen tidsplan. Där handlar man precis tvärtemot avtalets mening. Staterna ska öka antalet kvinnor i alla FN-organ och aktiviteter som rör fred och säkerhet steg för steg – till 30% år 1996, 40% 1998 och 50% år 2 000! Vårt krav var också att kvinnor skulle utgöra åtminstone 40% inom förebyggande diplomati, fredsskapande, fredsbevarande, fredsbyggande och, som sagt, i alla fredsförhandlingar.

Jag tror att vi fortfarande inte har en enda FN-förhandling som leds av en kvinna.

FN-studiens förslag låg sedan som bas för Peking-dokumentets aktionsplan. Själv kunde jag inte åka till Peking som det var tänkt och försvara våra synpunkter eftersom jag då hade blivit en av våra representanter i EU. Mona Sahlin blev i stället den som reste till Peking från Sverige.

Har sådana här FN-studier någon betydelse? Det kan man med rätta fråga sig när man ser verkligheten tjugo år senare. Men trots allt – en hel del av förslagen återfinns i FN-dokumentet för kvinnors rättigheter d v s Peking-dokumentet och i en serie förslag därefter framför allt Säkerhetsrådets resolution 1325. Högre upp kan man inte komma. Säkerhetsrådets resolution är bindande för alla medlemsstater.  Men det gäller att omsätta besluten i praktisk handling.

Vi har en feministisk regering vars utrikesminister, Margot Wallström, vid varje tillfälle ställer frågan: Var finns kvinnorna? Värderingar tar lång tid att förändra.

En av mina förebilder är Joseph Rotblat, en kärnfysiker som deltog i Manhattanprojektet men som ville sätta stopp när Hitler var besegrad. Han fick inte stöd av kollegor, politiker och militärer. Det slutade med att han förlorade sitt amerikanska medborgarskap och flyttade till England, där han arbetade emot kärnvapnen. Han blev 95 år.

FRÅGOR

Publ.: Hur kommer socialdemokraterna att förhålla sig till konventionen för ett kärnvapenförbud?

M-B T: Jag vet inte. Socialdemokraterna säger nej till kärnvapen men hur de kommer att göra med avtalet, rösta för det eller inte i regering och riksdag är osäkert. Sverigedemokraterna är emot avtalet, och de borgerliga.

Publ.: Varför lyssnar de borgerliga partierna inte på sina väljare?

M-B T: Därför att de vill in i Nato. SD vill det inte men har inte givit argument för varför de inte vill skriva under avtalet.

Karin Utas: Lars-Erik Lundin har vissa kopplingar till USA via ISDP (Institute of Security & Development Policy vars ordförande är “director for Northern Europe, Atlantic Council”). Varför valde UD och Margot Wallström honom?

M-B T: Jag har förstått kopplingen. Margot är skakad över de resultat utredningen kommit fram till. Möjligen gick man på att han hade UD-erfarenhet.

Svenska folket tror inte kärnvapenhotet är reellt. Journalisterna på -80-talet tog reda på var kärnvapnen, medeldistansrobotarna placerades ut. INF-avtalet slöts mellan Gorbatjov och Reagan. Det var ett bilateralt avtal. Nu har Trump och därefter Putin sagt upp det. Europas folk är hotat. Vi har många gånger varit nära ett kärnvapenkrig p g a olyckor och misstag. Det är en realitet. ALLA kärnvapen måste bort. Nedrustning räcker inte. Se på Indien-Pakistankonflikten! Och Israel-Palestina… Vi kan inte godta detta! Klargör det för alla! Tala om kärnvapen! Nio länder tar sig rättigheter och håller hela världen som gisslan. Det är nödvändigt med ett internationellt avtal. Detta avtal har till uppgift att pressa kärnvapenmakterna att ge upp kärnvapnen. Det är folkopinionens sak att förmå dem att göra det. Vi godtar inte det här spelet. Ställ politikerna mot väggen och berätta att socialdemokraternas kongress har beslutat att kärnvapnen ska bort!

Publ: Vad ska vi göra med IS?

M-B T: Det har kommit förslag om en internationell brottsmålskommission. Politikerna bär ansvaret för den förda politiken. Svenskarna ska ställa krav på dem. Kärnvapnen och klimatförändringen utgör de stora hoten.

E F: Hur får vi med oss ungdomarna? De frågor som de känner är nära dem engagerar. Den 15 mars, när skolungdomarna – med Greta – demonstrerar ska vi gå till kommunhuset och ställa krav. Vi ska ställa medborgarförslag. Vi kanske ska börja ställa krav på våra lokala regeringar, kommunstyrelserna?

Nu får vi veta att Maria från SR:s program ”Konflikt” har filmat föredraget. Programmet kommer att sändas den 23 mars.

Publ: Vad gör Irland?

M-B T: Irland är ett av de länder Sverige har samarbetat med i nedrustningsdelegationen i Genève där Alva Myrdal, Inga Thorsson och jag varit verksamma. Nedrustningsdelegationen fungerade länge och vi hade kontakt med olika länder, t ex sexnationsinitiativet där Brasilien, Mexico och ett antal afrikanska länder ingick. Idén om kärnvapenfria zoner kom upp där.

Publ.: Var Nya Zeeland med?

M-B T: Nej Nya Zeeland var inte med.

Publ.: Varför ställdes ingen till ansvar för bomberna över Hiroshima och Nagasaki?

M-B T: Man teg länge om vad som skett. Palme sa: Res till Hiroshima. Du blir aldrig samma människa igen. Man fick se skuggan av en människa i stenen, det enda som blev kvar av henne efter bomben. Under många år reste skolklasserna i Japan till Fredsmuséet i Hiroshima. Detta stoppade av en konservativ regering för några år sedan. Skälet till att USA inte ställdes till ansvar var att man länge höll tyst också om de medicinska konsekvenserna. Opinionen vaknade sent men vad jag vet ställdes aldrig några krav på ansvar.

Publ.: Man presenterade det som att Japan måste tvingas till fred och kriget kortades ned p g a kärnvapenanfallen.

Karin Utas: Japan hade redan kapitulerat men ville behålla kejsaren vilket inte accepterades. Man ville pröva de nya vapnen, en uranbomb och en plutoniumbomb.

Erni Friholt: Här på Orust lyckades fullmäktigeordföranden Bengt Torstensson få med Orust i Borgmästare för fred.

Tomas Magnusson: Vi har protesterat i 50 år, utan resultat. Det är som om vi alla ginge omkring med 2 kg dynamit om halsen, utan att ha kontrollen.

M-B T: Det är en bra bild. Det viktiga är att ni går härifrån och ställer er frågan. Vad kan jag göra? Skriv till politikerna eller till någon som kan påverka läroplanerna! Det gäller våra barn och barnbarn som måste ha en plats att leva på. Anslut dig till fredsrörelsen! Elever kan gå till lärare och fråga efter kunskap. Det finns många vägar vi kan gå för att medvetandegöra människor, även ungdomar. Det är deras framtid det gäller.

Erni Friholt läser avslutningsvis Ingrid Sjöstrands dikt ”Elda under din vrede”

Karin Utas Carlsson

Foto: Erni Friholt

PELLA THIEL Fred Med Jorden - På Vems Villkor?
För mångfald mot enfald
Välkommen till Ellösparken torsdagen den 6 mars kl 19

Torsdag 28 november talar fredsforskaren och världsaktivisten Jörgen Johansen under rubriken - PALESTINA hösten 2024 Finns det ett ljus i mörkret? - Välkommen kl 19 i Ellös Folkets Park!

Tors 31 okt talar fredsforskaren och konstfotografen
Jan Öberg, nyligen hemkommen från ännu en resa till Kina:
KINA TUR OCH RETUR
Intryck under 40 år

mottog då denna dikt av Ola.

FOLKETS FREDSPRIS i enlighet med Nobels testamente 2022
Seminarium, prisutdelning och Nobelfest i Svanviks skola vid Stocken (västra Orust) lördagen den 3 december 2022
Vår pristagare läkaren, doktorn i fredspedagogik, aktivisten KARIN UTAS-CARLSSON: FRÅN MILITÄR AVSKRÄCKNING TILL GEMENSAM SÄKERHET - ett bidrag till fredsundervisning

Erni & Ola Friholt - Världsmedborgare på Orust - Film i två delar av Jan Öberg - TFF Transnational Foundation for Peace & Future Research.

I dag, 24 oktober 2020, fyller FN 75 år! Och fredsforskningens pionjär JOHAN GALTUNG fyller 90!
Dikt till Johan finns här.

Folkets fredspristagare

Medborgarförslag till Orust kommunfullmäktige om åtgärder för att bidra till att bromsa pågående klimatförändringar. 15/3 2019

Gretas Gamlingar vid Göksäter augusti 2019

• Debattartikel: KLARGÖRANDE TILL LYSEKILS KOMMUN 15/9 2020
• Debattartikel: SVERIGE KAN FÖRSVARAS UTAN VÅLD sommaren 2020
• Debattartikel: ATT FRAMKALLA DEMONER sommaren 2020
• Debattartikel: ILFART MOT FRAMTIDEN sommaren 2020
• Debattartikel: HAR VI EN CHANS? sommaren 2020
• Debattartikel: KLIMATKOMPENSERA TILL DÖDS 13/3 2020
• Debattartikel: VAD HOTAR VÅRA INTRESSEN? juni 2019
• FN-KONVENTIONEN MOT KÄRNVAPEN - Remissvar om ambassadör Lars-Erik Lundins utredning 10/4 2019
• Krisbroschyren påtalad: Krisen pågår – vad gör vi? 25/3 2019
• Debattartikel: Farligt säkerhetstänkande 31/3 2019
  
• Debatt om ekologiskt jordbruk 31/1 2019
  
• Misslyckade klimatförhandlingar per design? Debattartikel av hemsidesredaktören 12/12 2018
• Debattartikel - Vem behöver lugnas? ETC-Göteborg 22/10 2018
• Debattartikel - Avklädda krigshetsare
• Debattartikel - Var noga med fakta. SyreGlobal nr 54 2018
• Debattartikel - Militärmanövrer förstör miljön. ETC-Göteborg 11/10 2018
• Öppet brev - Avbryt Nato-samröre 1/12 2018
• Brev till Agenda om Syrien-inslaget 15/4 2018
• Uttalande - Bygg broar - inte murar 11/4 2018
• Debattartikel - Konserver mot krig? 14/2 2018
• Uttalande - Förbud mot kärnvapen 2/12 2017
• Insändare - Är Sverige fredligt? 18/7 2017
• Uttalande - Är terrorismen förvirrad? 19/4 2017
• Uttalande - Återuppliva Sverige som fredskraft! 3/12 2016
• Öppet brev - Hejda de skändliga! 28/11 2016
• Öppet brev - Widmans fasta övertygelser 21/12 2016
• STOPPA KOLONIALISMEN! Öppet brev den 17/3 2016
• EN FREDLIG VÄG TILL FRED - Uttalande vid Folkets Fredspris i enlighet med Nobels testamente den 5/12 2015
• Uttalande: Vänd Nato ryggen! - Låt oss stärka FN genom att vara ett starkt fredsförbund! 19/10 2015
• Öppet brev: HUR STOPPAR VI VÄRDLANDSAVTALET? 13/10 2015
• Yttrande om promemorian om Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd - 28/9 2015
• Öppet brev: PRAKTISK REGERINGSFEMINISM 21/4 2015
• Öppet brev: FÖR EN FEMINISTISK POLITIK 5/3 2015
• Öppet brev: VAD ÄR NATO? 22/1 2015
• Öppet brev: BEVARA SVERIGE ALLIANSFRITT! 6/12 2014
• GRÄNSPOLIS MOT FLYKTINGAR I SJÖNÖD 6/11 2014
• FREDSPRIS PÅ AVVÄGAR! 12/10 2014
• Världens folk och regeringar, besinna er! 23/4 2014
• Nobels fredspris får ej missbrukas! 7/12 2013
• Är krig en bra affärsidé? 16/4 2013
• Stoppa drönarna! 16/4 2013
• JÄMSTÄLLDHET UTAN ILLUSIONER! 7/3 2013
• Det evinnerliga skumrasket kring handeln med vapen - 8/3 2012
• FLYKTINGAR FÖRTJÄNAR HÄNSYN - 12/4 2011
• INGEN SVENSK MILITÄR TILL LIBYEN mars 2011
• Främlingsfientligheten - öppet brev till sveriges regering och riksdag 21/9 2010
• ISRAEL VILL DÖDA SOLIDARITETEN - Uttalande 31/5 2010
• Återupprätta Sveriges Alliansfrihet! - uttalande om Afghanistan 10/4 2010
• Afghanistan nov 2009
• EU och rasismen - 26/11 2007
• VI VILL HA EN KONSTITUTION FÖR VÅR TID! - 12/4 2006
• Svensk militär i Afghanistan - 6/12 2005
• Flyktingbarnen - 16/4 2005
• Fredsprojektet Europa - 16/4 2005
• Om kvinnofridsdomstolar - ERNI & OLA FRIHOLT - 24/1 2005

Admin